LUM nr 3 - 23 mars (PDF 4MB, Nytt fönster) - Humanekologi Lunds ...

”En stor del av utbildningen handlar om att skapa kontakter
för din framtida verksamhet. Man får se sig som ett företag
och vara beredd på att skapa sin egen försörjning.”
▼
Det låter stort, åtminstone från tjuvlyssnarplats
på balkongen. Stort och så
vackert!
I en annan del av huset sätter sig pianolärare
Peter Berglund tillrätta vid en
keyboard.
– Vi ska precis börja lira en ny låt som
vi inte spelat innan.
Ensemblen, som består av treor och
fyror på musiklärarutbildningen, kör
igång trummor, bas, gitarrer och sång
i en rocklåt. Så bryter Peter Berglund.
Gruppen lyssnar på originalet på skiva.
Sedan kör de igen.
– Bra, tack. Där har vi formen, nu får
vi öva lite så det sätter sig. Kanske skulle
det gå lite raskare?, frågar Peter Berglund.
Han får medhåll av gruppen.
– Det är roligt när det funkar såhär,
att alla kan ha en åsikt och att vi jobbar
fram något tillsammans. Den här gruppen
består av väldigt duktiga musiker.
Det finns också verkstäder på Musikhögskolan,
bland annat oboisternas och
fagottisternas lilla rörverkstad.
– Det ingår i vår utbildning att göra
våra egna rör, säger Lucia Amerise
– Jag lägger ner massor av tid varje dag
på att pyssla med mina. De blir ofta bättre
om man gör dem själv.
RÖREN BLIR SOM SMÅ KONSTVERK när de
är klara efter att ha hyvlats, kokats, torkats
och skrapats till rätt storlek. Sedan
är det bara att blåsa på. De håller i allt
mellan två dagar och två månader beroende
på modell.
I en sal med bänkar och vit tavla undervisar
Kent Olofsson i komposition.
Studenterna har noter framför sig. Analysen
och diskussionen kring den tyske
tonsättaren och Polarpristagaren Karlheinz
Stockhausens elektroakustiska
musikstycke från 50-talet är omöjlig för
en oinvigd att hänga med i. Här pratas
kluster och tempo och bandbreddsfilter.
– Är det svårare att dirigera i exakt 70
än i 75,5? är en av frågorna som kommer
upp och som också uppenbarligen är rolig
eftersom alla skrattar.
Det finns ett liv efter utbildningen på
Musikhögskolan också. Många av studenterna
ingår redan i band eller orkestrar, de
spelar på konserter, bröllop, begravningar
och extraknäcker i musikaler.
– En stor del av utbildningen handlar
om att skapa kontakter för din framtida
verksamhet. Man får se sig som ett företag
och vara beredd på att skapa sin egen
försörjning, säger Johan Rufelt.
Upptäck Backagården!
Ett modernt Konferenscenter
i en fantastisk skogsmiljö!
Även Fester, Evenemang och Vandrarhem
Ring oss idag! 0413-746 00
B a c k a g å r d e n K u r s & K o n f e r e n s C e n t e r A B - Te l e f o n : 0 4 1 3 - 7 4 6 0 0 - Te l e f a x : 0 4 1 3 - 7 4 6 9 5
S t e n s k o g e n 7 3 5 - 2 4 3 9 1 H Ö Ö R - H e m s i d a : w w w. b a c k a g a r d e n . s e - E p o s t : i n f o @ b a c k a g a r d e n . s e
MATILDA LARSSON som går tredje året på
musikerutbildningen håller med. Hon
kommer precis från en halvtimmes instudering,
där hon som violinist spelar
tillsammans med en pianist. Hon tänker
komplettera sin utbildning med pedagogik
och funderar även på valbara kurser
till hösten. De ger musikerna kunskap
i bland annat ekonomi och företagande.
– Det gäller att hitta sätt att överleva
som musiker. Jag sökte musikerutbildningen
med inriktning instrument eftersom
här är bra lärare och jag ville få hålla
på med mitt instrument, men efter ett
tag så inser man att man ska ha en planering
för sitt arbetsliv också, säger hon.
– Jag vill helst arbeta som solist eller
spela i en mindre kammarorkester. Men
det är svårt – bara på den här skolan finns
det ju massor av duktiga människor!
TEXT: ANNA JOHANSSON
FOTO: KENNET RUONA
24 LUM NR 3 | 2007