LUM nr 3 - 23 mars (PDF 4MB, Nytt fönster) - Humanekologi Lunds ...

Pål Börjesson.
Mats Alaküla.
Lars J Nilsson.
Guido Zacchi.
Bengt Johansson.
▼
Bengt Johansson är professor i förbränningsmotorer.
Han förklarar att generellt
är det vätet i ett bränsle som blir vatten
och kolet som blir CO 2 . Bäst är därför
vätgas – helt fritt från kol – följt av metan,
diesel och bensin. Värst är rent kol.
MEN STENKOL KAN ÄNDÅ bli ett framtida
fordonsbränsle. Med CTL-tekniken
(Coal to Liquid) kan man tillverka ett
flytande bränsle. Det skulle fördubbla
koldioxidutsläppen jämfört med bensin.
Kina är ett land med enorma kolfyndigheter
och Bengt Johansson undrar om
någon världspolis i längden kan hindra
landet från att exploatera dessa.
– Samtidigt är väte inget bränsle som
finns att hämta i naturen. Det måste
tillverkas av exempelvis el och är därmed
en energibärare som elektriciteten.
Omvandlingarna gör att verkningsgraden
blir låg, man riskerar att kasta bort
fyra femtedelar av energin. Då är det nog
bättre att mata in elen i ett batteri och
köra en elmotor. Ett annat alternativ är
att med kolförgasning producera vätgas
och sedan lagra koldioxiden i marken så
att den inte når atmosfären.
En svårighet med väte är också att
hålla de minimala molekylerna kvar i en
tank.
Samma problem ser han i bränsleceller,
den totala verkningsgraden blir 20
procent och sådan teknik är 100 gång-
er för dyr för att kunna konkurrera på
marknaden.
– Inte heller den gamla förbränningsmotorn
får bli för dyr om den ska kunna
konkurrera. En dieselmotor kostar ungefär
det dubbla mot en bensinmotor, men
den skillnaden sparar man in på några år,
på första året om inte svensk skattelagstiftning
straffat dieselbränslet.
NÄR LUM TRÄFFAR de fyra forskarna Mats
Alaküla, Guido Zacchi, Lars J Nilsson
och Patric Jannasch är de rörande ense
om att debatten i media varit väldigt förvirrande
och ofta felaktig.
– En journalist kunde göra en hjälteinsats
genom att sansa debatten, ge saker
▼
Alternativa fordonsbränslen och motorer
Etanol (sprit)
En stark kandidat i bränsle-racet. Det blandas
redan in 5 procent etanol i bensinen
för att höja oktantalet (eliminera knackning
i motorn). I Brasilien blandar man in
24 procent efter en viss modifiering av motorn.
Rena etanolbilar som även klarar bensin
säljer bra på marknaden. De går huvudsakligen
på brasiliansk etanol från sockerrör.
– Om denna påstås det ofta att man
skövlar regnskog för att odla den men det
är helt fel. Sockerrören odlas i östra Brasilien
långt från Amazonas. Där odlar man
däremot boskap och soyabönor på regnskogens
bekostnad, säger Guido Zacchi.
På LTH har en stor grupp i många år
forskat kring hur etanol ska kunna tas
fram ur skogsrester. Etanol (alkohol) kan
också framställas av majsblast, sockerbetor
och andra råvaror eller restprodukter.
Integrerat med produktion av el och
värme hoppas forskarna kunna uppnå ett
energiutbyte på 70 procent. Etanol från
svenskt jordbruk har en potential på några
procent av trafikens behov, men den ger
också foder som biprodukt.
Diesel från raps
Ett etablerat alternativ till dieselolja. Produktionen
i Sverige ökar snabbt. Potentialen
bedöms till någon procent av bensinens
och dieselns.
Den senaste hypen i USA är biodiesel
från alger, enligt Bengt Johansson. Man
tillverkar i experimentskala vid kolkraftverk
26 LUM NR 3 | 2007