Perfluorerade ämnen - användningen i Sverige

En svensk kemikalieleverantörer uppger dock att textilindustrins efterfrågan på
fluorföreningar minskar. Ofta är det ett krav från kunden att få en viss funktion, t.ex.
avtorkningsbara ytor, som gör att textilföretag använder fluorkarboner då det inte kan uppnås
på annat sätt.
4.2.3 Emissioner från textil
Enligt en kanadensisk rapport kan så mycket som 73 procent av fluorföreningarna i ett plagg
behandlat med impregneringsspray för konsumentbruk försvinna via tvätt under plaggets
livsläng (Environment Canada 2004). Hur mycket som försvinner via tvätt av
industribehandlade textilier är oklart.
Ett svenskt textilföretag har testat en av sina produkter som är behandlade med
fluorföreningar och funnit att hela effekten fanns kvar även efter hundra tvättar. Man gjorde
dock inte analyser på vad som försvann med tvättvattnet.
Enligt tester på IFP Research kan en behandlad textilie bibehålla funktionen länge trots en
sargad yta. Telomerkedjorna på polymeren kan reaktiveras genom strykning (150 Cº).
Analyser från det norska institutet för luftforskning (NILU) visar att det finns mycket
residualer i telomerbaserade polymerer. Mycket av dessa avgår troligen till luften.
Det är svårt att kemiskt analysera fluorkarbonavgång från ytor, men Statens Provnings- och
Forskningsinstitut (SP) har en ny metod som kan mäta på molekylnivå på ytor.
Norska undersökningar av inomhusluft visar höga halter av perfluorerade ämnen. Det är
troligt att det inte bara är kläder som ger upphov till halterna utan även inredning m.m.
Telomeralkoholerna är flyktiga och bör förekomma i ångfas snarare än i damm eller andra
partiklar. Halterna är cirka 100 gånger högre i inomhusluft än i utomhusluft. Fler tänkbara
inomhuskällor är tapeter, heltäckningsmattor, gardiner och andra hemtextilier.
Hur man skall göra sig av med t.ex. gamla ytterplagg är ett problem. Förbränning vid höga
temperaturer destruerar perfluorföreningar. Uttjänta jackor är dock inte lämpliga att bränna,
enligt vissa kommunala renhållningsverk. Perfluorerade ämnen bildar nämligen vätefluorid
vid förbränning som är starkt korrosivt. Det bildas även kortkedjiga fluorföreningar som är
mycket potenta växthusgaser. Läggs kläderna på deponi så hamnar de stabila
fluorföreningarna till slut i naturen.
4.2.4 Alternativ
Kortkedjiga sulfonater med fyra kolatomer har utvecklats av 3M som alternativ till bl.a.
PFOS. Dessa föreningar är också mycket persistenta men inte bioackumulerande eller toxiska.
När företaget letade efter en ersättare till PFOS så undersökte man både fluorerade och icke
fluorerade alternativ, t.ex. silikoner, men fann genom tester att det bara var fluorföreningar
som gav den önskade kombinationen av vatten- och smutsavvisning samt avtorkbarhet.
Design och funktionen kommer ofta i första hand vid val av kemikalier i kläder. När det gäller
helt fluorfria alternativ får man titta på vilka funktioner som ska ersättas eftersom det inte
finns ett enda alternativ utan flera. Funktionen vattentäthet kan ersättas med täta material som
PVC bestruken galon, polyuretan eller polyakrylater, men de andas inte. Tätslagen manglad
väv är relativt vattentätt i sig. Vissa tygsorter, t.ex. polyester eller nylon, är i sig fläcktåligare
än andra, t.ex. bomull. För ytor som behöver kunna andas kan paraffinemulsioner eller
26