Perfluorerade ämnen - användningen i Sverige

De största mängderna av de perfluorerade ämnen som importeras till Sverige i kemiska
produkter går till textilindustrin, där de bl.a. används för behandling av solskyddstextilier,
textil i bilar och arbetskläder. Det är framförallt telomerbaserade polymerer som används.
Importerade varor som troligen innehåller fluorföreningar är arbetskläder, sportkläder,
möbeltextilier m.m. Analyser av textilier har visat att telomeralkoholer frigörs från kläder och
andra textilier. Klädesplagg som behandlas med fluorföreningar är ganska dyra men har i
gengälld många eftertraktade funktioner; de är vatten-, fett, och smutsavvisande och de kan
andas. Det finns alternativa behandlingar och material som ger vissa av dessa funktioner, men
inget icke-fluorerat alternativ kan idag ge alla funktionerna.
Fluorföreningar kan användas i livsmedelsförpackningar för feta livsmedel. De förekommer i
pappersvarutillverkning i Sverige, men är troligen vanligare i pappersförpackningar
tillverkade i t.ex. centraleuropa. Hur vanligt det är i svenska butiker med importerade
fluorbehandlade livsmedelsförpackningar är svårt att uppskatta. När det gäller fettavstötande
pappersförpackningar finns det alternativa papperskvaliteter och barriärmaterial som fungerar
lika bra som fluorbehandlat papper. Livsmedelsförpackningar kan antas utgöra en källa till
direktexponering av människor, då fluortelomerer har visat sig kunna migrera från
förpackningar in i livsmedel.
Fluortelomerer används i brandsläckningsskum för dess filmbildande egenskaper och förmåga
att minska bränsleupptag. Dessa skum är särskilt användbara vid svåra bränder, t.ex.
kemikaliebränder. Halterna i skummen är låga, under en procent, men skummen genererar
direkta utsläpp till miljön. Den största användningen av brandsläckningsskum sker vid
brandövningar, och då används också skum som inte längre anses vara tillförlitligt vid brand.
Enligt uppgift är det en relativt liten mängd skum av äldre datum som destrueras. Det gäller
troligen också de PFOS-innehållande skum som finns kvar i lager i samhället. Det finns
fluorfria skum idag men de är inte lika effektiva. Det pågår dock forskning som på sikt kan ge
upphov till fungerande fluorfria alternativ.
Fluortensider används i mycket låga halter i ett stort antal rengöringsprodukter, t.ex. polish,
vaxer, allrengöring, fönsterputs m.m. Det är en spridd användning med direkta utsläpp till
avlopp. Användning av fluortensider i produkter med rengörande effekt är inte förenligt med
detergentförordningen ((EG) nr 648/2004) eftersom de inte är tillräckligt nedbrytbara. I
produkter som polish tillsätts fluorföreningar inte i första hand för sina rengörande
egenskaper, utan snarare för att de ger bra utflytning och en jämn yta. Enligt uppgift saknas
det väl fungerande alternativ till perfluorerade ämnen i polish, men silikoner ses som
intressanta att utveckla.
I vissa länder har åtgärder för att minska riskerna med perfluorerade ämnen införts. Kanada
har förbjudit fyra telomerbaserade ämnen och förväntas arbeta vidare med riskminskning av
liknande ämnen. USA:s miljömyndighet har ingått en global frivillig överenskommelse med
ett antal företag som åtar sig att drastiskt minska utsläpp från produktionsanläggningar och
halter av PFCA-relaterade ämnen i produkter.
Inom EU har perfluorerade ämnen, förutom PFOS, inte diskuterats i samma utsträckning.
Förhandlingar om ett förbud för PFOS inom ramen för Begränsningsdirektivet (76/769/EEG)
pågår för närvarande i ministerrådet och i Europaparlamentet.
EU:s nya kemikalielagstiftning REACH (Registration, Evalution and Authorisation of
Chemiclas) är ännu inte beslutad men förväntas träda ikraft under 2007. Den föreslagna
5