Perfluorerade ämnen - användningen i Sverige

silikoner användas men de klarar inte smuts- och oljeavvisning. Vattenavvisning och
tvättbeständighet är sämre för paraffinemulsioner än för fluorkarboner. Andra miljö- och
hälsoproblem kan finnas med alternativen, t.ex. mjukgörare i PVC. Fluorföreningars starkaste
sida gentemot fluorfria alternativ är att de klarar smutsavvisning.
Det är viktigt att använda kemikalier utifrån den funktion som behövs och inte överallt.
Produkter för vanlig konsumtion, i t.ex. barnkläder och modekläder för vardagsbruk, behöver
kanske inte alla funktioner som fluorföreningar ger. Ibland räcker det kanske med bara
regnskydd, ibland med regnskydd och andning, och då finns det alternativa ämnen och
material som kan användas.
Olika nanoprodukter börjar komma ut på marknaden men det är oklart vad de innehåller, i
vissa fall är det fråga om fluorkarbonbaserade nanoprodukter (t.ex. fluorkarbonsilaner som
ger nanoyta).
Det finns idag ett stort intresse för vattentäta plagg som andas och konsumenter vill troligen
inte gå tillbaka till täta plagg. Hur plagget ser ut är också viktigt. Fluormembran sitter på
insidan av tyg och är diskreta. Det skulle troligen vara lättare att hitta bra alternativ om de
kunde sitta på utsidan av tyget.
Hur fort en övergång till fluorfria alternativ kan ske är svårt att uppskatta. Att lagstifta mot
användning av fluorkarboner skulle vara en stark drivkraft för utveckling av fluorfria
alternativ.
4.3 Papper
4.3.1 Användning och funktion
Papper kan vara behandlat med impregneringsmedel som innehåller fluortelomerderivat (t.ex.
fosfatestrar) eller fluortelomerdispersion (polymer med telomerkedjor). Det är framförallt i
livsmedelsförpackningar där de fettavvisande egenskaperna är önskvärda som de hittas.
STFI/Packforsk har en databas över kemiska ämnen och produkter som används inom deras
medlemsföretag. I den finns bara en aktiv produkt med ett perfluorerat ämne idag. Tidigare
har cirka 10 perfluorerade ämnen varit registrerade men de har utgått eftersom branschen har
bedrivit ett utfasningsarbete av dessa ämnen. Skogsindustrins produktsäkerhetsgrupp frågade i
höstas de flesta svenska pappersbruk om de använde fluorföreningar. Inget bruk svarade att de
gjorde det.
I produktregistret på Kemikalieinspektionen finns dock cirka två ton perfluorerade ämnen
som registrerats under funktionerna impregnerings- eller betmedel för papper. Dessa kan dock
gå till s.k. konverterare likaväl som till pappersbruken. Konverterare är företag som köper in
pappersprodukter och sedan kan behandla detta med fluorkemikalier för att få fram vissa
fettavvisande kvaliteter till förpackningar, ofta för matvaror. Denna grupp företag är svårare
att nå då de ofta är mindre företag som inte har någon egen branschorganisation.
Enligt en kemikalieleverantör används fluorkemikalier i Sverige till nischprodukter som
tillverkas under kortare tid eller bara i en speciell produkt. Fluorkemikalier kan tillsättas i
mälden, som bestrykning eller i en limpress beroende på vilken funktion som ska uppnås.
Användningen utgörs nästan enbart av papper för livsmedelsförpackningar som ska vara
fettavvisande.
27