Perfluorerade ämnen - användningen i Sverige
Perfluorerade ämnen - användningen i Sverige
Perfluorerade ämnen - användningen i Sverige
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
4.4 Brandsläckningsskum<br />
4.4.1 Användning och funktion<br />
Brandsläckningsskum är framförallt mycket användbara när man skall släcka lättantändliga<br />
eller brännbara vätskor. Det täcker elden och bildar en barriär mellan det brinnande bränslet<br />
och syret i luften. Exempel på tillbud när skumvätskor kan behöva användas är släckning av<br />
spill från havererad tankbil, mindre spillbränder, bilbränder, brand i cistern, storskalig brand i<br />
brandfarlig vara i butik, säkring av spillytor m.m. Brandsläckningsskummet bildas genom att<br />
man blandar vatten, skumkoncentrat och luft i lämpliga proportioner.<br />
Mekanismen för hur fluortensider fungerar är inte helt klarlagd, men sannolikt är förmågan att<br />
motstå att blandas med bränslet vital för effektiviteten, troligen även förmågan till<br />
filmbildning. Filmbildningen sker genom att det bildas ett tunt vattenskikt mellan skum och<br />
bränsle.<br />
Fluortelomerer används i flera olika typer av skum, t.ex. AFFF (Aqueous film-forming foam),<br />
fluorproteinskum, och FFFP (film-forming fluoroprotein foam). Globalt sett så representerar<br />
användningen i brandsläckningsskum mindre än två procent av den totala användningen av<br />
fluorkemikalier (Danish Ministry of Environment 2005).<br />
Fluortensider används i mycket låga halter (under 1 procent) i brandsläckningsskum vilket gör<br />
att importerade mängder inte går att hitta i produktregistret. När man talar om en, tre eller sex<br />
procents skum så talar man inte om halten fluortensider utan om i vilken halt produkten skall<br />
blandas med vatten vid användning.<br />
Det finns 12 företag som tillverkar brandläckningsskum i Europa. Beräkningar har gjorts som<br />
visar att cirka 13 000 ton skum per år används på den europeiska marknaden (NERA 2006).<br />
Det är framförallt fluortelomerer med sex perfluorerade kol som används, i vissa fall åtta.<br />
Kortare kolkedja anses inte tillräckligt stabilt enligt en skumtillverkare. Skumtillverkarna<br />
upplever att de idag får mer information från leverantören av råvaran om de ingående ämnena<br />
än för några år sedan.<br />
Nya bränslen som E85 med etanolinblandning komplicerar bilden och har betydelse för<br />
användningen av brandsläckningsskum. Vid bränder med E85 måste alkoholresistent<br />
filmbildande skum användas och då ingår fluortensider.<br />
I handsläckare med skum används alltid fluortensider.<br />
Övning utgör den största förbrukningen av skum. Brandkårerna försöker öva med vatten eller<br />
billiga skum p.g.a. dålig ekonomi. Vid övningar används ibland skum som har passerat sitt<br />
”bäst före” - datum, eftersom de är billiga. De skulle kunna vara PFOS-innehållande.<br />
Livslängden på skum är cirka 20 år.<br />
Räddningsverket använder inte skum som innehåller fluorkemikalier vid övning och<br />
utbildning.<br />
30