Perfluorerade ämnen - användningen i Sverige

Fluortelomerer har tillverkats sen 70-talet och användes även parallellt med PFOS. De utgör
större delen av de registrerade volymerna i Kemikalieinspektionens produktregister (se kap
4.1), framförallt i form av telomerbaserade polymerer som används i textilindustrin. Eftersom
fluortelomerer kan brytas ned till PFCA så är inte telomerer, åtminstone inte de långkedjiga,
något lämpligt alternativ till PFOS.
PFBS-relaterade ämnen har endast tillverkats under några år och användningen i Sverige är
ännu mycket liten enligt Kemikalieinspektionens produktregister. Men flera företag utvecklar
nu produkter med kortare fluorerad kolkedja, kortare än åtta kolatomer. Dessa tycks ha lägre
toxicitet och mindre potential för bioackumulering än längre perfluorerade ämnen, men de är
fortfarande extremt persistenta. Det finns ännu ingen bedömning av om dessa kan ses som
acceptabla alternativ.
Det finns fluorfria alternativ med varierande prestanda för de fyra produktgrupper som här
undersökts närmare. Fluorföreningar har dock mycket speciella egenskaper och det verkar i
många fall vara svårt att hitta lika bra alternativ. En del av de alternativ som är eller kan bli
aktuella har också ofullständigt utredda miljö- och hälsoegenskaper och bör undersökas
närmare. Exempel på sådana är vissa silikoner och nanomaterial.
7.2.1 Textil
De största mängderna av de perfluorerade ämnen som importeras till Sverige i kemiska
produkter går till textilindustrin, där de bl.a. används för behandling av solskyddstextilier,
textil i bilar och arbetskläder. Det är framförallt telomerbaserade polymerer som används.
Importerade varor där fluorföreningar kan förekomma är arbetskläder, sportkläder,
möbeltextilier m.m.
Analyser av textilier har visat att telomeralkoholer, och även mindre mängder PFCA och
PFAS, frigörs från kläder och andra textilier. Klädesplagg och andra varor som behandlas
med fluorföreningar är ganska dyra men har i gengälld många eftertraktade funktioner; de är
vatten-, fett, och smutsavvisande och de kan andas. Det finns alternativa behandlingar och
material som ger vissa av dessa funktioner, men inget icke-fluorerat alternativ kan idag ge alla
funktionerna. Det är alltså i slutändan ofta en fråga om vilken komfort konsumenten eller
användaren vill ha. Det bör gå att i högre mån än vad som görs idag anpassa
kemikalieanvändningen till den tänkta användningen av varan. Kanske behöver modeplagg
inte klara de värsta oljefläckarna, kanske behöver småbarnskläder inte andas, kanske kan
möbeltyger göras tvättbara istället för avtorkningsbara.
7.2.2 Papper
Fluorföreningar kan användas i livsmedelsförpackningar för feta livsmedel. De förekommer i
pappersvarutillverkning i Sverige, men är troligen vanligare i pappersförpackningar
tillverkade i t.ex. centraleuropa. Hur vanligt det är i svenska butiker med importerade
fluorbehandlade livsmedelsförpackningar är svårt att säga. När det gäller fettavstötande
pappersförpackningar finns det alternativa papperskvaliteter och barriärmaterial som fungerar
lika bra som fluorbehandlat papper. Livsmedelsförpackningar kan antas utgöra en källa till
direktexponering av människor, då fluortelomerer har visat sig kunna migrera från
förpackningar in i livsmedel.
7.2.3 Brandsläckningsmedel
Fluortelomerer, framförallt med sex perfluorerade kol i kedjan, används i
brandsläckningsskum för dess filmbildande egenskaper och förmåga att minska
41