to Uppsala! - Ergo

More documents

Recommendations

Info

DEBATT / 04 Ergo #7 / 2010 STUDIER MÅSTE LÖNA SIG« Högskole- och forskningsminister Tobias Krantz sammanfattar vad regeringen har gjort för den högre utbildningen under mandatperioden och anger sju områden där han vill ”fortsätta stärka kunskapslinjen.” Sveriges framtida välstånd beror på våra medborgares vetande. Det är bara genom att få enskilda människor att växa, bredda och fördjupa sin bildning som vi säkrar vår position som kunskapsnation även imorgon. När en mandatperiod nu närmar sig sitt slut är det dags att se tillbaka på vad som gjorts – och framåt, på vad som behöver göras för att fortsätta stärka kunskapslinjen. För det första måste utbildningsväsendet upprustas från början. Grundskolans brister förytligar gymnasiet och riskerar att hålla högskolans ambitioner tillbaka. Ska Uppsala universitet utvecklas till ett lärosäte i absolut världsklass måste kunskaperna i den svenska grundoch gymnasieskolan stiga. Därför införs nu tidigare betyg, fler betygsteg och en gymnasieskola med högre krav på fördjupning. För det andra måste högskolan få rätt resurser – kvalitet måste sättas före kvantitet. Folkpartiet och Alliansen har väsentligt stärkt resurserna till högre utbildning men mer krävs. Nästa mandatperiod bör ytterligare resurser tillföras och då med tyngdpunkt på de ämnesområden som tidigare fått minst. Vår politik innebär början på slutet på ordningen där studenter ser mer av sin bibliotekarie än av sin professor. FÖR DET TREDJE måste vi stärka studentinflytandet i högskolan. Den första juli avskaffades kårobligatoriet. Nästa steg är att ställa krav på varje högskola och universitet att inrätta lokala rätttighetskataloger för studenter. Så ger vi legitimitet till det kollektiva studentinflytandet samtidigt som vi stärker varje enskild students ställning gentemot sitt lärosäte. För det fjärde måste vi på allvar komma tillrätta med bostadsbristen som fortfarande råder här i Uppsala och i andra större studentstäder. Uppsala universitet har visat sig beredda att ta ett större ansvar och Alliansregeringen ger dem därför möjlighet att själva hyra ut studentbostäder. För det femte måste lärarutbildningen uppvärderas – Sveriges största högskoleprogram genomgår en historisk kvalitetsreform. Folkpartiet och Alliansen har presenterat en helt ny utbildning där kraven höjs på både lärosäten och studenter. Tillsammans med en ny lärarlegitimation och stimulanser till skolorna att ge bra lärare bra betalt är Sveriges största akademikeryrke på väg att återupprättas. »VÅR POLITIK INNEBÄR BÖR- JAN PÅ SLUTET PÅ ORDNING- EN DÄR STUDENTER SER MER AV SIN BIBLIOTEKARIE ÄN AV SIN PROFESSOR.« Högskole- och forskningsminister Tobias Krantz vill tillföra ytterligare resurser till högskolan, med tyngdpunkt på de ämnesområden som tidigare fått minst. Foto: Christin Lenthamre För det sjätte måste alla ha råd att studera. Folkpartiet och Alliansen har i djupaste lågkonjunktur höjt studiemedlet med 430 kronor per månad och höjer till vårterminen fribeloppet med 30 000 kronor per år. Det är denna politik som gör att den genomsnittliga studenten enligt Swedbank nu går några kronor plus varje månad. Den genomsnittliga studenten bor dock inte i Uppsala – här är levnadskostnaderna högre. Folkpartiet vill därför ytterligare höja studielånet och därmed marginalerna för landets studenter under nästa mandatperiod. SÅ SIST MEN INTE MINST: det måste löna sig att ha studerat. Folkpartiet och Alliansen har gjort det lönsammare att arbeta. Mest har gått till de med lägst inkomst men skatten har tydligt sänkts även för breda akademikergrupper. En nyutexaminerad samhällsvetare som får jobb här i Uppsala kommer bara det första året få behålla 20 508 kronor mer av sin lön jämfört med 2006. De kommande åren vill Folkpartiet gå vidare – 2014 borde ingen betala mer än halva lönen i skatt. Den 19 september är det val. Folkpartiet och Alliansen söker förtroende för att fortsätta arbetet med den breda kunskapslinjen för att åstadkomma en politik för forskning och utbildning i världsklass. Sverige står inför en tuff global utmaning. Låt oss anta den tillsammans! Tobias Krantz (FP) Högskole- och forskningsminister
Ergo #7 / 2010 DEBATT / 05 Feminismen handlar om mer än att ta avstånd från övergepp och orättvisor mot kvinnor. Det skriver Marcus Andersson I en replik på Isabella Bomans inlägg “Våga kalla dig feminist” I Ergo nummer 5 2010. sabella Boman hävdar i sin artikel att feminism idag handlar om att vara emot framför allt våld och övergrepp mot kvinnor, och orättvisor på arbetsmarknaden. Men jag är ju emot de sakerna också, utan att vara feminist. Anledningen är enkel: feminismen har uppenbarligen blivit något mycket mer än dessa saker. Det finns goda skäl att kritisera feminismen, och hur den offentliga debatten har förts hittills. Det mest anmärkningsvärda med feminism som begrepp är tillägget “-ism”. Och det mest anmärkningsvärda med “- ismer” är att de tenderar att sluta i katastrof. De uppmuntrar till fantasier (den totala, androgyna jämställdheten) och blir dogmatiska (könsperspektiv på rörmokarejobbet, kaffekoppar). Jag tror inte heller att de flesta feministers mål är att männen ska bli kuvade, men frågan är om det har kommit till en punkt där många män varken anses eller tror sig ha något att tillföra debatten. En fråga som kan diskuteras är stabiliteten och lyckan i mer “androgyna” relationer. Eller, till exempel, vad man ska göra åt den tilltagande bristen på manligt ledarskap för unga pojkar och män. Det sistnämnda är ett könsrelaterat problem som den nuvarande feminismen definitivt inte kan råda bot på. Och hur redo är den nuvarande feminismen att åtgärda områden där män och pojkar har hamnat i underläge? Imartin wollerstam VÅGA STRYKA ”-ISMEN” FRÅN KVINNOKAMPEN« ATT HÄNGA UT MÄN som begår våld eller våldtäkt i dagstidningar är ingen dum idé. Jag tycker också man ska ta killar åt sidan i en tidig ålder i skolan och berätta för dem att vi har ett problem med vissa som slår eller begår sexuella övergrepp mot kvinnor, och att det inte är okej. Detta, bland annat, tror jag skulle få bra effekter. Mäns och kvinnors olika beteenden på arbetsmarknaden, liksom nästan överallt, är den mer komplexa av frågorna som Isabella tog upp. Jag är tillräckligt insatt för att förstå att bilden som media målar upp är förenklad, däremot inte tillräckligt insatt för att ge någon en alltför detaljerad analys i nuläget. ATT FOKUSERA på den egna gruppens brister har högst moraliskt värde, eftersom det är hos oss själva som vi kan göra väsentliga skillnader. Därmed behövs det en kvinnosakskamp inom den svenska folkgruppen, liksom andra grupper, eller andra delar av världen, uppenbarligen behöver en sådan också. Och det finns många sätt att stödja dem. »DET MEST ANMÄRKNINGS- VÄRDA MED “-ISMER” ÄR ATT DE TENDERAR ATT SLUTA I KATASTROF.« Men den svenska debatten kan inte fortsätta som den gör nu i all evighet. Ett samhälle med stränga könsroller är inte okej, och inte heller någon typ av våldsamma maktutövningar. Men ett androgynt samhälle där vi försöker bete oss som några slags könlösa vandrande intellekt är inte heller okej. “Emaskulerade” män får inte ses som något bra. Och med tanke på hur liten andel män som deltar i “jämställdhetsdebatten” så vi behöver i alla fall inte mer feminism i just genusdebattsfrågan. Och mer än så: vi behöver inga “-ismer”. Våga stryka “- ismen” från kvinnokampen. Marcus Andersson LÅNG VÄG KVAR TILL DET HÅLLBARA SAMHÄLLET« Vi miljöpartister vill ha en modern politik som uppmuntrar olika perspektiv på vad som är de bästa lösningarna – istället för att vara en den enda vägens politik som låter marknaden diktera villkoren. Det skriver Frida Johnsson, språkrör för Gröna studenter och kommun- och riksdagskandidat för miljöpartiet. Miljöpartiet talar ofta om behovet av mer vetenskap i politiken. Tyckande baserat på vetande är det överlägset bästa sättet att gå från idé till åtgärd, från vision till verklighet. Men steget från uppfinning till utvecklad och använd innovation är stort och kräver mer än teknik och vetenskap. Den stora utmaningen är att enas om en vision för samhället och tillsammans bestämma att vi vill dit, och visa att vi är beredda att göra det som krävs. Men vem vågar ha visioner i en krisdrabbad värld – med finansbubblor, klimathot och hög arbetslöshet? Inte den svenska regeringen. De ser inte behovet av förändring utan fortsätter på den inslagna vägen, och lovar att vi alla kommer få mer pengar kvar i plånboken. Förutsatt förstås, att vi alla jobbar, och jobbar ännu mer. För med den nya arbetslinjen vill de få oss att tro att vi alla kan välja att jobba, istället för att välja att vara sjuka, att välja att vara stressade, eller att välja att vara arbetslösa. »VARFÖR TALAR REGERING- EN SÅ SÄLLAN OM SOCIAL RÖRLIGHET, SOM EN GÅNG VAR SÅ VIKTIGT FÖR LIBERA- LER?« Regeringen löser samtliga problem genom att avreglera, konkurrensutsätta och marknadsanpassa. Man tacklar dagens utmaningar med verktyg från förr. Andra värden får stå åt sidan när dagis, sjukhus och naturvård drivs av vinstmaximering. Man skapar en låtsaskapitalism där vi privatiserar vinsterna men socialiserar förlusterna. VI HAR EN LÅNG VÄG KVAR till det långsiktigt hållbara samhället. I början av året fick vi uppleva en kall, snörik men rätt vanlig svensk vinter. Detta lamslog spårtrafiken i hela landet. Om SJ inte styrts så hårt av vinstmaximering hade vi haft en långsiktigare planering och kunnat åka tåg inte bara när solen skiner, utan även den andra halvan av året. Det finns en stark tro att alla har samma möjligheter i Sverige. Att man kan bli vad man vill och nå randen av sin förmåga. Men allt tidigare val i skolan, borttagna vägar in i den högre utbildningen och indragna chanser senare i livet gör att människors möjligheter att förändra sin tillvaro minskar. Varför talar regeringen så sällan om social rörlighet, som en gång var så viktigt för liberaler? Förmodligen för att det är deras politik som är ansvarig för den utveckling vi ser. Var finns den verkliga friheten idag? Frida Johnsson. När vi avskaffat medborgaren och reducerat frihet till en fråga om val av varor. Vi genomgår en förvandling från medaktörer till kunder i samhället. Vad vi behöver är en politik som erbjuder människor friheten inte bara att välja vad som är bäst för dem själva, utan också friheten att vara delaktiga i att skapa det samhälle som är bäst för oss alla. KLIMATFÖRÄNDRINGARNA är ett av de största hot som mänskligheten stått inför. Men just därför är detta vår största chans. Den öppnar dörren till en samhällsomvandling utan like. Det är en fråga som förenar mer än den splittrar och den rör varenda en av oss. Vi står inför den kanske viktigaste mandatperioden någonsin. För priset att betala blir allt högre och snart kanske det är för sent. Miljöpartiet tror på att ge alla både en första och en andra chans, att bilda sig, tänka nytt, att tänka större. Vi vill leva i ett samhälle där vi inte lägger över ansvaret på någon annan, där fattiga länder ska sköta ansvaret för våra utsläppsminskningar. Endast med rättvisa och jämlikhet kan vi lösa de globala utmaningarna. Vi vill ha en modern politik som tillåter, ja uppmuntrar olika perspektiv på vad som är de bästa lösningarna – istället för att vara en den enda vägens politik som låter marknaden diktera villkoren. Vi har en annan vision för detta samhälle. Och vi är beredda att göra det som krävs för att forma en ny politik, ställa om och skapa ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. För denna gång har vi verkligen en värld att förlora – men en annan att vinna. Frida Johnsson Språkrör, Gröna Studenter Kommun- och riksdagskandidat, MP SKRIV TILL ERGOS DEBATTSIDA! Textlängden bör inte överstiga 2 500 tecken inklusive mellanslag. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta i och språk granska manus. Det går bra att vara anonym, men du måste uppge namn och adress till redaktionen. Maila till cred@ergo.us.uu.se. Nästa manusstopp är den 6/9.
Page 1 and 2: Uppsala studentkårs tidning. Grund
Page 3: Ergo #7 / 2010 LEDARE / 03 SAMMA GA
Page 7 and 8: Ergo #7 / 2010 NYHETER / 07 NYHETER
Page 9 and 10: I HÖST KAN DU PÅVERKA SVERIGES FR
Page 11 and 12: Ergo #7 / 2010 till frivillig kår
Page 13 and 14: FRANK. Nöjesliv Unna dig något ri
Page 15 and 16: Ergo #7 / 2010 VAL 2010 / 15 göra
Page 17: Ergo #7 / 2010 NYHETER / 17 FORSKNI
Page 20 and 21: 20 / REPORTAGE Ergo #7 / 2010 Utsik
Page 22 and 23: STUDENTER & ARBETSMARKNADS Riv ut o
Page 24 and 25: 24 / KULTUR Ergo #7 / 2010 ERGO VÄ
Page 26: 26 / KULTUR Ergo #7 / 2010 ESSÄ Sk
Page 29 and 30: Ergo #7 / 2010 RECENSIONER / 29 Bet
Page 31 and 32: Universitetskyrkan UPPSALA Körleda
Page 33 and 34: Ergo #7 / 2010 NATIONER / 33 3q@got
Page 35 and 36: KÅRSIDORNA Jämlikhetsansvarig mot

to Uppsala! - Ergo

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?