to Uppsala! - Ergo

More documents

Recommendations

Info

08 / NYHETER Ergo #7 / 2010 Prislista satt för utländska studenter Från och med höstterminen 2011 kommer studenter från tredje land att få betala för sin utbildning i Sverige. Vid Uppsala universitet varierar avgifterna mellan 80 000 och 180 000 kronor per läsår. Illustration: Hanna Strandberg Regeringen backar efter massiv kritik mot de nya antagningsreglerna till högskolan och tillsätter nu två olika utredningar för att lösa problemen med det nya meritvärderingssystemet som missgynnar studenter med äldre och utländska betyg. De nya reglerna infördes i höst och slår hårt mot studenter med betyg från 2002 och tidigare eftersom de inte kan tillgodoräkna sig meritpoäng, och studenter med utländska betyg, som hamnar i en särskild urvalsgrupp. Protestbrev, anmälningar och överklaganden har strömmat in till utbildningsdepartementet, diskrimineringsombudsmannen och landets lärosäten de senaste veckorna. Regeringen har tagit till sig av kritiken och kommer att ge Högskoleverket i uppdrag att ta fram ett meritvärderingssystem för studenter med äldre gymnasiebetyg. – Vi borde ha förstått tidigare att det skulle bli problem, men det är först nu vi ser konsekvenserna av de nya reglerna. Det här är inte rimligt och vi kommer att ändra systemet till höstterminen 2011 så att även äldre studenter kan tillgodoräkna sig meritpoäng. Vad gäller de utländska betygen kommer vi att tillsätta en större utredning i höst, säger Eva-Marie Byberg, pressekreterare åt Tobias Krantz på utbildningsdepartementet. DET ÄR NÄR DET ÄR väldigt få sökande i en urvalsgrupp som det kan bli problem, Regeringen backar om antagningsregler Ijuli fastställde Uppsala universitet de avgifter som ska börja gälla för studenter från länder utanför EU, EES och Schweiz – så kallade tredjelandsstudenter. Priserna är satta så att de ska ge full kostnadstäckning för de olika utbildningarna, med ett extra påslag för bland annat administration och marknadsföring. Avgifterna ser olika ut för olika utbildningsområden, och varierar på grundnivå mellan 80 000 kronor inom humaniora, samhällsvetenskap och utbildningsvetenskap och 120 000 kronor inom medicin, farmaci, teknik och naturvetenskap. På avancerad nivå ligger priserna mellan 90 000 och 135 000 kronor. Dyrast är läkarprogrammet med 180 000 kronor per läsår. »VI RÄKNAR MED ATT VI KOMMER ATT FÖRLORA 80–90 PROCENT AV NY- BÖRJARNA I EN FÖRSTA OMGÅNG.« eftersom antalet platser per grupp baseras på antalet sökande. – Den utländska gruppen är liten och har blivit ännu mindre i och med att man lyft över vissa studenter till den svenska urvalsgruppen. Det som är så svårt med systemet är att det är så oerhört komplicerat och svårgenomträngligt, förklarar Cilla Häggkvist på antagningsenheten vid Uppsala universitet. Vill det sig illa kan urvalsgruppen bli helt utan platser. – Problemet är redan känt – folkhögskolegruppen har brottats med det här i flera år – nu har samma sak drabbat dem med utländska betyg. Det är inget nytt och något vi påpekade redan i första omgången, säger Aleksandra Sjöstrand, utredare på Högskoleverket. EU-KOMMISSIONEN SKICKADE i augusti en skrivelse med frågor om antagningssystemet till regeringen, eftersom systemet misstänks diskriminera andra EU-medborgare och därigenom strida mot EG-rätten. Senast den 6 oktober ska svaret ha inkommit. – Alla problem hänger ihop med meritpoängssystemet. Det visade sig vara svårt med meritpoäng för utländska och äldre utbildningar eftersom man måste hitta jämförbara kurser. Vi har försökt, men lyckades inte ens med Norden – det är ett väldigt svårt uppdrag, säger Aleksandra Sjöstrand. Vem som kommer att leda utredningen om ett meritvärderingssystem för utländska betyg är ännu inte klart, men Uppsala studentkår välkomnar regeringens beslut att se över antagningsreglerna. – Det är knappt någon som vet hur de nya reglerna fungerar, uppenbarligen behöver något drastiskt göras! Att man utreder är positivt, även om ordet utredning numera ekar tomt – det är olyckligt att regeringen tror sig veta bättre än de som faktiskt arbetar med frågorna. Sedan tycker jag att det är viktigt att understryka att den nu föreslagna åtgärden inte löser problematiken för de studenter som gick ut gymnasiet mellan 2003 och 2009, eftersom dessa inte hade några meritkurser att ta ställning till. Det är inget annat än lotteri, säger Uppsala studentkårs nya ordförande Gabriel Ledung. HANNA STRANDBERG/red@ergo.us.uu.se Meritpoängsystemet BAKGRUNDEN till de förändrade reglerna är att gymnasieelever under senare år taktiskt valt kurser där de lättare kan få höga betyg, istället för att välja mer krävande kurser. För att stoppa den negativa utvecklingen införde regeringen därför systemet med meritpoäng, där avancerade kurser i framför allt språk och matematik kan höja snittbetyget med 2,5 poäng – från 20,0 till 22,5. I år krävs det ett snitt på över 20,0 för drygt 100 programutbildningar i landet, vilket innebär att sökanden som gick ut gymnasiet före 2003 inte kan antas på sina slutbetyg. – Vi har utgått från de utbildningskostnader som finns och som idag betalas av regeringen – vad det kostar att utbilda en student helt enkelt, säger Studerandebyråns chef Einar Lauritzen. Universitetet räknar med att antalet internationella studenter kraftigt kommer att minska när studieavgifterna införs nästa läsår. – Får vi ett par hundra studenter istället för som idag, några tusen, får vi vara nöjda. Vi räknar med att vi kommer att förlora 80–90 procent av nybörjarna i en första omgång, men siffror från andra länder visar att antalet studenter ökar igen efter en inledande dipp, säger Einar Lauritzen. UPPSALA STUDENTKÅR har hela tiden varit kritisk till införandet av studieavgifter, men ser åtminstone en positiv aspekt. – Betalar man för sin utbildning kan man kräva kvalitet, vilket är svårt att göra när utbildningen är gratis. Vi kommer att arbeta för att universitetet ska inrätta ett system som garanterar kvaliteten i framtiden, säger Timon Bulthuis, internationellt ansvarig på Uppsala studentkår. Regeringens främsta argument för att införa studieavgifter är att Sverige ska konkurrera med kvalitet, inte med gratis utbildning. För att även fortsättningsvis kunna locka de bästa utländska studenterna ska svenska lärosäten kunna erbjuda stipendier. Dessa täcker dock bara en mindre del av dagens kostnad för utbildning av tredjelandsstudenter i Sverige. HANNA STRANDBERG/red@ergo.us.uu.se
I HÖST KAN DU PÅVERKA SVERIGES FRAMTID Snart får du vara med och påverka hur Sverige ska styras. Att vara väljare väcker ofta många frågor. Ska man använda sin röst och på vilket parti ska man i så fall rösta? Jag hoppas att du tar chansen att göra just din röst hörd. Oavsett vilket parti vi tror på är det viktigt att vi är många som använder vår rösträtt. Det är så vi påverkar Sveriges framtid i vår demokrati. Med det här brevet vill jag berätta om Moderaterna inför valet. Om våra idéer för framtiden och hur vi vill göra Sverige till ett föregångsland för unga. På många sätt är Sverige redan i dag ett bra land. Friheten är större än i andra delar av världen. Stora möjligheter finns att kunna förverkliga sina idéer. Här finns skolor som håller hög kvalitet. Blir vi sjuka har vi rätt till sjukvård som är mycket bra jämfört med i många andra länder. Samtidigt finns många viktiga utmaningar att ta tag i. Ungdomsarbetslösheten är för hög. Många lämnar skolan utan att ha fått en bra start i livet. I vårt land finns unga människor som växer upp i skuggan av våld, brott och droger. Jag är inte nöjd innan vi har ändrat på det här. Låt mig kort berätta om tre tydliga mål som Moderaterna och jag vill arbeta för om vi får väljarnas förtroende i höstens val: • En bra start i livet. Vi vill förbättra kvaliteten och kunskapen i gymnasieskolan, på högskolor och universitet. • Fler jobb till unga. Det ska löna sig bättre att arbeta och vara låga skatter för företag som anställer unga. • Ett tryggare Sverige. Unga brottslingar ska få tidiga och tydliga reaktioner från samhället första gången de begår brott. Sverige kan bli ett föregångsland för unga. Men då krävs en politik för kunskap, jobb och trygghet. Här finns tydliga skillnader mellan alternativen i valet. Mot Alliansen står tre vänsterpartier. De säger nej till mer kunskap i skolan, vill fördubbla skatten för att ha ungdomar anställda och kritiserar Alliansens arbete för fler poliser och skärpta straff. Sverige står inför stora utmaningar, men också stora möjligheter. Tillsammans med våra vänner i Alliansen har vi visat att vi kan ta ansvar. Nu vill vi fortsätta arbetet för ett bättre Sverige. Vill du veta mer om våra viktigaste frågor eller hjälpa oss i valrörelsen? Besök gärna moderat.se för mer information. I höst har du chansen att påverka Sveriges framtid. Med vänlig hälsning, Fredrik Reinfeldt SNART KAN DU RÖSTA!
Page 1 and 2: Uppsala studentkårs tidning. Grund
Page 3 and 4: Ergo #7 / 2010 LEDARE / 03 SAMMA GA
Page 5 and 6: Ergo #7 / 2010 DEBATT / 05 Feminism
Page 7: Ergo #7 / 2010 NYHETER / 07 NYHETER
Page 11 and 12: Ergo #7 / 2010 till frivillig kår
Page 13 and 14: FRANK. Nöjesliv Unna dig något ri
Page 15 and 16: Ergo #7 / 2010 VAL 2010 / 15 göra
Page 17: Ergo #7 / 2010 NYHETER / 17 FORSKNI
Page 20 and 21: 20 / REPORTAGE Ergo #7 / 2010 Utsik
Page 22 and 23: STUDENTER & ARBETSMARKNADS Riv ut o
Page 24 and 25: 24 / KULTUR Ergo #7 / 2010 ERGO VÄ
Page 26: 26 / KULTUR Ergo #7 / 2010 ESSÄ Sk
Page 29 and 30: Ergo #7 / 2010 RECENSIONER / 29 Bet
Page 31 and 32: Universitetskyrkan UPPSALA Körleda
Page 33 and 34: Ergo #7 / 2010 NATIONER / 33 3q@got
Page 35 and 36: KÅRSIDORNA Jämlikhetsansvarig mot

to Uppsala! - Ergo

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?