Utbildningsplan för Kvalificerad Yrkesutbildning (KY) 90 ... - Kungälv

Utbildningsplan för Kvalificerad Yrkesutbildning (KY)
90 KY-poäng
Vuxenutbildning i Kungälvs kommun
Utbildningsnummer: 200610130
Fastställd av Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning
Gäller från och med intag 1

Utb nr 200610130
Fastställd
Ansvarig utbildningsanordnare
Vuxenutbildning i Kungälvs kommun
Organisationsnummer: 212000-1371
Övriga utbildningsanordnare/underleverantörer
AB Volvo Penta
Nimbus Boats AB
Utbildningens omfattning
90 KY-poäng
Studieform
Bunden
Studietakt
Heltid
Utbildningens övergripande mål
Studenten ska efter utbildningen kunna arbeta med teknik, produktionsekonomi, material och
materialegenskaper, arbetsledning, projektarbete, konkurrentanalyser nationellt och internationellt,
kunna tillvarata egna styrkor och se möjligheter till samverkan med andra tillverkare, underhåll och
modernisering av mindre fartyg och inrikta sig på samordning av detaljkompetensen snarare än att
fördjupa sig alltför mycket i enskilda tekniker.
Efter genomgången utbildning, inriktning konstruktion & design, ska de studerande kunna
förstå och omsätta ett nytillverkningsprojekt i helhet eller i delprojekt, designa och konstruera
tilltalande produkter med tanke på kundkrav, intentioner om materialegenskaper,
produktionsekonomi, utrustning, konkurrentanalys och ny teknik.
Efter genomgången utbildning, inriktning marinmotorteknik & service, ska de studerande
kunna upprätta åtgärdsplaner för service/reparationsarbete, samt genomföra olika typer av
nytillverkningsprojekt, från konstruktion, planering till utvärdering, uppföljning och instruktion under
arbetets gång.
Huvudmoment/Kurser: Inriktning Konstruktion & design.
Konstruktion, design och båtproduktion 33 KY-poäng
• Båtproduktion 13 p
Samspel produktionsteknik- utveckling/konstruktion, miljöanpassad tillverkning,
Line-produktion, logistik, produktkalkylering och produktionsekonomi
• Material och metoder 7 p
Materialegenskaper såsom hållfasthet och formning
1

Utb nr 200610130
Fastställd
• Konstruktion och design 13 p
Stabilitet/båtkonstruktion, CAD/CAE, solidmodellering, EG småbåtsdirektiv, regelverk och
sjösäkerhetskrav.
Motor, utrustning och service 8 KY-poäng
• Digital styr- och övervakningssystem 1 p
• Installationsteknik 1 p
• Diagnosverktyg 1 p
• Digital mätteknik 1 p
• Framdrivningsystem 1 p
• Kvalitetsteknik 2 p
• Elektroniska motorsystem 1 p
Gemensamma basämnen 19 KY-poäng.
• Tillämpad matematik och teknologi 10 p
• Kundhantering 1 p
• Marin teknisk engelska 1 p
• Ekonomi, affärs och avtalsrätt 1 p
• Juridik 1 p
• Projektledning 4 p
• Projekt- och specialarbete 1 p
Huvudmoment/Kurser: Inriktning Marin motorteknik &
service.
Konstruktion, design och båtproduktion 4 KY-poäng
• Båtproduktion 2 p
• Material och metoder 1 p
• Konstruktion och design 1 p
Motor, utrustning och service. 35 KY-poäng.
• Förbränningsmotorlära 4 p
• Analog elektronik 3 p
• Analog mätteknik 2 p
• Digitalteknik 3 p
• Digital mätteknik 3 p
• Elektroniska motorsystem 3 p
2

Utb nr 200610130
Fastställd
• Digital styr- och övervakningssystem 2 p
• Installationsteknik 4 p
• Diagnosverktyg 3 p
• Felsökning motor/el 3 p
• Stabilitet/fartygskonstruktion 2 p
• Framdrivningsystem 3 p
Gemensamma basämnen 21 KY-poäng.
• Tillämpad matematik och teknologi 8 p
• Kundhantering 2 p
• Marin teknisk engelska 3 p
• Ekonomi, affärs och avtalsrätt 2p
• Juridik 1 p
• Projektledning 4 p
• Projekt och specialarbete 1 p
Lärande i arbete (LIA) 30 KY-poäng.
Den studerande skall praktiskt träna alla moment som ingår i utbildningsplanen och omsätta sina
kunskaper inhämtade från den skolförlagda delen av utbildningen på de områden som den studerande
valt att utveckla.
LIA-företagen har praktiskt relevanta arbetsuppgifter som:
- Att ta fram nya koncept för fritidsbåtar, utvärdera och granska arbetet, tolka och upprätta
projekt med uppgifter från kund, designer, konstruktör, underleverantör, produktion och
underhåll/service , förankra detta hos genomförare.
- Vara projekt- objektledare i projekt med koppling till fritidsbåtskonstruktion och tillverkning.
- Arbeta med varvstekniker och kundkontakt, marknadsföring, samt genomföra produkt- och
ekonomikalkyler och beräkningar som rådgivare och informatör.
Behörighet
Grundläggande behörighet
Kvalificerad yrkesutbildning är en eftergymnasial utbildning och för att uppnå grundläggande
behörighet krävs avslutad gymnasieutbildning eller annan utbildning och/eller erfarenhet som ger
individen förutsättningar att tillgodogöra sig kvalificerad yrkesutbildning.
Särskild behörighet
- Matematik B
- Minst 1 års yrkeserfarenhet från marin småbåtsverksamhet. alt. maskin eller motormekaniker
med intresse fritidsbåt (inriktning marinmotorteknik & service).
3

Utb nr 200610130
Fastställd
Motiv: Enligt branschen skall studenterna ha erfarenhet från varv eller service alt.
småbåtskonstruktion eller tillverkning för att kunna få ett sammanhang och förståelse för de
kurser som ingår i utbildningen.
- Design eller konstruktionserfarenhet gärna från arbete eller utbildning.
Urval och antagning
Om antalet behöriga sökande till utbildningen överstiger antalet platser får ett urval göras.
Urvalsprocessen ska dokumenteras av utbildningsanordnaren. Utbildningens ledningsgrupp ska fatta
beslut om antagning av studerande. Beslutet ska protokollföras.
Följande antagningsrutiner gäller för utbildningen:
1. Den sökande insänder: Ansökningsblankett, meritförteckning, kopior på skolbetyg,
arbetsbetyg/intyg samt ett personligt brev.
2. Ankomsthandlingen behörighetsgranskas och registreras.
3. Eventuella kompletteringar begärs in.
4. Som urvalsgrund används betyg, relevant yrkeserfarenhet och intervju enligt nedan.
5. Urval steg 1: Betyg i gymnasieämnen poängsätts och summeras. G=5p, VG=10p, MVG=15p.
Yrkeserfarenhet från konstruktion, design eller marinteknisk verksamhet poängsätts med 2
poäng/månad och summeras. Maximalt 2 års yrkeserfarenhet räknas. Minst 40 av de sökande
med högst sammanlagd poäng kallas till intervju.
6. Urval steg 2: Den sökande intervjuas av projektledare och representanter för ledningsgruppen
och branschen. Vid intervjun bedöms den sökandes förmåga att kommunicera, den sökandes
lämplighet och intresse för branschen, den sökandes möjlighet att tillgodogöra sig
utbildningen (nivå och tempo), den sökandes målinriktning/yrkeskarriär. Intervjuresultatet
poängsätts. Maximal poäng= 10.
7. Urval steg 3: Den sökande sorteras i prioritetsordning utifrån uppnådda poäng på betyg,
yrkeserfarenhet och intervju. Resultatet presenteras för ledningsgruppen som antar de
sökande utifrån upprättad prioritetsordning i ett antagningsprotokoll detta dokumenteras
(uppgifterna kommer att registreras i enlighet med personuppgiftslagen SFS 1 998:204)
8. 35 sökande per intagning antas.
9. Numrerad reservlista upprättas och meddelas (rutin enl. pkt.7).
10. Ansökningshandlingarna sparas under studietiden. Handlingarna (reservlista) för sökande
som ej har antagits sparas i 2 år.
11. Vid lika totalbedömning prioriteras kvinnliga sökande.
Pedagogiska metoder och uppläggning
Utbildningens upplägg är skapad för att svara mot det kompetensbehov arbetslivet ställer på ledare
och konstruktörer som skall samverka med skrovdesigner, motorserviceschef och arbetsgivare och
föra över kunskapen i mer tekniska lösningar och konstruktioner, så att den kan anpassas efter dagens
och gårdagens teknik med de möjligheter som finns med tanke på både ekonomi och praktisk
genomförbarhet. Detta har tagits fasta på i den skolförlagda delen:
4

Utb nr 200610130
Fastställd
Fritidsbåtsutveckling ger specifika bransch- och yrkeskunskaper för att utveckla en profession som
projektledare för projekt, planering och möten samt kunskap om vad som krävs för en branschinriktad
teknisk utveckling.
- Kommunikation ger muntliga och skriftliga språkfärdigheter, kunskap om
mediekommunikation och informationshantering.
- Processinriktat lärande ger insikt i arbete i grupp, självkännedom och personlig utveckling.
- Arbetsplatsförlagda utbildningsmoment, där företagen bidrar med lärare/handledare, lokaler
och utrustning, är i kurserna stabilitet/båtkonstruktion, CAD/CAE och solidmodellering,
motor, utrustning och service.
Dessa delar bildar tillsammans med varierade arbetsformer, ämnesintegrering, LIA, handledning och
IT-stöd en gemensam plattform för studerande, lärare, projektledning och bidrar till att binda hela
utbildningen samman.
Varierade arbetsformer
Varierade arbetsformer såsom föreläsningar, seminarier, studiebesök, projektarbeten och individuella
studier används för att tillfredsställa de studerandes olika lärstilar, visa på olika modeller för
informationssökning och kunskapsbildning. Variationen ska stärka de studerandes förmåga att i en
kommande yrkesprofession tillämpa olika arbetssätt. Genom ett problembaserat arbetssätt skall de
studerande utveckla färdigheter att självständigt formulera problem, söka information och kunskap.
Det skall också utveckla de studerandes förmåga att, såväl individuellt som i grupp, självständigt
kunna genomföra och ansvara för uppdrag. Vidare används varierade arbetsformer för att förbereda
de studerande på att arbeta situations- och relationsbaserat.
Ämnesintegrering
Integrering sker mellan olika kurser under den skolförlagda perioden i form av individuella och
gruppbaserade uppgifter. Målet är att de studerande skall se helheter och samband mellan ämnen, t.ex.
nätverkets betydelse för projektledarens möjligheter att genomföra ett lyckat möte.
Verklighetsanknutna projektarbeten under skolförlagd del innebär möjligheter till en koppling mellan
teorier, verktyg och arbetssätt. Examensarbetet syftar till att ge en fördjupad helhetskunskap om
yrkesprofessionen och utbildningens branschområde.
Lagarbete och egen förändringsprocess
De studerande går in i en förändringsprocess som ett led av det livslånga lärandet där målet är en ökad
förmåga att självständigt driva och genomföra olika projekt och tekniska lösningar. Inslag som
gruppdynamik utvecklar de studerandes förmåga att arbeta tillsammans med andra och härigenom nå
ökad självkännedom samt ökad förståelse för andras behov och uttryckssätt. Genom organiserade och
strukturerade samtalsövningar i grupp utvecklar de studerande en förmåga att kommunicera och
hantera sina känslor i en arbetsrelation med andra. Genom personlig målsökning och självvärdering
av eget studieresultat utvecklar de studerande insikt om sig själva och sin egen kunskapsutveckling.
LEDNINGSGRUPPEN
Ledningsgruppens uppgift är att säkerställa att utbildningen motsvarar ett verkligt kompetensbehov i
arbetslivet samt tillse att utbildningen genomförs enligt utbildningsplanen. I ledningsgruppen ingår
representanter från studenterna, samt företrädare från näring, kommun och högskola
LIA
5

Utb nr 200610130
Fastställd
Den pedagogiska grundsynen bygger på problembaserat lärande, processyn och studenternas eget
ansvar för inlärning. LIA har här en mycket stor betydelse. LIA-handledare kan visa på vägar och
möjligheter att sätta igång processer, men huvudarbetet måste göras av individen själv. Integrering
mellan LIA och skolförlagd utbildning sker på flera sätt. Under skolförlagd tid arbetar studenterna
med verklighetsanknutna projekt i syfte att förbereda de studerande på arbetsuppgifter under LIA och
för att de ska utveckla sin personliga säkerhet inför LIA. Genom studiebesök i företag och
organisationer, möten och personliga kontakter med arbetslivet ges de studerande möjlighet att
förbereda sig inför LIA. Inriktning och arbetsuppgifter under LIA diskuteras i studerandegruppen.
Genom att studenterna redovisar och presenterar resultat av LIA för varandra efter LIA-perioder
uppnås ett större lärande om olika för branschen relevanta organisationer, arbetsområden och
arbetsuppgifter. Externa kontakter i arbetslivet inbjuds till redovisningar i syfte att dels visa på
resultat från LIA, dels som led i ett ständigt arbete att möjliggöra nya kontakter mellan de studerande
och arbetslivet.
Handledning
Handledning och stöd till de studerande ges inom ramen för respektive kurser och vid projektarbeten,
uppdrag och LIA-perioder. Handledningen syftar till att stötta de studerande att själva lösa problem
och utveckla idéer och ett kritiskt och kreativt tänkande. Personliga utvecklingssamtal med lärare och
projektledare syftar till att stötta de studerande att utveckla personlig, social och yrkesmässig
kompetens samt förmågan till att förhandla och kommunicera med andra.
Lokaler
De studerande har tillgång till café, restaurang, modernt bibliotek, tyst läsesal och grupparbetsrum.
Tillgång finns till både lektionssalar och större aulor. Vissa kursmoment såsom projektarbete,
gruppdynamik och ledarskap sker i kreativ konferensmiljö. På så vis får de studerande en variation
under den skolförlagda utbildningstiden som innebär erfarenheter av varierade möteslokaler och
kunskap om såväl kreativa som tekniska möjligheter med olika möteslokaler.
IT och teknisk support
IT utgör idag en naturlig källa för information och i utbildningen får de studerande möjlighet att
använda olika IT-verktyg som är relevanta för kommande yrkesprofession. De studerande skall tidigt
få IT-kunskaper som underlättar lärande och studier. IT skall också underlätta kommunikationen
mellan de studerande och lärare såväl under skolförlagd tid som under LIA. Att kunna analysera och
kritiskt granska information, texter och affärsdokument ses som en nödvändig kunskap som de
studerande ges möjlighet att utveckla under utbildningstiden. Studenterna har även tillgång till
stationära datorer, skrivare, scanner, digitalkamera, videoprojektor o.d. teknik. Support ges av ITenhet
och av lärare i mediekommunikation.
Kunskapskontroll och betygssättning
För betygssättning av kurser används olika former av kunskaps- och färdighetskontroll, t.ex.
ämnesövergripande projektarbete, muntliga och skriftliga projektredovisningar, inlämningsuppgifter,
hemtentamen, teoretiska prov samt seminarier och opponeringar.
För slutbetyg i kurserna tas även vikt av de studerandes närvaro och engagemang i projektarbeten och
lektionsundervisning. Slutbetyg på kurser under skolförlagd del sätts av kursansvarig lärare eller
lärare och projektledaren i samråd.
6

Utb nr 200610130
Fastställd
För betygsättning av LIA utgör handledares bedömning av de studerande tillsammans med de
studerandes rapporter och muntliga redovisning från LIA-perioderna.
För slutlig betygssättning av LIA ansvarar utbildningens projektledare.
Samråd sker med utbildningens ledningsgrupp.
För betygssättning av examensarbete ansvarar utbildningens projektledare i samråd med
lärarhandledare för examensarbete.
Student som underkänts i ordinarie prov har rätt att delta vid ytterligare provtillfällen; den första
omtentan skall anordnas i nära anslutning till det ordinarie provet. Student som underkänts två gånger
i prov på kursen eller på del av kursen har rätt att hos utbildningens ledningsgrupp begära att annan
examinator utses.
Betygsskalor som används i utbildningen
För alla genomförda kurser används betygsgraderna, Icke Godkänd, Godkänd och Väl godkänd.
Lärande i arbete (LIA) använder betygsgraderna: Icke godkänd och Godkänd
Utbildningens organisation och ledning
Organisation och administration
Utbildningen administreras av utbildningsanordnaren. Detta sker genom ekonomiskt ansvar,
registrering av sökande och ansvar för dokumentation om studieresultat och utvärderingar.
Yttersta ansvaret, för att utbildningen genomförs enligt förordning om kvalificerad yrkesutbildning,
har rektor för vuxenutbildningen Kungälvs kommun.
Den skolförlagda delen organiseras efter en övergripande läsårsplanering, vilken antas i
ledningsgruppen och som fungerar som underlag för löpande planering, kursupplägg, schema, lärares
medverkan, prov och uppgifter till studenter, studieresor med mera aktiviteter under utbildningstiden.
LIA organiseras och läggs upp enligt beslut i ledningsgruppen.
Utbildningens projektledare
Projektledaren ansvarar för att utbildningen organiseras och genomförs i enlighet med
utbildningsplanen och beslut i ledningsgruppen. Projektledaren har ansvar för löpande information
och kommunikation med studenterna och är studenternas kontaktperson gentemot
utbildningsanordnaren och ledningsgruppen. I samråd med medverkande lärare, utbildningskonsulter
ansvarar projektledaren för att kurser läggs upp så att kursmål nås och studenter examineras samt att
utbildningskvalitet hålls och utvärderingar genomförs enligt utbildningsplanen. Projektledaren
ansvarar för löpande dokumentation och är sammankallande till möten med studenter, lärare,
ledningsgruppen, samverkande skolor, LIA-företag och externa kontakter. Projektledaren har ansvar
för information och marknadsföring av utbildningen. Projektledaren ska vara en pedagogisk ledare
och förebild för studenterna och utbildningens ansikte utåt. Projektledaren ska ha dokumenterad
erfarenhet från såväl näringsliv som utbildningsväsende och erforderlig högskoleutbildning för
arbetets ansvarsgrad.
Lärare och handledare i utbildningen
Följande krav ställs på personal som undervisar och handleder studenter i utbildningens skolförlagda
del:
7

Utb nr 200610130
Fastställd
- mycket goda ämneskunskaper, t.ex. genom högskoleutbildning och för undervisning i
branschämnen gedigen erfarenhet av ledande befattning från utbildningens branschområde
- lärarutbildning alternativt dokumenterad pedagogisk skicklighet
- förmåga att tillämpa sin utbildning och sina yrkeserfarenheter i vardagslivet
- god förmåga att leda och organisera det pedagogiska arbetet
- god kännedom om gällande styrdokument och förmåga att formulera undervisningsmål
- förmåga att arbeta med kvalitetsutveckling och system för kvalitetssäkring
- förmåga till ansvar och helhetssyn av verksamheten
- god social kompetens
I de branschspecifika kurserna prioriteras lärare och föreläsare som företräder fritidsbåtssektorn eller
branschorganisationer inom dessa näringar. Prioritering sker mot bakgrund av personernas djupa och
breda erfarenhet och specialkompetens, erforderliga teoretiska bakgrund samt
undervisningserfarenhet och/eller föreläsningsvana.
Lärande i arbete (LIA) – organisation, uppläggning och ledning
Anskaffning av LIA-platser
Projektledaren ansvarar för information om syfte och mål med LIA inför LIA-perioderna, dels till de
studerande, dels gentemot LIA-företagen. Den studerande söker själv LIA-plats i syfte att träna och
utveckla förmåga att presentera sig muntligt och skriftligt. Genom utvecklingssamtal med
projektledaren ges de studerande möjlighet till individuellt stöd och råd inför anskaffning av LIA. De
studerande rekommenderas i första hand söka bland de företag och platser utbildningsanordnaren
samarbetar med. Fördelning av dessa LIA-platser sker i samråd med respektive företag/organisation
och mot bakgrund av de studerandes egna intressen, lämplighet och tidigare erfarenheter.
Ledningsgruppen har ytterst ansvar för att godkänna de studerandes val av LIA-plats i syfte att
säkerställa dels kvalité på LIA-företag, dels att arbetsinnehåll överensstämmer med utbildningens
inriktning och mål. Underlag för dessa godkännanden är ett kontrakt som föreligger mellan de
studerande och respektive företag/organisation. Projektledaren tillhandahåller kontraktet som fylls i
av de studerande och respektive företag/organisation gemensamt. I kontraktet ska framgå:
- uppgifter om utbildningen och studentens namn
- handledarens namn samt adressuppgifter företaget/organisationen
- överenskommen tidsperiod för LIA på arbetsplatsen
- beskrivning av huvudsakliga arbetsuppgifter och/eller projektuppdrag
- riktlinjer för kontakter mellan studerande, LIA-handledare och skolan under perioden
Övrig information såsom checklista för personalrutiner o.d. delges den studerande av respektive LIAplats
i de fall detta är aktuellt. Projektledaren tillhandahåller en allmän checklista som har tagits fram
av ledningsgruppen.
Antalet LIA-platser säkerställs genom personlig kontakt med våra samarbetspartners som varit
delaktiga när behovet av utbildningen presenterades. I samband med denna och föregående
utbildningsansökan har LIA-kontakterna uppdateras. Nya företag och organisationer med intressanta
arbetsområden har kommit till som resultat av tidigare genomförd LIA-planering, samt efter nya
8

Utb nr 200610130
Fastställd
kontakter etablerade mellan utbildningsanordnare och branschföretag. Anskaffning av LIA till
samtliga studenter säkerställs genom en tids- och informationsplan som projektledaren tillhandahåller.
Tids- och informationsplanen fungerar som underlag till studenterna för att söka LIA och förenklar
redovisning till ledningsgruppen om hur anskaffning av LIA framskrider. Genom arbetslivets
medverkan i ledningsgruppen säkerställs att samtliga studenter har en LIA-plats i god tid före LIAperioder
startar. Här har även varje student själv en viktig roll som utgår från att samtliga har att följa
den tidsplan som gäller och därmed medverka till att erhålla en LIA-plats utifrån eget intresse och mål
med sin utbildning. Utbildningsamordnaren/projektledaren har det övergripande ansvaret för att alla
studenter får en LIA-plats.
Uppläggning av lärandet på arbetsplatserna
Arbete under LIA-perioder läggs upp utifrån de studerandes val av företag och inriktning i
arbetsområdet, projekt och uppdrag. Den studerande skall utföra arbetsuppgifter som är relevanta för
företaget/organisationen i fråga och på så sätt aktivt och självständigt delta i arbetslivet, utifrån
överenskommelsen om arbetsinnehåll mellan den studerande och företaget. Under perioden följer den
studerande upp sitt arbete med stöd av LIA-handledare i företaget/organisationen. Varje LIA-plats
utser en handledare som fungerar som kontaktperson till den studerande. Handledarens roll är,
förutom att vara samtalspartner, också att bistå den studerande i arbetet med målet att denne/denna
ska utveckla egna kunskaper och färdigheter inom yrkesområdet. En väsentlig del av handledarens
roll i början av LIA-perioden är att introducera den studerande på arbetsplatsen och i uppgifterna.
Därefter är handledarens huvudsakliga roll att visa på vägar och sätta igång processer samt
kontinuerligt stödja den studerande i sina uppgifter. Metoderna för detta kan variera mellan olika
LIA-platser beroende av överenskommelse i LIA-kontrakt. I handledarens ansvar ingår även att
bedöma den studerandes insatser samt återföra information om närvaro och resultat till projektledare.
Projektledaren tillhandahåller bedömningsunderlag.
Stöd till studenterna och LIA-handledarna
Under LIA - perioden sker regelbundna kontakter mellan de studerande och utbildningens
projektledare. Kontakterna tjänar till att se till att LIA fungerar enligt överenskommelser i kontrakt.
De tjänar även till att upprätthålla naturliga kontakter mellan de studerande och skolan samt mellan
skolan och handledare på företagen. Kontakter sker via mail, telefon och möte. Vid möte ska
studenten, utbildningens projektledare och handledare från företag medverka. Studenterna initierar
detta möte som led i ett naturligt och självständigt arbetssätt. Projektledaren gör anteckningar från
mötet som underlag för senare uppföljning och bedömning av studentens arbetsinsats. Inför LIA
inbjuds handledare och studenter till en gemensam träff i syfte att säkerställa informationen om mål
med LIA samt ge utrymme för eventuella frågeställningar innan LIA startar. Denna träff fungerar som
ett nätverksmöte mellan studenterna, LIA-företagen, ledningsgrupp och utbildningens anordnare.
Kopplingen mellan LIA och den skolförlagda delen av utbildningen
Under LIA ska de studerande tillämpa och förankra teorier och verktyg från den skolförlagda delen.
De studerande skriver en rapport över LIA-perioden som belyser företaget de varit på och resultatet
av det egna arbete där. Rapporten presenteras skriftligt och muntligt av studenterna efter LIAperiodens
slut och bildar tillsammans med handledarens bedömning underlag för LIA-betyg. Vid
dessa tillfällen inbjuds ledningsgrupp, LIA-handledare och lärare med anknytning till kursinnehåll
under LIA. Målet med LIA är ett lärande i arbete där de studerande ges möjlighet att förbereda sig
inför kommande yrkesroll och etablera kontakter med arbetslivet i syfte att öka de studerandes
möjlighet till arbete efter utbildningen. Inriktning och arbetsinnehåll på LIA ska baseras på
utbildningens mål och yrkesinriktning.
9

Utb nr 200610130
Fastställd
Kvalitetssäkring av utbildningen
Utvärdering av delkurserna (inkl LIA)
Kursperioder utvärderas enligt följande:
- Studerande gör utvärderingar på kursinnehåll, kursupplägg och pedagogiska metoder,
litteratur, innehåll och omfattning av uppgifter, lärares insatser, helhetsbedömning av
kursperioden. Detta sker genom enkäter.
- De studerande utvärderar sin egen arbetsinsats och möjlighet att nå mål under kursperioden.
Detta sker genom personliga samtal med projektledaren. Samtalen dokumenteras.
- Dialoger förs mellan studerande och projektledare där gemensamma intressefrågor belyses
och där även de studerande får träning i muntlig utvärdering och uppföljning.
- Lärare återger resultatet från genomförd kurs, kursmoment till projektledaren. Här kan
exempelvis belysas eventuella svårigheter att nå kursmål, studenters närvaro vid lektioner.
- Vid särskilda examinationstillfällen inbjuds kontaktpersoner till utbildningen. Detta syftar till
att studenterna ska få träning i att presentera resultat inför en större grupp, men även som
underlag för extern och oberoende bedömning av studieresultat, exempelvis från andra lärare,
ledningsgruppens representant från högskolan och representanter från arbetslivet. Vid sådana
tillfällen samlar projektledaren in synpunkter. Enkäter, resultat av samtal, lärares rapportering
och synpunkter från medverkande personer sammanställs och bildar en total kursutvärdering.
- LIA - perioder följs upp genom besök av projektledare, genom handledarens bedömning och
genom skriftliga rapporter från de studerande. Efter LIA - periodens slut har projektledaren
utvecklingssamtal med studenterna. LIA utvärderas sedan utifrån dessa kvalitetsaspekter:
o
o
o
o
uppfyller LIA studentens förväntning enligt information om syfte och mål med LIA
uppfyller LIA studentens förväntningar enligt överenskommelse med företaget
når studenten mål för lärande i arbete enligt bedömning av handledaren
når studenten mål med sin LIA enligt bedömning av projektledaren
Omkring sex månader efter avslutad utbildning görs en uppföljning av vad studenterna har för
sysselsättning och i vilken mån de kunnat erhålla för utbildningen relevant arbete. Uppföljningen sker
genom att utbildningsanordnaren kontaktar de tidigare studenterna med brev. Enkät används som
uppföljningsmetod.
Analyser av utbildningens kvalitet
Hela utbildningen – alla aspekter från de studerande – skall utvärderas genom en övergripande enkät
minst en gång per 20-poängsperiod (anonym utvärderingsblankett). De studerande gör även en
helhetsbedömning och värdering av hela utbildningen vid utbildningstidens slut, dels i form av en
enkät, dels vid ett utvecklingssamtal som genomförs av projektledaren.
Vid utbildningens början utses dels en studeranderepresentant till ledningsgruppen, dels ett
studeranderåd bestående av lärare och representanter för de studerande. Projektledaren har en gång i
månaden möten med hela studerandegruppen (studeranderåd). Resultatet av dessa möten
dokumenteras, protokollförs och återförs till de studerande och presenteras för ledningsgruppen. I god
tid innan varje ledningsgruppsmöte tar projektledaren i muntlig dialog med hela studerandegruppen
del av de studerandes uppfattningar (redovisat utvärderingsresultat) och deras eventuella förslag till
10

Utb nr 200610130
Fastställd
förbättringar samt uppföljning av dessa. Ledningsgruppen tar vid behov beslut om förändringar i
undervisningen.
Arbetslivets representanter i ledningsgruppen värderar yrkesrelevansen i den teoretiska delen av
utbildningen. De teoretiska momenten i LIA följs upp av projektledaren vid besök och samtal med
den studerande och handledaren, genom en checklista där man stämmer av att alla moment är
genomförda enligt kursmålen. I ledningsgruppen skall projektledaren redogöra för utvärderingar,
åtgärder och resultat av åtgärder. Vid möten med ledningsgruppen redovisar projektledaren dessa
resultat och eventuella övriga utvärderingar som har genomförts rörande kurser, LIA - perioder mm.
Återföring av resultat från utvärderingar och synpunkter från studerande och ledningsgrupp lämnas
vid särskilda möten till handledarna på företagen minst en gång per period. Vid dessa möten
diskuteras och läggs förbättringsförslag från handledarna på den teoretiska delens yrkesrelevans.
Efter varje period sammanställer projektledaren en dokumentation som innehåller alla genomförda
utvärderingar, synpunkter och protokoll från studeranderåd, ledningsgrupp, handledarmöten mm.
Rapporten skall innehålla en analys innefattande förbättringsförslag inför nästa period och/eller nästa
utbildningsomgång. Studenterna får den övergripande utvärderingsinformationen redovisad muntligt
av studeranderepresentanterna med bifogad dokumentation. Övrig utvärdering och
kvalitetsuppföljning redovisar projektledare vid utlyst möte.
Återkoppling till studerande, personal och ledningsgrupp
Projektledaren ansvarar för uppföljning av föreslagna förändringar och rapporterar till studeranderåd
och ledningsgrupp. Alla åtgärder och resultat dokumenteras och arkiveras.
Återkoppling till studenterna av utvärderingsresultat görs av projektledare.
Kvalitetsbrister i studenternas insatser återförs löpande av undervisande lärare.
Kunskaper och färdigheter värderas i skriftliga prov, inlämningsuppgifter och projektarbeten.
Studenten skall vara godkänd i samtliga moment för att få ett examensbevis.
I annat fall ges ett utbildningsbevis.
Kvalitetsbrister i utbildningen i övrigt rapporteras snarast till projektledaren för åtgärd.
Projektledaren rapporterar till studeranderåd och ledningsgrupp. Utbildningsresultat,
sammanställningar av enkäter och utvecklingssamtal, rapporter och protokoll arkiveras enligt gällande
lagstiftning.
Hantering av eventuella kvalitetsbrister
Projektledaren har en gång i månaden möten med hela studerandegruppen (studeranderåd). Resultatet
av dessa möten dokumenteras, protokollförs och återförs till de studerande och ledningsgruppen.
I god tid innan varje ledningsgruppsmöte tar projektledaren i muntlig dialog med hela
studerandegruppen del av de studerandes uppfattningar (redovisat utvärderingsresultat) och deras
eventuella förslag till förbättringar samt uppföljning av dessa. Ledningsgruppen tar vid behov beslut
om förändringar i undervisningen.
Kursdeltagare och lärare gör skriftliga utvärderingar efter varje kurs i utbildningen. Utvärderingar av
studieresultat och lärarens insats skall ingå liksom en egenvärdering av den studerandes egen
arbetsinsats. Åtgärder, som görs dokumenteras och följs upp tills studentens förmåga att uppnå
kurskrav och mål har uppnåtts.
11

Utb nr 200610130
Fastställd
Studerandeinflytande
De studerandes inflytande i utbildningen sker på flera sätt, vilka redovisas enligt nedan.
Studeranderepresentanter
Två studenter utses att representera sin klass, en ordinarie och en suppleant, i ledningsgruppen.
Härmed säkerställs att de studerande har insyn och möjligheter att ge synpunkter på utbildningens
övergripande upplägg, kursers innehåll, LIA - upplägg och examensarbete.
Studeranderepresentanterna har utöver att medverka i ledningsgruppen till uppgift att vara en formell
länk mellan klasserna och projektledaren. Studeranderepresentanterna kan initiera möten med
projektledaren, ledningsgruppen eller ansvarig hos utbildningsanordnare om sådant behov finns.
Möte mellan projektledaren och klasserna
Projektledaren sammankallar respektive klasser till möte, s.k. klassmöte, inför ledningsgruppsmöten
för att höra samtliga de studerandes frågor, synpunkter och förslag till förbättringar och åtgärder.
Efter ledningsmöten ges tid i respektive klasser att återföra information från ledningsgruppens möte.
Protokoll från klassmöte och ledningsmöten distribueras till samtliga studenter. Eventuella uppgifter
om enskilda personer distribueras inte.
Härutöver sammankallar projektledaren löpande till information, kursuppföljning och utvärderingar.
Under LIA upprätthålls kontakter mellan studerande och projektledaren via mail, brev och telefon.
Återföringar från samtliga möten mellan klasserna och projektledaren sker genom anteckningar och
protokoll som distribueras samtliga studenter. Resultat av kvalitetsuppföljningar och utvärderingar
återförs såväl till ledningsgrupp som till studerandegruppen – som därmed kan komma med
synpunkter och förslag på förbättringsåtgärder.
Krav för yrkesexamen
Utbildningen avslutas med en Kvalificerad yrkesexamen 90 poäng Mariningenjör.
Examen uppnås efter fullgjord utbildning med lägst betyget godkänd på samtliga i
utbildningen ingående kurser. Den huvudansvariga utbildningsanordnaren utfärdar
tillsammans med ledningsgruppen ett examensbevis. Den som inte fullgjort utbildningen får
ett utbildningsbevis på genomförda kurser.
Examensbenämning: Kvalificerad yrkesexamen: Mariningenjör inriktning konstruktion &
design. alt. Mariningenjör inriktning marinmotorteknik & service.
12