Nätet för mig - Katrineholms kommun

fyra sidor
nätet för mig
om att våga, vilja och kunna
Varför digital
delaktighet
Fråga Markku
Bosse Vistby, 76 år,
både vill och
vågar
Internetskolan
Länktips
Mest använder
jag nätet för
jobbet i Katrineholm.
Privat
ansvarar jag för
en hemsida för
nordsvenska
hästar. Just
intressen och
hobbies tycker
jag borde göra
folk intresserade
av nätet,
det finns hur
mycket som helst att ta del av.
Nyheter tar jag faktiskt in mest
via TV och radio, men har det
hänt något stort, händer det att
jag kollar på nätet då det brukar
komma ut snabbt där.
Niklas Angelöf
Nästhulta
Nätet betyder att jag kan vara
en del av samhället. Jag läser
svenska nyheter, somaliska nyheter
och ser även på somalisk
TV via nätet. Jag kom till Sverige
1992 och sju år
senare kom jag
i kontakt med
nätet för första
gången. Jag
använder bl.a.
e-post för
kontakt med
släktingar
och vänner på
många ställen
i världen.
Sophia Ahmed
KatrineholM
Jag använder nätet jättemycket.
Jag är småbarnsmamma (1, 3,
6 år) och besöker hemsidor och
bloggar som handlar om: barn,
mode och shopping. Jag handlar
nästan allt på nätet! I övrigt
använder jag Facebook, läser
Katrineholms-
Kuriren och
Aftonbladet.
Jag skulle
kunna tänka
mig att betala
för nyheter
på nätet, men
mindre än
för en vanlig
tidningsprenumeration.
Veronica Rygh
Katrineholm
Jag betalar
framför allt räkningar
på nätet,
men hämtar
även uppgifter
om bilar, hus
etc. och då
använder jag
Google. Däremot
är jag inte
alls intresserad
av Facebook.
Vill inte lämna ut mig.
Thomas jörgensen
KatrineholM
www.katrineholm.se

nätet för mig
– digital delaktighet
nätet för mig – har kommit till som en del i en kampanj att inspirera till digital
delaktighet. Det kan låta lite märkvärdigt, ”digital delaktighet”. Men det handlar
egentligen om så självklara saker som att få fler människor i Sverige att börja
använda internet och att bidra till att de som är aktiva användare blir än bättre på
att ta tillvara möjligheterna på nätet.
Om kampanjen Digidel 2013 och dess bakgrund
Kampanjen Digidel verkar för en ökad digital delaktighet i Sverige.
Vi vill att alla ska våga, vilja och kunna ta del av samhällets digitala
tjänster.
Kampanjens mål är få ytterligare
minst 500.000 svenskar att börja använda
Internet innan utgången av år
2013, och till att de som redan är på
nätet blir än bättre på att ta tillvara
möjligheterna som Internet erbjuder
för att underlätta vardagssysslor,
vara delaktig i samhällsutvecklingen,
få en bättre vård och omsorg, större
möjlighet till arbete och en bättre
utbildning.
Enligt undersökningen Svenskarna och Internet 2010 finns det
1,5 miljoner svenskar från 16 år och uppåt som aldrig eller sällan
använder internet och samhällets digitala tjänster. De flesta av dem
finns bland äldre, men icke-användarna finns i alla åldersgrupper.
Alla kan vara med och Katrineholms
kommun vill bidra
Alla kan bidra till kampanjen; myndigheter, kommuner, landsting,
företag, organisationer och privatpersoner, så Katrineholms kommun
ställer givetvis upp!
Katrineholms kommun vill nå drygt 1.700 personer fram till 2013
för ökat internetanvändande och därmed digital delaktighet. Vi gör
det via utbildningar som vi håller gemensamt i kommunen. Vi säljer
gamla datorer till en låg kostnad, till i första hand försörjningsstödstagare.
Vi är på Pensionärernas Hus där vi arbetar individuellt
med varje deltagare utifrån just deras egna intressen och önskemål.
”nätet för mig” är en del i detta och med den vill vi bidra till att
avdramatisera internet som något svårt, främmande och farligt. Det
kommer vi att göra bl.a. genom att möta helt vanliga människor i
deras vardagliga relationer till datorer och nätet, internetskolan m.m.
Göra digital information analog
Vi kommer att fånga sådan information, nyheter, pressmeddelanden
m.m. som inte går att hitta i vanliga tidningar utan endast går
att hitta på nätet, just nu. Ett exempel är en Facebooksida som
heter ”Laga vägarna i Katrineholm nu”, startad av en drabbad invånare.
På sidan hittar man diskussioner om vilka som är ansvariga
inom kommunen, Katrineholms-Kurirens artiklar om ämnet och
mycket mera. Ett bra exempel på hur man kan engagera sig digitalt.
nätet för mig ges ut av Katrineholms-Kuriren i samarbete med Katrineholms kommun.
Text/bild Markku Kanala. Produktion Katrineholms-Kurirens marknadsavdelning. Tryck EKTAB, september 2011.
Nästa nr av nätet för mig utkommer 27 oktober.
Fråga Markku
om nätet, datorer eller annat närliggande
e-posta till fraga.markku@kkuriren.se.
sms till 720 01. Ange KK mellanslag NATET
mellanslag och sen din fråga följt av ditt namn.
Kostnaden per sms är 10 kronor.
Skicka/lämna ett kuvert märkt ”nätet för mig”
till Kundcenter, Katrineholms-Kuriren, Köpmangatan
2, Box 111, 641 22 Katrineholm.
Kommer ni att skriva om
mobiler och nätet
Frågar signaturen ”Hasse”
Modernare mobiltelefoner har ju blivit ett
lika självklart verktyg att använda sig av
på nätet som datorer. I senare nummer
kommer vi ganska säkert att utforska även
mobilen och hur Katrineholmarna använder
dem i förhållande till nätet.
Heter det nätet, internet
eller webben
Frågar signaturen ”Mats A”
Nätet är en vanlig benämning på det
globala datornätverket Internet, men ibland
också (något felaktigt) för www – world
wide web eller webben.
Internet är världens största datornätverk
och ett system för enkel och effektiv
kommunikation av t.ex. text, ljud, bild
och video. World Wide Web, e-post och
fildelning är populära användningsområden
för internet.
Webben (World Wide Web, www) är en
av internets tjänster. Webben består av
en stor mängd webbsidor (hemsidor) som
är sammanlänkade via klickbara länkar.
Sidorna och länkarna bildar på så sätt en
världsvid väv, därav namnet www eller
webben.
Att planlöst följa dessa länkar och bläddra
fritt mellan webbsidor kallas att webbsurfa.
Användaren har ett program på sin dator
som kallas webbläsare (browser) eller
webbklient. Webbsidorna ligger fysiskt lagrade
på särskilda datorer över hela världen
som kallas webbplatser eller webbservrar.
Vi har valt att använda nätet för den här
tidningen. Det känns enkelt och då det faktiskt
handlar om att få människor att närma
sig alla användningsområden av nätet
(internet) och inte bara webben, känns det
mest logiskt.
nätet för mig
Annonsbilaga till Katrineholms-Kuriren

Passar inte in i statistiken
– för han vill och han vågar
Bosse Vistby har varit pensionär länge nu och ett direkt intresse för datorer, prylar och teknik har han aldrig
haft. När företaget han jobbade på skulle satsa mer på datorer på 90-talet, funderade han på att byta
jobb, han tyckte inte han förstod någonting. Bosse borde tillhöra den delen av statistiken av nätanvändare
som är eller känner sig helt utanför, men det gör han inte – för han både vill och vågar.
Bosse håller precis på att flytta från det lantliga idylliska huset mellan
Katrineholm och Vingåker till en lägenhet i Katrineholm. Han
har nyligen blivit ensam då hans hustru och livskamrat Katarina
gick bort för en tid sedan. En jobbig period, men mitt i allt detta
med att sälja huset och flytten blir hans berättelse så talade. Bland
de viktigare frågorna för Bosse att lösa till sitt nya boende, finns
nämligen anslutningen till nätet och bredband. Något Bosse nog inte
ens kunde föreställa sig, den där dagen för många år sedan när han
satt på ”datakurs” på ICA.
När datorerna tog över på jobbet
När Bosse resonerar om sitt tidigare jobb på ICA-koncernens inköp
kommer vi in på den dagen ICA hade bestämt sig för att göra inköp
effektivare med ett datorsystem. Alla inköpare skulle gå på kurs!
Bosse berättar om hur han efter kursen går till chefen och säger att
han faktiskt inte förstått speciellt mycket alls, att alternativen nu
är få. Antingen gå om den jättedyra kursen eller börja jobba med
något helt annat, där datorer inte används. Han får gå om kursen.
Nu med lite mindre rädslor och en ökad nyfikenhet blev det något
lättare att lära sig. Den kurs Bosse gick om, la en viktig grund för
hans framtida relation till datorer, han både vågar mer och han ser
att även han kan lära sig!
■ Man kan ju fråga om precis ”vad som helst”
■ Nätet är ju en enorm informations- och kommunikationscentral
■ Man kan ”googla” (vi ler båda två åt det faktum att han använder
det ordet)
■ Jag kan hitta personer på alla möjliga sätt
■ Man kan leta efter recept och andra bra smarta tips
■ Jag kan hitta bridgeresultaten
Det sista är talande. Bosse Vistby spelar bridge. När han kommer
hem från en spelkväll har han nog egentligen rätt bra koll på resultaten,
han vet också att det kommer i papperstidningen någon dag
senare. Men det han också numera vet, är att han någon timme efter
bridgespelandet kan få resultaten snyggt och prydligt sammanställda
på nätet. Något han verkligen uppskattar.
Första datorn och modem
Året är precis 2000. Av sin bror får Bosse en begagnad dator och
hjälp att ansluta den till nätet. Där Bosse bor är det inte att tänka
på någon snabb anslutning till nätet, utan ett gammalt hederligt modem,
hastigheten är mycket låg. I början gör Bosse enkla saker,han
skickar e-post till några få vänner och bekanta. Att besöka hemsidor,
att söka (”googla”) efter information hör inte till vanligheten.
Men han känner ändå att han har möjligheten att nå omvärlden på
ett annat sätt än tidigare.
Nu blir det på riktigt
Under en tioårsperiod är Bosse inte jätteaktiv, några gånger i veckan
använder han sig av sin dator, nätet och de möjligheter han har.
Med tiden växer intresset. 2009 bestämmer sig Bosse för att göra
någonting drastiskt. Han ringer en datorkunnig granne. Det slutar
med att de tillsammans åker till Elgiganten, köper en prisvärd
bärbar dator. De ordnar med en ny anslutning till nätet, med ökad
hastighet och nya möjligheter. Där Bosse bor finns inte möjlighet
att ansluta sig till internet på samma sätt som många andra kan
göra, via sitt vanliga telefonjack. Tipset från grannen är ett speciellt
mobilt internet som fungerar på landsbygden runt Katrineholm och
Vingåker. Det är inte jättesnabbt med det fungerar. Nu öppnar sig
ännu en ny värld. När jag frågar honom om vad detta har betytt för
honom sedan 2009, lyser han upp och börjar räkna upp alla möjligheter
med egna ord:
Man kan hela tiden lära sig mer
Bosse Vistby har hamnat fel i statistiken, han borde inte vara en
självklar nätanvändare och inte alls så digitalt delaktig. Datorer
kom in sent i hans liv, han har inget naturligt intresse för datorer
och prylar. Han har inte haft jättelätt att lära sig allt nytt. Men
Bosse är nyfiken och han vågar. Att be grannar om hjälp, att våga
prova, göra fel och att inse att man hela tiden kan lära sig mer.
Det sista Bosse berättar när vi avslutar är att han ska kontakta
en bredbandsleverantör i norr för att få klart med bredband i sin
nya lägenhet. Det är nog så – Bosse Vistby har blivit digitalt delaktig
trots att det inte alls var en självklarhet.
Jo förresten, om jag inte skrivit det tidigare, Bo Vistby är 76 år
ung och mycket inspirerande!
Annonsbilaga till Katrineholms-Kuriren nätet för mig

Internetskolan 1. Är det dyrt och farligt
Vad kostar det
Det är i huvudsak två saker som kostar, datorn med program och
anslutningen till internet via s.k. bredband.
För att använda sig av webben på nätet behöver man inte en
avancerad dator och de program som behövs t.ex. en webbläsare är
gratis och finns ofta redan installerat på datorn.
Bärbara datorer är något dyrare än s.k. stationära dator, som i sin tur
behöver en skärm, tangentbord och datormus för att bli kompletta.
En dator för enklare användning såsom: webbsurf (läs under ”Fråga
Markku”), skicka/läsa e-post kostar 3000 kr–5000 kr. Det finns även
ett stort utbud av begagnade datorer på t.ex. sälj/köp hemsidan
Blocket (www.blocket.se). En begagnad dator kan man hitta för
1000 kr–2000 kr. Ta hjälp av en datorkunnig vän om du funderar
på begagnat. Är det nytt som gäller har de flesta elektronikedjorna
tillräckligt kunnig personal som hjälper dig.
Anslutningen till internet via s.k. bredband varierar i pris, framförallt
beroende av hastigheten. En snabbare anslutning gör att webbsurf
går snabbare. Sidor på webben visas (laddas) snabbt. Text, bilder
och video visas utan att man behöver vänta länge.
Det vanligaste sättet att ansluta sig till nätet är via telefonjacket med
ADSL (en teknik för att överföra stora mängder data över vanliga
telefonledningar). I många hyresfastigheter finns idag andra typer av
anslutningsmöjligheter (fråga din hyresvärd) och man kan också välja
s.k. mobilt internet och komma åt nätet via mobiltelefonsystemet och
därmed använda nätet ”överallt” där man befinner sig.
De absolut billigaste bredbanden startar på 50 kr/mån, men ett
normalt pris ligger mellan 150 kr och 200 kr/mån och riktigt snabbt
bredband kostar 300 kr–400kr/mån. Priserna påverkas ofta av olika
erbjudanden med fria månader och startavgifter. Var därför noga
med att få information om hela prisbilden. En översikt med priser kan
du hitta på: www.prisjakt.nu/bredband/
Man kan också boka och använda datorer gratis på biblioteket,
Kulturhuset Ängeln. Dessutom finns där gratis handledning
varje vecka, där man kan få råd och hjälp med det mesta kring
datoranvändning och nätet, oavsett egen kunskap.
Är det farligt
Att vara på nätet innebär en del risker. Men följer man några enkla
råd, är risken väldigt liten att man drabbas av problem. Det finns
två risker man alltid ska skydda sig emot. Det ena är olika varianter
av s.k. datorvirus, som är små datorprogram som sprids till datorer
i syfte att bl.a. skada, hämta information eller på annat sätt ställa
till problem för användaren. Det andra är rena intrång för att stjäla
information, lösenord m.m.
Mot datorvirus kan man skydda sig med antivirusprogram och mot
intrång skyddar man sig med en brandvägg (firewall). Det finns idag
många bra kombinerade antivirusprogramvaror och brandväggar
som är gratis och ger ett fullgott skydd. Det viktigaste är att hålla
dessa program uppdaterade dagligen för det kommer hela tiden nya
typer av datorvirus och sätt att göra intrång.
Enkla råd
● Installera ett antivirusprogram och en brandvägg för ett fullgott
skydd.
● Håll dessa progam uppdaterade i princip dagligen (programmen
kan sköta detta automatiskt).
● Besök inte webbplatser som du är osäker på vad de innehåller.
● Klicka inte på länkar i webbsidor som du inte har koll på vad som
händer.
● Öppna inte e-post som du inte är säker på vad det innehåller.
● Öppna inte bilagor till e-post som du inte är säker på vad det
innehåller.
Nätet har andra utmaningar som också kan behöva belysas.
Bankärenden, handla och betala på nätet m.m. Det är frågor vi
kommer att återkomma till i kommande nummer av nätet för mig.
Länktips
Katrineholms kommun ligger långt framme när det gäller sin närvaro
på nätet. Se www.katrineholm.se
Att söka på webben www.google.se
Söka personer och företag i Sverige www.eniro.se • www.hitta.se
www.121.nu • www.allabolag.se
Tidningar på nätet www.kkuriren.se • www.aftonbladet.se
www.expressen.se • www.dn.se • www.svd.se
Kom med till den digitala lägerelden!
Annika Dopping föreläser i Katrineholm
Föreläsningarna som är kostnadsfria
är ett samarbete mellan Katrineholms
kommun och Viadidakt.
När: Torsdag 29 september, kl 17.30-20.00
Var: Hotel Statt - Strykjärnet, Katrineholm
Förtäring: Vi bjuder på kaffe/te och bulle
Info: Johan Nygren, Viadidakt, tfn 0150-578 99
Vad hjälper oss att våga utvecklas, ta nya steg
och vidga våra vyer Hur skapar vi bättre motståndskraft
mot oförutsedda påfrestningar Hur
kan vi förbättra hälsa och relationer
I vår tid bjuds helt nya möjligheter att, via digital
delaktighet, lära oss, dela med oss, trösta, tröstas,
fördjupa, förhöja och förenkla våra liv.
Möt TV-producenten Annika Dopping, som delar
med sig av russinen från sitt sökande efter vad
som lyfter och stärker oss och inspirerar oss att
ta nästa steg.
Anmälan på tfn 0150-48 80 90 eller e-post: info@viadidakt.se
Fler föreläsningar om digital delaktighet:
Thomas Selig, 29 sep, kl 17.30-20.00 (Statt - Första klass)
Joakim Jardenberg, 8 nov, kl 17.30-20.00 (Kulturhuset Ängeln)
Linda Göth, 8 nov, kl 17.30-20.00 (Kulturhuset Ängeln)
Läs mer på www.katrineholm.se/digidel
nätet för mig
Annonsbilaga till Katrineholms-Kuriren