Företagsläkarutbildningen 2006/07 - Arbets- och miljömedicin ...

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING
Syftet har varit att kartlägga allmäntandläkare för att bedöma om arbetet med handhållna
instrument som alstrar vibrationer kan ge besvär och skador. Den primära frågeställningen har
varit om tandläkare har symtom på eller begynnande skador som är orsakade av vibrationer.
• Finns det någon skillnad mellan manliga och kvinnliga tandläkare
• Har exponeringstiden någon betydelse för att utveckla besvär
• Vilka exponeringsnivåer har förelegat för de som drabbats
• Har allmäntandläkare mer besvär från händer än en kontrollgrupp från primärvården i
Jönköpings läns landsting
De vibrerande handinstrument som i huvudsak används inom tandvården är hand/vinkelstycken
med vibrationsnivåer på 0,1-0,9 m/s2 (10) samt ultraljudsinstrument .De senare använda
i mycket liten omfattning. Instrumenten inom tandvården ger högfrekventa vibrationer
med varvtal över 20000 varv/minut upp till 400000 varv/min (10). Greppförstorare har sedan
många år tillbaka funnits på vinkelstycken. Dessa innebär att greppet förbättras med bättre
ergonomi för fingrar och hand. Möjligen kan även greppförstoraren reducera vibrationerna.
Problemet med dessa är att de är svåra att hålla rena och uppfylla kravet på god aseptik.
UNDERSÖKT GRUPP
De landstingsanställda tandläkarna arbetar antingen som allmäntandläkare inom folktandvården
eller som specialisttandläkare på odontologen. Den undersökta gruppen har varit allmäntandläkare
inom Jönköpings kommun. Inom kommunen finns nio folktandvårdskliniker.
Storleken på klinikerna varierar mellan två tandläkare till nio tandläkare.
Könsfördelningen på de tandläkare som varit med i undersökningen har varit exakt lika med
50 procent kvinnor och 50 procent män. Vid undersökningstillfället fanns 42 tjänstgörande
tandläkare. Medelåldern för de kvinnliga tandläkarna i gruppen var 41,9 år med spridning 25
till 62 år. För manliga tandläkare var medelåldern 47,6 år med spridning 25 till 64 år. Redan
under tandläkarutbildningen börjar man arbeta med instrument i huvudsak vinkelstycken.
Kvinnliga tandläkare har exponerats för vibrerande instrument i medeltal 19 år. Motsvarande
siffra för manliga tandläkare är 24,5 år. Tre långtidssjukskrivna tandläkare och en föräldraledig
tandläkare har ej varit med i undersökningen.
Kontrollgrupp har varit personal inom primärvården i Jönköpings läns landsting.
METOD
Har med anledning av studien personligen besökt samtliga nio folktandvårder inom Jönköpings
kommun. Vid besöket har alla i tjänst varande tandläkare informerats om Arbetsmiljöverkets
föreskrift, AFS 2005:6 ”Medicinska kontroller för personer som arbetar med vibrationer”.
Vid besöket har utlämnats en minienkät med 12 frågor (bilaga 1). Tandläkare med symtom
på begynnande skada som kan vara orsakade av vibrationsexponering har därefter fått
fylla i en mer omfattande webbenkät, Vibrisks (11). Viss omarbetning har skett för att anpassa
till yrkesgruppen tandläkare. Webbenkäten har skapats och distribuerats med hjälp av programmet
esMaker NX. Klinisk undersökning med anamnesupptagning har därefter erbjudits
gruppen med besvär. Undersökningsformuläret (12) har tagits fram av samma enheter som
Vibrisksformuläret. Klassificering har därefter skett utifrån Stockholmsskalan med uppdelning
på vita fingrar och sensorineurala besvär. För den senare gruppen som hamnar på minst
klassificering 2 har dessutom erbjudits neurografi med kontroll av nervus medianus samt nervus
ulnaris. Denna undersökning har utförts på Klinisk fysiologiska kliniken, Länssjukhuset
Ryhov. Till all personal i primärvården, som är landstingsanställda, har samma minienkät
(bilaga 1) skickats. Statistisk bearbetning av webbenkäten har skett med programmet SPSS
15.0. Den beskrivande statistiken har skett i frekvenser och procentsatser. Mann-Whitney test
har används vid jämförelse mellan manliga och kvinnliga tandläkare när symtomvariablerna
har sammanslagits. Chi-square test har används för att jämföra de enskilda symtomen.
5