GRATTIS! - Lärarnas Riksförbund

Pensionsinformation.
På kvällen den 3:e maj kommer LR:s regionale ombudsman Lars
Carlsson till Linköping för att informera i pensionsfrågor. Alla intresserade
skall känna sig välkomna. Inbjudan kommer senare.
GRATTIS!
I dagarna har vårt huvudskyddsombud Karin fyllt väldigt jämnt. Vi gratulerar
henne å det varmaste.
Vid kommunföreningens årsmöte, som ägde rum på Kungsbergsskolan
den 14 mars, skedde val enligt följande:
Till kommunföreningens ordförande valdes Åke Nilsson.
Till viceordförande valdes Anders Larsson.
Till kommunombud valdes Åke Nilsson.
Till biträdande kommunombud valdes Anders Larsson, Timo Järvinen,
Lars-Åke Karlsson och Elisabeth Israelsson.
Till kassör valdes Birger Andersson.
Samtliga val var omval och gäller för verksamhetsåret 2006-2007.
Kommunföreningens styrelse beviljades på revisorernas förslag ansvarsfrihet
för år 2005.
Kvällens tema var lönefrågor där den viktigaste punkten var att redovisa
Linköpings kommuns nya lönepolitik, som den framstår i budskapet
till kommunens chefer från den anlitade konsulten.
Nummer 3-06
18 april
Information till
Lärarnas Riksförbunds
medlemmar i Linköping
Förbundskansliets medlemsjour.
Öppettider mån-fre, kl. 8.00-17.00 Telefonnummer: 0771-613 613.
E-post: medlemsjour@lr.se.
Regionala ombudsmän ger dig auktoritativa svar i fackliga frågor.
Kommunombud: Åke Nilsson 16 32 70 akenil@linkoping.se Bitr. KO: Anders Larsson 10 18 30 anders.larsson@linkoping.se,
Timo Järvinen 27 38 91 timjar@linkoping.se, Lars Åke Karlsson 33 01 02 karlar@linkoping.se,
Elisabeth Israelsson 12 73 47 eliisr@linkoping.se HSO: Karin Bäckstedt 704 52 karbac@linkoping.se
http://www.lr.se/linkoping
LÅK söndag den 22 oktober 2006

Facket och Skolan nr 3 -06
2
Ordföranden har ordet.
Det är bra att förhållandena på Vittra-skolan Emrikssonska har uppmärksammats i
Corren. Vi har ingen direktinsyn i denna skolas verksamhet, men har ändå helt
klart för oss – t ex via rapporter från f d lärare på skolan – att förhållandena för
både elever och lärare är dåliga. Man kan grovt sett indela friskolor i tre grupper –
skolor som ideellt bygger på en pedagogisk idé, konfessionsskolor och affärsdrivande
företag. Vittra tillhör den senare gruppen. Företagsledningen säger sig ha en
idé med sin verksamhet och visst har man det – att tjäna så mycket pengar som möjligt, att så att
säga vittja kassan med allmänna medel så mycket det går. Man förklarar internt hur stor vinsten
skall bli – och det handlar inte om några låga tal – och driver verksamheten så ”sparsamt” det
går. Låg lärartäthet, orimliga arbetstider för lärarna och en stor oförsiktighet med behörighetsbegreppet
kännetecknar verksamheten – därom kan ett antal personer vittna. Det är enligt rapport
från tidigare lärare på skolan en sådan oro i vissa klasser att det är näst intill ogörligt att bedriva
undervisning där.
Det verkar inte, som om Skolverket kan göra så mycket åt missförhållandena – har man väl godkänt
verksamheten verkar det omöjligt att ta tillbaka tillståndet, ja inte ens påpekanden verkar
förekomma. Vi får väl istället hoppas att allt flera föräldrar – de är många redan – upptäcker vad
som sker och ”röstar med fötterna”. Även om samhället visar stor flathet och godkänner geschäftet
måste ju inte föräldrarna göra samma sak.
Inte minst hoppas jag, att behöriga lärare väljer andra arbetsgivare. Även om många kommuner
har stora brister som arbetsgivare och överutnyttjar sina lärare är de i jämförelse med Emrikssonska
och andra Vittra-skolor närmast att se som mönsterarbetsgivare. Det finns också seriösa
friskolor. Dessa finns, vad jag kan se, framförallt i den första gruppen ovan – skolor som bygger
på en pedagogisk idé och som inte är tänkta att gå med vinst. Munken i Linköping är ett mycket
bra exempel. Konfessionsskolorna har jag inte så stor kunskap om, varför jag lämnar dem därhän
i dessa resonemang.
Låt oss hoppas att Vittras verksamhet snabbt vittrar ner och att företagsledningen får övergå till
annan affärsverksamhet.
Åke
Löneförhandlingarna
Löneförhandlingarna för 2005 är ännu inte helt avslutade. Inget konkret har hänt när det gäller
Linghem och Ekholmen sedan du läste förra numret av Facket och Skolan. Orsaken är att skolledningarna
hårdnackat vägrar att i någon större utsträckning ändra sina bud. Eftersom buden till
stor del utgår från ett osakligt bestraffnings- och gynnandesystem kan de inte accepteras av LR.
Löneförhandlingarna för 2006. Vi har suttit i några kommuncentrala överläggningar. Dessa
medför som vanligt en lång tidsutdräkt utan att egentligen ge någonting annat än frustration som
resultat. LR har som ambition att förhandla färdigt före sommaren, men vi märker ingen motsvarande
ambition från kommunens sida.

Facket och Skolan nr 3 -06 3
Denna gång presenterar och intervjuar
vi våra ombud på Ånestadsskolan,
Mats Linde – t v på
bilden – och Peter Åkesson.
Du Mats var för ett antal år sedan LR:s lokalombud på Skäggetorpsskolan.
Några år därefter flyttade du över till Ånestad. I början ville du inte ha någon förtroendepost,
men så blev du ”till sist” lokalombud på Ånestad. Vad fick dig att låta dig väljas
Helt enkelt därför att jag inte kunde se förfallet fortgå. Vi hade inte något lokalombud som
kunde kanalisera det missnöje som fanns som ett resultat av kommunens omorganisering och
den chefskarusell som satte igång. Det var förödande för skolan med det ”korridormissnöje”
som fanns bl a kring dåvarande rektor på Ånestadsskolan år 7-9. Den fackliga vägen behövs
för konstruktivitet i kritik och agerande.
Bergas nedläggning har kastat en skugga över först Ekholmen och nu även över Ånestad. Personalen
på Ånestad är betänksam och orolig inför nästa läsår och de närmast därefter kommande
läsåren. Varför det
För att vi känner att våra prognoser och tjänstemännens/politikernas inte stämmer och att de
inte lyssnar på oss. Vi har från LR:s sida redan i mars 2005 slagit fast att vår inställning är,
att vi för de kommande åren inte rymmer mer än 120 elever i år 7. I nödfall satte vår föregående
rektor ett maxantal på 160. Blir det så många som 160 elever blir konsekvenserna mycket
stora visar inte minst den riskbedömning som gjorts. Vi är oroliga därför att ansvariga politiker
och tjänstemän inte tycks förstå detta. Vi efterlyser engagemang och åtgärder från dessa,
så att vi klarar av situationen. Ser vi dessutom i ett längre perspektiv så hotas kontinuitet och
framtidsplanering om vi t ex om ytterligare ett år kan ta in betydligt färre sjuor än vi brukar
därför att skolan är fullproppad.
Hur jobbar ni för att om möjligt eliminera de problem, som ni idag befarar skall visa sig
Vi försöker få till långsiktiga lösningar och planering - inte som nu bara försök till att lappa
och laga. Vi försöker på olika vägar få våra chefer och ansvariga tjänstemän att förstå hur en
skola fungerar och att det inte går att bara tänka för högst ett år i taget. I arbetslagen diskuterar
vi konsekvenser och alternativ. Vi försöker få skolledningen och områdeschefen att ta sitt
ansvar. Vi kommer att träffa Ann Tollbäck m fl tillsammans med LR-Linköpings AU. Vi har t o
m gått till pressen och på eftermiddagen den 25: e bryts verksamheten för LR:s medlemmar
för möte. Det är många ben att stå på.
Tycker ni, att ni möter någon förståelse hos politiker och högre tjänstemän när ni framför era
farhågor
Blandade bud; från BoU-nämndens ordförande Birgitta Ståhl-Öckinger har vi inte hört något,
vilket är märkligt!
Ett brev från en förälder i Förvaltningsrådet har hon dock svarat hon på. Viceordföranden
Carin Lunden och tjänstemannen Barbro Wadström har i alla fall svarat på våra brev. Ett
stort problem är man inte riktigt verkar vara insatt i hur verksamheten fungerar och att 40 elever
fler till hösten kan vara mer invecklat än det verkar. Något borde de väl lära sig av exemplet
Ekolmen. Vi vill få till stånd ett möte med ansvariga politiker, men har inte som det verkar
fått gehör för detta ännu.

Facket och Skolan nr 3 -06
4
Vad vill ni hälsa makthavarna när det gäller Ånestads framtid
Var rädda om en skola som fungerar/har fungerat bra och är populär. Lyssna någon gång på
dem som utför det dagliga arbetet och vad dessa förändringar innebär för dem och för eleverna.
Förslag bör bearbetas av dem som är i verksamheten innan beslut fattas. Nu fattas besluten först
och när fel sedan upptäcks är det för sent att påverka/ändra.
Åke
Kommunens bokslut för år 2005 visade på ett överskott av ca 90 M kr. När de fackliga organisationernas
företrädare för en tid sedan träffade kommunalrådet Mats Johansson berättade han,
att de styrande vill återföra 15 – 20 M kr till verksamheten. Det, som pengarna skall användas till
skall vara engångsinsatser. Kommunen kan inte ta på sig någon utgift, som fortsätter kommande
år. Johansson efterlyste förslag från de fackliga organisationerna och fick från LR bl a följande
tankar:
• En stor kommuncentralt anordnad fortbildningsinsats för lärare. Denna bör omfatta specifika
grupper och totalt ganska många lärare. Kanske något i stil med den kompletteringsfortbildning
som anordnades för ca femton år sedan
• Insatser i samband med Bergas nedläggning. Tidigare pensionering av några medlemmar och
arbetsmiljöinsatser på Ekholmen – alldeles speciellt åtgärder när det gäller arbetsplatser för ekholmslärarna.
Nästa punkt bland LR-förslagen presenterades på följande sätt: En del lärare har en mycket svår
arbetssituation under de sista åren före pensioneringen. Det är inte ovanligt att man får sluta
en livslång lärargärning med antingen hel sjukskrivning eller del av. Det händer också alltför
ofta att personerna ifråga går ned i tjänst för att orka med. Ingen av de beskrivna situationerna
utgör ett värdigt slut på en trotjänarinsats. Om man därför kunde satsa medel för
att hjälpa rektorerna att finansiera en lindring av fronttjänstgöringen – det pedagogiska arbetet
– skulle detta vara en välgärning. Det finns angelägna arbetsuppgifter att alternativt
utföra. Jag tänker t ex på att vara mentor för i läraryrket nya. Dels hjälper man då den enskilde
som får bli mentor, dels hjälper man den nyexaminerade läraren och – inte minst! –
ser man till att en del av de erfarenheter som ett långt arbetsliv har givit överförs till nästa
generation. Detta senare har hela samhället glädje av.
Till sist påtalas att den grupp, som antagligen allra mest är i behov av åtgärder enligt
denna punkt är kvinnliga idrottslärare.
Åke

Facket och Skolan nr 3 -06 5
Huvudskyddsombudet har ordet.
Om att byta arbetsplats.
Titt som tätt hör medlemmar av sig och vill ha råd hur de ska hitta vägar till en
förändrad arbetssituation.
Som nyexaminerad tillhörde jag en kategori lärare som hade svårt att få en tillsvidaretjänst.
Vid varje läsårsskifte var det dags att byta, antingen bara skola eller också
kommun. Tuffa tider, men ändå lärorika. Ingen skola var riktigt den andra lik och därför
trivdes jag naturligtvis olika bra. Jag ”tvingades” att arbeta i många kommuner, innan jag
fick tjänst i Linköping. Jag hade turen att komma till en skola med mycket engagerade arbetskamrater,
men med ett mycket tufft elevklientel. Jag stormtrivdes och det gjorde vi nog
allihop. Av den anledningen ville ingen frivilligt söka sig därifrån. Till sist kände jag dock
att jag ville byta skola och det blev mycket lyckat när jag gjorde det.
Min erfarenhet är, att det ofta är mycket positivt att byta arbetsplats. Du lämnar många trevliga
kollegor, elever och föräldrar kanske, men de finns på andra håll också.
Det är bekvämt, att stanna på en arbetsplats år efter år, men känns det inte riktigt bra så ta
dig en funderare. Det kan bli en nystart i livet att byta skola.
Även arbetsgivaren ser positivt på rörlighet. Man vill naturligtvis ha anställda som är positiva
till sin arbetssituation.
Till en början, se vilka jobb som just för tillfället är lediga. Kanske är det inte bara lärarjobb
som är aktuellt
Du hittar kommunens lediga jobb på Linköpings kommuns externa hemsida
http://www.linkoping.se/InformationOm/Arbete Denna plats kan Du nå från vilken dator
som helst med internetuppkoppling.
Interna platsannonser kan du endast hitta på en dator som är uppkopplad på intranätet Linweb.
För att komma in på intranätet måste Du logga in med ditt användarnamn och lösenord
till linkom. Platslistan finns på Linweb under rubriken nättjänster.
http://linweb.linkoping.se/internalediga_jobb.
Finns det något som verkar intressant, så sök! Kanske är det du som blir kallad till intervju
och får erbjudandet om tjänsten, som kanske är just ditt drömjobb!!!!!
Karin

Facket och Skolan nr 3 -06
6

Facket och Skolan nr 3 -06 7
FACKtarutan handlar denna gång om lägerskola och olika sorters resor med eleverna.
Trots den kalla april börjar vi närma oss vår…
I samband med läsårsslut är det många lärare som av tradition åker på
skolresa/klassresa/lägerskola mm med sina elever.
Det är i detta sammanhang viktigt att ha klart för sig ”vad som är vad”, vilka avtal som gäller och
hur det är med försäkringsskyddet.
För lägerskola gäller:
- Villkoren finns reglerade i Bilaga L till AB 05. Dessa kan inte förändras av vare sig rektor,
arbetslag eller enskild lärare.
- Den arbetstid som behövs för lägerskolan skall i förväg planeras in i den enskilde lärarens
arbetstidsschema.
Resor med elever kan delas in i två kategorier, skolresor och klassresor.
Med skolresor menar vi resor med elever som görs i tjänsten. För dessa resor gäller att de sker
på arbetstid och med villkor som regleras av AB 05. Dessa villkor kan inte förändras av varken
rektor, arbetslag eller enskild lärare. I och med att resan sker på arbetstid gäller också arbetsgivarens
försäkringsskydd. Hit hör riksdagsbesök, skidresor och studiebesök.
Med klassresor menar vi resor med elever, som inte sker på elevernas skoltid. Dessa resor sker
utanför lärarens arbetstid. Vid den här typen av fritidsresor med elever måste man vara mycket
noggrann med att klargöra var ansvarsgränserna går. Du måste också undersöka ditt försäkringsskydd.
Det finns rättsfall där lärare och deras efterlevande råkat illa ut p g a att det inte varit klarlagt
om resan skett på fritid eller arbetstid. Arbetsgivarens försäkringsbolag hävdar, att det är en
privat resa och att dess försäkring inte täcker detta medan lärarens privata försäkringsbolag hävdar
att det varit en resa som skett inom arbetet och att dess försäkring inte täcker skadan. Konsekvensen
av detta blir att den drabbade läraren eller de efterlevande drabbas mycket hårt. Vår rekommendation
är att inte åka på resor med eleverna på fritiden. Om man ändå väljer att
genomföra en sådan aktivitet, måste man i förväg ha klart för sig vad som gäller beträffande ansvar
och försäkringsskydd.
Villkoren i korthet för lägerskola (bilaga L.)
Lägerverksamhet.
a) med lägerverksamhet avses aktiviteter och resor inom förskoleverksamhet och skolbarns-

Facket och Skolan nr 3 -06
8
omsorg, skola mm.
b) För varje dygn under vilken övernattning ägt rum utges en ersättning med, som det heter i
avtalstexten, i ett för allt av 301 kronor. (Det är antalet övernattningar som avgör hur
många "trehundraenkronor" som skall utgå)
c) För fullgjort aktivt arbete utöver ordinarie schema utges tidskompensation med timme för
timme.
Har man genomfört sådan aktivitet vid tidigare tillfälle utan att ha fått korrekt ersättning åtgärdas
det enkelt genom att påtala för rektor vilka anspråk man har. Skulle rektor mot förmodan inte åtgärda
anspråken måste du ta upp saken med ditt fackliga ombud, som då hjälper dig. (Före 1 jan
06 var beloppet 287 kr).
Exempel.
Lärare A åker på lägerskola (motsvarande) med sin klass tisdag-onsdag. A:s ordinarie arbetstider
på tisdagar är 8.00-16.30 (8 timmar) och på onsdagar 8.00-15.30 ( 7 timmar). A börjar som vanligt
på tisdagen och kommer hem lagom till klockan 15.30. A har då fullgjort sin ordinarie arbetstid
om 15 timmar. När A skall bestämma hur stor hans tidskompensation blir måste han beräkna
sin aktiva tjänstgöring utöver ordinarie arbetstid. På tisdagskvällen tog aktiviteterna slut
22.30 och A släckte lägerelden vid 23.00. Därefter kröp A in i sin sovsäck och sov till klockan
02.00 då han väcktes av att några elever var uppe och sprang. Klockan 03.00 var ordningen återställd
och A började enligt det uppgjorda programmet att hjälpa eleverna med frukosten klockan
07.00. Luncherna lagades och intogs tillsammans med eleverna.
A beräknar nu sin aktiva tid utöver ordinarie arbetstid:
Tisdag kväll: 15.30-23.00 7,5 timmar
Tisdag natt: 02.00-03.00 1,0 timmar
Onsdag morgon: 07.00-08.00 1,0 timmar
Två luncher: 2*0,5 1,0 timmar
Totalt: 10,5 timmar
A tar ut sin kompensationsledighet under halva torsdagen och hela fredagen samma vecka. Huvudregeln
är att kompensationsledighet tas ut i nära anslutning till den extra arbetsinsatsen. Dessutom
erhåller A naturligtvis 301 kronor i kontant ersättning vid nästa löneutbetalning.
Karin och Anders