Svensk patologi – en översyn och förslag till åtgärder - Region Skåne

histopatologiska preparat av patologer. Det finns ingen diskussion om att denna gräns skulle vara på
väg att flyttas.
När det gäller cytologin rensar CD bort cellprov som endast innehåller normala celler det vill säga den
helt dominerande massan. När man hittar prov som innehåller celler med avvikande utseende
konfirmeras dessa fynd i allmänhet genom dubbelgranskning av CD eller cytolog eller patolog. Det
ska sägas att den tidigare läkarspecialiteten cytologi togs bort i SOSFS 2008:17. Numera ingår den
kompetensen i huvudspecialiteten patologi. Det har fått till följd att färre patologer idag har
cytologisk specialkompetens. Det stora flertalet sysslar med vävnadsanalyser och CD har därför på
många laboratorier fått ett självständigare ansvar. Under de senaste decennierna har i en ökat antal
fall CD ställt atypidiagnos utan dubbelgranskning av cytolog eller patolog. Efter den
screeningupptäckta avvikelsen genomförs i det enskilda fallet ytterligare undersökningar före
behandling.
Det är verksamhetschefens uppgift att se till att resurserna utnyttjas på ett effektivt sätt bland annat
genom att balansen mellan olika personalgrupper är optimal. En vanlig effekt av ”besparingar” är att
så kallad administrativ personal reduceras. Detta innebär ibland att sekreterarfunktioner och andra
väsentliga stödfunktioner minskas och att arbetet överförs till vårdpersonalen i detta fall BMA och
patologer. Många uppgifter på ett laboratorium, som idag utförs av BMA, kan på ett effektivt sätt
hanteras av undersköterskor och tekniker. Datorisering har också inneburit att vårdpersonal tagit
över uppgifter, som tidigare hanterades både bättre och snabbare av andra, detta är ofta en
återvändsgränd. Emellertid kan röststyrd diktering, som sprids snabbt på laboratorierna, i vissa fall
ersätta sekreterare.
3.3.3 Delegationer
I Vem får göra vad i hälso- och sjukvården och tandvården (Dnr 51-1833/2008; grundförfattning är
SOSFS 1997:14, Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om delegering av arbetsuppgifter inom
hälso- och sjukvården) har Socialstyrelsen angivit reglerna för delegering. Vissa uppgifter till exempel
förskrivning av läkemedel kan inte delegeras från läkare till annan personal (utom i vissa
specificerade fall). Däremot finns i författningen ingen begränsning i vem som kan ställa en diagnos.
Inom cytologin ställer som tidigare nämnts cytologdiagnostiker självständigt diagnos och det finns
inget formellt hinder för att andra yrkesgrupper än patologer ställer diagnos på vävnadsprov. Det är
verksamhetschefen som har ansvaret för att verksamheten bedrivs på ett säkert sätt.
Det finns för närvarande inom verksamheterna mycket litet stöd för att föra över diagnostiskt ansvar
från patologer till BMA eller cytodiagnostiker när det gäller histopatologiska preparat inklusive prov
från benmärg och blod.
I.K./M.B.S. 2012.03.29
47