Nyheter för kunskapssugna Allt om klubbvåren - Ergo

04 / DEBATT
Ergo #4 / 2008
UPPDATERA UPUNET-S
Din internetuppkoppling ska inte
dofta 1477 bara för att du pluggar
på Sveriges äldsta universitet.
Det är dags att uppdatera
UpUnet-S, tycker UUS.
Ligger nätet nere igen Är uppkopplingen
omöjligt långsam
om kvällarna Har du någonsin
haft problem med UpUnet-S
Som boende hos exempelvis
Studentstaden måste du betala för UpUnet-S,
oavsett om du använder det eller
inte. Trots detta saknar UpUnet-S helt
studentinflytande och det går inte att
hitta någon information på universitetets
webbplats om vem som bestämmer
över UpUnet-S, vad dina pengar går till
eller hur det är organiserat. Känns det
som 2008
Användare som misstänks bryta mot
reglerna för UpUnet-S kan omedelbart
stängas av för utredning. Det innebär
att UpUnet-S utan egentligen anledning
kan hindra studenter från att lämna in
hemtentor eller komma åt kurshemsidor,
e-post, ip-telefoni och internet som
en nyhets- och informationskälla. Känns
det som 2008
PIRATSTUDENTERNA och resten av Uppsala
studentkårs styrelse, har under sitt
år vid makten över Uppsala studentkår
haft alla möjligheter att få till stånd en
förnyelse av UpUnet-S, men tycks trots
det helt struntat i att ens försöka. Låt oss
därför förklara läget för partierna i kårstyrelsen:
UpUnet-S är i rejält behov av att uppdateras,
på alla fronter. Problemet kan
illustreras genom att rabbla årtal: på
informationssidan om certifikat tipsar
nätets support om webbläsarna Netscape
4 (som släpptes 1997), Opera 5 (2001), Internet
Explorer 4 (1997) och Explorer för
Macintosh (senast uppdaterad 2000 och
numera inte tillgänglig). UpUnet:s guide
till internetanvändning ändrades senast
i augusti 2001 (http://www.student.uu.se/
upunets/guide/), medan universitetets ITpolicy
är från 2003 (UFV 2002/1475). Den
skrevs innan Skype lanserades, innan
youtube, innan videokonferenser var ett
alternativ på riktigt, innan det blev aktuellt
att streama radio och TV från nätet.
Mycket har hänt för internetanvändarna
sedan IT-policyn klubbades. Ett modernt
och levande universitet måste också ha
en uppdaterad och levande syn på IT. Det
är dags för nya visioner och ett nytt nät,
som känns som 2008. Din internetuppkoppling
ska inte dofta 1477 bara för att
du pluggar på Sveriges äldsta universitet.
UUS vill uppdatera UpUnet-S!
Uppsala universitets studenter
(www.uus.se)
Måns Eriksson
Alexander Carneck
Klas-Herman Lundgren
Mathias Johansson
KVALITATIV UTBILDNING
KRÄVER KVANTITET
S-studenters krav om tio timmar
lärarledd tid per vecka står fast,
skriver Tony Kenttä.
All kvalitativ utbildning
bygger på att undervisning
ges i en viss kvantitet. Idag
finns flera problem med
undervisningstiden på
universitetet (och högskoleväsendet i
Sverige). Det ges alldeles för lite undervisningstid
per vecka för vissa studenter
samtidigt som arbetsbelastningen är för
hög för andra.
S-studenter kräver att studenterna får
en utbildning med minst tio timmars
undervisning per vecka samt att heltidsutbildningar
skall planeras så att studenten
får en ungefärlig arbetsbelastning på
40 timmar per vecka, med självstudier
inräknade. Vi har drivit detta mål under
våra två år i styrelsen, vilket bland annat
har resulterat i en uppmärksammad
kampanj och en undersökning.
Detta ska inte innebära en återgång till
en föråldrad form av utbildning, där studentens
undervisning endast består av
föreläsningar. S-studenter kräver därför
att minst tre timmar i veckan av undervisningen
ska vara mer dialogorienterad
(och i mindre grupper beroende på
kursens storlek), som exempelvis seminarier.
Det kan verka problematiskt att lägga
upp ett fast tidsmål om tio timmar per
vecka. S-studenter tror dock att det är
bättre ur en strategisk synvinkel, då det
faktiskt går att mäta när målet är uppnått
och det är ett ”rimligt” mål (två timmar
per dag på en vecka). Dessutom är
tidsmål möjliga att förändra.
S-STUDENTER SER UNDERVISNINGEN som
ett erbjudande om hjälp till studenterna.
En student skall därför inte tvingas sitta
av en föreläsning bara för att studenten
skall närvara (det är givetvis en annan
fråga om undervisningen fyller en examinerande
funktion, som många seminarier
gör). Därför bör undervisningen
fortsättningsvis vara till stor del frivillig.
Men S-studenter anser att om en utbildning
har många frånvarande, finns det
definitivt skäl att de som administrerar
utbildningen undersöker dess kvalitet.
Uppsatskurser och dylikt bör inte omfattas
av kravet på tio timmars lärarledd
undervisning per vecka. Däremot bör
studenten ha rätt till minst fyra timmars
handledning per vecka, där studenten
avgör om han eller hon vill ha så mycket
handledning. Studenten ska alltså inte
tvingas till att ha fyra timmars handledning
per vecka, om denne inte vill. Handledningen
måste planeras av studenten
och handledaren tillsammans.
Tony Kenttä
Partiombud, S-studenter
ETT SVEK MOT STUDENTERNA
Debattörerna Henrik Johansson
och Ola Grimsholm har inte
reflekterat över hur kvaliteten i
studentinflytandet ska säkras,
menar vice kårordförande Mattias
Bjärnemalm.
De fria debattörerna Henrik
Johansson och Ola Grimsholm
hävdar i en replikväxling
om kårobligatoriet
med mig på UNT:s debattsidor
att de inte alls är emot dagens kårer.
Det finner jag givetvis positivt. Däremot
uttalar de sig, utan någon som helst
grund, om min syn på kårobligatoriet.
Hur de kommit till sin slutsats är för mig
ett mysterium. Uppsala studentkår har
länge haft som uttalad ståndpunkt att
kårobligatoriet är principiellt fel, men
att man vid ett avskaffande måste finna
metoder för att garantera ett reellt studentinflytande.
NÅGRA SÅDANA METODER har jag inte
sett Johansson och Grimsholm redovisa
i sin vision av hur studentinflytandet bör
fungera. I sin vilja att konkurrensutsätta
studentinflytandet glömmer de elementära
kunskaper i nationalekonomi.
Studentinflytande är i alla avseenden
en kollektiv vara vilket innebär att om
den tillhandahålls av marknaden kommer
jämviktskvantiteten inte att bli den
samhällsekonomiskt optimala. Kollektiva
varor kräver kollektiva lösningar. Ett
obligatoriskt medlemskap är en sådan
lösning. En statlig finansiering är en annan.
Bägge dessa modeller har olika problem,
både praktiska och principiella,
som man kan och bör diskutera.
Men om man, som Johansson och
Grimsholm verkar göra, tar för givet att
det räcker med att högskoleförordningen
säger att det ska finnas studentinflytande
vid landets lärosäten och man
inte reflekterar över hur man säkerställer
en hög kvalitet i inflytandet så sviker
man studenterna. Min förhoppning är
att Johansson och Grimsholm ska förmå
sig att släppa sin ideologiska dogmatism
och delta i dialogen om hur vi kan se hur
studentinflytandet praktiskt ska tillämpas
i framtiden.
Mattias Bjärnemalm
Vice ordförande Uppsala studentkår
SKRIV TILL ERGOS
DEBATTSIDA!
Textlängden bör inte överstiga
2 500 tecken inklusive mellanslag.
Redaktionen förbehåller sig
rätten att korta i och språkgranska
manus. Det går bra att
vara anonym, men du måste
uppge namn och adress till
redaktionen.
Maila till cred@ergo.us.uu.se.
Nästa manusstopp är den 31/3 .
ANNONS