Nyheter för kunskapssugna Allt om klubbvåren - Ergo

06 / NYHETER Ergo #4 / 2008
»Studera.nu
fungerar bara
för webbvana«
Antagningsportalen studera.
nu har ingen funktion för att
hantera uppsatser – ett viktigt
instrument för att anta masterstudenter.
Resultatet kan
bli en rättsosäker situation för
sökande.
Högskoleverkets och VHS portal
studera.nu sköter sedan
höstterminen 2006 antagningen
till all högre utbildning
i Sverige, från och med
höstterminen 2008 också antagningen
till de internationella masterprogrammen.
Sajten har sedan starten dragits
med en rad tekniska problem, som att
studenters ja-svar inte registrerats samt
»INFORMATIONEN SOM
FINNS OM VÅRA PROGRAM
ÄR SÅ BRISTFÄLLIG ATT
MÅNGA STUDENTER INTE
FÖRSTÅR VAD SOM KRÄVS
FÖR ATT BLI ANTAGEN.«
att sidan strulat bara några veckor före
terminstart. I september lanserades en
ny version av portalen som skulle fungera
bättre. Men Sten Widmalm, ansvarig
för två masterprogram på Statsvetenskapliga
institutionen, menar att stora
problem kvarstår. Han har de senaste fyra
månaderna svarat på över 700 mejl från
svenska och utländska studenter som
inte hittat vad de söker på studera.nu.
– Informationen som finns om våra program
är så bristfällig att många studenter
inte förstår vad som krävs för att bli
antagen. Man får surfa runt på tre olika
sidor för att få rätt på all information. De
webbvana studenterna klarar det, medan
andra tröttnar, säger han.
Ett annat stort bekymmer är att studera.nu
inte har någon funktion för att
hantera kandidatuppsatser, säger Sten
Widmalm.
– Det har lett till att vissa institutioner
bara går på betyg vid antagningen till
masterprogrammen. Vi tycker att uppsatsen
är så pass viktig att vi i stället ber
sökande skicka in den i pappersformat
direkt till oss. Men då riskerar man att det
uppstår glapp och missar – det är inte ett
rättssäkert system.
FLER PROBLEM FINNS, som att sidor med
viktig information stängs efter sista ansökningsdatum,
enligt Sten Widmalm.
Statsvetenskapliga institutionen uppvaktade
nyligen antagningsenheten vid
Uppsala universitet med en kravlista över
saker som måste förbättras. Enhetschefen
Einar Lauritzen har lovat att framföra
synpunkterna till VHS/Högskoleverket.
Kritik har även kommit från andra institutioner,
och den delas av Einar Lauritzen
även om han inte vill förstora upp saken.
– Vi tror på det här antagningssystemet,
men det kan och bör bli bättre. Det är inte
ovanligt att det uppstår problem när man
gör något första gången, säger han.
HANNA LUNDQUIST/cred@ergo.us.uu.se
Master får kritik
Dåligt anpassat kursutbud,
administrativa problem och
otydliga riktlinjer för uppsatsskrivandet.
omfång, formaliakrav och hur mycket
handledartid studenterna har rätt till.
– Det finns gamla riktlinjer från 2001
och det är vi väldigt nöjda med eftersom
vi vill att de ska ha både djup pch bredd.
Lösningen är inte att avskaffa den möjligprogrammet
Det nya master-
– som ingen känner till – men inga som heten.
i humaniora dras är anpassade till den nya examensordningen.
vittnar också om administrativa pro-
Lina Flygerfeldt och Sofia Lennartsson
med flera barnsjukdomar, enligt
En masterstudent som av hänsyn till blem på flera institutioner. Studenter har
studentföreträdare som Ergo
sitt uppsatsskrivande vill vara anonym hört av sig till dem och klagat, och i några
talat med.
säger till Ergo att man när man har pluggat
fall ska det ha gått så långt att studenter
så pass länge är tillräckligt rutinerad funderat på att hoppa av. Alberto Tiscor-
Masterprogrammet
på att skriva sin uppsats trots bristerna, men nia medger att det kan finnas problem på
60/120 hp kom igång att kvaliteten riskerar att bli lägre: enstaka institutioner men tror inte att
i höstas och har hela – Det blir kanske inte så bra som det det är ett utbrett fenomen – i så fall skulle
tretton olika ingångar. hade kunnat bli. Och det känns väldigt han ha hört talas om det.
Innan dess fanns det i tråkigt om man siktar på en doktorandplats.
form av ett ettårigt magisterprogram.
Studenterna kan välja ur kursutbudet
vid samtliga tio institutioner vid den
historisk-filosofiska fakulteten. En bra
idé i teorin, men som i praktiken inte
Som humanist har man ju heller
inte så många andra karriärval att välja
mellan.
MEN ENLIGT ALBERTO TISCORNIA, utbildningsledare
LINA FLYGERFELDT och Sofia Lennartsson
är väl medvetna om att den knappa ekonomin
på fakulteten bidrar till problemen;
hade det funnits mer pengar hade
institutionerna kunnat ge ett bredare
alltid fungerar. Det menar Sofia Lennartsson
för masterprogrammet, kursutbud och sluppit ställa in kurser
och Lina Flygerfeldt, före detta
respektive nuvarande studiebevakare
på fakulteten.
– Det verkar svårt att få till ett relevant
och lagom svårt kursutbud för både de
egna studenterna och studenter från
andra institutioner, säger Lina Flygerfeldt.
De smala kurserna är för många och
verktygskurserna och de tvärvetenskapliga
kurserna för få, anser de, och
överlag behövs det mer samordning
på fakulteten. Inte minst gäller det för
uppsatsskrivandet: idag saknas Bolognaanpassade
riktlinjer för uppsatsens
är uppsatsriktlinjerna från 2001 fullt
gångbara. Han har också erbjudit studiebevakarna
att komma med förslag på nya
riktlinjer.
– Är det någon student som inte vet vad
som gäller har man möjlighet att gå till
sin studierektor och fråga, eller till studiebevakarna
eller mig.
Vad gäller kursnivån säger Alberto
Tiscornia att det aldrig händer att alla
studenter på en kurs har samma förkunskaper.
Har man en sämre grund att stå
på får man helt enkelt plugga mer.
– Vi har lyckats få studenter att välja
kurser på andra institutioner än sin egen,
med för få studenter, vilket ibland sker.
– Och Bolognaanpassningen har varit
en enorm administrativ börda för en del
institutioner, säger Lina Flygerfeldt.
Samtidigt tror de att många av problemen
skulle kunna åtgärdas om institutionerna
helt enkelt pratade ihop sig mer.
Men goda exempel finns – de lyfter fram
den tvärvetenskapliga kursen ”Kritiskt
mediebruk” på Konstvetenskapliga institutionen
och Historiska institutionens
uppsatsriktlinjer på instititutionshemsidan.
HANNA LUNDQUIST/cred@ergo.us.uu.se
Männen dominerar ännu akademin
I över två decennier har fler kvinnor
än män studerat vid Uppsala
universitet. Men andelen
kvinnor minskar ju högre upp i
den akademiska hierarkin man
kommer.
r 2006 tog kvinnor ut 64
Åprocent av alla grundutbildningsexamina
vid
Uppsala universitet. Men
bland de nyantagna doktoranderna
samma år var
bara 53 procent kvinnor. Bland professorerna
var 18 procent kvinnor. Vad beror
den här anrikningen av män i akademin
på Frågan stod i fokus för konferensen
Doktorand -08 som arrangerades av kårens
doktorandnämnd den 11 mars. Uppemot
200 doktorander, lärare och forskare
lyssnade på ett tiotal talare kring
temat kön och karriär i akademin.
– Det vi vill sätta ljuset på med den
här dagen är att det inte är samhället eller
kvinnorna själva – vilket ofta påstås
– som är orsaken till att kvinnor faller
ifrån. Det är något i själva akademin, säger
projektledaren Anna Ardin.
Andelen kvinnliga doktorander och
forskare har trots allt ökat successivt.
Men Anna Ardin tror inte att problemet
kommer att lösa sig själv med tiden.
– Det har gått framåt, men bara upp till
en viss kritisk nivå. Andelen kvinnliga
professorer har inte ökat de senaste åren.
Och det har inte gått framåt av sig självt,
Magnus Wikberg.
utan för att vi är så många som jobbar för
det, säger hon och pekar ut mot folkvimlet
i universitetshusets trapphall.
GUNILLA CARSTENSEN, sociolog som
disputerat på en avhandling om sexuella
trakasserier inom akademin och nu
jobbar med genuspedagogik på Uppsala
universitet, tror att huvudförklaringen
till att män anrikas i akademin är att universitetet
av tradition är männens arena:
– Historiskt sett har kvinnor funnits här
en kort tid. Man brukar också prata om
manlig homosocialitet, att män tenderar
att välja varandra. Det är sega strukturer
som det tar tid att förändra.
– Möjligen ser det annorlunda ut på
universitet och högskolor som är yngre
än Uppsala. Jag har kollegor som säger att
det är öppnare där.
Konferensdeltagaren Magnus Wikberg,
doktorand vid Institutionen för
Gunilla Carstensen.
teknikvetenskaper, ser mansdominansen
bland professorerna som en inbyggd
struktur.
– För 30 år sedan var alla som disputerade
män, idag är de professorer. Och är 70 procent
av studenterna i grundutbildningen
killar avspeglar det sig på hur många
professorer som är män. Men i alla fall
ute hos oss på Ångström är de flesta nya
professorer jag känner till idag faktiskt
kvinnor.
Han menar dock att en persons sociala
bakgrund är viktigare än könet för karriärmöjligheterna:
– Kan man bara koderna spelar det mindre
roll om man är man eller kvinna. Jag
tycker att bristen på mångfald i avseende
på klass och etnicitet är en viktigare fråga
än vilket kön man har. Som det är nu dominerar
vit, ofta övre, medelklass.
HANNA LUNDQUIST/cred@ergo.us.uu.se