Nyheter fÃ¶r kunskapssugna Allt om klubbvÃ¥ren - Ergo

More documents

Recommendations

Info

10 / NYHETER Ergo #4 / 2008 Härskartekniker i kårfullmäktige ska mätas Vem pratar och vem sitter tyst Nu sätts jämställdheten i kårfullmäktige under lupp. Hetsig kårvalsdebatt Sex partier ställer upp i årets kårval. Jämställdhet blev huvudämnet när de drabbade samman i årets – stundtals hetsiga – valdebatt. På papperet är Uppsala studentkårs fullmäktige jämställt. Men tidigare mätningar visar att fler män än kvinnor tar ordet. Samtidigt har de kvinnliga ledamöterna ofta en högre frånvaro, enligt kårens jämlikhetsansvariga Emelie Hedén Eklund. För att ta reda på vilket arbetsklimat som råder i fullmäktige genomför kårens jämlikhetsgrupp under våren en mätning av talartid och debattekniker. – Vi klockar hur länge var och en talar, gör talträd över vem som bifaller eller säger emot någon annan och tittar på härskar- och främjartekniker, berättar Emelie Hedén Eklund. Exempel på härskartekniker är att avbryta, osynliggöra eller förlöjliga någon. NÅGRA KONKRETA RESULTAT har gruppen inte tagit fram än eftersom mätningen fortsätter vid aprilfullmäktige. – Men rent spontant kunde man se ganska mycket på det senaste mötet. Små saker som när man väljer att äta sin frukt eller gå på toa kan betyda mycket – eller ingenting. Man måste också ta med det partipolitiska spelet, enskilda relationer och generella maktstrukturer i samhället i bilden, säger Emelie Hedén Eklund, och poängterar att tanken med den kommande rapporten inte är att hänga ut enskilda ledamöter utan visa vilket klimat som råder i fullmäktige. Risken att mätningen i sig kan påverka hur ledamöterna beter tror hon inte är så stor. – Och om det påverkar dem betyder det att man är medveten om sitt beteende och kan ändra det – och det är ju bara positivt. Förhoppningen är att fortsätta mätningarna även i höst. HANNA LUNDQUIST/cred@ergo.us.uu.se Samtliga partier som kandiderar sitter idag i kårfullmäktige. Debatten visade att det i flera frågor råder samsyn över hela den politiska skalan – exempelvis vad gäller kåravgiftens storlek (lagom som den är) och studiebevakarnas funktion (viktig). Alla partier säger sig också värna om jämställdhet och jämlikhet på universitetet. Men de har olika recept för att nå dit. S-studenter vill till exempel se en jämnare könsfördelning bland läroboksförfattare och ett tydligt stöd för genusforskningen, medan Gröna studenter pekar på anonyma tentor som ett verktyg. – Man kan inte tvinga folk att fortsätta till exempelvis doktorandnivå, men man kan uppmuntra en bättre könsfördelning, menade Borgerliga studenters (BS) representant Oscar Sundevall. LARS-JOHAN EDSTRÖM från UUS tog upp doktoranders möjlighet till barnledighet och studenters rättigheter gällande trakasserier som viktiga frågor. Men kan UUS och andra partier verkligen bedriva ett gott jämställdhetsarbete när de har en tydlig mansdominans i sina egna partier, invände S-studenters Tony Kenttä. – Jag betackar mig för påhopp om att vi skulle vara en patriarkal struktur! Just i år ser det ut såhär i UUS, och det är beklagligt – vi har verkligen gjort vad vi kunnat för att få med fler kvinnor, svarade Lars-Johan Edström. Oscar Sundevall hänvisade till att BS är ett relativt nytt parti, men såg det samtidigt som beklagligt att Kenttä insinuerade att män inte kan vara lika engagerade i jämställdhetsfrågor som kvinnor. – Vi eftersträvar framför allt åsiktsrepresentativitet. Det finns en beklaglig Jämställdhet blev huvudtemat i valdebatten, där sex av sex debattörer var män. Gröna studenters Magnus Lundgren (trea från höger) började därför med att beklaga att partiombudet Frida Johnsson inte kunnat ta hans plats. (T v sitter moderatorerna.) Foto: Hanna Lundquist fokusering på kön hos S-studenter, sa Sundevall. MEN VSF:S DANIEL FREDRIKSSON menade att könet visst spelar roll för vad man tycker och att en jämn könsfördelning behövs. Tony Kenttä fortsatte att fråga övriga partier vad de vill och tänker göra på jämställdhetsfronten – kommer de att prioritera frågorna Och när UUS Lars- Johan Edström betonade att jämställdhetsplanerna på universitetet inte ska få samla damm i hyllan utan verkligen användas, frågade Kenttä vad UUS vill att det ska stå i planerna. – Varför hackar du på mig Mitt konkreta svar är: jag vet inte. Men det finns mycket smartare människor än jag som kan svara på det, svarade en uppretad Lars-Johan Edström. – Det är debatt, det är klart att jag hugger, tyckte Tony Kenttä, och fortsatte: hur vill de andra partierna konkret minska den sneda könsfördelningen på universitetet Oscar Sundevall från BS svarade med en motfråga: Vad tycker ”det socialistiska blocket” i kåren om kvotering till utbildningsplatser BS är uttalat emot kvotering vid universitetet. – Vid jämna meriter kan det hjälpa på vissa utbildningar med ojämn könsfördelning. Men det är en problematisk fråga, svarade Daniel Fredriksson från VSF. S-studenter är positiva till att välja personer av det underrepresenterade könet om det finns flera lämpade, klargjorde Tony Kenttä. HANNA LUNDQUIST/cred@ergo.us.uu.se • Årets kårval hålls den 7 till 21 april. Röstberättigade är alla medlemmar i Uppsala studentkår. • Partierna som ställer upp är Vänsterns studentförbund, S-studenter, Gröna studenter, Piratstudenterna, Uppsala universitets studenter och Borgerliga studenter. • I nästa nummer av Ergo presenteras deras program och ambitioner. Många nya program och kurser i höst Socionomprogrammet, Nordostasienkunskap eller Biologisk bildningskurs Nyheterna i höstens utbildningsutbud är många. Den 15 april är sista ansökningsdag till höstens program och kurser. Ergo frågade institutionerna om vilka nytillskott som finns i utbildningskatalogen – och fick en rad svar. Här är ett axplock av nyheterna: Från och med i höst kan man utbilda sig till socionom vid Uppsala universitet. Programmet har 60 platser och olika profileringsmöjligheter. Genomgående teman är makt, mänskliga rättigheter och praktisk teori–teoretisk praktik. På Litteraturvetenskapliga institutionen startas ett kandidatprogram i retorisk och litterär kommunikation. Förutom fördjupade ämnesstudier ingår verktygskurser och praktik. – Många studenter efterfrågar en tydligare koppling till arbetsmarknaden redan på grundnivån. Vi vill hjälpa dem att spetsa till sin utbildning och tydliggöra anställningsbarheten, säger studierektor Ann Öhrberg. NY ÄR OCKSÅ MASTERUTBILDNINGEN i utbildningsvetenskap, för studenter som har en kandidatexamen med minst 90 poäng i ett eller – helst – två ämnen som är relevanta för undervisning i grundskolans senare år eller på gymnasiet. Förutom ämnesdidaktik ligger fokus på kommunikation och ledarskap, enligt utbildningsledare Thord Österberg. Den som vill lära sig bygga användbara it-system kan söka till det internationella masterprogrammet i människa-datorinteraktion, med plats för 20 studenter. Vill man ha en Kinaprofil på sin utbildning ger den nya kursen Nordostasienkunskap A en bred introduktion till Kinas historia och samtida samhällsutveckling. Fortsättningskurser finns både på grundnivå och avancerad nivå. Flera humanistiska institutioner gör i höst kurser om 7,5 hp tillgängliga för fler än dem som läser program eller terminskurser. Några exempel är Introduktion i etnologi (som kan läsas på hel eller halvfart), Det klassiska Grekland, och Textilkonsten i Sverige under 1900-talet. Nya bildningskurser för den som vill bredda sig är till exempel Extremnationalism och nazism i Sverige och omvärlden under efterkrigstiden (7,5 hp), Biologisk bildningskurs (10 hp), Fysiologi, kost och hälsa (5 hp) och Existentiell antropologi (7,5 hp). På Teologen ges Affärsetik (7,5 hp), som vänder sig till den som ska jobba inom näringslivet eller bara är intresserad av området. Kursen ger kunskap om affärsetiska teorier och underlag för en kritisk reflektion kring privat företagade, med särskilt fokus på ansvarsfrågan. HANNA LUNDQUIST/cred@ergo.us.uu.se Fler nya masterprogram PÅ TEOLOGISKA INSTITUTIONEN ges en ny tvåårig master i mänskliga rättigheter. Utbildningen är tvärvetenskaplig och ger möjlighet till fältstudier eller praktik. DEN TVÅÅRIGA MASTERN Kemi för förnybar energi inriktar sig på kemiska principer, material och metoder för att utveckla förnybara energikällor och energibärare.
Ergo #4 / 2008 NYHETER /13 Kåren svänger i betygsfrågan Uppsala studentkår ändrar åsikt i betygsfrågan. Kåren ställer sig nu bakom fler betygssteg än godkänd och underkänd – men bara på vissa utbildningar. »FÖR OSS FUNKAR DET INTE UTAN BETYG.« Idag tycker kåren att bara betygen godkänd och underkänd ska finnas på universitetet. Huvudargumenten är att det minskar betygshetsen och främjar pedagogiken. Men såväl kåren som enskilda kårpartier har länge varit splittrade i frågan. Vid senaste kårfullmäktige debatterades den på nytt, efter en motion från Piratstudenternas Mårten Fjällström. Han tycker att kåren av arbetsmarknadsskäl måste kunna göra undantag för vissa utbildningar. Civilingenjörsstudenter måste t ex kunna konkurrera med samma betygssystem som KTH- och Chalmersstudenter (vilket idag också är fallet) för att hävda sig på arbetsmarknaden. Han fick stöd av bioteknikstudenten Klas-Herman Lundgren, UUS, som menade att han inte skulle ha fått sitt exjobb utan den 3–5-gradiga skalan. Också på ekonomutbildningen är graderade betyg viktigt, menade Holger Lembrér, vice ordförande för Uppsalaekonomerna: – För oss funkar det inte utan betyg – det finns arbetsgivare som kräver 60 procents VG. Helst vill vi ha ECTS-betyg också, för att kunna jämföras internationellt. TOM STRÖMBERG från Gröna studenter menade att flera undersökningar visar att betyg inte är viktigt för anställning och yrkade avslag på motionen. Det gjorde också S-studenters Johan Loell, som berättade om betygsstressen på juristprogrammet och att 80 procent av juriststudenterna enligt en undersökning är emot graderade betyg. Louise Callenberg, S-studenter, ville att frågan skulle återremitteras. Hon välkomnade debatten men vände sig mot förslaget att kårens studieutskott ska avgöra vilka utbildningar som kräver graderade betyg. Motionen bifölls med minsta möjliga marginal – ordförande Susanna Hanssons röst blev avgörande. HANNA LUNDQUIST/cred@ergo.us.uu.se NYHETER I KORTHET Universitetet får kritik för skuggdoktoranderi Uppsala universitet är ytterst ansvarigt för att en student utnyttjades som arbetskraft i Alzheimerforskaren Lars Lannfelts forskargrupp. Det anser Högskoleverket, som nu riktar kritik mot universitetet. Verket skriver att studenten, som utfört doktorandliknande arbete och utåt presenterats som doktorand utan att vara antagen till forskarutbildningen, behandlats i strid med de regler som gäller för antagning till och utförande av forskarutbildning. Universitetet ska senast den 14 maj redovisa vad man gjort med anledning av kritiken. – Det självklara nu är att rektor Anders Hallberg anmäler Lannfelt för tjänstefel, menar doktorandnämndens ordförande Mattias Wiggberg. Blöt tradition på sista april Vill du bli blöt på Valborg – och inte bara av bubbelvin på Stockholms Nu är det hög tid att anmäla sig till årets forsränning, hälsar arrangörerna på UTN. Forsränningen är Sveriges största årliga studentarrangemang och har pågått sedan 1975, kanske längre än så. Anmäler flottar gör man mars ut på www.forsranningen.com. Man kan vara två till fyra personer per flotte. Vill man vara volontär vid forsränningen kan man också anmäla sig på hemsidan. Misstänkt hatbrott mot HBT-studenter På ett halvår har Sveriges förenade HBTQ-studenter (SFQ) utsatts för fem förmodade hatattacker. Bajs har smetats in på dörrhandtaget och porttelefonen till föreningens kansli i Stockholm. SFQ delar lokaler med Sveriges förenade studentkårer, SFS, i centrala Stockholm. Innan SFQ flyttade in har dock SFS aldrig varit utsatt för något liknande. Händelserna är polisanmälda och betecknas enligt SFS som hatbrott. SFQ:s förbundsordförande Linda Eldstad säger till Dagens Nyheter att hon och hennes medarbetare börjar bli oroliga: – Man vet inte vad nästa steg kan bli, och det känns jobbigt att man ska behöva vara rädd när man går utanför dörren. Andrea Bergström är ordförande för Föreningen Uppsala Gaystudenter, som är medlem i SFQ. Hon tycker att det som inträffat är “jättetråkigt” och att det verkar tydligt att det är riktat mot just SFQ. – Om det är hatbrott så visar det på betydelsen av att en rörelse som SFQ finns. Ibland kan samhället förmedla en attityd om att ha blivit så öppet och tolerant att vi kan verka överflödiga. Det här är kanske beviset på att det inte är så utan att det fortfarande finns mycket motstånd. Per Löwdin Sökande utan kontakter är i praktiken chanslösa Det förekommer att universiteten bryter mot gällande regler eller i tilllämpningen förvanskar dem till oigenkännlighet. I vissa fall visar det sig att lagstiftaren inte lyckats tänka på allt. Det uppstår oförutsedda lägen. Folk far illa och när alla lokala möjligheter att få rättelse är uttömda vänder de sig till Högskolverket, som är universitetsväsendets tillsynsmyndighet. Högskoleverkets tillsynsbeslut är principiellt vägledande och kan laddas ner från verkets hemsidor (hsv.se). De senaste åren har verket tagit ställning i flera centrala frågor. Besluten borde vara obligatorisk lektyr för dekaner och fakultetsnämnder. Södertörns högskola åkte på backning så det visslade om det när man utlyste ett lektorat och skräddarsydde annonsen så att den endast passade en viss tänkt sökande, begränsade utlysningen till ett minimum, informellt lät de sakkunniga förstå att tillsättningsprocessen skulle avbrytas om de inte förordade ”rätt” sökande, och anställde denne. Enligt 1 kap 9 § i regeringsformen ska förvaltningsmyndigheterna i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. När en annan sökande överklagade, konstaterade Överklagandenämnden för högskolan (ÖNH) att de av högskolan vidtagna åtgärderna sammantaget ger en tydlig bild av vilken det framgår att högskolan i anställningsprocessen varken agerat sakligt, opartiskt eller iakttagit principen om allas likhet inför lagen. Överklagandenämnden undanröjde anställningsbeslutet och överlämnade ärendet till Högskoleverket som i sin tur lät utreda det. Södertörn fick krypa till korset. I brevväxlingen med verket förband sig högskolan att lysa ut lektoratet på nytt enligt alla konstens regler: bred annonsering, spridning till övriga lärosäten, etc. Dessutom avsåg man att sätta lärarförslagsnämnder och centralt anställda personalhandläggare på skolbänken. I sin bedömning konstaterar verket att kraven på likhet inför lagen, saklighet och opartiskhet är så centrala att de stadfästs i grundlag, och att avsteg från dessa principer inte kan accepteras. I ett annat beslut klagar en äldre doktorand på hur illa han behandlats. När doktoranden, som hade avlagt licentiatexamen 1994, återupptog sina studier 2004 och trodde att han vid ett möte med två professorer skulle få presentera sin avhandling, utsattes han för vad han upplevde som en grov kränkning där det gjordes klart för honom att han var för gammal och hans tidigare forskning var ointressant. Han tvingades byta både handledare och forskningsfält. Det skar sig med tiden fullständigt och handledaren avsvor sig allt ansvar för honom. När saken hamnade på Högskoleverkets bord konstaterade det, att universitetet inte hade följt tillämpliga regler. Doktoranden hade ålagts olika uppgifter utan att detta hade dokumenterats på föreskrivet sätt. Någon individuell studieplan hade aldrig upprättats. En muntlig överenskommelse, som möjligen hade träffats 2004, kan inte ersätta en individuell studieplan. Vidare är en individuell studieplan också en förutsättning för att indragning av handledning och andra resurser ska kunna komma på fråga. Doktoranden har rätt till handledning och andra resurser, även om en professor avsäger sig handledarskapet, så länge fakultetsnämnden inte beslutat om indragning av dessa rättigheter. K arolinska institutet (KI) får i två tillsynsbeslut skarp kritik för att man haft en skuggdoktorand på prövotid. Högskoleverket konstaterar, att ”det finns för närvarande inte något lagligt utrymme att anta en doktorand på prov.” I en uppföljning av detta beslut riktar verket kritik mot institutets antagningsförfarande. Sedan 1 januari 2007 är högskolorna skyldiga att annonsera ut lediga platser på forskarnivå. Högskoleverket anser att det antagningsförfarande som KI tillämpar kan begränsa konkurrensen och göra att sökanden utifrån inte får samma möjligheter som studenterna från det egna lärosätet. För att antas krävs nämligen, utöver grundläggande behörighet, att den blivande doktoranden kan presentera en individuell studieplan med information om projektplan, kurser som ska genomföras, handledare samt finansiering för fyra år. Dessa spörsmål ventileras före antagningen vid ett antagningseminarium på engelska inför antagningsnämnden. Den som saknar känningar på KI är i praktiken chanslös.
Page 1 and 2: Foto: Christin Lenthamre Illustrati
Page 3 and 4: 04 / DEBATT Ergo #4 / 2008 UPPDATER
Page 5 and 6: 06 / NYHETER Ergo #4 / 2008 »Stude
Page 7: Ergo #4 / 2008 NYHETER / 09 än tid
Page 11 and 12: Ergo #4 / 2008 KULTUR / 15 Bokade a
Page 13 and 14: Ergo #4 / 2008 RECENSIONER / 19 MUS
Page 15 and 16: Ergo #4 / 2008 KALENDARIUM / 23 VÄ
Page 17: Ergo #4 / 2008 NATIONERNA / 25 17/3

Nyheter fÃ¶r kunskapssugna Allt om klubbvÃ¥ren - Ergo

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?