Anvisningar för examensarbete - Juridicum

=
=
=
=
=
=
=
=
=
=
=
=
=
^ksfpkfkd^o=c£o==
=
bu^jbkp^o_bqb=f==
=
oûqqpfkcloj^qfh=
=
=
=
=
=
=
=
=
=
=

1
EXAMENSARBETEN I RÄTTSINFORMATIK
Anvisningar för uppsatsförfattare
Peter Seipel
Uppdaterad av Cecilia Magnusson Sjöberg 2010
INNEHÅLL
1. Allmänt om anvisningarna 2
2. Uppsatsarbete i rättsinformatik 2
2.1. Inriktningen av uppsatserna 2
2.2. Krav på förkunskaper 2
3. Arbetets gång 3
3.1. Allmänt om arbetet 3
3.2. Start, val av ämne, registrering 3
3.3. Promemoria om uppsatsämnet. Förstudie 3
3.4. Uppsatsens omfattning och utformning 6
3.5. Godkännande av disposition och tidsplan 6
3.6. Vägledningssamtal och granskning av ett
kapitel 6
3.7. Slutligt manus. Originalmanus. Betygsättning
och betygsregistrering 7
4. Arbetsmöten och seminarier 7
5. Din egen insats 8
5.1. Skriv, var aktiv 8
5.2. Vad du måste klara av på egen hand 8
5.3. Att hålla tiden 9
5.4. Andra ordningsregler 10
6. Språket i uppsatsen 10
6.1. Allmänt 10
6.2. Rättningskoder 11
6.3. Andra korrekturtecken 13
7. Citering av litteratur 15
7.1. Noter 15
7.2. Hur man redovisar litteratur och källor 16
8. Bedömning av uppsatsen och uppsatsarbetet 17
8.1. Betygsättningen: fakta, fokus, form 17
8.2. Några råd 18
9. Mångfaldigande av uppsatser 18
9.1. Information, stöd och hjälp 19

2
1. Allmänt om anvisningarna
Läs anvisningarna noga. Det är obligatoriskt att följa dem om inget annat
överenskommits med handledaren. Du finner också många tips som kan hjälpa
dig med arbetet och förbättra ditt resultat. Om du har frågor kring
anvisningarna, ta kontakt med handledaren och diskutera.
Dina förslag till förbättringar är också välkomna.
2. Uppsatsarbete i rättsinformatik
2.1. Inriktningen av uppsatserna
Uppsatserna i rättsinformatik kan behandla två slags problem och kombinationer
av dem. Den ena typen rör rättsliga informationssystem i vid mening, t.ex.
uppbyggnad och användning av datoriserade, juridiska informationssökningssystem
som Rättsbanken eller beslutsstödssystem som används inom
bl.a. e-förvaltningen. Den andra typen omfattar frågor om rättslig reglering av
informationsbehandling, främst frågor som rör datorer och datakommunikation.
Detta delområde av rättsinformatiken brukar benämnas IT-rätt. Några exempel
är skyddet av den personliga integriteten i digitala miljöer, elektroniska
affärsprocesser, avtal om IT-system och rättsfrågor vid internationell datatrafik.
2.2. Krav på förkunskaper
Inga speciella förkunskaper krävs för att skriva ett examensarbete i
rättsinformatik. Men det är naturligtvis en fördel att innan man bestämmer sig
för detta skaffa sig en överblick över ämnet, inte minst för att kunna välja ett
område som man finner intressant. Tala med handledaren så får du lämpliga tips
anpassade till dina intressen och förkunskaper. Här kan det räcka att nämna att
det finns läroböcker i rättsinformatik på de nordiska språken och att det sedan
1984 ges ut nordiska årsböcker i rättsinformatik som innehåller goda översikter
över olika frågor.
Det är förstås också en tillgång att tidigare ha läst specialkursen i IT-rätt 15
poäng. Något krav är detta inte, men vid konkurrens om platser som
uppsatsförfattare har de som läst specialkursen företräde. Det finns också
uppsatsämnen som i praktiken förutsätter att man läst specialkursen;
startsträckan blir eljest för lång för den som börjar från noll.

3
3. Arbetets gång
3.1. Allmänt om arbetet
Arbetsgången är (i det typiska fallet) indelad i nio steg:
• Första kontakt, ämnesdiskussion
• Registrering som uppsatsskrivare
• Kort promemoria om ämnet jämte disposition och tidsplan
• Godkännande av disposition och tidsplan
• Vägledningssamtal
• Granskning av ett kapitel ur uppsatsen
• Inlämning av komplett manus för granskning
• Justeringar och rättelser enligt anvisningar, betygssättning.
• Godkännande av justeringar och rättelser. Betygsinskrivning
Här följer nu en närmare genomgång av de olika stegen. Anvisningarna gäller en
trettiopoängsuppsats. För en femtonpoängsuppsats är gången i princip densamma
men de angivna tidsfristerna kortas (se vidare nedan).
3.2. Start, val av ämne, registrering
Din första kontakt med handledaren (någon av lärarna i rättsinformatik) går ut
på att diskutera dina förutsättningar att skriva om olika problem inom rättsinformatiken,
att konstatera vilka ämnen som för tillfället är upptagna o.s.v.
Har du ett ämne som du vill behandla men vet inte vilken handledare som kan
tänka åta sig uppdraget så kan du skriva ned en halv A4-sida som beskriver
inriktningen och sända det till kursadministratören som vidarebefordrar det till
samtliga uppsatshandledare i rättsinformatik.
I samband med att du antas som uppsatsskrivare i rättsinformatik ska du också
registreras. Du lämnar uppgifter om namn, personnummer, adress, telefon,
uppsatsens titel m.m. på den blankett som finna att hämta på Juridicums
hemsida. Blanketten innehåller också en fråga om eventuellt samtycke till
publicering av den färdiga uppsatsen. Handledaren ska slutligen underteckna
blanketten innan den lämnas in för registrering till kursadministratören i
rättsinformatik.
Registreringen innebär således även att du i samråd med handledaren bestämmer
en preliminär uppsatstitel. Ditt nästa arbetssteg består i att börja avgränsa
och precisera ämnet för uppsatsen och planlägga arbetet.

4
3.3. Promemoria om uppsatsämnet. Förstudie
En till två inledande veckor ägnar du åt att författa en första promemoria (en
förstudie) om ditt valda ämne. Förstudien ska omfatta högst fem sidor. Den ska
vara disponerad med följande sex rubriker:
• Uppsatsens titel
• Teman och tyngdpunkter
• Viktigare avgränsningar
• Uppsatsens underlag, fältundersökningar
• Förslag till disposition
• Tidsplan
Titeln kan vara densamma som den preliminärt bestämda men det kan mycket
väl hända att du under arbetet med förstudien kommer fram till att den bör
modifieras.
Teman och tyngdpunkter handlar både om de frågor som du vill ta upp och vilka
synvinklar du framför allt vill lägga på dessa, t.ex. "innebörden av missbruksmodellen
som den har utformats i Datainspektionens praxis". De viktigare
avgränsningarna kan vara av olika slag; t.ex. endast svensk och norsk rätt, endast
vid publicering på Internet, etc. Gapa inte över för mycket, du kommer säkert
ändå att finna att du får mer att göra än du från början tänkte dig.
Med uppsatsens underlag avses det arbetsmaterial du främst tänker använda dig
av. Det kan vara sedvanlig juridisk litteratur men behöver inte stanna vid denna
– jfr t.ex. insamlade standardavtal eller statistik som beskriver någon viss verksamhet.
Varje uppsatsförfattare ska överväga om det går att lägga in en mindre
fältstudie i arbetet, d.v.s. att författaren går ut och tar reda på hur det faktiskt
förhåller sig. Det kan innebära besök på myndigheter för att tala med
handläggare, ett enkelt frågeformulär till några företag, en diskussion med en
advokatbyrå eller något annat.
Dispositionen är en svår del av förstudien. Det kan mycket väl hända att ditt förslag
till disposition bör betraktas som tentativt och att både du själv och handledaren
är medvetna om att justeringar kan visa sig nödvändiga under arbetets
gång. Inte desto mindre är det viktigt att snabbt börja få grepp om ämnet och här
är dispositionen det främsta hjälpmedlet.
Dispositionen bör innehålla huvudrubriker och underrubriker och ska vara uppställd
enligt följande mall (alltså inte fler än högst tre nivåer).

5
1 Den svenska personuppgiftslagen
1.1 Personuppgiftslagens tillkomst (3 sidor)
1.1.1 Diskussionen om personlig integritet
1.1.2 Bakomliggande utredningsarbete
1.2 Personuppgiftslagens uppbyggnad (6 sidor)
1.2.1 Hanteringsmodellen
1.2.2 Missbruksmodellen
1.2.3 Utvecklingstendenser
etc
Siduppgifterna vid underrubrikerna anger ungefär hur mycket utrymme du
tänker ägna åt olika avsnitt. Du anger sidantal på den nivå i dispositionen där du
själv tycker att det verkar vettigast – i mallen antar vi att det är nivå två
(ingenting hindrar att vissa siduppgifter avser nivå två och andra nivå tre).
Meningen med att ange sidantal (vilket kan vara svårt på detta stadium) är att
tidigt ge både dig själv och handledaren en uppfattning om vilka avsnitt som är
centrala i uppsatsen och hur du tänker lägger tyngdpunkterna.
Vill du skriva en längre uppsats måste du innan slutmanus lämnas in få handledarens
godkännande. Anledningen till denna maximibegränsning är att handledarens
tid för vägledning, läsning och kommenterande är begränsad till fyra
timmar per uppsatsförfattare. Se vidare nedan.
Tidsplanen ska ange (a) när du påbörjat eller avser att påbörja arbetet med själva
uppsatsen (huvudstudien), (b) när du önskar ett vägledningssamtal med handledaren
om arbetet, (c) när du räknar med att lämna in ett kapitel för bedömning och
diskussion och (d) när du räknar med att lämna in slutligt manus.
Ett vägledningssamtal (ca. en halv timme) är obligatoriskt för varje författare.
Vägledningssamtalet bör läggas in någonstans när du bedömer att du har hunnit
en bit in i skrivandet och skaffat dig en problemöverblick. Någonstans mellan en
tredjedel och hälften in i arbetet kan gälla som tumregel. Inför vägledningssamtalet
ska du minst en vecka i förväg tillställa handledaren en (skriftlig) lista
över punkter som du vill diskutera.
Exempel på tidsplan:
Arbetet påbörjas mitten av augusti
Godkännande av reviderad disposition 1 september
Vägledningssamtal med handledaren 5 oktober
Inlämning av ett kapitel 23 oktober
Inlämning av slutmanus mitten av december

6
3.4. Uppsatsens omfattning och utformning
En femtonpoängsuppsats ska omfatta minst 25 och högst 35 sidor. En trettiopoängsuppsats
minst 35 och högst 70 sidor. Med sida avses en utskrift
(skrivmaskin, ordbehandlare) med 2.000 - 2.500 nedslag. Angivelsen gäller
författarens egen text, alltså exklusive sådant som innehållsförteckning,
litteraturförteckning och eventuella bilagor.
Avvikelser från dessa tal måste ovillkorligen diskuteras med handledaren och
godkännas av denne innan slutmanus lämnas in. Det kan gälla t.ex. en utökad
omfattning hos författarens egen text eller önskemål om att utöver den egna
texten lägga till bilagor.
Beträffande marginaler gäller: rak vänster- och högermarginal, båda 2,5 - 3 cm,
topp- och bottenmarginal 2 - 2.5 cm. Paginering ska ske centrerat på sidans
överkant (toppmarginalen).
På försättsbladet ska studentens namn, ämne, termin, uppsatsens titel samt
handledarens namn, exklusive titel, finnas. Mall finns på Juridicums hemsida
under examensarbeten försättsblad för uppsats. Om uppsatsen ska publiceras
i fulltext på Juridicums hemsida (se avsnitt 9) så ska ett smutstitelblad ersätta
försättsbladet. På smutstitelbladet ska inte handledarens namn finnas. Mall för
smutstitelblad finns på Juridicums hemsida under examensarbete anvisningar
för att publicera uppsatser i fulltext på Juridicums hemsida, länk längst ned på
sidan.
3.5. Godkännande av disposition och tidsplan
Handledaren granskar din förstudie och godkänner dispositionen och tidsplanen.
Detta kan ske med eller utan justeringar och det kan också hända att du
tillsammans med handledaren bestämmer att vissa punkter i dispositionen måste
hållas öppna och att de inte kan få sin definitiva utformning förrän du hunnit en
bit på väg.
3.6. Vägledningssamtal och granskning av ett kapitel
Vägledningssamtalet kan komma före eller efter det att du lämnar in ett kapitel
för granskning. Det är du själv som bestämmer. Märk att vägledningssamtalet
har planerats in i tidsplanen. Att efteråt ändra datum kan vara besvärligt.
Samtalet är omkring en halv timme långt. Det handlar om de frågor och punkter
du själv valt och som du på förhand har skrivit ned och tillställt handledaren
senast en vecka före samtalet.

7
Du lämnar in ett kapitel ur uppsatsen för att handledaren ska få möjligheter att
ge dig synpunkter framför allt på din språkbehandling och på ditt sätt att
angripa problemen i allmänhet. Granskningen innebär inget slutligt godkännande
av just det kapitlet utan är mera till för att ge dig ett stöd och en
möjlighet att i god tid bli varse svårigheter och eventuella brister i ditt skrivarbete.
3.7. Komplett manus, slutmanus, betygsättning och betygsregistrering
Ditt kompletta manus är ditt förslag till hur uppsatsen bör se ut. Du ska alltså
lämna in en från din synpunkt sett färdig version. Det kan dock vara fråga om
en utskrift som layoutmässigt etc. ska slutjusteras för att kunna användas som
original vid mångfaldigande. Vad som inte är godtagbart är manus som innehåller
t.ex. handskrivna anteckningar, textavsnitt i oordning med hänvisningspilar
o.s.v. Sådana halvfärdiga texter går utan vidare direkt tillbaka till författaren
utan några vidare kommentarer.
Ibland överensstämmer handledarens och författarens bedömning av den inlämnade
uppsatsen, d.v.s. även handledaren finner att arbetet är slutfört, att
manuskriptet kan mångfaldigas och arkiveras och att betyg direkt kan
registreras. För det mesta har emellertid handledaren kommentarer och
synpunkter och du får tillbaka ditt manus med handledarens anteckningar och
anvisningar. Det blir då ditt reviderade slutmanus som ligger till grund för
betygsättning. Hur betygsättningen är utformad redovisas närmare nedan i
punkten 7. Det brukar krävas en till två veckors arbete att utarbeta ett reviderad
slutmanus.. Sedan slutmanus kommit in till handledaren granskas det och
jämförs med ditt tidigare inlämnade slutmanus för att konstatera att du gjort alla
önskade justeringar. Därefter kommer betyget att registreras vilket kan ta en till
två veckor.
Märk att det kan vara problem med att få slutmanus snabbt lästa och kommenterade.
Hur snabbt det går beror på handledarens arbetsbelastning. En eller ett
par veckors väntetid är inte ovanligt. Har du själv slarvat med din tidsplan får
du räkna med störningar också när det gäller handledarens planering av manusläsningen.
4. Arbetsmöten och seminarier
Beroende på hur många uppsatsförfattare som är i arbete kan särskilda arbetsmöten
för samtliga ordnas. Du får kallelse till varje sådant arbetsmöte med
uppgift om tid och plats. Vanligen hålls mötena i IRI-biblioteket på plan 8 i C-
huset, Frescati. Vid arbetsmötena är det vanligt att uppsatsförfattare lägger fram

8
texter för diskussion. Det kan t.ex. vara ett kapitel ur uppsatsen eller en särskild
promemoria om något problem som författaren stött på under uppsatsarbetet.
Något slutseminarium med opponent och försvar av uppsatser hålls normalt
inte. Det kan emellertid förekomma t.ex. om det har intresse att diskutera
uppsatsen med särskilt inbjudna experter eller om den är svår att betygsätta utan
att ha försvarats vid ett seminarium.
5. Din egen insats
5.1. Skriv, var aktiv
Så snart du börjar arbeta med din förstudie och disposition ska du börja att
systematiskt anteckna och skriva. Grundregeln är just; skriv! skriv! skriv!
Detta betyder att du inte kan räkna med att ämnet mognar långsamt och av sig
självt i huvudets undermedvetna regioner medan du slöläser det ena och det
andra. Du måste anteckna för att formulera dina frågor, för att sammanfatta vad
andra sagt, för att urskilja problem, för att hitta tillbaka till källorna o.s.v.
Det sista är inte minst viktigt: skapa dig redan från början en god rutin för att
snabbt och enkelt kunna gå tillbaka till de källor du använt för kontroller och
påfyllnad. Det är en trist situation att ha ett säkert minne av att t.ex. ett rättsfall
man läst tar upp en viktig fråga men inte kunna komma ihåg vilket rättsfall det
var.
Ta verkligen till dig grundregeln: skriv! skriv! skriv! Men det är alls inte så att du
hela tiden skriver på det som ska bli den slutliga uppsatstexten. Tvärtom måste
man räkna med att göra både många och långa anteckningar som snarast är
underlag för den slutliga texten i uppsatsen. Det gäller inte minst bakgrundsinformation
som man inte har utrymme för i själva uppsatsen men som man själv
måste ha trängt in i för att kunna behandla sitt ämne (se även nedan).
5.2. Vad du måste klara av på egen hand
Att hitta litteratur, författningstexter, kontaktpersoner o.s.v. är en del av din
arbetsuppgift. Du måste räkna med att i stort sett klara dig helt på egen hand.
God hjälp med litteratur och andra källor får du i boken "Finna rätt", som
närmast bör betraktas som obligatorisk referenslitteratur för alla uppsatsförfattare.
Den hjälper dig med mycket som du kan ha glömt, t.ex. hur man
handskas med lagförarbeten och vad som finns att hämta i det offentliga trycket.

9
Fräscha också upp dina kunskaper om Stockholms universitetsbibliotek – där har
du ett av dina viktigaste verktyg som uppsatsförfattare.
Institutet för rättsinformatik har ett specialbibliotek. Materialet är dock inte tillgängligt
för hemlån, men efter särskild överenskommelse med institutets personal
kan du få studera publikationer på plats. Det kan gälla t.ex. specialtidskrifter
inom rättsinformatiken som inte finns på annat håll.
Att skriva god svenska är ett viktigt och tungt krav på dig. Den övervägande
delen av kommentarerna till manus brukar avse språkfel och språkliga
otympligheter. Arbeta hårt med att skaffa dig ett gott språk; slå upp i ordböcker,
låt någon du känner läsa en av dina texter och ge dig sin reaktion, långsamläs
texter av goda juridiska skribenter för att få förebilder, läs handledningar i hur
man skriver god svenska o.s.v. Har du inte förstått det tidigare under studierna
kommer det att gå upp för dig nu: en jurist med ett haltande språk ramlar lätt på
näsan. Detta är så viktigt att vi ska ta om det igen längre fram i anvisningarna.
Att öva självdisciplin och självförtroende hör också till uppsatsskrivandet. Var
nyfiken på ditt ämne! Angrip det för att se problem – helst sådana som andra
har förbisett. Avgränsa det för att få det hanterbart för just din uppsats. Var
noggrann med hur du begagnar och citerar ditt källmaterial. Och – svårast av allt
– håll din tidsplan!
Att arbeta med en uppsats är en heltidssyssla, d.v.s. sex till åtta timmar om
dagen. Det går åt mycket tid för att få fram material, komma i kontakt med
personer, formulera skrivbara och intressanta idéer, behärska språket, få överblick
över fakta o.s.v. Alltför många underskattar dessa svårigheter. Den känsla
du redan från starten bör ha är att tiden är knapp – för det är den, i allrahögsta
grad.
5.3. Att hålla tiden
Riktmärket ska vara normal studietid, alltså tio veckor för femtonpoängsuppsatser
och tjugo veckor för trettiopoängsuppsatser. Överskrids den tiden kan
någon annan författare få börja skriva på samma ämne: man får nämligen inte
spärra ämnen genom söl. När fördröjningen har nått 50 % av normalstudietiden
– alltså femton respektive 30 veckor kommer handledaren att kräva in slutmanus
och bestämma en sista tidpunkt då detta ska vara inlämnat. Du kan
knappast räkna med att få högsta betyg på en kraftigt försenad uppsats eftersom
genomförande enligt plan och med god arbetsdisciplin är ett element i bedömningen
av din prestation. Blir uppsatsen försenad kan du också råka ut för att
lagstiftning ändras, att nytt källmaterial tillkommer o.s.v. Sådant måste ovill-

10
korligen beaktas i din uppsats. Du riskerar med andra ord att råka ut för
omarbetningar om du drar ut på tiden med ditt arbete.
Efter överenskommelse med handledaren kan du välja att gå på halvfart under
någon tid eller att helt göra uppehåll i skrivandet. Detta förutsätter att du har
fullgoda skäl, t.ex. sjukdom, tentamen i resterande ämnen, tillfälliga försörjningsproblem
eller dylikt. Men du ska under alla omständigheter hålla handledaren
underrättad om var du står: detta innebär att om du förutser ett avbrott så ska du
själv ta kontakt med handledaren och berätta om situationen. I samråd med
handledaren gör du upp en ny, reviderad tidsplan. Om du inte håller tidsplaneringen
för den registrerade terminen måste du kontakta din handledare för att
få godkänt att fortsätta skriva och sedan kontakta kursadministratören för
omregistrering.
Glöm alltså inte bort:
• uppsatsskrivandet är i princip en heltidssyssla,
• du ska klara av uppgiften på ungefär normal studietid.
5.4. Andra ordningsregler
Alla dokument som du lämnar från dig ska vara försedda med namn, adress,
telefonnummer, personnummer och datum – och helst via e-post.
Handskrivna manus tas inte emot. Se till att alla utskrifter och kopior som går
till handledaren är tydliga och lättlästa.
6. Språket i uppsatsen
6.1. Allmänt
Också i slutet av studierna skriver många juriststudenter dålig svenska. Tillfällena
till träning under studiernas gång har varit för få och har inte hos alla
skapat en tillräckligt hög medvetenhet om vilken central plats språkhanteringen
intar i juristens arbete. Med dålig svenska menas här en svenska som inte duger i
yrkessammanhang.
Den genuint dåliga svenskan kännetecknas av
• att läsaren saknar en röd tråd i framställningen och på egen hand måste
försöka finna en sådan,
• att indelningen av texten i meningar, stycken och längre avsnitt är oklar
och ologisk,

11
• att exemplen på dålig meningsbyggnad är många liksom stavfelen,
upprepningarna, passivformerna, språkblandningen,
• etc.
Juristens arbetsprestation består ofta i språklig hantering av problem: att
formulera en föreskrift, ett avtal, en rättslig bedömning, ett expertutlåtande o.s.v.
Juristen måste följaktligen vara språkmedveten, till och med mycket språkmedveten.
Han eller hon måste intressera sig för språket som ett arbetsverktyg i
ännu högre grad än t.ex. revisorn, ingenjören eller läkaren.
Att skaffa sig ett gott yrkesspråk tar tid och kräver uppmärksamhet och övning.
Lär av de goda exemplen. Ha språkhandböcker på skrivbordet eller använd
Internet för att ta reda på hur ord stavas, vilka prepositioner som används, vad
ord betyder o.s.v. Läs böcker om hur man skriver god svenska; det finns många
att välja bland – alltifrån statsrådsberedningens anvisningar för författningsskrivning
till mer skönlitterära framställningar, t.ex. "Språk som bro och barriär"
av Urban Ohlander (Liber 1977). I "Finna rätt" finns ett kort avsnitt om uppsatsskrivning
som du bör ta dig en titt på. Du kan också ha nytta av skrifter som Jan
Evers "Att analysera argument". Eftersom "Legal Writing" ägnas betydligt större
uppmärksamhet i USA än i Sverige kan du finna goda böcker för amerikanska
juriststudenter att hämta inspiration och tips ur, t.ex. Henry Weihofen, "Legal
Writing Style" (utgiven av West Publishing Company i flera upplagor) och Lynn
B. Squires och Marjorie D. Rombauer, "Legal Writing" (också den utgiven av
West Publishing Company i en serie kallad "Nutshell Series").
Fräscha upp dina kunskaper om grammatik. Man behöver termer och kunnande
för att kunna diskutera språk och bli varse språkliga problem som t.ex. substantivsjuka,
överflödiga adjektiv och rak och omvänd ordföljd.
Men – det finns ett men! Låt inte kraven på gott språk hindra dig på
antecknings- och utkaststadiet. Då kan texten få bli lite hur som helst. Det
viktiga är då att med ord få fatt i idéer och tanketrådar. Skriv på bara! Så småningom
blir det dags för översyn och finputsning. Kör du fast i en formulering:
börja om igen, skriv på annat sätt, lås dig inte vid den första, olycksaliga
ordflätan. Skriv barnsligt och kantigt för att försöka komma problemet närmare.
Sov på saken – nästa gång du tittar på din text löser sig säkert formuleringsproblemet.
Eftersträva klarhet i smått och i stort: precisa ord snarare än vaga och obestämda,
meningar som inte är mer komplicerade än att du klarar av att konstruera dem,
stycken som behandlar och hålls samman av ett enda tema (varför är inte detta
stycke och det närmast föregående sammanfogade till ett enda).

12
6.2. Rättningskoder
Vid rättning av bl.a. ditt slutmanus använder handledaren följande koder:
Kod Förklaring
B Oförklarat begrepp, oklart begrepp
Det vanligaste är oförklarade begrepp som kastas in i framställningen utan att läsaren kan
förutsättas veta vad det är fråga om, t.ex. "likställighetsprincipen", "lokala nät",
"partsoffentlighet".
K Källa, källhänvisning
Saknas eller är ofullständig eller ofullständigt redovisad.
L Logik, konsekvens, sakinnehåll
Här kan felaktigheterna se ut på många olika sätt. Vanligt är att tanketråden trasslar till sig. Ett
tema växlar med ett annat; läsaren vet inte vart framställningen är på väg. Ena stycket i framställningen
handlar t.ex. om personuppgiftsansvaret enligt PuL och nästa stycke tar abrupt och
utan att man förstår tankesprånget upp straffregeln för dataintrång i Brottsbalken. En annan
vanlig felaktighet består i att blanda redogörelser för sakförhållanden och gällande rätt med omdömen
och egna synpunkter så att man inte vet var det ena börjar och det andra slutar.
MB Meningsbyggnad (felaktig meningsbyggnad, satsfogning eller skiljetecken)
Ett vanligt fel är ofullständiga meningar utan subjekt. Exempel: Dessa förhållanden är inte
godtagbara från rättssäkerhetssynpunkter. Eller från andra synpunkter som behandlades i
kapitel 4.
NS Nytt stycke, antingen felaktigt använt eller otydligt markerat eller fall där
nytt stycke borde ha använts
Stycken ska vara logiskt avgränsade enheter; ett sammanhållet (kort) tema som belyses med olika
synpunkter och kommentarer i ett antal meningar – i undantagsfall kanske bara en enda. Nya
stycken markeras antingen genom extra radframmatning eller genom indrag på styckets första
rad. Märk dock att man inte gör något indrag i nya stycken som inleder ett textblock efter t.ex. en
avsnittsrubrik eller en figur. Tänk på att det som står i början och i slutet av ett stycke får särskild
uppmärksamhet – något som kan användas för att öka läslighet och få fram budskap.
OF Ordföljd
Ibland rent grammatiska fel, ibland fel som har med allmän oklarhet att göra. Se upp när du
citerar eller bygger på andra texter så att det passar in i din egen text. Om man ändrar på ordföljden
i ett citat ska detta markeras: "... omständigheter (följer inte) att..." Här har man ändrat i
den citerade texten (som ursprungligen var "inte följer") för att få ordföljden korrekt i det
sammanhang där citatet placerats in. Allmän oklarhet som sammanhänger med ordföljd kan t.ex.
ha att göra med att ord som uttrycker en orsak eller upphov till något annat står långt efter de
ord som uttrycker resultatet: "Brottsligheten har också blivit mera rörlig, särskilt i många
storstadsområden och under de senaste tre årtiondena, som framgått av tabellen ovan, på grund
av den enkla tillgången till bilar och andra fortskaffningsmedel."

13
OV Ordval, uttryckssätt, språkblandning, stil
Detta är en vanlig kommentar som inte sällan gäller språkblandning, d.v.s. ett språk som vacklar
mellan överdrivet märkvärdigt juristspråk och klunsiga vardagsuttryck som inte hör hemma i en
utredning ("avgivande av motbevisning"/"flopp"). Allmänt råd; låt bli förstärkande ord som
"väldigt omfattande" och "mycket stor spridning". Välj ord som är talande nog att inte behöva
några förstärkningar.
R Ifrågasatt relevans eller betydelse i sammanhanget
Innebörden framgår av sammanhanget. Tänk igenom din text! Begär inte att läsaren ska sålla
fram väsentligheterna och skapa den röda tråden: detta är din och uteslutande din uppgift.
ST Stavning, avstavning, ordform
Innebörden av denna kommentar brukar vara tämligen klar. Se särskilt upp med iögonenfallande
och klantiga stavfel av typen "i stort sätt", "en ända lösning", "dommen". Du måste slå upp varje
ord vars stavning du är osäker om. Det ser mycket illa ut att använda "fina" ord som man inte
klarar av att stava: "intigritet", "insitament", "parralel".
T Tempus, tidsföljd
Vanligen anger verbet felaktig eller oklar tidsordning. Det kan t.ex. stå presens där det borde
varit imperfektum och läsaren blir oklar över vad som avses. "De juridiska databaserna svarar
inte mot de krav som ställdes." Menar författaren att databaserna vid ett visst tillfälle i det
förflutna inte svarade mot de krav som då ställdes Eller menar författaren att de för närvarande
inte svarar mot de krav som ställs
U Ifrågasatt riktig uppgift
Detta kan vara en allvarlig anmärkning. Du måste själv ägna stor möda åt att kontrollera källor,
sakuppgifter o.s.v. Handledaren kan hjälpa dig i många sammanhang men ansvaret är alltid ditt
eget. Upptäckta fel och slarvigheter kan vara mycket allvarliga invändningar mot en uppsats.
Ö Onödigt ordrikt, överflödigt, inte särskilt informativt
Också denna anmärkning brukar vara självförklarande. Håll dig till väsentligheter, fyll inte ut
sidorna med tankemos och bakgrundsstoff bara för att få ihop tillräckligt antal sidor. Det märks
omedelbart och det stör.
Flera brister kan föreligga samtidigt, vilket markeras med flera (vanligen endast
två) koder, t.ex. U/K, L/Ö, Ibland står det "" efter koden; det betyder inte mer
än att handledaren blivit ovanligt osäker, förvirrad eller ilsk. Ibland kan det bli
riktig sjögång: MB!! Hav överseende; det är inte alltid världens roligaste uppgift
att språkgranska uppsatser.
6.3. Andra korrekturtecken
Andra korrekturtecken är de sedvanliga, t. ex.

15
7. Citering av litteratur
7.1. Noter
Du använder noter för främst följande syften, ensamma eller i kombination:
• för att ge närmare källangivelse då något eller någon citeras
• för att styrka eller eljest ge belägg för ett påstående i texten
• för att ge läsaren möjlighet att finna ytterligare information
• för att föra ett sidoresonemang som inte behöver ingå i huvudtexten
Du kan välja att utforma noterna enligt endera av följande två modeller:
a) fotnoter längst ned på varje sida med numrering
b) noter som inarbetas i huvudtexten enligt följande modell: "Detta hade tidigt
uppmärksammats av rättsvetenskapliga diskussionen (så t.ex. Koktvedgaard,
sid. 223)."
Hänvisningar till arbeten ska, när det gäller en författare av vilken man bara
citerar ett enda verk, i noterna ges i kortform genom efternamnet (se just
härovan). När det gäller författare av vilka man citerar flera verk förfar man i
noterna enligt mallen: författarens efternamn + år för utgivning och, om författaren
har gett ut flera verk under samma år, särskild angivelse genom littera
(bokstav) av vilket verk under året som avses.
Så här ser det ut i litteraturförteckningen (jfr också nedan 7.2):
Bing, Jon (1976a), Merverdiavgift, investeringsavgift og datamaskinprogrammer.
I tidskriften: Lov og rett 1976, sid. 100-115.
Bing, Jon (1976b), A model of Legal Information Retrieval as Part of the
Decision Process. I tidskriften: Informatica e Diritto. Studi e Ricerche, vol. 2
(1976), nr. 3, sid. 259-273
Och så här blir det i fotnoterna:
1 Pinot 1984c, sid. 22, 25
2 a.a. sid. 104
3 Bing 1976a, sid. 105
4 Noir 1980a, sid. 113 ff. En annan uppfattning finner man hos Cabernet, sid. 122,
130.
Allmänt gäller om nothänvisningar att du ärligt och noggrant ska redovisa dina
källor. En av de värre synderna man kan begå i samband med uppsatsförfattande
är att ståta med lånta fjädrar i form av textavsnitt och idéer som man
direktimporterat från oredovisade källor.

16
Framför allt får man räkna med att arbeta med två typer av noter. Den ena innebär
redovisning av andra författares verk, vilka anförs som bakgrund eller belägg,
för vidareläsning och liknande, och den andra innebär rena källhänvisningar
till sådant som rättsfallspublikationer, författningspublikationer och
liknande offentligt tryck.
7.2. Hur man redovisar litteratur och källor
I uppsatsen ska ingå en litteraturförteckning. Den ska så långt som möjligt följa
den mall som återfinns i "Finna rätt", nämligen:
Förkortningar
Litteratur
Offentligt tryck
Offentliga utredningar
Propositioner
Utskottsbetänkanden
Rättsfall
Högsta domstolen
Regeringsrätten
etc.
Modifiering måste givetvis ske beroende på vilken typ av material man arbetar
med. Det kan t.ex. (även) handla om utländska författningar, statistiska undersökningar
och egna intervjuer.
Grundprincipen för hur man citerar är att göra det lätt för läsaren att återfinna
de citerade arbetena i den mån det behövs för kontroller och egna fortsatta
studier. Här följer de viktigaste grundreglerna:
Vanlig bok, monografi
Bing, Jon, Rettslige kommunikasjonsprosesser. Oslo: Universitetsforlaget 1982.
Kommentar: Universitetsforlaget är som framgår förlaget. Oslo är förlagsorten (inte tryckorten).
Här antar vi att vi bara citerat ett enda arbete av Bing. Då erfordras inte någon angivelse av den
kortform som kommer att användas i noterna. Där kommer det att stå helt enkelt "Bing", alltså
enbart efternamnet och ingen årtalsangivelse (jfr ovan).
Bok som ingår i serie utgiven av någon institution e.d.
Statskontoret (1985:2), Användningen av ADB i statsförvaltningen. Rapport
1985:2. Stockholm: Statskontoret 1985
Kommentar: I noter citeras verket "Statskontoret (1985:2)".
Verk med utgivare (redaktör)
Computers in Litigation Support. William E. Cwiklo Ed., 2 ed., New York:
Petrocelli Book 1979. Citerad Cwiklo

17
Kommentar: Märk att titeln kommer först när det gäller verk av detta slag. "Ed." står för "editor".
För ett svenskt verk skriver man "red." (för redaktör). Märk att engelska titlar skrivs med stora
begynnelsebokstäver på alla informativa ord. Märk också att redaktörens efternamn på vanligt
sätt står efter förnamnet. Skälet är att vid det alfabetiska inordnandet i litteraturförteckningen
verket kommer att sorteras in på titelns första bokstav, inte på redaktörens efternamn. Märk
vidare uppgiften om att det är fråga om andra upplagan (2 ed.). För ett svenskt verk anger man
på motsvarande sätt "2 uppl.". Här anger man sist i referensen hur man kommer att citera verket.
Man kan välja antingen redaktörens namn – särskilt om denne är välkänd – eller verkets titel,
eventuellt i kortform.
Bok (monografi) eller rapport som ingår i serie
Informationsrechte und Kommunikationspolitik. Entwicklungsperspektivendes
Kabelfernsehens und der Breitbandkommunikation. Klaus Lenk Hrsg.
Ingår i serien: Beiträge zur juristischen Informatik, Band 4. Darmstadt: Toche-
Mittler 1976. Citerad Informationsrechte.
Kommentar: Seriens namn och publikationens nummer i serien anges således före förlagsort och
förlag. "Hrsg." står för Herausgeber (redaktör, utgivare).
Artikel ur tidskrift e.d.
Mann, Richard (1986), The Use of Legal Periodicals by Courts. I tidskriften:
Jurimetrics Journal, vol. 26 (1986) nr. 4, sid 400-420.
Kommentar: Författarnamnet står således först liksom vid böcker. Man följer också samma
konvention som vid böcker genom att vid behov ange årtal för citering i noter. Tidskriftens namn
anges och därefter vilken volym/årgång det gäller, aktuellt utgivningsår, tidskriftens nummer
under den aktuella perioden och till sist sidangivelse. När det gäller en svensk tidskrift kan man
även skriva "årg." i stället för "vol.".
Enligt strikt bibliotekariepraxis borde man för alla referenser där detta är möjligt
ange ISBN- och ISSN-nummer, ISBN betyder International Standard Book
Number och ISSN står för International Standard Serial Number. Det är ett utmärkt
sätt att entydigt definiera ett arbete, som man gärna kan använda sig av
när man beställer böcker i bibliotek eller i bokhandel. I litteraturförteckningar är
det emellertid inte kutym att ta med ISBN- och ISSNnummer.
8. Bedömning av uppsatsen och uppsatsarbetet
8.1. Betygsättningen: fakta, fokus, form
Ditt slutmanus bestämmer betyget men kan kräva vissa justeringar och
kompletteringar (se ovan). Successiv leverans av manusdelar för bedömning och
betygsättning under arbetets gång tillämpas inte. Det är helheten som avgör.

18
Bedömningen grundas framför allt på följande:
• Ämnets svårighet och omfattning
• Problemformulering, ambition hos uppläggningen
• Disposition, systematik
• Noggrannhet, fullständighet hos uppsatsens huvudavsnitt
• Klarhet och språkbehandling
• Källredovisning
• Omfång
8.2. Några råd
Undvik att skriva långa bakgrundsavsnitt med ytliga redogörelser för sådant som
du otvivelaktigt måste lära dig för att kunna behandla ditt ämne men inte behöver
ta med i själva uppsatsen. Annorlunda uttryckt: för att kunna skriva sin
uppsats måste man lära sig en hel del och fräscha upp sina kunskaper om
juridikens elementa – men allt detta ska man inte förmedla till läsaren. Grundregeln
är att bakgrundsmaterialet endast ska tas med i relevanta delar och tillrättalagt
för att passa in i uppsatsens problembehandling. Det är t.ex. som regel
överflödigt att allmänt redogöra för vad Internet är för något eller vad avtalslagen
handlar om.
Det förekommer inte så sällan att det syndas mot den just nämnda grundregeln.
En vanlig anledning är att uppsatsförfattaren alltför sent kommer igång med den
egentliga problembehandlingen, hamnar i tidsnöd och därför tvingas nöja sig
med långa, beskrivande bakgrundsavsnitt avrundade med en kort och ytlig
behandling av uppsatsens huvudfrågor.
Handledaren förutsätter att du siktar på ett AB och ger dig synpunkter och råd
med tanke på detta. Har du en lägre ambition kan du gärna nämna det från
början så kan ämnet och uppläggningen anpassas till det lägre målet. Som redan
framgått är sättet att genomföra arbetet inte utan betydelse för betygsättningen.
Uppsatsarbetet är nämligen avsett att både ge dig möjlighet att skriva en god
uppsats och att lära dig något om hur man bedriver utredningsarbete och vilka
krav som ställs i verkliga livet. Om du är osäker om vilka krav som gäller kan
handledaren ge dig tips om något eller några goda tidigare uppsatsarbeten som
du bör läsa.
9. Mångfaldigande av uppsatser
Färdiga uppsatser mångfaldigas endast i ett begränsat antal exemplar för arkivändamål
och liknande. Särskilt goda uppsatser kan ifrågakomma för tryckning i

19
institutets rapportserie (IRI-rapporter) eller tillgängliggöras genom onlinepublicering
på IRIs hemsida. Om publicering i IRI-serien eller på IRIs hemsida
blir aktuell kommer du att vidtalas för att lämna ditt godkännande.
Den färdiga uppsatsen trycks i tre exemplar, ett för arkivändamål, ett till
handledaren och ett skickas till uppsatsskrivaren. Uppsatsen läggs ut på
Juridicums hemsida för beställningsändamål och särskilt goda uppsatser läggs
även ut på Juridicums hemsida i pdf-format för enskild nedladdning. För
publicering i pdf krävs uppsatsskrivarens samtycke. Samtycket ges på
registreringsblanketten vid registreringen som uppsatsskrivare. Information om
formalia finns på Juridicums hemsida under examensarbete. Där kan du även ta
del av andra uppsatsskrivares arbete vilket kan vara till vägledning under ditt
skrivande och utformning av uppsatsen.
9.1 Information, stöd och hjälp
Allmänna frågor av administrativ karaktär som t.ex. registrering, frågor om
formalia och liknande kan besvaras av rättsinformatikens kurssekreterare. Kontaktinformation
finns på IRIs och grundkursen i rättsinformatiks hemsidor.
Frågor om innehåll och källor m.m. besvaras av din handledare. Forskningsamanuensen
vid IRI kan hjälpa till med litteratursökning och tillgång till IRIs
bibliotek, kontaktinformation och annat informativt finns på IRIs hemsida:
http://www.juridicum.su.se/iri/.
Lycka till!