Anvisningar för examensarbete - Juridicum

16
Framför allt får man räkna med att arbeta med två typer av noter. Den ena innebär
redovisning av andra författares verk, vilka anförs som bakgrund eller belägg,
för vidareläsning och liknande, och den andra innebär rena källhänvisningar
till sådant som rättsfallspublikationer, författningspublikationer och
liknande offentligt tryck.
7.2. Hur man redovisar litteratur och källor
I uppsatsen ska ingå en litteraturförteckning. Den ska så långt som möjligt följa
den mall som återfinns i "Finna rätt", nämligen:
Förkortningar
Litteratur
Offentligt tryck
Offentliga utredningar
Propositioner
Utskottsbetänkanden
Rättsfall
Högsta domstolen
Regeringsrätten
etc.
Modifiering måste givetvis ske beroende på vilken typ av material man arbetar
med. Det kan t.ex. (även) handla om utländska författningar, statistiska undersökningar
och egna intervjuer.
Grundprincipen för hur man citerar är att göra det lätt för läsaren att återfinna
de citerade arbetena i den mån det behövs för kontroller och egna fortsatta
studier. Här följer de viktigaste grundreglerna:
Vanlig bok, monografi
Bing, Jon, Rettslige kommunikasjonsprosesser. Oslo: Universitetsforlaget 1982.
Kommentar: Universitetsforlaget är som framgår förlaget. Oslo är förlagsorten (inte tryckorten).
Här antar vi att vi bara citerat ett enda arbete av Bing. Då erfordras inte någon angivelse av den
kortform som kommer att användas i noterna. Där kommer det att stå helt enkelt "Bing", alltså
enbart efternamnet och ingen årtalsangivelse (jfr ovan).
Bok som ingår i serie utgiven av någon institution e.d.
Statskontoret (1985:2), Användningen av ADB i statsförvaltningen. Rapport
1985:2. Stockholm: Statskontoret 1985
Kommentar: I noter citeras verket "Statskontoret (1985:2)".
Verk med utgivare (redaktör)
Computers in Litigation Support. William E. Cwiklo Ed., 2 ed., New York:
Petrocelli Book 1979. Citerad Cwiklo