Välfärdsbeskrivning 2011 - Katrineholms kommun

Välfärdsbeskrivning 2011 

– demografiska, sociala och 

hälsomässiga förhållanden för 

Katrineholms kommun 

Antagen av folkhälsoutskottet 2011-04-04, § 15

KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 

Stab 

Datum 

2011-04-04 

2 (36) 

Innehållsförteckning 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING................................................................................................................................. 2 

INLEDNING ....................................................................................................................................................... 3 

DEMOGRAFI ..................................................................................................................................................... 4 

BEFOLKNINGSSTATISTIK ............................................................................................................................................ 4 

PENDLING ............................................................................................................................................................. 7 

FAMILJESITUATION .................................................................................................................................................. 8 

KOMMENTARER ..................................................................................................................................................... 9 

LIVSVILLKOR – VUXNA .................................................................................................................................... 11 

EKONOMISKT BISTÅND ........................................................................................................................................... 11 

ARBETSLÖSHET..................................................................................................................................................... 13 

UTBILDNINGSNIVÅ ................................................................................................................................................ 15 

SJÄLVSKATTAT HÄLSOTILLSTÅND .............................................................................................................................. 15 

KOMMENTARER ................................................................................................................................................... 16 

LIVSVILLKOR – BARN OCH UNGA .................................................................................................................... 17 

BARNFATTIGDOMSINDEX ........................................................................................................................................ 17 

BEHÖRIGHET GYMNASIESKOLAN .............................................................................................................................. 19 

FRAMTIDSUTSIKTER ............................................................................................................................................... 20 

SJÄLVSKATTAT HÄLSOTILLSTÅND .............................................................................................................................. 21 

BARN OCH UNGAS VÄLMÅENDE EFTER FÖRÄLDRARS SYSSELSÄTTNING .............................................................................. 22 

KOMMENTARER ................................................................................................................................................... 23 

TRYGGHET ...................................................................................................................................................... 24 

BROTT ................................................................................................................................................................ 24 

STÖD I OMGIVNINGEN ........................................................................................................................................... 26 

TILLIT OCH TRYGGHET I SITT BOSTADSOMRÅDE ............................................................................................................ 27 

KOMMENTARER ................................................................................................................................................... 29 

LEVNADSVANOR ............................................................................................................................................ 31 

KOST- OCH MOTIONSVANOR ................................................................................................................................... 31 

TOBAKSVANOR ..................................................................................................................................................... 34 

ALKOHOLVANOR .................................................................................................................................................. 34 

KOMMENTARER ................................................................................................................................................... 35 

AVSLUTANDE REFLEKTION ............................................................................................................................. 36 

KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Djulögatan 41 

Postadress: Telefon: 0150-570 00 

641 80 KATRINEHOLM Telefax: 0150-570 25 Org. nummer 212000-0340 

www.katrineholm.se 

kommunledningsforvaltning@katrineholm.se


Stab 

Datum 


3 (36) 

Inledning 

Nedan presenterades ett urval av den senast tillgängliga välfärdsstatistiken för Katrineholms 

kommun. Syftet med denna sammanställning är att ge en samlad bild av hälsoläget i 

Katrineholms kommun genom att presentera olika demografiska, sociala och hälsomässiga 

förhållanden i kommunen. Syftet är också att detta dokument ska kunna fungera som underlag 

i kommunens övergripande planering. 

Detta är den andra välfärdsbeskrivningen för Katrineholms kommun. En del av statistiken är 

ny, annan är sådan som känns igen sedan tidigare. Välfärdsbeskrivningen för 2011 har 

utvecklats från den från 2010 men fortfarande finns stor utvecklingspotential kvar. Nytt för i 

år är framställning av tidsserier eller trender som visar frågeställningens förhållande över tid. 

Där så är möjligt och intressant jämförs statistiken med Södermanlands län eller riket. Nytt för 

i år är också upplägg kring presentation av statistiken samt de kommentarer som avslutar 

varje avsnitt. Den presenteras i fem avsnitt med ett flertal bilder per del: 

1. Demografi 

2. Livsvillkor – vuxna 

3. Livsvillkor – barn och unga 

4. Trygghet 

5. Levnadsvanor 

Statistiken är hämtad från bland annat från Statistiska centralbyråns Befolkningsstatistik och 

Kommunfakta 2000-2009, Folkhälsoinstitutets databas för Kommunala basfakta samt från 

landstinget Södermanlands enkätundersökningar Liv & Hälsa och Liv & Hälsa Ung samt från 

Brottsförebyggande rådet. Källorna redovisas i anslutning till alla figurer och tabeller. 

I vissa frågeställningar kan man se att trenden eller variationen över tid är skiftande och det är 

svårt att se ett mönster till exempel gällande befolkningsförändring, öppen arbetslöshet eller 

anmälda fall av klotter. Medan det för andra frågor går att skönja ett tydligare mönster över 

tid exempelvis gällande folkmängdsuppgifter för övriga tätorter, utbildningsnivå eller andel 

som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som mycket bra/bra. För frågor med ett tydligare 

mönster över tid är det lättare att få en uppfattning också för nutid även då statistiken är äldre. 

Statistiken är så långt det är möjligt könsuppdelad. I de fall det finns könsuppdelad statistik 

men det inte går att utläsa direkt ur figuren finns kommentarer istället i den text som återfinns 

i direkt anslutning till figuren. Exempel på underlag där statistiken inte har gått att få 

könsuppdelad är för barnfattigdomsindex, folkmängdsuppgifter för tätorter eller pendling. 

Varje avsnitt avslutas med kommentarer till statistiken. Kommentarerna är en blandning av 

kommentarer kring statistiken i sig, i jämförelse mellan kommunen och riket eller länet eller i 

förhållande till forskning inom området. Statistikunderlaget har presenterats i olika 

sammanhang och diskuterats med ett flertal personer och professioner. Kommentarerna utgör 

i och med detta också av ett urval av dessa diskussioner. 







Stab 

Datum 


4 (36) 

Demografi 

Befolkningsstatistik 

Folkmängd efter ålder följer ungefär samma kurva över tid, åtminstone de senaste sex åren. 

De åldersgrupperna med högst andel av befolkningen är 45-64 år, tätt följt av 25-44 år med 

åldersgrupperna 65-79 år tätt följt av 7-15 år på tredje respektive fjärde plats. 

Folkmängd efter ålder - Katrineholm (procent) 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

0-6 år 7-15 år 16-19 år 20-24 år 25-44 år 45-64 år 65-79 år 80- år 

2004-12-31 7 12 5 5 23 27 13 7 

2005-12-31 7 12 6 5 23 27 13 7 

2006-12-31 7 11 6 6 23 27 13 7 

2007-12-31 7 11 6 6 23 27 14 7 

2008-12-31 7 10 6 6 22 27 14 7 

2009-12-31 7 10 6 6 22 27 14 7 

Källa: SCB - Kommunfakta Katrineholm 2005-2010 

Könsfördelning är jämn med maximalt en procents skillnad mellan könen i samtliga 

åldersgrupper utom 80 år och äldre. I gruppen 80 år och äldre är det cirka tre procent fler 

kvinnor än män, vilket är konstant över tid. 







Stab 

Datum 


5 (36) 

Andelen individer i yngre medelåldern, dvs. 20-44 år, som utgör en betydande del av 

befolkningen i förvärvsaktiv ålder, är något lägre för Katrineholm än för riket. I en jämförelse 

av gruppen 65 år och äldre har Katrineholms kommun istället en något högre andel äldre än 

riket i snitt. För övriga åldersgrupper ligger vi ganska jämt. 

Folkmängd 2009-12-31 Katrineholm och riket (procent) 

Katrineholm 

Riket 

0-6 år 7 8 

7-15 år 10 10 

16-19 år 6 6 

20-24 år 6 6 

25-44 år 22 26 

45-64 år 27 26 

65-79 år 14 13 

80- år 7 5 

Befolkningsförändringen är en sammanslagning av födelseöverskott och flyttningsöverskott. 

Över en tioårsperiod har den totala befolkningsförändringen per år varit både över och under 

noll. De senaste tre åren har en tillväxt av befolkningsantalet skett. 

Det går inte att se något mönster för befolkningsförändringen över tid i förhållande till kön 

eller ålder så därför visar figuren den totala befolkningsförändringen för samtliga åldrar och 

för både kvinnor och män. 

200 

Befolkningsförändring Katrineholm (antal) 

150 

100 

50 

0 

-50 

-100 

-150 

-200 

Källa: SCB - Kommunfakta Katrineholm 2010 







Stab 

Datum 


6 (36) 

Folkmängdsuppgifter för övriga tätorter dvs. Bie, Forssjö, Strångsjö och Valla och visar på en 

relativt stabil folkmängd de senaste åren. Björkvik, Sköldinge och Äsköping tappar dock 

något i folkmängd över samma tidsperiod. 

Folkmängdsuppgifter för övriga tätorter Katrineholm (antal) 

2000 

1500 

1000 

500 

0 

2005-12-31 2006-12-31 2007-12-31 2008-12-31 2009-12-31 

01 Bie 544 550 552 547 540 

02 Björkvik 509 513 505 489 478 

04 Forssjö 509 525 537 524 533 

06 Sköldinge 628 637 614 601 588 

07 Strångsjö 356 343 349 359 343 

08 Valla 1 573 1 552 1 563 1 537 1 524 

09 Äsköping 371 376 354 328 332 

01 Bie 

02 Björkvik 

04 Forssjö 

06 Sköldinge 

07 Strångsjö 

08 Valla 

09 Äsköping 

Källa: SCB Befolkningsstatistik 







Stab 

Datum 


7 (36) 

Pendling 

Inpendlingen till Katrineholm sker framförallt från Vingåker. På andra plats kommer Flen 

som har ökat något under perioden, följt av Norrköping som har en stadigt uppåtgående trend. 

Figuren visar de sju kommuner med mest inpendling till Katrineholm över de senaste sju åren. 

2008 föll dock egentligen Stockholm ur ”topp 7” listan och ersattes istället av Örebro. 

1200 

1000 

800 

600 

400 

200 

0 

De sju kommuner med mest inpendling till Katrineholm 

2002-2008 (antal) 

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 


Vingåker 

Flen 

Norrköping 

Eskilstuna 

Nyköping 

Finspång 

Stockholm 

Utpendling från Katrineholm visar en mer varierande bild där samma sju kommuner 

visserligen är de som flest pendlar till men placeringen över tid skiftar mer. Flest personer 

pendlar till Flen, med en något nedåtgående trend samt till Vingåker med en tydligt 

uppåtgående trend. På tredje plats befinner sig Stockholm. 

700 

600 

500 

400 

300 

200 

100 

0 

De sju kommuner som flest Katrineholmare pendlat till 

2002-2008 (antal) 

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 


Flen 

Vingåker 

Stockholm 

Eskilstuna 

Södertälje 

Norrköping 

Nyköping 







Stab 

Datum 


8 (36) 

I jämförelse med in- och utpendling kan man se att Finspång enbart återfinns bland de sju 

kommuner med mest inpendling till Katrineholms kommun. Södertälje återfinns enbart bland 

de sju kommuner som flest Katrineholmare pendlar till. 

Familjesituation 

I Katrineholms kommun är det klart vanligast att man har ett eller två barn per familj. 

Familjer med ett barn har på senare år blivit vanligare än familjer med två barn. Familjer med 

tre barn har en ganska jämt nedåtgående trend under 2000-talet medan familjer med fyra barn 

eller fler är relativt konstant för samma period. 

Barnfamiljer efter antal barn under 18 år - Katrineholm 

(antal) 

1800 

1600 

1400 

1200 

1000 

800 

600 

400 

200 

0 

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 

1 barn 1414 1459 1512 1513 1565 1544 1533 1593 1605 

2 barn 1691 1680 1650 1641 1607 1618 1584 1550 1485 

3 barn 575 559 532 532 510 490 465 459 444 

4 barn eller fler 171 168 178 170 156 154 147 154 157 

Källa: Statens folkhälsoinstitut - Kommunala basfakta 

Definition: Både gifta eller sammanboende samt ensamstående föräldrar ingår. Barnen ska vara högst 17 år. 

(Uppgifter för år 2008 fanns inte att tillgå). 







Stab 

Datum 


9 (36) 

Den familjekonstellation som utmärker sig kraftigt med en svagare ekonomi än andra är 

ensamstående med hemmavarande barn. Minst andel med låga inkomster har 

pensionärsfamiljer. 

Ensamstående utan hemmavarande 

barn under 18 år 

Ensamstående med hemmavarande 


Övriga familjer med hemmavarande 


2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 

9,4 10,1 9,3 9,4 10,1 11,5 13,3 14,7 

29,8 33 36,5 32,5 32,6 37,3 40,4 44,9 

9,2 10,4 9,5 10,1 10,2 11,2 11,9 13,1 

Pensionärsfamiljer 7,6 7 5,3 5,2 5,2 5,9 8,8 8,8 

Familjer med sjuk- och 

aktivitetsersättning 

Familjer med låga inkomster efter familjetyp - Katrineholm 

(procent) 

50 

45 

40 

35 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

6 6,7 6,8 7,3 7,5 9,1 12,4 13,1 


Definition: Andel familjer med en disponibel inkomst under 60 procent av medianinkomsten för riket. 

Familjetyperna är ensamstående utan respektive med hemmavarande barn under 18 år, övriga familjer med 

hemmavarande barn, pensionärsfamiljer med minst en person över 64 år samt familjer där minst en person har 

sjuk- eller aktivitetsersättning. 

Kommentarer 

Enligt de befolkningsprognoser som tas fram av Statistiska centralbyrån förväntas andelen 

invånare i arbetsför ålder långsiktigt minska. Samtidigt kommer andel över 75 år att öka 

kraftigt. Effekterna av de demografiska förändringarna i gruppen 75 år och äldre blir troligen 

tydlig inom äldreomsorgen från och med nästa mandatperiod. 

För att åldersgruppen 24-44 år ska växa är bra pendlingsmöjligheter en förutsättning. Ett 

attraktivt arbete för den yngre generationen i arbetsför ålder är viktigt för att lockas att flytta 

tillbaka till Katrineholm efter studier på annan ort. Ett attraktivt boende med bra 

kommunikationer till kransorterna liksom bra service på orten och konkurrenskraftig skola 

och äldreomsorg kan locka återvändare och gynna ett hälsosamt åldrande. Kommunikationer 

på kvällar och helger är också viktigt för kommunens attraktivitet. En väl fungerande in- och 

utpendling är viktig, både för att säkerställa kompetens till kommunen men också för att 

kunna vara bosatt inom kommunen och arbeta mot grannkommuner och regioner, speciellt 







Stab 

Datum 


10 (36) 

viktigt kan detta vara för Katrineholms kommun på grund av dess närhet till 

Stockholmsregionen med det arbetsmarknadsutbud som finns där. 

Svängningarna i konjunkturen och de demografiska förändringarna kommer sammantaget 

pröva kommunens förmåga att omprioritera och anpassa verksamheterna efter skiftande 

behov. Bland annat kan en omställning i gymnasieskolan bli nödvändig då ungdomar i 

åldrarna 16-19 år tros minska. Däremot förväntas andelen barn i befolkningen vara ganska 

stabilt. 

Prognoser kan beskrivas som en kvalificerad gissning av framtiden, det är det bästa verktyget 

vi har att tillgå men det finns en osäkerhet kring dem. Synnerligen gäller detta för 

befolkningsprognoser med flertalet påverkande variabler, inte minst in- och utflyttning och 

dess påverkan på demografin inom olika åldersgrupper. De senaste åren har det kommit 

många barn till Katrineholm genom anhöriginvandring från andra länder, vilket har ställt och 

ställer stora krav framför allt på skolorganisationens omställningsförmåga. Det är svårt att 

bedöma invandringens utveckling under kommande år. 







Stab 

Datum 


11 (36) 

Livsvillkor – vuxna 

Ekonomiskt bistånd 

Ekonomiskt bistånd för Katrineholms kommun presenteras i detta fall som kronor, dvs. utan 

uppgifter om antal hushåll eller andel av befolkningen som har ekonomiskt stöd. Kostnaderna 

för respektive grupp är således inte relaterad till gruppens storlek. 

Kostnaderna för ekonomiskt bistånd har ökat de senaste åren. Andelen av det ekonomiska 

biståndet som utbetalas till utländska medborgare ökar också. Dock ses en kraftigare ökning 

för de totala utbetalningarna än för utbetalningar till utländska medborgare. 

50000000 

40000000 

30000000 

20000000 

10000000 

0 

Ekonomiskt bistånd Katrineholm (kronor) 

Totalt 

Varav till utl. Medborgare 

År 2007 År 2008 År 2009 

Källa: SCB / Socialförvaltningen Katrineholm 

Bidrag i kronor med en grov åldersuppdelning visar att åldersgruppen 25 år och uppåt erhåller 

mer ekonomiskt bistånd än åldersgruppen 18-24 år. Detta förklaras av att åldersgruppen 25 år 

och uppåt är en mycket större grupp av individer. Trots det utgör utbetalningar till gruppen 

18-24 år mer än en fjärdedel av totalt utbetalt stöd 2009. 

40000000 

30000000 

20000000 

10000000 

0 


År 2007 År 2008 År 2009 


18-24 år 

25- år 







Stab 

Datum 


12 (36) 

Totalt visar samtliga figurer att kostnaderna för ekonomiskt bistånd ökat under de senaste 

åren. Den hushållstyp som har högst kostnader för ekonomiskt bistånd är ensamstående män 

utan barn, det är också den grupp som totalt sett haft den kraftigaste ökningen för 

tidsperioden. Lägst är utbetalningen till sammanboende utan barn samt för ensamstående män 

med barn. 

16000000 

14000000 

12000000 

10000000 

8000000 

6000000 

4000000 

2000000 

0 


År 2007 År 2008 År 2009 


Ensamstående kvinna utan 

barn 

Ensamstående kvinna med 

barn 

Ensamstående man utan barn 

Ensamstående man med barn 

Sammanboende/gifta utan 

barn 

Sammanboende/gifta med 

barn 

I undersökningen Liv och Hälsa tillfrågades individer om de hade haft svårt att klara av 

löpande utgifter under tre månader eller mer under den senaste 12 månadersperioden. Cirka 

fem till sju procent av både männen och kvinnorna uppgav att de hade haft det, uppgifterna är 

i stort konstanta över de senaste tre åren. 

Andel som uppger att de under de senaste 12 månaderna 

haft svårt att klara löpande utgifter 3 månader eller mer (18- 

79 år) 

10 

9 

8 

7 

6 

5 

4 

3 

2 

1 

0 

2004 2008 

Katrineholm Kvinnor 6 6 

Katrineholm Män 7 5 

Södermanland Kvinnor 7 8 

Södermanland Män 6 5 

Källa: Landstinget Sörmland, Liv & Hälsa 2000, 2004, 2008 







Stab 

Datum 


13 (36) 

Arbetslöshet 

Arbetslösheten i Katrineholms kommun, i åldrarna 20-64 år, har under de senaste sex åren 

varierat mellan fem till tio procent, med en topp under 2006 och återigen en något högre topp 

under 2010. Katrineholms kommun har en högre arbetslöshet jämfört med riket. Mönstret är 

bestående för de senaste fem åren och följer ungefär samma trend som riket. Männen är 

arbetslösa i högre utsträckning än kvinnor, detta gäller både för Katrineholm och för riket. 

12 

Andel öppet arbetslösa (20-64 år) 

10 

8 

6 

4 

2 

0 

jan-05 jan-06 jan-07 jan-08 jan-09 jan-10 

mar-05 mar-06 mar-07 mar-08 mar-09 mar-10 

Katrineholm Kvinnor 5 9 6 6 7 10 

Katrineholm Män 7 10 7 6 9 11 

Riket Kvinnor 6 6 4 4 5 7 

Riket Män 7 7 5 4 6 8 

Källa: SCB - Kommunfakta Katrineholm 2005, 2006, 2007, 2008, 2009 & 2010 







Stab 

Datum 


14 (36) 

Ungdomsarbetslösheten är relativt hög och för samma tidsperiod var det enbart under 2008 

som arbetslösheten var under tio procent. Även för gruppen 20-24 år ligger Katrineholm 

högre än riket. Liksom för den totala andelen arbetslösa är även männen i den yngre 

åldersgruppen arbetslösa i högre utsträckning än kvinnor, för 2010 är siffrorna 22 respektive 

17 procent. 

25 

Andel 20-24 år av öppet arbetslösa 

20 

15 

10 

5 

0 

jan-05 jan-06 jan-07 jan-08 jan-09 jan-10 

mar-05 mar-06 mar-07 mar-08 mar-09 mar-10 

Katrineholm Kvinnor 13 11 10 8 10 17 

Katrineholm Män 18 17 11 9 17 22 

Riket Kvinnor 8 6 6 5 7 10 

Riket Män 11 7 8 6 13 14 

Källa: SCB - Kommunfakta Katrineholm 2005, 2006, 2007, 2008, 2009 & 2010 







Stab 

Datum 


15 (36) 

Utbildningsnivå 

Katrineholm har en lägre utbildningsnivå än riket i stort, med en mindre andel invånare med 

eftergymnasial utbildning och en högre andel med gymnasial och förgymnasial utbildning. 

Utbildningsnivå 2009-12-31 Katrineholm och riket (procent) 

Katrineholm 

Riket 

Kvinnor Män Kvinnor Män 

Förgymnasial utbildning 16 20 12 16 

Gymnasial utbildning 51 59 46 50 

Eftergymnasial utbildning 31 20 40 32 

Källa: SCB – Kommunfakta Katrineholm 2010 

Det skiljer sig mellan könen, både i Katrineholm och för riket i stort, med fler kvinnor med 

högre utbildning. För kvinnorna ses en liten skillnad där andelen lågutbildade minskat något 

till förmån för andelen högutbildade. 

70 

Utbildningsnivå Katrineholm (procent) 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

2004 

2005 

2006 

2007 

2008 

2009 

Källa: SCB - Kommunfakta Katrineholm 2005-2010 

Självskattat hälsotillstånd 

Andel 18-79 år som i undersökningen Liv och Hälsa bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som 

mycket bra eller bra är runt 70 procent. Resultatet verkar vara relativt stabilt under den tid 

som undersökningen gjorts. I självbedömningen av hälsotillståndet för Katrineholm och 

Södermanland återfinns inte samma könsskillnader som går att se i statistik vad gäller faktiska 







Stab 

Datum 


16 (36) 

ohälsotal. Ohälsotalet tas fram av försäkringskassan och är ett mått på antalet utbetalade 

ersättningsdagar från försäkringskassan, per person och år för personer mellan 16-64 år. 

Andel som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som bra 

eller mycket bra (18-79 år) 

100 

90 

80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

2000 2004 2008 

Katrineholm Kvinnor 72 71 73 

Katrineholm Män 73 75 75 

Södermanland Kvinnor 69 71 75 

Södermanland Män 71 73 72 


Kommentarer 

Trots att konjunkturen vänder uppåt ligger arbetslösheten i Katrineholm fortfarande på en 

högre nivå än genomsnittet för riket. Detta påverkar den kommunala ekonomin, inte minst 

genom att kostnaderna för försörjningsstöd ökar. Brist på arbetstillfällen och höga trösklar till 

arbetsmarknaden gör att framför allt unga och utrikesfödda har svårt att få jobb och egen 

försörjning. Katrineholms kommun har traditionellt sett varit en industriarbetarstad, vilket till 

viss del kan förklara den låga utbildningsnivån. Det för med sig att många unga saknar en 

akademisk familjebakgrund, vilket enligt forskningen är en tröskel för studier på högre nivå. 

Att unga går ut med gymnasiebehörighet är i dagsläget i stort sett en förutsättning för att den 

unge ska komma in på arbetsmarknaden. Det är också en förutsättning för att kunna läsa 

vidare på högre nivå, och på längre sikt, en förutsättning för att kunna få akademiker som 

efter studier på annan ort väljer att flytta tillbaka till sin barndomskommun. Två faktorer som 

verkar positivt för att locka tillbaka hemvändare är om man upplever att man haft en bra 

förskole- och grundskoletid som barn. 







Stab 

Datum 


17 (36) 

Livsvillkor – barn och unga 

Barnfattigdomsindex 

Den totala andelen barn i ekonomiskt utsatta hushåll varierar mellan cirka 13-15 procent i 

Katrineholms kommun sedan 2002. Katrineholm har en något högre andel än Sörmland och 

riket men skillnaderna är små. 

Barnfattigdomsindex – Total andel barn i ekonomiska utsatta 

hushåll 

16 

14 

12 

10 

8 

6 

4 

2 

0 

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 

Katrineholm 13,9 13,9 14,5 13,3 14 13,2 15,1 

Södermanland 14,3 12 14,1 13,6 12,7 12,2 13,7 

Riket 13 12,7 13 12,4 11,8 10,9 11,5 


Definition: Andel barn 0-17 år med svensk eller utländsk bakgrund som finns i ekonomiskt utsatta hushåll. Med 

ekonomiskt utsatta hushåll menas hushåll med låg inkomst eller ekonomiskt bistånd. Med låg inkomst menas 

lägsta utgiftsnivå baserad på socialbidragsnormen . Om inkomsterna understiger normen definieras detta som låg 

inkomst. Med ekonomiskt bistånd menas att sådant erhållits minst en gång under året. 







Stab 

Datum 


18 (36) 

Andelen barn i ekonomiskt utsatta hushåll efter bakgrund visar en differens i utsatthet mellan 

barn med svensk och utländsk bakgrund. Gällande barn med utländsk bakgrund har 

Katrineholms kommun sämre värden än Södermanland och riket i stort. Figuren visar bara 

uppgifter för Katrineholms kommun gällande barn med svensk bakgrund då dessa är på 

samma nivå i jämförelse med Södermanland och riket. 

Barnfattigdomsindex – Andel barn i ekonomiskt utsatta 

hushåll efter bakgrund 

Utländsk bakgrund 

Katrineholm 

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 

37,6 36,8 36,8 35,9 35,8 34,5 37,7 

Svensk bakgrund Katrineholm 7,5 7,7 8,5 7,2 7,6 6,6 7,2 

Utländsk bakgrund 

Södermanland 

40 

35 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

33,8 33 31,6 31,8 30,6 29,9 33,5 

Utländsk bakgrund Riket 32,4 31,4 31,6 31 30,2 28,5 29,5 


Definition: Med utländsk bakgrund menas minst en utlandsfödd förälder. 







Stab 

Datum 


19 (36) 

Behörighet gymnasieskolan 

Andel behöriga till gymnasieskolan i Katrineholms kommun minskar främst från 2003-2004 

och kommunen har nu en lägre andel behöriga än riket. Pojkarna har en lägre andel behöriga 

till gymnasiet än vad flickorna har, de har också en mer varierande kurva än flickorna men har 

under senare år börjat vända den negativa utvecklingen. Flickorna är behöriga i högre 

utsträckning än pojkarna, men har under senare år en mer negativ tendens. 

Behöriga till gymnasieskolan (procent) 

100% 

90% 

80% 

70% 

60% 

50% 

40% 

30% 

20% 

10% 

0% 

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Flickor Katrineholm 88% 90% 88% 90% 87% 84% 89% 88% 86% 

Flickor Riket 90% 90% 90% 90% 90% 91% 91% 91% 91% 

Pojkar Katrineholm 85% 89% 90% 84% 81% 82% 77% 83% 84% 

Pojkar Riket 88% 88% 87% 88% 87% 88% 89% 88% 87% 


Definition: För att en elev ska vara behörig till gymnasieskolan krävs minst betyget godkänd i ämnena 

svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik. Andelen beräknas av de elever i årskurs 9 som fått 

eller skulle ha fått betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet och elever som lämnat årskurs 9 

utan slutbetyg ingår således. 







Stab 

Datum 


20 (36) 

Framtidsutsikter 

I undersökningen Liv och Hälsa Ung tillfrågades elever i Katrineholm om hur de ser på 

framtiden. Drygt 70-80 procent av eleverna i åk 2 på gymnasiet ser ljust på sin framtid. Det 

fanns dock skillnader mellan könen, pojkarna tror mer på sin framtid än vad fickorna gör. 

100 

Andel elever i åk 2 gymnasiet i Katrineholm som ser ganska 

eller mycket ljust på framtiden 

90 

80 

70 

60 

50 

Flickor 

2004 

75,1 

2006 

74,6 

2008 

72,2 

Pojkar 81,1 79 77,6 

Källa: Landstinget Sörmland, Liv & Hälsa Ung 2004, 2006 & 2008 

Här finns alltså en skillnad mellan uppfattning om framtid och faktiskt tillstånd. Pojkarnas 

uppgifter för både utbildning och arbetslöshet visar på sämre förutsättningar och utfall än för 

flickorna men de har ändå en ljusare syn på framtiden. 







Stab 

Datum 


21 (36) 

Självskattat hälsotillstånd 

I undersökningen Liv och Hälsa Ung bedömer unga i åk 9 samt åk 2 på gymnasiet sitt 

allmänna hälsotillstånd. Andelen flickor som bedömer sitt hälsotillstånd som mycket bra eller 

bra har vid de tre senaste mätningarna varit mellan 76-78 procent. För pojkarna är samma 

siffra 84-89 procent. Bland de unga ses alltså skillnader mellan könen. Detta stämmer inte 

överens med ohälsotalen, där den yngsta åldersgruppen inte uppvisade några könsskillnader 

alls. Totalt sett bedömer de unga sitt hälsotillstånd som bättre än de vuxna. Den självskattade 

ohälsan fångar antagligen upp andra former av ohälsa än ohälsotalet. Många unga är inte 

heller förvärvsarbetande och har då inte samma möjlighet att få de ohälsorelaterade 

ersättningar från försäkringskassan som de äldre har. 

Andel som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som bra 

eller mycket bra (åk 9 och 2) 

100 

90 

80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

2004 2006 2008 

Katrineholm Flickor 78 76 78 

Katrineholm Pojkar 87 84 89 

Södermanland Flickor 76 75 77 

Södermanland Pojkar 86 84 89 

Källa: Landstinget Sörmland, Liv & Hälsa Ung 2004, 2006 & 2008 

Definition: Frågan i Liv och Hälsa ställdes ”Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd” med frågan i Liv och 

Hälsa Ung löd ”Hur mår du rent allmänt”. Svarsalternativen var de samma för båda frågorna; Mycket 

bra/Bra/Varken bra eller dåligt/Dåligt/Mycket dåligt. 







Stab 

Datum 


22 (36) 

Barn och ungas välmående efter föräldrars sysselsättning 

Uppgifter på länsnivå av en korsskörning mellan andelen elever i åk 7, 9 och 2 på gymnasiet 

som uppger att de mår dåligt eller mycket dåligt i förhållande till föräldrarnas sysselsättning 

visar tydligt att eleverna mår sämre ju mindre sysselsättning deras föräldrar har. Detta gäller 

både pojkar och flickor men framförallt för flickor där båda föräldrarna saknar sysselsättning. 

30 

Andel i Södermanlands län som mår dåligt eller 

mycket dåligt efter föräldrarnas sysselsättning 

(2008, åk 7, 9 & 2) 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

Ingen förälder arbetslös/ En förälder arbetslös/ Båda föräldrarna 

Flickor 

sjukskriven 

5 

sjukskriven 

8,3 

arbetslösa/ sjukskrivna 

27,8 

Pojkar 1,4 2,8 10,3 

Källa: Landstinget Sörmland, Liv & Hälsa Ung 2008 

Definition: Till kategorin ”Mår dåligt” hör de flickor eller pojkar som svarat ja på frågan Har du mått dåligt 

enligt beskrivningen någon period under de senaste 12 månaderna. Beskrivningen lyder ”Med att må dåligt 

menar vi att du under en lite längre period på minst två veckor i rad har mått dåligt av att du t.ex. varit stressad, 

nedstämd, deprimerad, orolig, ensam, mobbad, haft ångest eller självmordstankar. Du behöver inte ha känt allt 

detta, en sak är tillräckligt.” 







Stab 

Datum 


23 (36) 

Kommentarer 

Låga inkomster är särskilt vanligt i familjer där minst en av föräldrarna har utländsk 

bakgrund. Däröver är differensen större mellan barn i ekonomiskt utsatta hushåll med svensk 

respektive utländsk bakgrund för Katrineholm än för Södermanlands län eller riket. En 

förklaring kan vara den relativt sett höga andelen invandring som skett till Katrineholms 

kommun. Det tar tid att etablera sig i ett samhälle och familjer där en av föräldrarna saknar 

inkomst klassificerar sig lättare inom ramen för ekonomiskt utsatta hushåll. Där återfinns i 

större utsträckning också de hushållen med ensamstående föräldrar eller där båda föräldrarna 

saknar inkomst. 

Forskning visar att föräldrars utbildning har stor betydelse för barnens skolresultat. Jämfört 

med genomsnittet för riket är utbildningsnivån bland vuxna lägre i Katrineholm och fler unga 

lämnar grundskolan utan att vara behöriga till gymnasiet. Att tidigt upptäcka kunskapsbrister 

hos elever ger förutom ett sätt att påverka möjligheten till gymnasiebehörighet också 

möjlighet att påverka elevens självkänsla positivt, att ge ökade möjligheter till arbete samt i 

förlängningen också möjlighet till fortsatta studier. 

Det är positivt att så många som 80-90 procent av de unga bedömer sitt allmänna 

hälsotillstånd som bra eller mycket bra samt ser ganska eller mycket ljust på framtiden. Vi får 

dock inte glömma att det fortfarande är en till två individer av tio som för egen del inte ser 

dessa utsikter eller upplever att de mår bra. Inte att förglömma heller är de könsskillnader som 

kan ses, där flickor i större utsträckning uppger inte bedömer sitt hälsotillstånd som bra, eller 

ser ljust på framtiden. Detta trots att bilden ”egentligen” borde vara tvärtom, då tjejer/kvinnor 

i större utsträckning har sysselsättning och har högre utbildade senare i livet borde tjejerna 

”egentligen” vara de som tror mer på framtiden är vad pojkarna gör. 

Arbetslöshet påverkar inte bara livsvillkoren för den vuxne utan också för barnen. Statistik 

visar att fler unga, särskilt flickor, mår dåligt i familjer där en eller båda föräldrarna saknar 

sysselsättning. Uppgifter om andelen barn och unga som mår dåligt eller mycket dåligt i 

förhållande till föräldrarnas sysselsättning finns bara på länsnivå, men uppfattningen är att de 

ger en bild av hur det förhåller sig även i Katrineholm. 







Stab 

Datum 


24 (36) 

Trygghet 

Brott 

År 2009 anmäldes 15886 brott per 100 000 invånare i Katrineholms kommun vilket är 

jämförbart med både Södermanlands län och riket. Antalet våldsbrott har ökat under 2000- 

talet, det totala antalet anmälda brott har även det ökat och relativt kraftigt för Katrineholms 

kommun under de senare två till tre åren. I dagsläget ligger det totala antalet anmälda brott i 

kommunen i linje med både Södermanland och riket, medan våldsbrotten i en jämförelse är 

högre för Katrineholm än för Södermanland och riket. 

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Antal brott Katrineholm 11085 10528 11406 11809 11698 11989 11907 11541 15048 15886 

Antal brott Södermanlands län 13016 12507 13032 13570 13359 13244 13326 14203 15530 15478 

Antal brott Riket 13647 13304 13761 14013 13885 13753 13490 14280 14937 15101 

Varav våldsbrott Katrineholm 992 828 698 858 915 999 1199 1156 1376 1643 

Varav våldsbrott 

Södermanlands län 

Anmälda brott - antal per 100 000 invånare 

18000 

16000 

14000 

12000 

10000 

8000 

6000 

4000 

2000 

0 

949 918 965 985 1034 1182 1247 1316 1450 1495 

Varav våldsbrott Riket 855 881 890 935 957 1043 1081 1144 1176 1200 


Definition: Totalt antal anmälda brott samt våldsbrott per 100 000 invånare. Brott under resor och brott 

utomlands har inte kunnat registreras och ingår därför inte på kommunnivå. (Dessa uppgifter finns dock på länsoch 

riksnivå och år 2002 var de 7 procent av totalt anmälda brott för riket). Våldsbrott innefattar Brott mot 

person (3-7 kapitlet Brottsbalken), Rån, grovt rån (8 kapitlet, 5-6 §) och Våld mot tjänsteman (17 kapitlet, 1 och 

5 §). 







Stab 

Datum 


25 (36) 

Från att ha legat i underkant i förhållande till Södermanland och riket har antalet fall av 

klotter per 100 000 invånare ökat kraftigt i Katrineholm sedan 2007. Anmälda fall av klotter 

var år 2009 1355 per 100 000 invånare, att jämföra med dryga 800 för Södermanland och 

riket. 

Anmälda fall av klotter per 100 000 invånare 

1600 

1400 

1200 

1000 

800 

600 

400 

200 

0 

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Katrineholm 256 102 120 151 257 251 402 418 746 1355 

Södermanland 187 273 242 290 312 390 541 602 601 868 

Riket 279 421 481 520 445 440 411 571 730 832 

Källa: Brottsförebyggande rådet 

Definition: Med klotter avses skadegörelse enligt Brottsbalken 4-5 kapitlet, 1-3 §§. 







Stab 

Datum 


26 (36) 

Stöd i omgivningen 

I undersökningen Liv och Hälsa tillfrågades deltagarna, 18-79 år, om de har personer i sin 

omgivning som kan ge personligt stöd i händelse av personligt problem. Runt 95 procent av 

de tillfrågade svarade att de säkert eller troligen hade detta. 

Andel som säkert eller troligen har personer i sin omgivning 

som kan ge personligt stöd i händelse av personligt problem 

(18-79 år) 

100 

90 

80 

70 

60 

50 

2000 2004 2008 












Stab 

Datum 


27 (36) 

Tillit och trygghet i sitt bostadsområde 

I undersökningen Liv och Hälsa ställdes också frågan om det stämmer att man kan lita på 

personer i det område där man bor. Andel som uppger att det stämmer mycket eller ganska väl 

ligger runt 90 procent. Männen i Katrineholm sticker ut positivt genom att ha startat i linje 

med snittet och sedan stadigt ökat från år 2000 till år 2004 och sedan år 2008. Både kvinnor 

och män i Katrineholm och Södermanland har mellan åren 2000 till 2008 ökat uppfattningen 

om att man kan lita på människorna i det område där man bor. 

Andel som uppger att det stämmer ganska eller mycket väl 

att man kan lita på människorna i det område där man bor 

(18-79 år) 

100 

90 

80 

70 

60 

50 

2000 2004 2008 












Stab 

Datum 


28 (36) 

I samma undersökning tillfrågades deltagarna om de avstår från att gå ut av rädsla för att bli 

överfallen, rånad eller ofredad. Det finns en tydlig könsskillnad i svaren där både kvinnor och 

män ligger i linje med Sörmlandssnittet. Andelen kvinnor som ofta eller ibland avstår från att 

gå ut av rädsla för att ofredad på något vis är mellan 24-30 procent över de senaste tre 

mätningarna. Samma siffra för männen är mellan 8-12 procent. 

Andel som ofta eller ibland avstår från att gå ut av rädsla för 

att bli överfallen, rånad eller ofredad (18-79 år) 

35 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

2000 2004 2008 












Stab 

Datum 


29 (36) 

Barn och unga i åk 7 och 9 samt åk 2 på gymnasiet tillfrågades i undersökningen Liv och 

Hälsa Ung om de känner sig trygga utomhus i sitt bostadsområde. Drygt 90 procent av de 

tillfrågade flickorna och pojkarna känner sig oftast eller alltid trygga utomhus i sitt 

bostadsområde på dagtid. På kvällen skiljer det sig däremot åt mellan könen och 56 procent 

av flickorna mot 81 procent av pojkarna uppger att de oftast eller alltid känner sig trygga i 

området på kvällen/natten. 

Andel barn och unga i Katrienholm som oftast eller alltid 

känner sig trygga utomhus i sitt bostadsområde (2008, åk 7, 9 

& 2) 

100 

90 

80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

På dagen 

På kvällen/natten 

Flickor 93 56 

Pojkar 94 81 

Källa: Landstinget Sörmland, Liv & Hälsa Ung 2008 

Kommentarer 

Att antalet våldsbrott ökat kraftigt under senare delen av 2000-talet är troligen främst en följd 

av ändrade arbetsmetoder hos polisen och av att anmälningsbenägenheten ökat. Så kan även 

vara fallet vad gäller klotter och skadegörelse. Den kraftiga ökningen kring 

klotterproblematiken kan också delvis bero på den kampanj som genomförts om att anmäla 

klotter. 

Under 2010 gick antalet anmälda fall av klotter ner jämfört med föregående år, mot slutet av 

året började dock antalet klotteranmälningar öka igen. Ett fåtal personer kan stå för cirka 70- 

80 procent av klottringen, så därför det är av stor betydelse hur man kan förebygga fåtalet 

individer att börja med klotter och/eller annan skadegörelse. Problematiken med klotter och 

annan skadegörelse är många gånger ett uttryck för ett problemtillstånd som leder till annan 

typ av brottslighet. 







Stab 

Datum 


30 (36) 

Det är viktigt för hälsan att ha personer i sin omgivning som man kan få stöd från och det är 

därför positivt att det är en så hög andel personer i kommunen har någon i sin omgivning som 

kan ge stöd. Det sociala kapitalets betydelse för den enskilda hälsan och för ett samhälles 

hälsa framhålls i forskning där man bland annat Robert Putnam menar att samhällen med 

höga nivåer av socialt kapital har kopplats till högre ekonomisk tillväxt, mindre ojämlikhet, 

mindre brottslighet, liksom till ett bättre genomsnittligt hälsotillstånd. Ett diagram eller två 

förklarar inte eller visar inte på ett samhälles grad av socialt kapital, men det är viktigt att ta 

vara på det positiva och bygga vidare på det för att minska brottsligheten, exempelvis genom 

utvecklad grannsamverkan. 

Gällande just trygghetsaspekterna är det av vikt att uppmärksamma den könsskillnad som kan 

ses, både hos unga och vuxna. De båda frågorna är inte likadant ställda men visar ändå på 

samma tydliga företeelse. Intressant är att för de yngre ses inte skillnaderna under dagtid, utan 

uppkommer på kvällen/natten. För de vuxna är frågan inte ställd med olika tidsperspektiv i 

åtanke, det går bara att spekulera i om skillnaderna hade sett likadana ut även för dem. 







Stab 

Datum 


31 (36) 

Levnadsvanor 

I avsnittet nedan redogörs för levnadsvanor för kost- och motion, tobaksvanor och 

alkoholvanor. Samtliga figurer visar data från Landstinget Sörmlands undersökning Liv och 

Hälsa. 

Kost- och motionsvanor 

Andel som sammantaget räknas ha goda kostvanor är beroende av kön. Kvinnorna har bättre 

kostvanor än männen, det gäller för både Katrineholm och Södermanlands län. I den senaste 

undersökningen uppvisade 31 procent av kvinnorna, mot 13 procent av männen, goda 

kostvanor. 

Andel med goda kostvanor (18-79 år) 

35 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

2004 2008 





Källa: Landstinget Sörmland, Liv & Hälsa 2004, 2008 

Definition: Goda kostvanor är ett summaindex efter sammanslagning och viktning av svaren från fråga 46 ”Hur 

ofta äter du grönsaker eller rotfrukter” och fråga 47 ”Hur ofta äter du frukt eller bär”. Svaren ges olika värden 

och adderas sedan för frågorna, summa fyra eller mer innebär goda kostvanor. (Svarsalternativen med värde; 

Några gånger per månad eller mer sällan = 0,07; 1-2 gånger per vecka = 0,20; 3-4 gånger per vecka = 0,50; 5-6 

gånger per vecka = 0,80; 1 gång per dag = 1; 2 gånger per dag = 2; 3 gånger per dag eller oftare = 3). 







Stab 

Datum 


32 (36) 

Andelen med dåliga motionsvanor minskar något över de tre mättillfällena, vilket ses som 

positivt. År 2008 var andelen med dåliga motionsvanor så lågt som en procent för kvinnorna 

jämfört med sju procent för männen. Männen i Katrineholm och i Södermanlands län tangerar 

varandras värden medan kvinnorna i Katrineholm uppger något bättre värden än kvinnorna i 

Södermanland i stort. 

Andel med dåliga motionsvanor (18-79 år) 

14 

12 

10 

8 

6 

4 

2 

0 

2000 2004 2008 






Definition: Dåliga motionsvanor är en sammanslagning av andelen som på frågorna om hur mycket man rör eller 

anstränger sig i sitt arbete och motionsvanor svarat både ”stillasittande arbete” och ”lite motion”. Stillasittande 

arbete definieras i svarsalternativet som ”Du har övervägande ett stillasittande arbete och går inte särskilt 

mycket”. Lite motion definieras i svarsalternativet som ”Du ägnar Dig inte särskilt mycket åt fysisk aktivitet på 

fritiden. Du promenerar eller cyklar eller rör Dig på annat sätt mindre än 2 timmar i veckan”. 







Stab 

Datum 


33 (36) 

Andel som räknas som överviktiga har varit något ökande under 2000-talet. Hälften av 

kvinnorna och männen i Katrineholm räknas som överviktiga, BMI 25 eller högre. Samma 

tendens till ökning under 2000-talet kan ses för andelen som beräknas ha fetma, BMI 30 eller 

högre. År 2008 beräknades 16 procent av kvinnorna jämfört med 13 procent av männen i 

Katrineholm ha BMI 30 eller högre. 

Andel med BMI 25 eller högre (18-79 år) 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

2000 2004 2008 






Definition: BMI eller Body Mass Index är en individs vikt i relation till dennes längd, enligt beräkningen 

kroppsvikt i kilogram dividerat med kroppslängden i meter i kvadrat (kg/m 2 ). Ett BMI på mellan 20-25 är 

normalt, 25-30 räknas som övervikt och 30 eller högre räknas som fetma. 







Stab 

Datum 


34 (36) 

Tobaksvanor 

Andelen som uppger att de röker dagligen har varit relativt konstant över de tre mättillfällena, 

med 17 procent för kvinnorna och 12 procent för männen. Kvinnor uppger därmed att de 

röker i högre utsträckning än männen. Motsatt förhållande, och ett mycket kraftigare sådant, 

gäller för andelen som uppger att de snusar dagligen. I Katrineholm uppgav år 2008 två 

procent av kvinnorna att de snusar dagligen jämfört med 20 procent av männen. 

Andel som uppger att de röker dagligen (18-79 år) 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

2000 2004 2008 






Alkoholvanor 

Andel som under de senaste 12 månaderna varit berusad en gång per månad eller mer år 2008 

var 8 procent för kvinnorna jämfört med 28 procent för männen i Katrineholm. Förhållandet 

mellan kvinnor och män, samt andelen, ser liknande ut för Södermanlands län. 







Stab 

Datum 


35 (36) 

Andelen som kategoriseras som riskkonsumenter av alkohol är marginellt lägre för 

Katrineholm än för Södermanlands län. Eventuellt kan en tendens till en ökning av andelen 

riskkonsumenter skönjas, både för Katrineholm och för Södermanland. Resultatet visar inte på 

några könsskillnader och totalt återfinns cirka fem procent av befolkningen i kategorin 

riskkonsumenter. 

Andel personer som kategoriseras som riskkonsumenter av 

alkohol (18-79 år) 

9 

8 

7 

6 

5 

4 

3 

2 

1 

0 

2004 2008 





Källa: Landstinget Sörmland, Liv & Hälsa 2004, 2008 

Definition: Kategorin riskkonsumenter av alkohol beräknas genom ett summaindex efter sammanslagning och 

viktning av svaren från fråga 40 ”Hur ofta har du druckit alkohol under de senaste 12 månaderna”, fråga 41 ”hur 

många ’glas’ (visat i exempel över frågeställningen) dricker du en typisk dag då du dricker alkohol” och fråga 42 

”Hur ofta dricker du sex glas eller fler vid samma tillfälle”. Svaren ges olika värden och adderas sedan för 

frågorna, hänsyn har tagits till kön vilket medför att kvinnor kategoriseras som riskkonsumenter vid en mindre 

konsumtion än för männen. 

Kommentarer 

Intressant att notera är att för andelen med BMI 25 eller högre uppvisar männen en högre 

andel medan kvinnorna uppvisar en högre andel med BMI 30 eller högre än männen. Alltså, 

männen är i större utsträckning överviktiga, medan kvinnor i större utsträckning lider av 

fetma. Nationellt ses fortfarande tydliga skillnader mellan högutbildade med god ekonomi och 

lågutbildade med dålig ekonomi när det gäller matvanor, övervikt och fetma. 

Studier visar att personer som är lågutbildade och har sämre ekonomi är mindre fysiskt aktiva, 

äter mindre frukt och grönsaker och har oftare övervikt och fetma jämfört med hela 

befolkningen. Folkhälsoinstitutet menar att det viktigt att kommunerna för framtiden 

prioriterar åtgärder som stärker det hälsofrämjande inslaget i de livsmiljöer där vi bor, arbetar 

och tillbringar större delen av vår fritid. Dessa åtgärder behöver också kombineras med 

informativa insatser. 







Stab 

Datum 


36 (36) 

Avslutande reflektion 

Det övergripande målet för folkhälsan är att verka för en god och jämlik hälsa för hela 

befolkningen. Kommunen har i och med det ett ansvar för att på olika sätt motverka en 

polarisering mellan olika befolkningsgrupper och att skapa goda framtidsmöjligheter för alla 

oavsett etnicitet, religion/tro, sexuell läggning, funktionsnedsättning eller kön. 

Kommunen kommer möta både nya krav och förväntningar och en större heterogenitet i 

befolkningen. Det finns en tydlig tendens att förväntningarna ökar på att de kommunala 

verksamheterna ska kunna leva upp till individuella behov och önskemål. 

Rapportens statistikuppgifter har presenterats i fem olika avsnitt så att de binds samman och 

får en större betydelse än vad bara var bild för sig kan få. Illustrationen nedan är ytterligare att 

försök att ge en helhetsbild och att visa på det mångfacetterade analysområde som folkhälsa, 

välfärd och befolkningens hälsotillstånd utgör. 

Dahlgrens & Whiteheads beskrivning av hälsans bestämningsfaktorer 1991 

Forskning visar att det finns ett ömsesidigt samband mellan hälsa och ekonomiskt tillväxt. 

Kommunens viktigaste utmaningar för framtiden är att därför att vända utvecklingen vad 

gäller utbildning och att öka andelen sysselsatta. Avslutningsvis kan man även säga att 

stödjande miljöer och utformning av samhället är viktigt för att möjliggöra goda levnadsvanor 

för alla.

Välfärdsbeskrivning 2011 - Katrineholms kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?