Promemoria om evidens pÃ¥ utbildningsomrÃ¥det

More documents

Recommendations

Info

Skolverket 2011-08-25 10 (16) syftar till att skapa en gemensam europeisk portal som länkar nationella portaler till varandra. De regionala utvecklingscentra (RUC) har ett uppdrag att tjäna som centrum för skolutveckling vid lärosäten. 9 Enligt Högskolverkets utvärdering (2009:1 R) av RUC har spridningen inte skett i den omfattning det var tänkt. När kommunerna kommenterar RUCs verksamhet efterlyser man ofta mer praxisnära forskning. Högskoleverket konstaterar i sin rapport: ”Med undantag för NCM (Nationellt centrum för matematikutbildning), förefaller RUC och NRC (Nationella resurscentra) inte vara så viktiga för forskning eller forskningsanknytning. Kommunerna nämner dem i alla fall bara i mycket liten utsträckning”. Vetenskapsrådet har i sin instruktion från 2009 ett förändrat uppdrag kring forskningsspridning. Det står att myndigheten ska ”övergripande ansvara för samordning av kommunikation om forskning och forskningsresultat” och att myndigheten ska ’ansvara för kommunikation om forskning och forskningsresultat inom sina områden’. Vetenskapsrådets främsta målgrupp är forskare medan Skolverkets främsta målgrupper är skolhuvudmän, rektorer och lärare. Detta resulterar i att kommunikationen och hur själva kommunikationen bedrivs till dessa respektive grupper blir olika. Kompetensen hos lärare, skolledare och andra verksamma i skolsektorn Praktiker och beslutsfattare som använder vetenskaplig kunskap i sin verksamhet behöver utveckla sin kompetens i att läsa, tolka och utvärdera forskningsresultats betydelse för en viss frågeställning. Det är viktigt att förklara nyttan, särkskilt hos skolledare om att evidensbaserad praktik inte bara handlar om nya pålagor utan att detta kan bli en viktig del i utvecklingen av den pedagogiska professionen (OECD 2007:21-22). Här finns två konkurrerande perspektiv på hur lärarnas gemensamma kunskapsbas bör utvecklas, å ena sidan finns en top-down strategi som utgår från att lärares kunskapsbas ska stärkas genom implementering av centralt framtagna reformer, där lärare betraktas som forskningskonsumenter. Å andra sidan finns de som förespråkar ett utvecklingsarbete som drivs underifrån, lokalt i små steg där lärare i hög grad är involverade i förnyelsearbetet (Carlgren 2010:300). McKinsey & Companys senaste rapport How the worlds most improved school systems keep getting better (2010) ger stöd för att ett lokalt driven pedagogisk utveckling kännetecknar världens mest framgångsrika skolsystem. Lokala kollegiala samverkansformer bidrar i dessa system till att utveckla lärarnas pedagogiska skicklighet, men är i sig också ett sätt att sprida framgångsrika metoder. Den japanska så kallade lesson study-traditionen är ett konkret exempel på detta. Ett bland många aktuella svenska exempel är de satsningar som görs på Ribbaskolan i Gränna med stöd av pedagogforskaren Tomas 9 I regeringens prop. 2009/10:89, Bäst i klassen – en ny lärarutbildning, framgår att det i återrapporteringen inte motiverar något krav på att lärosätena måste ha denna specifika enhet. Detta har lett till, bl.a. att RUC vid Stockholms universitet har lagts ned.
Skolverket 2011-08-25 11 (16) Kroksmark. I svenska policysammanhang liksom i övriga Europa dominerar dock den första, top-down-strategin. 10 Det är viktigt att komma ihåg att kommuner de senare åren uppvisar en större mottaglighet och en större öppenhet för att arbeta med forskning i praktiken, direkt i själva skolverksamheten, men även för att avsätta pengar, inom ramen för det sk. promillemålet, för skolforskning. Promillemålet innebär att en kommun avsätter en promille av sin skolbudget till forskning som har relevans för verksamheten. I Stockholms kommun innebar det år 2009 15 miljoner kr. Detta är givetvis frivilligt men både stora och mindre kommuner har ’gått med’ i denna satsning. Skolutveckling och utvecklingsfrågor kopplas också allt tätare ihop med forskning inom den gängse formen forskning och utveckling (FoU). Kommuner presenterar förslag på att lärare ska arbeta mer integrerande med forskning i sin dagliga undervisning och att det kommer att ställas ökade krav på att lärarna också kan presentera på vilket sätt de tänker arbeta med forskning i sin undervisning. Denna diskussion bör Skolverket följa nära. Skolverkets engagemang i nätverk och samverkansprojekt Skolverket deltar idag i flera nätverk, internationella och nationella, för en ökad tonvikt på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet inom skolverksamheterna: Skolverket delar i det europeiska nätverket Evidens Informed Policy in Education in Europe (EIPPE) som finansieras av EU-kommissionen och av EPPI i London. Skolverket är också aktivt i Myndighetsnätverket för evidens. Skolverket medverkar i en nordisk indikatorsgrupp inom ramen för ett nordiskt utvärderingsnätverk. Denna grupp gav 2009-2010 Danish Clearinghouse for Educational research i uppdrag att genomföra en systematisk forskningsöversikt med benämningen ”Input, Process and Learning in Primary and Lower Secondary Schools – A Systematic Review”. Idag ingår Skolverket i ett nytt samarbetsprojekt som syftar till att ta fram en systematisk forskningsöversikt på förskoleområdet men att framförallt bygga upp en databas, öppen för verksamma i praktiken, med kvalitetssäkrat material i från de nordiska länderna. Databasen byggs upp enligt standards från EPPI center i London i samverkan med Danish Clearinghouse for Educational research. 10 Detta tänkande genomsyrar Rolf Sandahls betänkande Att nå ut och nå ända fram samt den projektplan som EPPI formulerat inom ramen för sitt EU-finansierade med partners från ett tjugotal länder. Två svenska pedagogforskare uttryckte nyligen en stark oro för utvecklingen: Vi är mindre hoppfulla härvidlag och ser ett scenario där framförallt kvantitativt orienterade forskare sammanställer ”evidens” som sedan ska översättas i riktlinjer och rekommendationer av Skolverket. Vi har redan hör diskussionerna på skolchefsnivå och i skolorna: ’Har ni evidens för det’ ’Metoden X är evidensbaserad’ och så vidare.”(Nilholm & Evaldsson 2010:321).
Page 1 and 2: Eva Minten/ Jessica Lindvert Dnr 80
Page 3 and 4: Skolverket 2011-08-25 3 (16) tioner
Page 5 and 6: Skolverket 2011-08-25 5 (16) dicins
Page 7 and 8: Skolverket 2011-08-25 7 (16) Så ha
Page 9: Skolverket forskningsupplägget
Page 13 and 14: Skolverket 2011-08-25 13 (16) Ett r
Page 15 and 16: Skolverket 2011-08-25 15 (16) Skolv

Promemoria om evidens pÃ¥ utbildningsomrÃ¥det

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?