Implementation of The LSP-concept in Extended Aeration
Implementation of The LSP-concept in Extended Aeration
Implementation of The LSP-concept in Extended Aeration
- No tags were found...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
1. Inledn<strong>in</strong>g<br />
__________________________________________________________________<br />
1.1 Bakgrund<br />
Dagens debatt om utsläpp av syreförbrukande och miljöfarliga ämnen i sjöar och<br />
vattendrag har lett till att skogs<strong>in</strong>dustr<strong>in</strong> under senare år fått större och större krav på<br />
förbättrad externvattenren<strong>in</strong>g. Detta, <strong>of</strong>ta i samband med ambitioner om ökad<br />
produktion, har lett till att massabruken i stor utsträckn<strong>in</strong>g börjat överge traditionella<br />
luftade dammar, till fördel för mer effektiva ren<strong>in</strong>gsprocesser. Vid ren<strong>in</strong>g av<br />
skogsbruksvatten <strong>in</strong>riktar man sig i första hand på att avlägsna organiskt material i<br />
vattnet. Fosfor och kväve f<strong>in</strong>ns <strong>of</strong>ta i begränsade mängder, och måste därför ibland<br />
doseras externt för att de biologiska processerna ska fungera tillfredställande.<br />
Pr<strong>in</strong>cipen för Low Sludge Production (<strong>LSP</strong>), som är en aerob ren<strong>in</strong>gsmetod för<br />
avloppsvatten, utvecklades under mitten av 1990-talet i samarbete mellan Anox AB<br />
och Lunds universitet med stöd från Skogs<strong>in</strong>dustr<strong>in</strong>s Forskn<strong>in</strong>gsstiftelse. Konceptet<br />
bygger på att genom ett tvåstegsförfarande selektera fram frisimmande bakterier i ett<br />
första steg, vilka sedan kommer att konsumeras av s.k. filtrerande mikrodjur i ett<br />
andra steg. Resultatet förväntas bli en m<strong>in</strong>skn<strong>in</strong>g av slamproduktionen och<br />
förbättrade slamegenskaper, jämfört med andra aeroba processer.<br />
Den första fullskaleanläggn<strong>in</strong>gen byggdes 1998 vid Norske Skog Folla CTMP.<br />
Bioslamproduktionen m<strong>in</strong>skade från 0,2 till 0,02 kg SS/kg COD reducerad, d.v.s. en<br />
m<strong>in</strong>skn<strong>in</strong>g med 90 %. Förutom m<strong>in</strong>skad slamproduktion erhölls även förbättr<strong>in</strong>g av<br />
slammets avvattn<strong>in</strong>gsegenskaper (Welander et al., 2000).<br />
På Mönsterås Bruk, som är ett sulfatmassabruk <strong>in</strong>om Södra-koncernen, övergick<br />
man 1998 från att tidigare ha använt sig av luftade dammar, till externvattenren<strong>in</strong>g<br />
med en långtidsluftad aktivslamprocess. Denna anläggn<strong>in</strong>g fungerar i dagsläget bra,<br />
men förhoppn<strong>in</strong>gar f<strong>in</strong>ns att genom en konverter<strong>in</strong>g till <strong>LSP</strong>-pr<strong>in</strong>cipen sänka<br />
slamproduktionen och förbättra slamegenskaperna.<br />
Överskottslammet representerar stora kostnader i form av avvattn<strong>in</strong>g och slutlig<br />
hanter<strong>in</strong>g. Nya deponer<strong>in</strong>gsavgifter, och på sikt förbud mot att deponera organiskt<br />
avfall, gör deponer<strong>in</strong>g till ett kostsamt och i längden ohållbart alternativ. Avvattn<strong>in</strong>g<br />
av bioslam till en torrhalt som är lönsam för förbränn<strong>in</strong>g är <strong>of</strong>ta både svårt att uppnå<br />
och dyrt att genomföra. Att m<strong>in</strong>ska mängden bioslam och därmed öka förhållandet<br />
__________________________________________________________________<br />
3
Change language