Implementation of The LSP-concept in Extended Aeration

More documents

Recommendations

Info

2. Biologisk rening av skogsindustriella avloppsvatten __________________________________________________________________ 2.1 Introduktion De flesta massaindustrier i Sverige använder sig av biologisk avloppsvattenrening för att reducera mängden organiskt material – BOD (Biological Oxygen Demand) och COD (Chemical Oxygen Demand), och i vissa fall kväve och fosfor, i utgående vatten till recipienten. Biologisk vattenrening bygger på principen att mikroorganismer bryter ned organiskt material dels för att tillgodogöra sig energi, men också för att bygga upp ny cellmassa. Traditionellt sett har luftade dammar varit det gängse medlet att rena avloppsvatten från massaindustrin. Luftade dammar fungerar enligt samma biologiska förutsättningar som en aktivslamanläggning, med skillnaden att ingen slamåterföring sker. Detta medför att enorma luftningsvolymer krävs för att luftade dammar ska ge ett fullgott reningsresultat. Normalt erhålls en COD-reduktion på cirka 30 – 45 %, samt en mycket dålig slamavskiljning i eftersedimenteringen (Ek et al., 1994). Sedimenteringsproblemet beror på att det genererade bioslammet består till största delen av snabbväxande, frisimmande bakterier som är för små för att sedimentera av gravitationen. Resultatet blir ett finpartikulärt suspenderat material som följer med utgående vatten. Dessa anläggningar används fortfarande, men ersätts mer och mer med metoder som är effektivare både med avseende på reningsresultat såväl som utrymmesbehov. Kväve och fosfor är nödvändiga näringsämnen som behövs vid biologisk vattenrening. Essentiella spårämnen inkluderar järn, mangan, koppar, kobolt, magnesium, kalium och kalcium. Fosfor spelar en vital roll vid energiöverföringen inom cellerna, medan kvävets funktion till största delen är att fungera som byggsten i cellernas proteiner (Saunamäki, 1994). I kommunala avloppsreningsverk finns ofta kväve och fosfor i överskott, sett till det organiska material som ska reduceras i anläggningen. Vid rening av skogsbruksvatten är förutsättningarna annorlunda. Här har vattnet ofta temperaturer över 30°C och höga COD-halter i förhållande till tillgång på fosfor och kväve. Fosfor och kväve får därför ofta doseras externt för att processen ska fungera tillfredställande. Fosforn i avloppsvattnet kommer främst från veden, medan kvävet till störst delen härstammar från de kemikalier som används i massatillverkningen. Brist på fosfor och kväve i en biologisk vattenreningsprocess kan dels resultera i otillräcklig COD-reduktion, dels i att oönskade slamegenskaper uppträder (Saunamäki, 1994). Som oönskade slamegenskaper avses främst __________________________________________________________________ 7
Biologisk rening av skogsindustriella avloppsvatten _______________________________________________________ slamsvällning som kan medföra slamflykt, vanligtvis orsakad av filamentbildande bakterier. Ytterligare en aspekt på val av reningsmetod är slamproduktionen, d.v.s. det överskottslam som måste tas ut för att hålla en jämn slamhalt i systemet. Behandling av överskottslammet innebär stora kostnader. Varken förbränning eller deponering är något ekonomiskt fördelaktigt alternativ. För att minimera kostnaderna med överskottslammet är det därför önskvärt att ha en så låg slamproduktion som möjligt, utan att reningsgrad och slamegenskaper försämras. Vid avvattning blandas bioslam, vilket generellt sett är svåravvattnat, med primärslam som på grund av det höga innehållet av fibrer är betydligt lättare att avvattna (Welander et al., 2000). En låg slamproduktion gör att andelen primärslam ökar, vilket bidrar till ett mer lättavvattnat slam. Det finns olika teorier om hur dessa frågeställningar ska lösas. Gemensamt för de som tas upp i den här rapporten är att man försöker manipulera ekosystemet på olika sätt, för att selektera fram önskade mikroorganismer och på så sätt uppnå den reningsgrad, slamproduktion och de slamegenskaper som eftersträvas. __________________________________________________________________ 8
Page 1: ___________________________________
Page 5 and 6: English Summary - Implementation of
Page 7 and 8: Pilot Study The possibilities of co
Page 9: Comparison between full scale proce
Page 12 and 13: Innehållsförteckning ____________
Page 14 and 15: 1. Inledning ______________________
Page 16: Inledning _________________________
Page 21 and 22: Biologisk rening av skogsindustriel
Page 34 and 35: 3. Implementering av LSP-konceptet
Page 36 and 37: Implementering av LSP-konceptet i L
Page 38 and 39: Implementering av LSP-konceptet i L
Page 40: Implementering av LSP-konceptet i L
Page 43 and 44: Resultat __________________________
Page 65 and 66: Simulering ________________________
Page 67 and 68:
Simulering ________________________
Page 70 and 71:
6. Diskussion _____________________
Page 72 and 73:
7. Slutsatser _____________________
Page 74:
Rapporter Ek M., Parvall B., Simon
Page 77 and 78:
Appendix B - Närsalter i frisimmar
Page 79 and 80:
12-okt 77615 11 710 230 12,9 13-okt
Page 81 and 82:
12-okt 43 720 180 4980 13-okt 14-ok
Page 83 and 84:
10-okt 5,3 0,16 11-okt 5,3 0,16 12-
Page 85:
___________________________________
Page 88 and 89:
___________________________________
Page 90 and 91:
___________________________________
Page 92 and 93:
___________________________________
Page 94 and 95:
___________________________________
Page 96 and 97:
___________________________________
Page 98:
___________________________________
show all

Implementation of The LSP-concept in Extended Aeration

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?