Implementation of The LSP-concept in Extended Aeration

More documents

Recommendations

Info

Biologisk rening av skogsindustriella avloppsvatten _______________________________________________________ 2.5.2 Mikrobiologi Mikrobiellt sett är det samma processer som styr reningen i en biofilmsanläggning med suspenderat bärarmaterial som i tidigare behandlade aktivslamanläggning. Skillnaden i en biofilmsanläggning är att den aktiva biomassan växer på ett bärarmaterial istället för att vara fri i vattenvolymen. Föroreningarna i avloppsvattnet bryts ned genom att diffundera in i biofilmen där nedbrytningen sker. Det är alltså diffusionen av näringsämnen och syre genom biofilmen som styr nedbrytningshastigheten. För att oxidationen ska fungera tillfredställande krävs en betydligt högre syrekoncentration i vattnet vid biofilmsprocesser jämfört med en konventionell aktivslamanläggning. Genom att biomassan får tillväxa på ett bärarmaterial kan slamåldern i biofilmen hållas hög, vilket bidrar till en effektivare rening och en lägre slamproduktion. Nackdelen med att driva en reningsanläggning som en biofilmsprocess är att slammet kan kräva stabilisering och rötning, vilket innebär ökade kostnader vid slambehandling. __________________________________________________________________ 19
Biologisk rening av skogsindustriella avloppsvatten _______________________________________________________ 2.6 Aktivslamanläggning med membranbioreaktor 2.6.1 Processen En process med membranbioreaktor bygger på samma princip som en konventionell aktivslamprocess, med skillnaden att bioslammet avskiljs genom ett membran istället för vanlig sedimentering. Inflöde Sedimentering Aerob volym med membranseparering Permeat, Utflöde Primärslam Retentat, Överskottslam Figur 2.6.1. Principskiss över aktivslamanläggning med membranseparering Inom membranteknik används mikrofiltrering som separerar stora partiklar i bakteriestorlek (> 1 mm), ultrafiltrering som separerar pariklar i molekylstorlek, nanofiltrering som separerar partiklar i jonstorlek samt omvänd osmos som separerar joner (Hanner, 2001). Det är transmembrantrycket, d.v.s. tryckskillnaden mellan membranets båda sidor som är den drivande kraften. Den mängd permeat som kan filtreras genom membranet per tids- och ytenhet kallas flux. Vid tillämpning av membranteknik inom avloppsvattenrening är mikrofiltrering lämplig och man kan här driva anläggningen vid flux mellan 20 till 50 l/m 2 h (Hanner, 2001). Inom avloppsvattenrening används ofta hålfibermembran som dränks i aktivslambassängen varvid permeatet sugs ut. Fördelarna med en aktivslamanläggning med membranbioreaktor är att man får en kompakt design och kan på så sätt spara utrymme. Detta är möjligt på grund av att man kan driva anläggningen med en betydligt högre slamhalt; 12-15 g/l är normalt för ett vanligt membran och cirka 25 g/l för hålfibermembran (Hanner, 2001). Samtidigt som anläggningen drivs vid denna höga slamhalt kan ett partikelfritt utgående vatten erhållas. En av nackdelarna är att tekniken fortfarande är förhållandevis dyr. Problem kan uppstå med att det bildas beläggning på membranytan så att genomträngligheten minskar. En anläggning med membranbioreaktor bör också drivas med utjämnade flöden för att få konstant belastning på reaktorerna. __________________________________________________________________ 20
Page 1: ___________________________________
Page 5 and 6: English Summary - Implementation of
Page 7 and 8: Pilot Study The possibilities of co
Page 9: Comparison between full scale proce
Page 12 and 13: Innehållsförteckning ____________
Page 14 and 15: 1. Inledning ______________________
Page 16: Inledning _________________________
Page 19 and 20: Biologisk rening av skogsindustriel
Page 29: Biologisk rening av skogsindustriel
Page 34 and 35: 3. Implementering av LSP-konceptet
Page 36 and 37: Implementering av LSP-konceptet i L
Page 38 and 39: Implementering av LSP-konceptet i L
Page 40: Implementering av LSP-konceptet i L
Page 43 and 44: Resultat __________________________
Page 65 and 66: Simulering ________________________
Page 67 and 68: Simulering ________________________
Page 70 and 71: 6. Diskussion _____________________
Page 72 and 73: 7. Slutsatser _____________________
Page 74: Rapporter Ek M., Parvall B., Simon
Page 77 and 78: Appendix B - Närsalter i frisimmar
Page 79 and 80: 12-okt 77615 11 710 230 12,9 13-okt
Page 81 and 82:
12-okt 43 720 180 4980 13-okt 14-ok
Page 83 and 84:
10-okt 5,3 0,16 11-okt 5,3 0,16 12-
Page 85:
___________________________________
Page 88 and 89:
___________________________________
Page 90 and 91:
___________________________________
Page 92 and 93:
___________________________________
Page 94 and 95:
___________________________________
Page 96 and 97:
___________________________________
Page 98:
___________________________________
show all

Implementation of The LSP-concept in Extended Aeration

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?