Implementation of The LSP-concept in Extended Aeration

More documents

Recommendations

Info

Biologisk rening av skogsindustriella avloppsvatten _______________________________________________________ Aktivslamflockar bildas av två olika typiska komponenter: en biologisk komponent bestående av olika typer av heterotrofa bakterier och vissa mikrodjur, och en ickebiologisk komponent bestående av organiska och oorganiska partiklar. Det är stor spännvidd på partikelstorleken i aktivslam – varierande mellan 0,5 – 5 mm för enskilda bakterier upp till aggregat större än 1 mm (Jenkins et al., 1993). Det finns flera typer av separationsproblem som kan uppstå i en aktivslamprocess. Dessa problem kan orsakas av exempelvis tillväxt av frisimmande bakterier, mikroflockar och filamentbildande bakterier, eller då bakterierna växer i exocellulärt slem eller bildar skum. Vid tillväxt av frisimmande bakterier är problemet att bakterierna inte bildar flockar, varvid det slam som bildas inte kan sedimentera. Utgående vatten blir då grumligt av bakterierna och det organiska material som är bundet i bakterierna medför en ökad syreförbrukning i recipienten. Bildandet av mikroflockar, d.v.s. små, svaga och kompakta flockar, kan anses vara något bättre än frisimmande bakterier. Dock är svårigheterna vid sedimentering fortfarande stora. Uppkomsten av filamentbildande bakterier tros bero på att dessa sorters bakterier, under vissa processförhållanden av närsaltsbrist och låg tillgång på syre, selekteras fram till nackdel för andra tillväxtformer. Filamentbildande bakterier har två stora fördelar i begränsade miljöer; dels placeringen utanför flockarna och dels storleken på filamenten, vilket gör att filamentbildande bakterier har en betydligt större yta som kommer i kontakt med avloppsvattnet. Dessa egenskaper gör att de lättare tar upp näringsämnen och syre, och de klarar därför av förhållanden där tillgång på syre och näringsämnen är begränsad. De filamentbildande bakterierna gör att bioslammet tillväxer i nätverk där vatten binds. Att få detta nätverk att sedimentera är mycket svårt. __________________________________________________________________ 11
Biologisk rening av skogsindustriella avloppsvatten _______________________________________________________ 2.3 Långtidsluftad aktivslamanläggning, LAS 2.3.1 Processen Konceptet för långtidsluftade aktivslamanläggningar utvecklades då man ville finna en metod att implementera aktivslamprincipen i befintliga luftade dammar inom massaindustrin. Anläggningarna är ofta utrustade med en anoxa selektor, vilken främst är till för att reducera klorat vid framställning av klorblekt pappersmassa. Avloppsvattenrening med anox selektor är också något som används för att undvika problem med filamentbildande bakterier. Processkonfigurationen för LAS visas nedan medan den anoxa selektorns mikrobiella princip förklaras i 2.3.2. N, P Inflöde Sedimentering Anox selektor Aerob volym Sedimentering Utflöde Primärslam Returslam Överskottslam Figur 2.3.1. Principskiss över långtidsluftad aktivslamanläggning med anox selektor Skillnaden mellan en vanlig aktivslamprocess och en långtidsluftare är att bakterierna hålls kvar längre i systemet i långtidsluftaren, d.v.s. man driver processen vid en betydligt högre slamålder. Jämförelsevis kan normal slamålder i en långtidsluftare ligga mellan 25 och 50 dygn, medan den i en normalbelastad aktivslamanläggning ligger mellan 3 och 7 dygn. Detta betyder att den biologiska nedbrytningen kan fortgå under en längre tidsperiod med ökad nedbrytning och lägre slamproduktion som följd. Konsekvenserna av den långa slamåldern blir också att systemet blir mindre känsligt för störningar. Hydrauliska uppehållstiden i en LAS är vanligen cirka 36 timmar, vilket kan jämföras med uppehållstiden för luftade dammar på mellan 4 och 10 dygn (Sivard, 2001) och cirka 3 timmar för en normalbelastad konventionell aktivslamanläggning (Kemira Kemi AB, 1989). Normalt hålls en lägre slamkoncentration i selektorn än i luftade zonen. Selektorvolymen upptar vanligtvis 10-20 % av den totala omblandade volymen. Då returslammet leds tillbaka delas strömmarna mellan aeroba zonen och selektorn, där den luftade zonen vanligtvis erhåller den största delen av slammet. __________________________________________________________________ 12
Page 1: ___________________________________
Page 5 and 6: English Summary - Implementation of
Page 7 and 8: Pilot Study The possibilities of co
Page 9: Comparison between full scale proce
Page 12 and 13: Innehållsförteckning ____________
Page 14 and 15: 1. Inledning ______________________
Page 16: Inledning _________________________
Page 19 and 20: Biologisk rening av skogsindustriel
Page 21: Biologisk rening av skogsindustriel
Page 34 and 35: 3. Implementering av LSP-konceptet
Page 36 and 37: Implementering av LSP-konceptet i L
Page 38 and 39: Implementering av LSP-konceptet i L
Page 40: Implementering av LSP-konceptet i L
Page 43 and 44: Resultat __________________________
Page 65 and 66: Simulering ________________________
Page 67 and 68: Simulering ________________________
Page 70 and 71: 6. Diskussion _____________________
Page 72 and 73:
7. Slutsatser _____________________
Page 74:
Rapporter Ek M., Parvall B., Simon
Page 77 and 78:
Appendix B - Närsalter i frisimmar
Page 79 and 80:
12-okt 77615 11 710 230 12,9 13-okt
Page 81 and 82:
12-okt 43 720 180 4980 13-okt 14-ok
Page 83 and 84:
10-okt 5,3 0,16 11-okt 5,3 0,16 12-
Page 85:
___________________________________
Page 88 and 89:
___________________________________
Page 90 and 91:
___________________________________
Page 92 and 93:
___________________________________
Page 94 and 95:
___________________________________
Page 96 and 97:
___________________________________
Page 98:
___________________________________
show all

Implementation of The LSP-concept in Extended Aeration

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?