Implementation of The LSP-concept in Extended Aeration

More documents

Recommendations

Info

Biologisk rening av skogsindustriella avloppsvatten _______________________________________________________ 2.2 Aktivslamanläggning 2.2.1 Processen En aktivslamanläggning, vars mikrobiella principer beskrivs nedan, bygger på samma biologiska principer som tidigare nämnda luftade dammar, med skillnaden att i aktivslamanläggningen recirkuleras bakterierna tillbaka in i reningsanläggningen efter sedimentering. Eftersom man på så sätt får en högre koncentration av aktiva bakterier behöver inte den luftade volymen i aktivslamanläggningen vara lika stor som en luftad damm. Reningen blir ofta effektivare och kräver dessutom inte på långa vägar lika stora utrymmen som en luftad damm. Inflöde Sedimentering Aerob volym Sedimentering Utflöde Primärslam Returslam Figur 2.2.1. Principskiss över aktivslamanläggning Överskottslam 2.2.2 Mikrobiologi Aerob biologisk vattenrening bygger på att mikroorganismer oxiderar organiskt material till koldioxid och vatten. Oxidationen av löst organiskt material utförs främst av bakterier. Då C 18 H 19 O 9 N sätts som approximativ kemisk formel på organiskt material, kan oxidationen ske enligt följande två reaktioner: C 18 H 19 O 9 N + 17,5 O 2 + H + Æ 18 CO 2 + 8 H 2 O + NH 4+ (utan nitrifikation) C 18 H 19 O 9 N + 19,5 O 2 Æ 18 CO 2 + 9 H 2 O + H + + NO 3- (med nitrifikation) Stora mängder energi frigörs vid oxidationen, vilket leder till produktion av ny biomassa och värme. Förenklat kan dess processer sammanfattas genom följande reaktioner: Organiskt material + O 2 Æ CO 2 + H 2 O + energi Organiskt material + energi Æ biomassa __________________________________________________________________ 9
Biologisk rening av skogsindustriella avloppsvatten _______________________________________________________ I en aktivslamprocess konverteras mellan 25 och 50 % av reducerad COD till biomassa (Welander et al., 2000). Utbyteskonstanten mellan producerad biomassa och reducerad mängd BOD ligger i en normalbelastad aktivslamprocess mellan 0,7 och 0,8 kg SS / kg red. BOD (Kemira Kemi AB, 1989), vilket omräknat till COD blir ungefär 0,3 till 0,4 kg SS/kg red. COD. Önskvärt är att så mycket organiskt material som möjligt oxideras till koldioxid och vatten enligt den övre reaktionen. Detta medför en minskad slamproduktion, men också en ökad syreförbrukning. Det organiska material som inte oxideras eller byggs in i biomassan kan vara av både löst och partikulär karaktär. Det kan dels konverteras till andra organiska föreningar, dels passera oförändrat genom anläggningen som inert COD. Om avloppsvattnet inte innehåller några toxiska ämnen samtidigt som det finns mer tillgängligt kväve i avloppsvattnet än vad som assimileras i cellmassan och slamåldern är tillräckligt hög för att nitrifikationsbakterier ska kunna tillväxa, kommer resterande ammoniumkväve att oxideras av autotrofa nitrifikationsbakterier via nitrit till nitrat: NH 4 + + 1,5 O 2 Æ NO 2 - + 2 H + + H 2 O NO 2 - + 0,5 O 2 Æ NO 3 - Summa: NH 4 + + 2 O 2 Æ NO 3 - + 2 H + + H 2 O För att tillföra syre till mikroorganismerna blåses kontinuerligt stora mängder luft in i systemet. Alternativt kan vattnet syresättas med ytluftare, där vattnet finfördelas genom att kastas upp i luften, varvid små luftbubblor drivs in i vattnet. Aktivslamprocessen bygger på att bioslammet får sedimentera och den största delen av det förtjockade slammet leds tillbaka in i processen. Detta betyder att flockbildande bakterier kommer att selekteras till förmån för frisimmande bakterier, vilka kommer att sköljas ut ur systemet via det renade vattnet. Beroende på slamålder och karaktären på avloppsvattnet kommer också olika grupper av mikrodjur att selekteras fram i slammet. Vid kort slamålder består mikrofaunan till största delen av flagellater och vissa sorters ciliater (klockdjur). Vid längre slamålder utvecklas andra sorters av mikrodjur som t.ex. toffeldjur, rotatorier (hjuldjur) och nematoder. Mikrodjuren äter bakterier, varför en rik mikrofauna minskar andelen frisimmande bakterier då dessa lättast konsumeras. Detta medför att bakterier i en aktivslamprocess kommer, vid optimal drift, att tillväxa sammanslutna i flockar. Eftersom den exponerade ytan på så sätt minskas skyddas de mer effektivt mot att bli konsumerade av mikrodjuren. Samtidigt blir, p.g.a. mikrodjurens verksamhet, utgående vatten klart och fint. __________________________________________________________________ 10
Page 1: ___________________________________
Page 5 and 6: English Summary - Implementation of
Page 7 and 8: Pilot Study The possibilities of co
Page 9: Comparison between full scale proce
Page 12 and 13: Innehållsförteckning ____________
Page 14 and 15: 1. Inledning ______________________
Page 16: Inledning _________________________
Page 19: Biologisk rening av skogsindustriel
Page 23 and 24: Biologisk rening av skogsindustriel
Page 34 and 35: 3. Implementering av LSP-konceptet
Page 36 and 37: Implementering av LSP-konceptet i L
Page 38 and 39: Implementering av LSP-konceptet i L
Page 40: Implementering av LSP-konceptet i L
Page 43 and 44: Resultat __________________________
Page 65 and 66: Simulering ________________________
Page 67 and 68: Simulering ________________________
Page 70 and 71:
6. Diskussion _____________________
Page 72 and 73:
7. Slutsatser _____________________
Page 74:
Rapporter Ek M., Parvall B., Simon
Page 77 and 78:
Appendix B - Närsalter i frisimmar
Page 79 and 80:
12-okt 77615 11 710 230 12,9 13-okt
Page 81 and 82:
12-okt 43 720 180 4980 13-okt 14-ok
Page 83 and 84:
10-okt 5,3 0,16 11-okt 5,3 0,16 12-
Page 85:
___________________________________
Page 88 and 89:
___________________________________
Page 90 and 91:
___________________________________
Page 92 and 93:
___________________________________
Page 94 and 95:
___________________________________
Page 96 and 97:
___________________________________
Page 98:
___________________________________
show all

Implementation of The LSP-concept in Extended Aeration

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?