Implementation of The LSP-concept in Extended Aeration

More documents

Recommendations

Info

Biologisk rening av skogsindustriella avloppsvatten _______________________________________________________ 2.3.2 Mikrobiologi I många fall har filamentbildande bakterier behandlats genom tillsats av toxiska ämnen, som t.ex. klor och väteperoxid. De toxiska ämnena är till största delen verksamma på de filamentbildande bakterierna, beroende på placeringen utanför slamflockarna och den större exponerade ytan. Eftersom den här metoden endast löser problemet då det redan uppkommit, kommer slamegenskaperna försämras om tillsatsen av kemikalierna upphör. Ett alternativ till att behandla de dåliga slamegenskaperna med kemikalier, är att försöka förhindra uppkomsten av filamentbildande bakterier genom kinetisk eller metabolisk selektion (Andreasen et al., 1999). Tillväxten av filamentbildande bakterier kan kontrolleras dels genom att förutsättningarna för flockbildande bakterier förbättras, vilket medför att de filamentbildande bakterierna konkurreras ut, och dels genom att direkt påverka tillväxten av filamentbildande bakterier genom att ändra syreförhållandena i processen. Det första alternativet är det som normalt kallas för kinetisk selektion, medan det andra alternativet kallas för metabolisk selektion där man utnyttjar att filamentbildande bakterier inte är aktiva under anaeroba och anoxa förhållanden. Kinetisk selektion Vid kinetisk selektion utnyttjas att filamentbildande och flockbildande bakterier har olika maximal tillväxthastighet, beroende på substratkoncentration. Filamentbildande bakterier har en fördel vid låga substratkoncentrationer och flockbildande bakterier vid höga. Vid högre substratkoncentrationer är de flockbildande bakterierna kapabla att omsätta det lättnedbrytbara materialet fortare än de filamentbildande, vilka på så sätt kommer att konkurreras ut. Processtekniskt kan detta lösas genom att först ha ett högbelastat steg, följt av ett lågbelastat. I det första steget kommer den största delen av det lättnedbrytbara materialet brytas ned av flockbildande bakterier med hög tillväxthastighet, och filamentbildande bakterier kommer att konkurreras ut. I det andra steget kommer den största delen av det lättnedbrytbara materialet att vara förbrukat, varför filamentbildande bakterier inte kommer att selekteras här heller. Metabolisk selektion Eftersom den maximala tillväxthastigheten för några sorter av filamentbildande bakterier kan vara nära den maximala tillväxthastigheten för flockbildande bakterier kan det vara svårt att styra tillväxten av filamentbildande bakterier genom kinetisk selektion. Det kan också vara svårt att styra processen kinetiskt beroende på variationer i flöde och sammansättning av näringsämnen och organiskt material. Då finns möjligheten att kontrollera tillväxten av filamentbildande bakterier genom __________________________________________________________________ 13
Biologisk rening av skogsindustriella avloppsvatten _______________________________________________________ metabolisk selektion, d.v.s. genom att ändra processförhållandena från aeroba till anoxa förhållanden. Detta processalternativ leder till att mikroorganismer som metaboliskt kan fungera under dessa förhållanden kommer att selekteras. De flesta filamentbildande bakterier har inte förmågan att denitrifiera, d.v.s. använda nitrat som slutlig elekronacceptor, vilket medför att de inte kommer att kunna konkurrera med flockbildande bakterier i anox miljö. Effektiviteten för en anox selektor är därför beroende av att det finns tillräckligt mycket nitrat tillgängligt för denitrifikation. Vid tillämpning inom avloppsvattenrening inom massaindustrin är det därför ofta nödvändigt att tillsätta kväve för att kunna få en fungerande anox selektor. __________________________________________________________________ 14
Page 1: ___________________________________
Page 5 and 6: English Summary - Implementation of
Page 7 and 8: Pilot Study The possibilities of co
Page 9: Comparison between full scale proce
Page 12 and 13: Innehållsförteckning ____________
Page 14 and 15: 1. Inledning ______________________
Page 16: Inledning _________________________
Page 19 and 20: Biologisk rening av skogsindustriel
Page 23: Biologisk rening av skogsindustriel
Page 34 and 35: 3. Implementering av LSP-konceptet
Page 36 and 37: Implementering av LSP-konceptet i L
Page 38 and 39: Implementering av LSP-konceptet i L
Page 40: Implementering av LSP-konceptet i L
Page 43 and 44: Resultat __________________________
Page 65 and 66: Simulering ________________________
Page 67 and 68: Simulering ________________________
Page 70 and 71: 6. Diskussion _____________________
Page 72 and 73: 7. Slutsatser _____________________
Page 74:
Rapporter Ek M., Parvall B., Simon
Page 77 and 78:
Appendix B - Närsalter i frisimmar
Page 79 and 80:
12-okt 77615 11 710 230 12,9 13-okt
Page 81 and 82:
12-okt 43 720 180 4980 13-okt 14-ok
Page 83 and 84:
10-okt 5,3 0,16 11-okt 5,3 0,16 12-
Page 85:
___________________________________
Page 88 and 89:
___________________________________
Page 90 and 91:
___________________________________
Page 92 and 93:
___________________________________
Page 94 and 95:
___________________________________
Page 96 and 97:
___________________________________
Page 98:
___________________________________
show all

Implementation of The LSP-concept in Extended Aeration

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?