Glimten 2007 nr 2.pdf - Sigtunahem

MILJÖ
MILJÖ
Grön el, biobränslen, minskad fordonspark, fler miljöbilar,
eco-driving, gröna inflygningar, biogasdrivna bussar, ökat
utbud av kollektivtrafik och separat kö för miljötaxi är bara
några åtgärder för ett miljövänligare Arlanda.
– Det är inget skryt
att påstå att Arlanda
flygplats är bland världens
mest miljövänliga,
säger Åsa Sahlqvist, tf
miljöchef, Luftfartsverket.
Redan 1998 beslutade Luftfartsverket att
differentiera start och landningsavgifterna
till och från Sveriges flygplatser. Det betyder
att avgifterna är kopplade till hur
mycket avgaser och buller ett flygplan ger
ifrån sig. Sverige tillsammans med Schweiz
var därmed först i världen att införa den
här typen av reglering.
– Hänsyn till miljön är något som genomsyrar
hela luftfartsverkets verksamhet
och vägs in i alla beslut. Vi påverkar det
som går att påverka. Återstående utsläpp
kompenseras genom att vi köper CDMcertifikat
(Clean Development Mechanism).
Luftfartsverket är nämligen som första
stora svenska företag klimatneutralt sedan
ett par år tillbaka. Därmed kan man erbjuda
tjänster som produceras utan negativ
klimatpåverkan. Ett klimatneutralt företag
beräknar och minskar sina koldioxidutsläpp
genom ett åtgärdsprogram. Avstämning
görs årligen och de utsläpp som företaget
då inte kunnat eliminera kommer istället
att kompenseras genom inköp av certifikat
som visar att utsläpp på andra håll i världen
minskar istället. På så sätt kommer företagets
verksamheter att bedrivas utan negativ
påverkan på klimatet globalt sett. 2006
köpte Luftfartsverket certifikat för utsläpp
motsvarande 15 000 ton koldioxid.
– Vi har på det här sättet finansierat
skogsplanteringar i Costa Rica, vindkraft i
Kina och biobränslebaserad värmeproduktion
i Syd-Afrika.
När det gäller Luftfartsverkets arbete
med att bidra till att minimera klimatpåverkan
är målsättningen noll koldioxidutsläpp
inom den egna verksamheten, i övrigt att
bli neutrala. Man köper grön el, godkänner
enbart miljöbilar vid inköp alternativt leasing,
har gått från oljeeldning till uppvärmning
med biomassa av terminaler. Och man
arbetar med att skapa vettiga kollektiva alternativ
till och från flygplatserna. Privatbilismen
till och från Arlanda genererar lika
mycket koldioxidutsläpp som flygplanen
vid start och landning.
– Med förhoppning om att minska privatbilismen
har vi utökat antalet bussturer
till och från Arlanda. Vi har utökat tågtrafiken
genom Upptåget. Och vi har infört en
särskild förturskö för miljövänlig taxi.
Vidare har man ombesörjt att en stor del
av busstrafiken är etanoldriven och man
är först i världen med biogasdrivna bussar
inom flygplatsområdet.
Även när det gäller flygtrafiken har
Luftfartsverket gjort satsningar. Förutom
start- och landningsavgifter har man infört
något man kallar ”Gröna inflygningar”. Att
likna vid en form av eco-driving. Målsättningen
är inte bara att minska avgaserna,
utan även minska bullret.
– Det handlar om att skapa förutsättningar
att planera resan bättre. Att kunna
flyga med en jämn hastighet och komma in
för landning i exakt i tid.
Med tanke på att Arlanda flygplats står
värd för 235 000 flygrörelser per år gör säkerligen
medvetenheten om problematiken
skillnad. Men trots all kunskap och medvetenhet,
trots alla miljösatsningar, menar
Åsa Sahlqvist att det inte går att se någon
ökad ström av miljömedvetna flygresenärer
som väljer Arlanda framför Kastrup och
Gardemoen. Men hon utesluter inte den
effekten i framtiden.
– Det är klart att den ökade mediabevakningen
av klimathot- och miljöfrågor
också får konsekvenser på Arlandas och
Luftfartsverkets verksamhet. Med en ökad
kunskap och medvetenhet bland resenärerna
följer naturligtvis ändrad efterfrågan
på sikt. Vi kan ju redan nu se att trafiken på
miljösidorna på Luftfartsverkets hemsida
ökat märkbart i alla fall.
Vilka effekter klimat och miljöfrågorna
kommer att få för flyget i framtiden vill
inte Åsa Sahlqvist kommentera. Men precis
som många andra tror hon på ökade priser.
– Däremot tror jag till skillnad från i dag
att transportmedlen på ett helt annat sätt
kommer att komplettera varandra. Jag tror
transportmedlet i sig blir ovidkommande.
Folk kommer mer att se till resmålet kontra
”hur tar jag mig dit enklast, smidigast
och mest miljövänligt”.
Arlanda energi
1 januari 2006 startade LFV (Luftfartsverket) en egen avdelning som numera
levererar all energi till flygplatsen. Så väl färdigt inomhusklimat som
färdig belyst yta utomhus. Redan år 2007 förväntas besparingarna synas
i resultaträkningen.
LFV äger nästan alla lokaler vid Arlanda flygplatsområde
vilket rör sig om cirka 450 000
kvadratmeter uppvärmd yta. Inte minst de stora
terminalbyggnaderna slukar mycket energi.
Värme på vintern och kyla på sommaren.
– Vi konsumerar som en mindre stad, säger
Kenth Arvidsson, chef för energiavdelningen
sedan starten.
Från att varit i en situation där kostnader och
miljöpåverkan flöt iväg ville LFV ta ett samlat
grepp över sin energisituation och minska energianvändning
och miljöpåverkan. Målsättningen
var naturligtvis att spara energi till förmån för
miljö och eknomi. Därför finns idag 27 personer
anställda på Arlanda energi med uppgift att
entydigt arbeta med energieffektivisering. Bland
annat har man utvecklat en typ av större produktionsanläggning
som ska producera värme på
vintern och kyla på sommaren för bland annat de
17 000 som arbetar på flygplatsen.
Kenth Arvidsson, chef för
Arlanda energiavdelning.
Text: Marina Ekdal, marknadschef | Foto: Katarina Karlsson, informatör
– Vi har startat ett projekt som bygger på redan
känd teknik. Det handlar om att tillvarata akviferlager
som finns naturligt i bergrum, bland
annat i Brunkebergsåsen i anslutning till Arlandaområdet.
Tekniken går ut på att borra ett antal hål i berget,
där man på sommaren pumpar ner vatten som
sedan kan utnyttjas vintertid. På motsvarande
sätt skapas fjärrkyla som sommartid kyler ner
de stora terminalbyggnaderna. Ungefär som en
termoseffekt.
Kent Arvidsson menar att man kommer att minska
behovet av såväl elkraft som fjärrvärme med
det här systemet. Arlanda energi räknar med en
payback på så kort tid som tre år.
– Målet är att minska energibehovet med 25
procent fram till år 2010.
För närvarande inväntar man miljötillstånd
innan projektet kan sättas i drift.
18 | Glimten | nr 2 | 2007 Glimten | nr 2 | 2007 | 19