Glimten 2007 nr 2.pdf - Sigtunahem

Arkitektur och design | Sigtunahem
Arkitektur och deisgn | Sigtunahem
Lennart Persson är en ofta sedd man i
Sigtunahems- och Sigtuna kommuns korridorer.
Allt som oftast brukar just hans
arkitektkontor, Arcum, vara inblandat när
nya bostadsprojekt ska uppföras, kontor,
gruppboenden, miljöhus byggas eller skolor
och sporthallar byggas om. Såväl Komfast,
Sigtuna kommuns fastighetsavdelning,
som Sigtunahem är flitiga beställare.
Det senaste i raden av bostadsprojekt signerat
Sigtunahem är Glimmervägen i Til.
– Det var ett oerhört roligt och spännande
projekt av den anledningen att vi
fick vara med från början, i själva planarbetet.
Det fanns i princip bara en oexploaterad
markyta.
Såväl Lennart Persson som Annika
Nurmi har en bakgrund som förutom arkitektur,
innefattar stads- och samhällsplanering.
Och båda menar att en helhetssyn på
estetik, funktion och ekonomi är nyckeln
till framgång.
– Just därför var Glimmervägen så
lyckat. Vi fick vara med och påverka hur
området skulle utformas från grunden.
Från hur mycket av ytan som skulle exploateras
till byggnadernas placering, höjd och
våningsantal.
– Jag måste ge en eloge till stadsbyggnadskontoret,
de är duktiga och trevliga att
samarbeta med.
Lennart Persson betonar vikten av att
eftersträva en god anpassning mellan markförhållanden
och byggnad. Bland annat för
att minimera ingreppen i terrängen och
påverkan på naturen. Han menar vidare att
just terräng och vegetation ofta är avgörande
för ett projekts framväxt. Att det i grund
och botten blir en fråga om funktion även
om ambitionen är att tillföra nya miljö- och
skönhetsvärden.
– När jag får ett nytt projekt framför mig
brukar jag börja med att samla all fakta.
Som kartmaterial, media, buller, infrastruktur
och liknande. Sedan lägger jag det åt
sidan. Och funderar i termer av hur skulle
jag vilja genomföra projektet utan begränsningar.
Resultatet blir en form av korsbefruktning
mellan dröm och verklighet.
Lennart Persson menar att det nästan
aldrig blir riktigt som man tänkt sig. Att
mycket litet utrymme lämnas åt självförverkligande.
Och redogör för de faktorer
som begränsar mer än andra. Han nämner
förutom platsens förutsättningar, beställaren
och själva beställningen i sig, befintlig
stadsplanering och inte minst ekonomin.
– De senaste åren har det byggts främst
små lägenheter oavsett hushållssammansättning,
efterfrågan och förhållanden i
övrigt. Därmed blir möjligheten till statlig
finansiering helt överordnad.
Och så har det sett ut sedan flera decennier
tillbaka. Barnrikehusen under mellan
och efterkrigstiden, miljonprogramområdena
under 1960- och 1970-talen är kanske
de mest kända.
– Vår roll blir att väva ihop allting. Att
presentera en förhållandevis flexibel lösning,
med ett antal alternativ där vi ändå
kan förvissa oss om att resultatet är något
vi kan leva med.
Såväl Lennart Persson som Annika
Nurmi menar att det kan vara svårt att få
gehör för rent estetiska värden, liksom för
vad som är modernt och trendigt. ”Ett litet
fönster för 2 700 kronor, onödigt”. Hör till
vardagen är ett exempel.
– Vi jobbar för en god arkitektur. Men
självklart är inte allt nytt bra, och allt var
inte bättre förr heller. Vår policy är att se
arkitektur och estetik på lång sikt. Ett hus
ska man ändå leva med i minst 50 år och då
passar det inte alltid att vara för modern.
Men man ska inte underskatta värdet av
konstnärlig utformning bara av den anledningen
att man inte kan räkna hem det på
kort sikt.
Lennart Persson berättar att han låter
sig inspireras av Bauhausgruppen, det vill
säga det enkla och funktionella. Det som
vi i dagligt tal kallar funkis och som initierades
bland annat av arkitekterna Mies van
der Rohe och Le Corbusier på 1930-talet .
De utgick från den rena och enkla formen
och studerade den objektivt, vetenskapligt
och systematiskt. I Sigtunahems bestånd
märks dragen bäst i Sigtunahems eget huvudkontor
på Stationsgatan 6.
Annika Nurmi säger sig inte ha några
speciella favoriter och vill inte heller. Risken
är att det begränsar menar hon.
– Eftersom jag kommer från Finland
Till vänster Lennart Persson och Annika
Nurmi från arkitektkontoret Arcum. Lennarts
första projekt för Sigtunahem var
Viggeby i Rosersberg. Till höger Sigtunahems
huvudkontor även det ritat av Arcum
arkitekter.
utgår alla från att Alvar Aalto är den som
inspirerat mig mest, och det stämmer nog,
för han har inspirerat många som i sin tur
inspirerar mig. Ett exempel är den japanska
arkitekturen. Det futuristiska, innovativa,
representerat av bland annat Tadao Ando.
Den bästa beställaren alla kategorier
är Sigtunahem. Orden är Lennart Perssons,
utan minsta tvekan eller darr på
rösten. Och bygger konstaterandet på det
faktum att Sigtunahem vet vad de vill och
vågar stå för det. Framförallt är han djupt
imponerad av energibesparingsarbetet.
– Sigtunahem är en fantastisk beställare.
Som får oss att tänka ett varv till. Dahn
Gidstedt är verkligen en föregångsman.
Jag tror inte folk förstår vilka insatser han
bidragit med. Minskade kostnader för
bolaget och mer pengar i plånboken för
hyresgästerna.
– Sigtunahem håller betydligt högre
kvalitet i sina bostadsprojekt än många kommersiella
bostadsproducenter. De är inte intresserade
på samma sätt eftersom de lämnar
ifrån sig produkten när projektet är klart.
Drömprojektet är redan förverkligat,
menar Lennart Persson. Och nämner bland
anant Glimmervägen. Stolt är han också
över Hälleberget i Sigtuna med NCC som
beställare.
– Framför allt beroende på att alla är så
nöjda med projektet. Folk trivs verkligen
där. Precis så var det i Viggeby också i
början av 1980-talet. Nu kan det projektet
tyckas omodernt men det var modernt för
sin tid. Bland annat genom anpassningen till
vegetationen och entréer med egen ingång.
Just nu, håller Annika nurmi och Lennart
Persson på med projekt Humlegården
för Sigtunahems räkning. Ett både om- och
tillbygge. Därtill Tvillingbackarna i Sigtuna
där låghusen från Glimmervägen får
stå modell.
– Det som är kvar att utveckla för Sigtunahem
är utemiljön, fortsätter Lennart
Persson. Marken, trädgården, skillnader
mellan privata och offentliga ytor, utvecklingen
av mötesplatser. Det ligger en oerhörd
kvalitet i att få till en bra och naturlig
inramning av livsrummet.
– I våra senaste projekt har vi tänkt i termer
av att få in naturen i bostaden. Stora
fönsterpartier i blickfånget från ytterdörren
ger ett enormt ljusinsläpp och ramar in en
naturen likt en tavla, påtalar Annika Nurmi.
– Det finns tankar bakom varje detalj och
planlösning, avslutar Lennart Perssonoch
tillägger.
– Tänk att varje fastighet och lägenhet
bär sin historia. Sitt tänk. Det skulle vara
av värde att dokumentera det och vidarebefordra
till brukaren. Jag tror det skapar
inte bara förståelse för att det blev som
det blev, utan också bidrar till en känsla av
tillhörighet och stolthet. Och kanske ökatkvarboende
Tadao Ando
Tadao Ando föddes i Osaka den 13 september
1941. Han blev intresserad av arkitektur
vid 15 års ålder när han lärde känna några
snickare som jobbade på ett bygge där han
bodde. Samtidigt fann han en bok med Le
Corbusiers kompletta verk i ett antikvariat
och då han efterskapade några av ritningarna
i boken väcktes intresset för arkitektur.
Ando har ingen formell arkitekturutbildning
och har inte heller praktiserat på något
arkitektkontor, utan är en helt självlärd
arkitekt. Sin utbildning har han fått från ett
flertal böcker och en världsomspännande
resa mellan 1962 och 1969 där han studerade
arkitekturen i USA, Europa och Afrika.
1969 startade han sitt kontor Tadao Ando
Architects & Associates i Osaka, vilket var
ovanligt då alla arkitekter annars sökte sig
till Tokyo.
Det första projekt som gav honom uppmärksamhet
var Azuma House i Osaka,
byggt mellan 1975 och 1976. Internationell
erkännelse fick han med projektet Rokko
Housing i Kobe (1983). Numera är han en av
världens mest kända arkitekter med stora
projekt som den japanska paviljongen vid
Expo’92 (1992), Museum of Wood (1994),
Chikatsu-Asuka Historical Museum (1994)
och Awaji-Yumebutai (1999). Men även
om han är internationellt känd intresserar
han sig fortfarande för små projekt som
enfamiljshus.
38 | Glimten | nr 2 | 2007 Glimten | nr 2 | 2007 | 39