Glimten 2007 nr 3.pdf - Sigtunahem

”Glimten” 

En kundtidning för Sigtunahems hyresgäster | nr 3 | 2007 

Din miljö 

inomhus 

– experterna tipsar 

Välkommen till 

Rosendals trädgård 

Miljön 

Sigtuna kommun en 

av 68 ekokommuner 

Porträttet 

Staffan Olsson 

– har en självklar plats i 

många märstabors hjärta 

Inbjudan till seminarium om klimathotet. Läs mer på sid 54

Redaktören har ordet | Sigtunahem 

CMYK 

B O E N D E M E D O M T A N K E 

Säg det med 

rosor och inte 

med ord ... 

Blommor har alltid haft en terapeutisk inverkan på 

människan. Att säga det med en bukett blommor 

har öppnat vägen till många hjärtan. 

Att få uppleva grönska inger livsmod och 

välbefinnande. Utan dagliga sinneintryck 

från naturen slocknar vi förmodligen som 

människor. Forskning kring hur natur och 

parker påverkar vår livskvalitet och hälsa 

visar att aktiviteten i våra hjärnor blir högre 

enbart av att titta på bilder av naturen. 

Att vistas i naturområden gör att koncentrationsförmågan 

höjs och blodtryck och 

puls påverkas. 

Att dessutom trädgårdsarbete är välgörande 

för själen är känt sedan länge. Att 

adoptera ett frö och följa det fram till skörd 

ger en bra känsla för sambandet mellan vad 

vi gör, inte gör och borde ha gjort. Och att 

i bästa fall kunna njuta fruktens sötma är 

värt varenda ansträngning. 

Ett av mina smultronställen i regnbågens 

alla färger, dignande under det som 

naturen själv har att bjuda på. Och som 

dessutom håller kurser kring just ”den 

helande trädgården” är Rosendal. Läs och 

inspireras med det här numret av Glimten. 

Det är väl värt ett besök. För dofternas och 

den goda smakens skull eller för att bara 

njuta av den svenska sommaren. 

Och passa på och njut. Hitta dina alldeles 

egna smultronställen. Så ses vi i september. 

Då börjar vårt arbete med att utveckla 

vår kommunikationsstrategi ytterligare. 

Förutom Glimten i tryckt format kommer 

vi bjuda dig en digital version som komplement. 

Vi håller dessutom på att utveckla 

möjligheten för dig att via chatt ställa frågor 

till såväl tjänstemän som politiker inom 

Sigtunahem regelbundet. 

Och glöm inte. Har du frågor eller kanske 

till och med förslag på förbättring av 

vår verksamhet, är du varmt välkommen 

höra av dig! 

Ha en underbar sommar 

Marina Ekdal 

Redaktör och marknadschef 

08-591 796 58 

Foto: Jeanette Sundin 

AB Sigtunahem 

Box 509 

195 25 Märsta 

Besöksadress: Stationsgatan 6, Märsta 

Kundservice och växel 

Telefon: 08-591 796 00 

Fax: 08-591 117 40 

E-post: info@sigtunahem.se 

Hemsida: www.sigtunahem.se 

Öppettider måndag–fredag 

Växeln: kl. 8–17 

Kundservice besök: kl. 9–16 

Kundservice telefontid: kl. 9–12 

Under perioden maj–augusti 

stänger Sigtunahem kl. 14 på fredagar. 

Lediga lägenheter och parkeringsplatser 

publiceras tisdag–torsdag på www.sigtunahem.se 

Områdeskontoren har 

Telefontid vardagar kl. 7–9 

Expeditionstid vardagar kl. 7–9 

Akuta fel efter kontorstid: 

Bravida Service AB, telefon: 020-212 112 

Störningar efter kontorstid: 

G4S, telefon: 08-661 60 00 

Glimten utkommer med 6 nummer per år. 

Upplaga 5 600 exemplar. 

©Media Sigtunahem 

Ansvarig utgivare och redaktör: Marina Ekdal 

marina.ekdal@sigtunahem.se 

Redaktion: Marina Ekdal, Katarina Karlsson 

och Fredrik Annerskog 

Redigerare/foto: Katarina Karlsson 

katarina.karlsson@sigtunahem.se 

Statistik/research/fakta: Fredrik Annerskog 

fredrik.annerskog@sigtunahem.se 

Tryck: Tryckeri Åtta.45, Solna 

Foto: Katarina Karlsson 

Innehåll Glimten 

8 | Din innemiljö 

Sigtunahem satsar miljoner kronor varje år på 

inomhusmiljön, trots det fungerar det inte alltid 

som det ska. Vi har frågat experterna varför 

28 | Rosendals Trädgård 

Rosendals Trädgård bjuder på livskvalitet under 

äppelträden invid vackra odlingar och sitt kafé. 

36 | Staffan Olsson 

Har en självklar plats i många märstabors hjärta. 

42 | Arkitekt Hasse Suominen 

Staffan Olsson – sid 36 

| nr 3 | 2007 

Arkitekten som satt sin prägel på många byggnader 

i Sigtuna kommun. 

46 | Valstadagen 

Som vanligt bjöds det på solsken, mat och 

massor av underhållning – på årets 

upplaga av Valstadagen. 


Miljö – Avfall 

Läs om Ekokommunen Sigtuna, 

Återbruket och tipsen om hur du 

blir Avfallsklok. 

sid 14 

| Glimten | nr 3 | 2007 

Framsida: Staffan Olsson Foto: Katarina Karlsson, informatör

Personalnytt | Sigtunahem 

Personalnytt | Sigtunahem 

Tulipanarosen har blommat ut och blivit 

”Omtanken” 

Sigtunahems stora program för ombyggnad av 60- 

talsbeståndet har nu fått ett eget namn ”Omtanken”. 

Helen Bodin – Sigtuna 

Den första juni efterträdde Helen Bodin, Mikael Bernmark som ny områdeschef i Sigtuna. 

Helen Bodin har tidigare arbetat med personal och ekonomi och precis blivit diplomerad i fastighetsförvaltning. 

En utbildning som hon har genomfört utöver sitt tidigare heltidsarbete. Förhoppningen 

var att få byta bransch, vilket hon nu har gjort. 

Helen Bodin är jätteglad över att få arbeta på Sigtunahem. ”Det känns bra att komma tillbaka till ett 

mer serviceinriktat arbete än det jag hade tidigare.” 

Hon bor i Stockholm i en hyresrätt tillsammans med sin katt. 

Just nu känner Helen att hon inte har så mycket fritid, men hon tycker om att sy kläder och att det är 

rogivande att renovera gamla möbler. Och när det finns mer tid i höst vill hon börja dansa linedance. 



Kenneth Hedlund 

– ny områdeschef 

i Tingvalla 

Kenneth Hedlund, projektledare inom Sigtunahem, 

tar över tjänsten som områdeschef i Tingvalla 

efter Carina Söderberg. 

Kenneth Hedlund har arbetat många år inom 

Sigtunahem i olika roller, målare/målarmästare 

1980–86, assistent 1987–89, som områdeschef 

1990–93, besiktningsman 1994–96, arbetsledare 

1997–99 och projektledare sedan 2000. 

Dessutom har Kenneth på fritiden varit en 

mycket framgångsrik fotbollstränare. 

Margareta Östlund 

på ekonomi har 

fått nytt jobb 

Margareta Östlund har valt att lämna Sigtunahem 

efter sju år som redovisningsansvarig. 

Hon slutar sin anställning i början av augusti 

och börjar då på Ejendomsvirke AB. Ett relativt 

nystartat företag inom Facility Managementbranschen 

med huvudkontor i InfraCity, Upplands 

Väsby. 

Vi tackar Margareta och önskar henne lycka till 

med de nya utmaningarna. 

Rekrytering av tjänsten pågår. 

Vi på Sigtunahem 

önskar alla våra 

hyresgäster en 

trevlig sommar. 


Sigtunahem är ett välskött kommunägt 

bostadsföretag i en dynamisk 

och expansiv region. Företaget 

äger och förvaltar cirka 5 000 

lägenheter i Sigtuna, Märsta och 

Rosersberg. Företaget fyllde 50 år 

2004 och har 74 anställda. Inom 

de närmaste åren skall man bygga 

400 lägenheter och totalrenovera 

stora delar av beståndet. Sigtunahems 

affärsidé är ”Boende med 

omtanke”, det vill säga att Sigtunahem 

inte bara tillhandahåller 

lägenheter utan ser till hela 

samspelet människa, bostad och 

miljö. Se www.sigtunahem.se 

Namnet ska påminna om vår omtanke om 

nuvarande hyresgäster, våra kommande hyresgäster 

och om miljön. Det ska också föra 

tankarna till möjligheten att tänka om och 

tänka nytt i samband med renoveringarna. 

”Omtanken” är en stor utmaning och det 

krävs en hel del förarbeten. 

Hela våren har vi intervjuat hyresgäster, 

planerat och kalkylerat. Under hösten tar 

vi konsekvenserna av vår planering och 

stuvar om en del i vår organisation för att 

kunna arbeta mer effektivt och kundinriktat 

med renoveringarna. 

Från 1 september har vi vårt första ombyggnadsteam 

på plats. Det består av två 

personer och är tillsatt genom internrekrytering. 

Vi är mycket glada att Maria Andersson 

och Lars Ekström har tackat ja till 

att jobba heltid med ”Omtanken”. De är 

båda två kunniga och erfarna personer som 

har arbetat flera år i Sigtunahem. 

Sigtunahem söker 

 

 

Maria Andersson blir projektsamordnare. 

Hon kommer att ansvara för service och 

information till våra hyresgäster i samband 

med evakuering, hyressättning, hyresrabatter, 

med mera. 

Lars Ekströms uppgift blir i första hand 

att ta hand om allt det tekniska. Han arbetar 

med de konsulter och entreprenörer 

som ska utföra själva renoveringen av husen 

och lägenheterna. 

Maria Andersson och Lars Ekström 

kommer att arbeta tillsammans så att ingen 

information går förlorad eller att något 

hamnar mellan stolarna. 

Under hösten ska vi fortsätta att träffa 

hyresgästerna på Ormbergsvägen 23 och 

Norrbackavägen 21 för samtal och planering. 

Parallellt har vi möten och förhandlingar 

med Hyresgästföreningen. Samtidigt kommer 

vi att arbeta intensivt med att upphandla 

entreprenörer som ska utföra arbetet. 

 

Som projektledare inom underhåll arbetar du 

med eget distrikt och ansvarar för att planera 

renoveringsarbeten och handla upp entreprenörer. 

Du lyssnar på våra hyresgäster, utvecklar 

och tar nya grepp som ger mervärden för våra 

boenden i form av skönhet, trygghet och trivsel. 

Vi söker dig som kan CRM och är van att 

arbeta kundinriktat. 

Du har en positiv attityd och utstrålning och 

tycker om att kommunicera med olika typer av 

människor. 

 

Vi beräknar komma igång med Ormbergsvägen 

under första kvartalet 2008 och 

med Norrbackavägen under andra kvartalet 

2008. 

Under hösten 2008 kommer vi att gå 

vidare med renoveringen av vårt 60-talsbestånd. 

Mer information om vilka hus som 

blir berörda hösten 2008 kommer både på 

vår hemsida och i ”glimten” efter semestrarna. 

De hyresgäster som 

är berörda får 

naturligtvis 

kontinuerlig 

information 

och blir involverade 

i 

de åtgärder 

som planeras. 

 

I arbetet som projektkoordinator/bitr. projektledare 

kommer du att samordna de projekt som 

genomförs i vår nyproduktion. Främst kommer 

du att arbeta med avtal med leverantörer, att 

sköta projektens ekonomi, statistik och uppföljning, 

handha administration av ritningar och 

vara support till byggledare och ha kontakter 

med myndigheter etc. 

Du har utbildning inom i fastighetsekonomi 

eller byggteknik, förstår fastighetsjuridik och är 

intresserad av miljöfrågor. 


Glimten | nr 3 | 2007 |

Underhåll och nyproduktion | Sigtunahem 

Vikingavägen 



Uthyrningen av lägenheter pågår. 

I mitten av juni var redan 25 

lägenhetskontrakt skrivna. Intresset 

är mycket stort. 

Glimtenredaktionen gick på visning 

för att få en närmare titt på 

lägenheterna invändigt. 

Text: Fredrik Annerskog, controller 

Den första maj släpptes lägenheterna på 

Vikingavägen i Valsta. Intresset har hela 

tiden varit mycket stort. Två visningar har 

hittills genomförts, vilka mottagits mycket 

positivt. Visning nummer två var den 19 juni. 

På bilderna kan man se hur lägenheterna 

börjar ta form, exempelvis har vitvaror och 

parkettgolv börjat komma på plats. 

En person som nyligen har skrivit kontrakt 

sa så här om Vikingavägen, ”Lägenheterna 

upplevs som mycket ljusa och välplanerade, 

det är ingen tvekan om att man kommer att 

trivas här”. 

Uthyrning pågår 

Foto: Fredrik Annerskog 

Nya fräscha 

lägenheter 

Lägenheterna är mellan 54 och 70 kvadratmeter inkluderat lägenhetsförråd. Alla lägenheter 

har dessutom kompletterats med ett drygt kvadratmeterstort ouppvärmt förråd på vind eller i 

trapphus. 


Lägenheterna har genomgående ekparkett och klinker med värmegolv i badrummen. Alla fönster 

har fönsterbänkar i marmor och persienner. I badrummet är det kakel och vägghängda wc-stolar. 

Alla badrum har förberetts för tvättpelare. 

Vägghängd wc-stol och inga synlig vattenlås. 

Värmegolv och helkaklat med en grå fondvägg i alla 

badrum. I köket spishäll med ugn och bänkskiva i 

eklaminat samt ekparkettgolv. 

Mer information på www.sigtunahem.se 



Hyror/fördelning 

≈63 m 2 

≈70 m 2 ≈70 m 2 

≈70 m 2 

≈64 m 2 

≈70 m2 

3 st 1 rok 54 kvm 5 210 kr/mån 









I grundhyran ingår en normalförbrukning 

av värme och vatten. Avvikelser regleras 

varje månad. 

Som hyresgäst behöver du inte teckna elabonnemang. 

Elen distribueras och debiteras 

av Sigtunahem på hyran månaden efter 

förbrukningsmånaden. Bredbandsuppkoppling 

från LABS2 på 128 kbit ingår. 

Välkommen med 

intresseanmälan 

Inflyttningar sker etappvis 1 oktober, 1 november 

och 1 december. 

Sju lägenhetsstorlekar har publicerats i vårt 

marknadssystem på www.sigtunahem.se. 

Där kan du anmäla ditt intresse. 

Därefter får du ett erbjudande och utifrån 

erbjudandet kan du sedan välja våningsplan 

och väderstreck. 

För lägenheterna på Vikingavägen är det 

först till kvarn som gäller. Kötiden har ingen 

betydelse. Förutsättningen för att kunna 

anmäla intresse är dock att du är registrerad 

i vår intressebank. 




Skorstensfejarteknikern Chibbe och skorstensfejaren 

Daniel på Ventilation & Sotningstjänst Åke Huss AB. 

Händer det att du också 

ibland upplever 

dragiga golv och kallras 

från fönster 

Trots att Sigtunahem 

satsar miljoner kronor 

årligen på service och 

åtgärder av ventilationssystem 

med syfte att 

leverera en så hälsosam 

och god inomhusmiljö 

som möjligt, upplever 

många både drag och 

kyla. Ibland störs man 

till och med av matos 

från grannen. 

Vill du veta varför Här 

ger experterna förklaringen. 

Fastighetens skal, när kåken är byggd, om 

det är en eller flera våningar, hushållssammansättning, 

levnadsvanor och inte minst 

den egna upplevelsen av vad som är varmt 

och kallt påverkar. 

Sigtunahems bostadsbestånd är uppfört 

under en period av drygt femtio år. Och 

kraven på ventilation har naturligtvis varierat 

över tid, liksom konstruktion och 

arkitektur, lagar och förordningar, myndigheters 

inställning och inte minst trender. 

Man kan säga att det finns i huvudsak 

tre olika typer av ventilationssystem. 

Självdragssystem i äldre hus, frånluftssystem 

i främst miljonprogramområden 

samt till- och frånluftssystem i den nyare 

bebyggelsen. Naturligtvis har den tekniska 

utvecklingen allt eftersom lett till bättre 

inomhuskomfort. I Sigtunahems nyproduktion, 

med välisolerade fastigheter och 

moderna system och installationer, är ventilationen 

kanske inte fullt ut att jämföra 

med ”aircondition”. Men i ett av de nybyggda 

höghusen på Glimmervägen tillförs 

på prov, både värme och kyla. 

Sakkunnig och ansvarig för värme- och 

ventilationsfrågor inom Sigtunahem är 

projektledare Lars-Göran Andersson. Som 

till sin hjälp har entreprenörer i form av 

skorstensfejare för rensning av kanaler och 

luftdon. Samt konsulter med riksbehörighet 

för besiktning och funktionskontroll 

av systemen. Ett mycket viktigt samarbete 

inte minst för att garantera Sigtunahems 

boenden ett fullgott inomhusklimat. 

Sigtunahem äger och förvaltar närmare 

5 000 lägenheter och förser nära 10 000 

hyresgäster med ett i allt väsentligt, sunt 

och komfortabelt boende. Med vetskapen 

om att människor faktiskt tillbringar ungefär 

90 procent av sin tid inomhus, följer 

naturligtvis insikten om hur viktigt det är 

att vi prioriterar och ser till att ventilationssystemen 

i våra byggnader är rena och 

välfungerande. För visste du att fyra barn 

av tio i Sverige lider av astma och allergier 

Att många vuxna ofta besväras av trötthet, 

huvudvärk och problem med lungor och 

luftvägar som till stor del är kopplade till 

ventilationen i våra hus 

– Värme och ventilation är en svår och 

komplex fråga. Som inte bara beror på den 

tekniska konstruktionen, injusteringar, 

service och underhåll. Till syvene och sist 

handlar det om den mänskliga faktorn. Om 

upplevelse såväl som beteende. Det som 

är varmt för mig, är kanske kallt för någon 

annan. 

Något som Lars-Göran Andersson 

menar leder till att många hyresgäster tar 

saken i egna händer. Och helt enkelt täpper 

till öppna luftdon med exempelvis tejp, 

toalettpapper, textilier eller något liknande. 

– Att täppa till luftdon kan få allvarliga 

konsekvenser. Kontentan för det egna hushållet 

blir ett undertryck i lägenheten som 

medför att kalluften hittar in i alla fall. Men 

fel väg. Via dörr- och fönsterspringor eller 

andra otätheter i byggnaden. Undertrycket 

kan till och med förorsaka att grannens 

matos kommer in i lägenheten, och det på 

ställen där man minst av allt önskar. 

Ytterst menar Lars-Göran Andersson, 

kan man orsaka att hela ventilationssystemet 

i fastigheten sätts ur spel, vilket får 

konsekvenser även för grannarna. 

– Ventilationen i en fastighet fungerar till 

viss del som ett slutet system. Det betyder 

att det i exempelvis ett trapphus är dimen- 

Text: Marina Ekdal, marknadschef | Foto: Katarina Karlsson, informatör 

Lars-Göran Andersson, projektledare Sigtunahem. 

Jan Wiklund, skorstensfejareingenjör 

Ventilation & Sotningstjänst Åke Huss AB. 

Ola Wiklund, DHW-konsult i Märsta. 





OVK – obligatorisk ventilationskontroll 

Källa: Boverket 

Efter att under 90-talet ha utrett orsaken till sjuka hus beslöt regeringen att de flesta ventilationssystem 

ska kontrolleras regelbundet. Detta för att en dåligt fungerande ventilation är en 

av de vanligaste orsakerna till en dålig inomhusmiljö. Särskilt i byggnader där barn vistas som i 

skolor och dagis är detta en mycket viktig fråga. 

Enligt förordningen från 1991:1273 om funktionskontroll av ventilationssystem, senast ändrad 

2000:93 ska ventilationssystemen kontrolleras av en OVK-kontrollant innan en byggnad tas i drift 

och vid vissa återkommande intervaller. Boverkets föreskrift 1996:56 utvecklar detaljerna om vad 

denna kontroll ska innefatta. 

Det finns fem nyckelord som kan förklara OVKs genomförande: 

– Byggnadens ägare. Oavsett vem som nyttjar byggnaden är det ägaren som ska leva upp till 

lagstiftningen. 

– Besiktningsman. Endast den som har behörighet och rätt behörighetsnivå får utföra funktionskontrollen. 

– OVK-protokoll. Kontrollen ska utföras gentemot de regler som gällde när bygglovet gavs 

och i överensstämmelse med den verksamhet som bedrivs. Av protokollet ska framgå om 

ventilationssystemets funktion är godtagbar eller inte. Ett exemplar av protokollet skall lämnas 

till byggnadens ägare och kopia av protokollet skickas till kommunen. 

– Intyg. Ett särskilt intyg ska utfärdas om genomförd kontroll, där datum för kontrollen 

framgår. Byggnadens ägare ska anslå intyget på väl synlig plats i byggnaden, till exempel i 

trapphus eller entréer. 

– Byggnadsnämnd. Kommunens byggnadsnämnd är tillsynsmyndighet och kontrollerar att 

förordningen om OVK efterlevs och att besiktningsmän utför sitt arbete på korrekt sätt. 

Här nedan finns tidpunkter för besiktning samt vilken 

kategori av byggnader och behörighetsnivå som krävs. 


sionerat en total mängd luft för samtliga 

hushåll, som byts ut i rätt mängd och takt. 

Om någon hyresgäst vidtar egna åtgärder, 

endera öppnar ett luftdon eller täpper till, 

påverkas samtliga hushåll. Någon får ett 

ökat flöde, andra minskat. Konsekvensen 

kan bli brist på syre med trötthet och huvudvärk 

som följd. 

– Allra värst kanske det är om luftdonen i 

badrum täpps till. Då riskerar man fuktproblem 

och i värsta fall mögel. 

Bor du i Sigtunahem kan du dock vara 

lugn. Lars-Göran Andersson tillsammans 

med Jan Wiklund skorstensfejareingenjör, 

Åke Huss AB, har upprättat ambitiösa rutiner 

för översyn av ventilationssystemen 

inom beståndet. En planering som sträcker 

sig ända fram till 2015. Tillsammans inventerar 

man ungefär 1 000 lägenheter per år. 

– Vi balanserar styrsystemen, rensar kanaler 

och byter filter, två gånger om året, 

påpekar Jan Wiklund, som fått i uppdrag 

att även byta filter i lägenheter med minimaster. 

Jan Wiklund redovisar flera skäl till att 

arbeta aktivt och regelbundet med kanalrensningar. 

– Inomhusmiljön är bara 

ett. Därtill för att upprätthålla ett bra och 

säkert brandskydd liksom för att hålla nere 

energiförbrukningen och kostnaderna. 

För att genomföra planerat servicearbete 

och underhåll av system och anläggningar 

köper Sigtunahem entreprenörstjänster av 

Åke Huss AB motsvarande två årsarbetare. 

Det samarbetet kostar ungefär en miljon 

kronor per år. Därtill kommer kostnader 

för den lagstiftade OVK-besiktningen om 

ungefär 300 000 kronor samt åtgärder efter 

besiktning med 1 500 000 kronor per år. 

Den tidigare allvarliga situationen 

med undermålig inomhusmiljö i många 

bostäder, skolor, daghem och andra lokaler 

fick riksdag och regering att år 1991 

införa föreskrifter om funktionskontroll 

av ventilationssystem, så kallad OVK. 

Syftet var helt enkelt att säkerställa rena 

system och tillräcklig ventilation i offentliga 

byggnader och flerfamiljshus. 

Allt sedan dess har Ola Wiklund, DHWkonsult 

i Märsta, besiktigat Sigtunahems 

fastigheter. Det betyder att han mäter 

att luftflöden håller sig inom normen, 

att styrfunktioner, brandfunktioner och 

system i övrigt fungerar som det var tänkt 

när bygglov en gång beviljades. 

– Det samlade intrycket är att luften generellt 

är hyfsat bra i Sigtunahems bostadsbestånd. 

Och står sig väl i jämförelse med 

andra i branschen. 

– Dessutom värmeåtervinner Sigtunahem 

bättre än de allra flesta. Vilket kommer 

hyresgästerna till del genom lägre 

förbrukning och lägre kostnader. 

– Bäst med Sigtunahem är dock att man 

efter eventuellt nedslag alltid vidtar åtgärder. 

För trots satsade resurser, bra planering 

och en ambitiös målsättning får Sigtunahem 

nedslag i besiktningen. 

– Det går nästan inte att undvika. Till 

stor del beror det på den mänskliga faktorn. 

Att hushållen själva vidtar åtgärder 

när man inte är nöjd med inomhusklimatet. 

Men antalet nedslag blir mindre och mindre 

för varje år. 

Så till alla er som placerat soffor framför 

radiatorerna; tänk på att det stoppar 

värmen från att stiga och möta tilluften 

utifrån. Risken är kallras. 

slutligen, planerar du att sätta in fläkt. 

Kontakta Lars-Göran Andersson, Sigtunahem 

för att förhöra dig om att det verkligen 

är lämpligt i just din lägenhet. Också 

det är tyvärr avhängigt när fastigheten är 

byggd och ytterst – vilken typ av ventilationssystem 

som är installerat. 

Krångligt Tveka inte att kontakta oss 

– vi finns till för din tjänst! 

Byggnader 

År för första kontroll 

av befintlig 

installation 

Besiktningsintervall 

(återkommande 

besiktning) 

Behörighet, min. 

kravnivå förbesiktningsmannen 

Daghem, skolor, vårdlokaler 

och liknande 1993 2 år Kvalificerad (K) 

Flerbostadshus, kontorsbyggnader 

och liknande 

med mekanisk från/tillluftsventilation 


och liknande 

med mekanisk frånluftsventilation 


och liknande 

med självdragsventilation 

En- och tvåfamiljshus 

med från/tilluftventilation 

1994 3 år Kvalificerad (K) 

1995 6 år Normal (N) 

1995 9 år (S) 

1995 

Endast kontroll 

för nybyggnad 

Normal (N) 

10 | Glimten | nr 3 | 2007 Glimten | nr 3 | 2007 | 11



Självdragsventilation, 

frånluftsventilation och 

till- och frånluftsventilation 

Vi får i oss mellan tjugo till trettio kilo luft 

per dygn genom inandning. Den miljö vi har 

innomhus påverkar oss i allra högsta grad, 

allergiproblemen ökar och det är framförallt 

luftkvaliteten i våra bostäder och på 

våra arbetsplatser som påverkar vår hälsa 

och vårt välbefinnande. 

Ventilationen ska ersätta den förorenade 

luften i lägenheten med ny, frisk luft. 

Genom bland annat matlagning förorenas 

luften i lägenheten. Även damm från kläder, 

mattor, husdjur samt olika kemiska ämnen 

från plaster och trä är föroreningar som behöver 

ventileras bort. Ventilationens uppgift 

är också att avlägsna den fukt som bildas 

genom dusch, tvätt och matlagning. 

Källa: Sigtunahems informationsblad 

För att ventilationen skall fungera bra krävs, 

förutom ett bra ventilationssystem, regelbundna 

drift- och underhållsåtgärder. Drift 

och underhåll av ventilationsanläggningen 

sköts naturligtvis av vår driftpersonal. För att få 

bästa möjliga luft inomhus kan det vara bra att 

känna till hur ventilationen fungerar 

Självdragsventilation 

Självdrag är den äldsta ventilationsformen, i 

hus med självdragsventilation finns ingen fläkt 

som suger ut luften. Luften sugs istället ut genom 

ventilerna tack vare att den varma luften 

stiger uppåt. Utsugsventilerna sitter därför högt 

uppe på väggen eller i taket. Självdragsventilationen 

fungerar bäst på vintern, på sommaren 

är det bättre att fönstervädra ordentligt. Den 

”friska” luften tas in via ventiler i ytterväggen 

eller under fönstren 

Frånluftsventilation 

I hus med frånluftsventilation finns det fläktar 

som suger ut luften från lägenheten via 

ventiler i köket och badrummet. Den ”friska” 

luften tas in via ventiler eller vädringsluckor 

i fönstren. Det finns alltså inga fläktar eller 

kanaler för inblåsning av luft utan luften tas 

direkt utifrån. 

Till- och frånluftsventilation 

I hus med denna typ av ventilation, drivs 

både till- och frånluften med hjälp av fläktar. 

Luften kommer in oftast genom tilluftsdon, 

som är placerade under värmeelementen eller 

nära taket på väggen. Frånluftsventiler finns 

företrädesvis i kök, badrum och klädkammare. 

I regel finns också i fläktrummet en så kallad 

värmeväxlare som tar tillvara värmen ur frånluften 

och överför den till uteluften/tilluften 

innan den når lägenheten. På detta sätt spar 

man energi. 

Det här kan du göra själv 

Kontrollera ventilationen 

Man kan själv kontrollera om frånluftsventilationen 

fungerar genom att hålla en bit 

toalettpapper framför utsuget. Om papperet 

sugs fast på ventilen så har luften fri 

passage och ventilationen fungerar. 

Rengöring ventiler 

Smuts, damm och feta partiklar från matos 

fastnar med tiden kring ventiler, filter och 

i utsugskanalerna. Alla luftventiler bör 

rengöras ibland, helst två gånger per år. 

Använd gärna ett litet långhårigt dammsugarmunstycke 

och dammsug alla luftdon. 

Om det var länge sedan donen rengjordes 

så kan det vara nödvändigt att använda en 

fuktad vettexduk, mirakeltrasa eller liknande. 

Vid behov kan milt handdiskmedel 

användas. Om det är en smutsrand runt 

donet så försök inte att tvätta bort den 

med vatten, resultatet brukar oftast bli 

värre än innan. 

Om det finns fläktventilation är ventilerna 

injusterade för att ventilationen skall 

bli rätt i alla rum. Ändras grundinställningen 

i ett rum försämras ventilationen i 

andra rum och i grannlägenheten. Se till 

att grundinställningen blir densamma efter 

rengöringen. 

Vädra fukt och matos 

Lämna gärna badrumsdörren på glänt och 

öppna ventilationen i badrummet max 

när du till exempel har duschat så vädras 

fukten ut snabbare. Det effektivaste sättet 

att avlägsna fukt och förorenad luft är att 

vädra. Efter ett korsdrag på fem minuter 

är din lägenhet ordentligt vädrad. 

Om du vill vädra ut matos vid matlagning, 

öppna ett fönster i angränsande rum 

och ha dörren till köket stängd. Luften 

sugs då in i köket genom springan under 

dörren. På detta sätt hindras matoset från 

att tränga ut i andra rum. Viket händer 

om köksfönstret öppnas eftersom då bildar 

luften ett övertryck i köket och driver 

ut matoset i resten av lägenheten. 

Fukt och mögel 

Var vaksam mot fukt och mögel. Meddela 

oss om bad- eller duschrummet verkar 

onormalt fuktigt och börjar lukta illa. Likaså 

om det ser ut som om golv och väggar 

inte håller tätt eller blivit missfärgade. 

- 

Ventilationstyp/område 

Märsta 

Arhem 

Bollbacken 

Dalgatan 

Diagonalen 

Ekorrvägen 

Lindvägen 

Lyckostigen 

Norrbackavägen 

Odensalavägen 

Skolgatan 

Smedsgränd 

Stationsgatan 

Stockholmsvägen 

Sätunavägen 

Södergatan 

Tallstigen 

Tingvallavägen 

Tvärvägen 

Vänortsringen 

Västra Bangatan 

Ärlinghem 

Valsta 

Buregatan 

Frejgatan 

Jupitergatan 

Siriusgatan 

Sleipnergatan 

Ymergatan 

Sigtuna 

Bergvägen 

Falkvägen 

Glimmervägen 

Gnejsvägen 

Granitvägen 

Hagtornsvägen 

Haraldsborgsvägen 

Hertigvägen 

Jakobs Gränd 

Kardborrvägen 

Lönngränd 

Marmorvägen 

Melcher Skoughs Gata 

Nyponvägen 

Ormbergsvägen 

Stora Brännbovägen 

Stora Gatan 

Trollbergsvägen 

Väringavägen 

Rosersberg 

Drottningvägen 

Rosersbergsvägen 

Ventilation 

FTX/M 

FTX/M 

F 

S 

FTX 

M 

F 

F 

F 

FTX 

M 

F / FTX 

FTX 

F / S 

F / FTX 

M 

S 

F 

FTX 

F 

FTX 

Ventilation 

FTX 

F / FTX 

M 

F 

FTX 

F 

Ventilation 

S 

F 

FTX 

F 

M 

F/M 

M 

FTX 

FTX/M 

M 

M 

F 

FTX 

F / FTX 

S 

S 

M 

S 

F / FTX 

Ventilation 

M 

FTX/M 

Förkortningar: 

S = Självdrag 

F = Frånluftsventilation 

FT = Frånlufts- och tilluftsventilation 

FTX = Frånlufts- och tilluftsventilation med värmeåtervinning 

M= Lägenhetsaggregat 


MILJÖ 

MILJÖ 

Dammarna vid Måby. 

Helen Ericson, miljösamordnare inom Sigtuna 

kommun fungerar som inspiratör och motor 

när det gäller miljöarbetet inom kommunen. 

sätt att hålla miljöfrågan levande och som 

tvingar oss till ständiga förbättringar. 

Sigtuna – en av 

68 ekokommuner 

Redan 1995 bildade en handfull skara kommuner föreningen ”Sveriges ekokommuner”, 

SEkom. Däribland Sigtuna. Syftet var att främja utvecklingen 

mot ett kretsloppsanpassat samhälle, byggt på ekologisk grundsyn. 

Tanken var att genom kunskap, nätverk 

och brobygge göra alla Sveriges kommuner 

långsiktigt hållbara. Utgångspunkterna 

skulle hämtas i den lokala miljön, näringslivsstrukturen 

och livsstilen. Och arbetet 

med det långsiktigt hållbara samhället 


genomsyra alla verksamheter och förvaltningar. 

För att väcka intresse och insikt om vägar 

till ett mer miljövänligt samhälle inom 

Sigtuna kommun, rekryterades en miljösamordnare. 

Helen Ericson. Det har nu 

gått tolv år sedan dess och Helen Ericson 

ser bara fördelar. 

– Att vara en ekokommun både engagerar 

och provocerar. Och får definitivt 

medborgarna att ifrågasätta. Ett effektivt 

Miljöfrågorna är högt prioriterade 

inom Sigtuna kommun och genomsyrar allt 

arbete. Ansvaret ligger på respektive verksamhetschef. 

Helen Ericsons roll är mer av 

administrativ karaktär, menar hon. Och poängterar 

att hon inte är någon ”sakexpert”. 

– Min roll är främst att samordna, bevaka 

och inspirera. Att vara själva motorn i arbetet. 

Därutöver driver jag en del projekt. 

Till de mer övergripande uppgifterna 

hör att upprätta styrdokument, bland annat 

en miljöplan ur vilken målen för miljöarbetet 

framgår. 

– Miljömålen tas fram på initiativ av respektive 

verksamhetschef. Min uppgift är att 

följa upp och redovisa. Det görs två gånger 

om året. Dessutom produceras en särskild 

miljöredovisning som komplement till årsredovisningen. 

Miljöarbetet i kommunen består av två 

delar, dels det som är att härleda till den 

egna verksamheten, dels utåtriktade aktiviteter 

som syftar till att göra kommuninvånarna 

miljösmarta. 

– Engagemanget i miljöfrågorna är generellt 

stort inom de kommunala verksamheterna 

även om förvaltningarna kommit 

olika långt. Inom skolförvaltningen deltar 

exempelvis skolor och förskolor i projektet 

”grön flagg”, som startades för åtta år 

sedan av stiftelsen Håll Sverige Rent. I 

praktiken betyder det att man prioriterar 

ett handlingsinriktat miljöarbete i den dagliga 

verksamheten och verkar för en hållbar 

utveckling. 

– Som ett resultat av det arbetet finns exempelvis 

miljöråd på de flesta skolor bestående 

av lärare och elever som tillsammans 

prioriterar de viktigaste miljöfrågorna. Det 

kan handla om förbättringar i utemiljön, 

källsortering, kompostering, skolmaten, 

transporter och mycket annat. 

– Råbergsskolan har till exempel infört 

något som kallas ”vandrande skolbuss”. 

Man går helt enkelt tillsammans till och 

från skolan för att minska bilåkandet. 

Även socialförvaltningen har arbetat 

aktivt med miljöfrågan på olika sätt. Inom 

äldrevården har man prioriterat utemiljön 

och anlagt en ”Sinnenas trädgård” vid 

Märsta sjukhem. (En form av terapeutisk 

trädgård för alla sinnen). Inom socialpsykiatrin 

har man satsat på ett antal återanvändningsprojekt. 

– Det finns två projekt i gång. ”Eldelen” 

och ”Återbruket”. Syftet är dubbelt. Förutom 

värna miljön, skapa sysselsättning 

för psykiskt funktionshindrade, på väg ut i 

arbetslivet. 

Andra satsningar – som inte kan ha undgått 

någon kommuninvånare – är på utemiljön, 

med betoning på vatten och naturvård. 

Steningedalens naturreservat, Märsta 

åpark, naturvårdsprojektet Fysingen. 

– Rent vatten är en jättestor fråga. Just 

nu pågår bland annat översyn av kommunens 

gemensamhetsanläggningar liksom 

kommunalt vatten och avlopp. Men också 

arbetet med att skydda kommunens grundvattentäkter 

är viktigt. Såväl utbyggnaden 

av Märstaån, anläggningen av vattenspeglarna 

och översvämningsytan i Steningedalen 

syftar ytterst till att rena det relativt 

starkt förorenade vattnet i Märstaån. 

Att vara en ekokommun menar Helen 

Ericson, innebär kort sagt att man vill satsa 

på miljön. Varken mer eller mindre. Och 

förutom aktiviteter inom den dagliga verksamheten 

har miljöengagemanget resulterat 

i en helt ny. Naturskolan. Till för alla 

pedagoger och skolklasser i kommunen. 

– Syftet med Naturskolan är att intressera 

barn och ungdomar för naturen, naturkunskap 

och friluftsliv. 

Sigtuna kommuns 

Miljöpolicy 

Sigtuna kommun är en ekokommun och 

miljöfrågorna har hög prioritet. Vi ska vara 

föregångare och omsätta miljö- och naturvårdshänsyn 

i praktisk handling. 

Alla anställda har ett personligt miljöansvar 

i sitt arbete. Miljöpolicyn är utgångspunkten 

och anger inriktningen. 

Vi ska: 

Källa: Sigtuna kommuns miljöpolicy och miljömål 

– Integrera miljö- och naturvårdsfrågor i 

planering och beslut 

– Hushålla med naturresurser och välja 

förnyelsebara alternativ 

– Skydda och vårda värdefulla natur- och 

kulturmiljöer 

– Förebygga och reducera skadliga utsläpp 

– Öka miljöanpassningen av de varor och 

tjänster vi använder 

– Öka miljömedvetandet och miljöengagemanget 

– Samverka med och påverka myndigheter, 

företag, organisationer och medborgare. 


MILJÖ 

Det som har allra störst miljöpåverkan 

inom Sigtuna kommun är naturligtvis Arlanda 

flygplats. Som lägger två tredjedelar 

av kommunens yta under bullermatta. Men 

inte bara flyget påverkar. Kommunen genomkorsas 

även av europavägar, riksvägar 

och järnvägsspår. 

– Sigtuna kommun har tillsammans med 

Luftfartsverket och företagen på flygplatsområdet 

deltagit i flera samverkansprojekt 

för att minska klimatpåverkan. Exempelvis 

biogasdrivna bussar inom flygplatsområdet, 

tankställen med biogas och etanol. 

– Nya klimatprojekt startar dessutom 

hela tiden som resulterar i kontinuerliga 

förbättringar inom miljöområdet. 

För tillfället håller Helen Ericson i 

ett projekt som vänder sig till de kommuninvånare 

som eldar med olja. Genom 

information och rådgivning är det tänkt att 

få dem att ställa om till fjärrvärme, pellets, 

bergvärme alternativt luftvärmepump. Till 

sitt förfogande har hon varken lockbete eller 

hot. 

– Det är en utmaning. Vi måste bli 

mycket bättre på att informera och marknadsföra. 

Tala om vad vi gör inom miljöområdet 

och varför, likväl hur vi arbetar 

med klimatfrågan. 

Trots tolv år som miljösamordnare tycker 

Helen Ericson fortfarande jobbet är kul 

och utmanande. 

– Miljöfrågorna är dynamiska. Det finns 

hela tiden nya frågor att jobba med, nya att 

sälja in, nya krav och förändringar. Man får 

aldrig känna sig nöjd. 

Utom vid ett tillfälle, påpekar Helen 

Ericson. Nämligen varje gång miljön finns 

med på ”dagordningen”. 

Men vi som bor och verkar i kommunen 

får anledning att känna oss nöjda väldigt 

ofta. Inte minst när vi cyklar genom skog 

och mark och passerar öppna jordbrukslandskap 

med vattenspeglar och betande 

Highland cattle. Bad- och utsiktsplatser 

med allsköns fågelliv. Ängar, hagar och 

välansade träddungar. I ett rent och välskött 

Sigtuna kommun som i sin helhet och 

prakt verkligen gör skäl för den ”blågröna 

staden”. 

Märstaåns flöde – med de nyanlagda dammarna 

utanför Coop och Lidl – på sin väg ner mot 

Mälaren. 

MILJÖ 

Hushåll kan, avgiftsfritt, lämna sitt 

sorterade avfall på Brista Återvinningscentral. 

Öppet alla dagar i veckan 

utom söndagar, se www.sigtuna.se för 

öppettider. 

Sigtuna kommuns miljömål 

Källa: Sigtuna kommuns miljöpolicy och miljömål 

Frisk luft och ingen klimatpåverkan 

I Sigtuna kommun ska luften vara så ren att 

människors hälsa, växter, djur och kulturföremål 

inte skadas. 

Grundvatten av god kvalitet 

Grundvattnet i Sigtuna kommun ska ge en 

säker och hållbar dricksvattenförsörjning 

samt bidra till en dog livsmiljö för växter 

och djur i sjöar och vattendrag. 

Ett rikt växt- och djurliv 

Den biologiska mångfalden ska bevaras 

genom att arternas livsmiljöer och ekosystemens 

funktioner och processer värnas. 

Naturen med dess växter, djur och övriga 

organismer är en väsentlig del i människans 

livsmiljö och en grund för vår hälsa och 

välfärd. 

Myllrande våtmarker 

I Sigtuna kommun ska våtmarkernas ekologiska 

och vattenhushållande funktion i 

landskapet bibehållas och värdefulla våtmarker 

bevaras för framtiden. 

Levande sjöar och vattendrag 

Sjöar och vattendrag i Sigtuna kommun 

skall vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika 

livsmiljöer ska bevaras. Naturlig 

produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden 

samt landskapets ekologiska 

och vattenhushållande funktion skall bevaras 

samtidigt som förutsättningarna för friluftsliv 

värnas. 

Ingen övergödning 

Halterna av gödande ämnen i mark och vatten 

ska inte ha någon negativ inverkan på människors 

häls, förutsättningarna för biologisk 

mångfald eller möjligheterna till allsidig 

användning av mark och vatten. 

Levande skogar 

I Sigtuna kommun ska skogens och skogsmarkens 

värde för biologiskt produktion skyddas 

samtidigt som den biologiska mångfalden 

bevaras samt kulturmiljövärden och sociala 

värden värnas. 

Ett rikt odlingslandskap 

I Sigtuna kommun ska odlingslandskapet 

och jordbruksmarkens värde för biologisk 

produktion och livsmedelsproduktion skyddas 

samtidigt som den biologiska mångfalden och 

kulturmiljövärdena bevaras och stärks. 

God bebyggd miljö 

Sigtunas bebyggda miljö skall utgöra en god 

och hälsosam livsmiljö samt medverka till 

en god regional och global miljö. Natur- och 

kulturvärden skall tas tillvara och utvecklas. 

Byggnader och anläggningar skall lokaliseras 

och utformas på ett miljöanpassat sätt och så 

att en långsiktigt god hushållning med mark, 

vatten och andra resurser främjas. 

Giftfri miljö 

Miljön i Sigtuna kommun ska vara fri från ämnen 

och metaller som skapats i eller utvunnits 

av samhället och som kan hota människors 

hälsa eller den biologiska mångfalden. 

Säker strålmiljö 

Människor ska skyddas mot skadliga effekter 

av strålning i den yttre miljön. 

Avfallshanteringen 

i Sigtuna kommun 

– Utmaningen vi står inför 

nu är främst hanteringen 

av det organiska 

avfallet och grovsoporna, 

säger Per Sahlgren, 

renhållningsansvarig, 

stadsbyggnadskontoret. 


Men någon mer återvinningscentral är inte 

i sikte just nu. Trots ett av målen i avfallsplanen. 

– Vi hade på förslag ytterligare en i 

Sigtuna, men hittade inte någon lämplig 

markyta. 

Per Sahlgren håller dock med om att 

tillgängligheten är helt avgörande för att 

lyckas öka återvinningen, inte minst farligt 

avfall. 

– Det märktes direkt vi ändrade öppettiderna 

från en lördag i månaden till varje. 

Den totala volymen ökade med nästan 20 

procent. 

Hanteringen av kommunens avfall är 

en av de viktigaste framtidsfrågorna för 

miljön. Utan en långsiktig och effektiv plan 

kommer avfallsfrågan snart att bli ett olöst 

problem. 

– Syftet med planen är naturligtvis att 

skapa så lite avfall som möjligt. Bland åtgärderna 

prioriteras återanvändning och 

återvinning före förbränning och annan 

omvandling. I sista hand deponi. 

När man en gång började ta miljöfrågan 

på allvar prioriterades tvärtemot idag, 

deponi av avfall. Men nya miljö- och samhällskrav 

har påverkat avfallshanteringen i 

en annan riktning. 


MILJÖ 

MILJÖ 

Per Sahlgren, renhållningsansvarig, Stadsbyggnadskontoret 

som just nu arbetar med att hitta 

lösningar på hur kommunen ska bli bättre på 

hanteringen av organiskt avfall samt grovsopor. 

– År 2000 infördes en deponiskatt som 

styrde avfallshanteringen mot förbränning. 

Förra sommaren infördes en förbränningsskatt 

som med all säkerhet kommer öka intresset 

för återanvändning och återvinning 

ytterligare. 

Per Sahlgren har varit anställd som 

renhållningsansvarig, sedan 2004. Tidigare 

arbetade han som entreprenör. 

Erfarenheter från Sigtuna kommuns goda 

miljöarbete och engagemang gjorde dock 

valet enkelt. Den första uppgiften som projektledare 

blev att lägga fram förslag till en 

avfallsplan för beslut i den politiskt tillsatta 

styrgruppen. 

– Alla kommuner måste upprätta en 

avfallsplan enligt lag. Av den framgår visioner, 

mål och aktiviteter. Nuvarande avfallsplan 

sträcker sig från 2005 till 2008. Min 

huvudsakliga uppgift är att följa upp målen 

och aktiviteterna som formellt redovisas en 

gång om året. 

Trots ett gediget arbete ökar hushållssoporna 

i kommunen. Vilket på intet sätt 

är utmärkande för just Sigtuna. Så ser det 

ut inom de flesta kommuner, menar Per 

Sahlgren. 

– En del av förklaringen är tillväxten. 

Det råder ett klart samband mellan ekonomisk 

tillväxt och avfallsmängd. I Sigtuna 

kommun är tillväxten mycket hög – ökad 

bebyggelse, fler invånare och fler företagsetableringar. 

En annan del av förklaringen hittar 

man enligt Per Sahlgren i producent- och 

konsumentleden. Grönsaker och frukt i 

kartonger, ökad konsumtion av halvfabrikat 

är bara ett par i raden av exempel. 

– Producenterna är dock belagda med 

ett så kallat producentansvar och enligt 

lag skyldiga att organisera lämpliga insamlingssystem 

för sina produkter. Det 

har de också gjort. Totalt i Sverige finns 6 

000 insamlingsställen, 18 av dem i Sigtuna 

kommun. 

Vid dessa förpacknings- och tidningsinsamlingsplatser 

(FTI)* kan man sortera i 

fem fraktioner. Plast, press, kartong, glas 

och metall. 

Överst på Per Sahlgrens dagordning just 

nu står hanteringen av det organiska avfallet. 

Det vill säga park- och trädgårdsavfall, 

fettslam, latrin och matavfall. Det vi i dagligt 

tal kallar kompost. 

– Vi diskuterar fram och tillbaka huruvida 

vi ska införa två fraktionshämtning 

inom kommunen. Avfallet ska i så fall 

delas upp i brännbar och komposterbar 

fraktion. Viktigt i sammanhanget är att 

vi får avsättning för den komposterbara 

fraktionen, här gäller det att få till ett 

samarbete med någon av de närliggande 

biogasanläggnignarna. 

– När det gäller fett från fettavskiljare 

körs avfallet till Henriksdals reningsverk, 

där fettet rötas och blir till just biogas 

och ett jordförbättringsmedel. Biogasen 

används sedan som drivmedel i SLs bussar. 

Per Sahlgren ser dock ljust på möjligheten 

att kompostera fullt ut så småningom. 

Förmodligen redan i samband med 

nästa renhållningsupphandling. (Nuvarande 

avtal löper ut första oktober 2008.) 

– Det finns egentligen bara ett par 

kommuner i länet som tar hand om sitt 

organiska avfall fullt ut. Därtill finns ett 

tiotal kommuner, bland annat Sigtuna, som 

erbjuder hämtning av det komposterbara 

avfallet på frivillig basis. Vilket sker främst 

från skolor, äldreboenden, restauranger 

och andra storkök. 

Förpacknings och tidningsinsamlingen 

Källa: www.forpackningsinsamlingen.se 

* FTI – (förpacknings- och tidningsinsamlingen) 

producenterans gemensamma bolag 

– organiserar insamling av tidningar och 

förpackningar från 6 000 platser i landet. 

Om FTI 

Ägare till FTI, Förpacknings- och Tidningsinsamlingen, 

är de fyra materialbolagen 

Plastkretsen, MetallKretsen, Returkartong 

och Pressretur. Dessutom finns Svensk 

GlasÅtervinng med genom ett avtalat 

samarbete som innebär att de är representerade 

i FTIs styrelse och deltar i bolagets 

utformning. 

FTI är de fem materialbolagens gemensamma 

servicebolag med uppdrag att arbeta 

med bolagens gemensamma frågor som rör 

insamlingen av förpackningar och tidningar 

på återvinningsstationer. 

FTIs uppdrag innebär att: 

– Delta på de övergripande samråden med 

kommunerna. 

– Förse kommunerna med underlag så de 

kan uppfylla sitt informationsansvar. 

– Bekämpa nedskräpningen på återvinningsstationerna. 

– Upphandla och övervaka städnings- och 

samordningsfunktionerna. 

FTI ersatte vid årsskiftet 2005 bolaget Förpackningsinsamlingen. 

Stammisarna Marek Jan Ogniewski och Anna Frick 

diskuterar dagens fynd på Återbruket. 

Återbruket 

Köksbord och fyra stolar för några 

hundralappar, matservis för 50 kronor, 

glas en krona. På Återbruket i 

Märsta kan du fynda allt. Möbler, 

husgeråd, leksaker, armaturer, 

böcker, prylar och åter prylar. Perfekt 

för dig som ska flytta hemifrån 

första gången. För vad sägs om 

ett helt bohag för mindre än några 

tusenlappar 


– Varje krona går dessutom oavkortat tillbaka 

till socialpsykiatrins verksamhet, poängterar 

Petronella Rey och Lili Högberg, 

handledare och projektledare för Återbruket 

sedan start. 

Det som började som ett projekt i mars 

förra året är redan permanent verksamhet. 

Resultatet har överträffat allas förväntningar. 

Redan 2005 fattade riksdagen beslut om 

att satsa extra resurser på psykiatri och socialt 

stöd och omsorg till personer med psykisk 

sjukdom alternativt funktionshinder. 

Ett tillskott som gick under benämningen 

”Miltonpengar”. Sigtuna kommun beslöt 

öronmärka pengarna för arbetsträning åt 

främst yngre personer (under 30 år) inskrivna 

inom socialpsykiatrin, på väg ut i 

arbetslivet. Resultatet blev ett samarbete 

mellan i första hand socialpsykiatrin och 

renhållningen. Återbruket. 

Förutom Petronella Rey och Lili Högberg 

är för tillfället fyra ungdomar sysselsatta 

inom Återbruket, två halvtid. Och det 

är sannerligen bråda dagar. Tisdag till torsdag 

håller butiken öppet. Måndagar och 

fredagar ägnas åt hemleveranser, hämtning 

av nya prylar från bland annat Återbrukets 

egen container vid Brista återvinningscen- 


MILJÖ 

MILJÖ 

tral. Dessutom ska saker putsas, fixas och 

prismärkas innan de går ut till försäljning. 

– Vi har uppskattningsvis mellan 50 och 

100 kunder per dag i butiken under öppettiderna. 

Och i princip alla köper någonting. 

Konstigt vore väl annat. Lokalen på 

Södergatan om fyra stora rum och en lång 

korridor är till bredden fyllda med möbler, 

husgeråd och andra kuriosa föremål, för en 

spottstyver. 

– Vi tar emot och säljer allt i butiken 

utom kläder, sanitets- och vitvaror, säger 

Petronella Rey. 

Faktum är att man nästan blir lite nostalgisk 

när man går runt bland allt kuriosa. 

Dricksglas av duralex med siffror i botten. 

Hur många gånger har man inte druckit 

rabarbersaft i ett sådant med sina kompisar 

och efter sista slurken vänt på glaset för att 

se vem som var äldst för dagen 

De vackraste och mest värdefulla föremålen 

har Petronella Rey och Lili Högberg 

placerat i ett vitrinskåp närmast kassan. 

Där finns bland annat 60-tals porslin 

från Gustavsberg, finare vinglas av kristall 

och ett helt set med antika kryddburkar. 

– I början märkte vi att uppköpare kom 

hit och rensade hyllorna på värdefulla ting. 

Men nu har vi inte sett röken av dem på 

länge, så något har vi väl lärt oss. 

Genom idogt arbete och surfande på nätet 

menar Petronella Rey och Lili Högberg 

att de blivit betydligt säkrare på att värdera 

olika föremål. Och de vet när de ska dra 

öronen åt sig och kontrollera värdet lite 

extra. 

– Det har faktiskt hänt att vi fått in oerhört 

värdefulla föremål och då är det bra 

med sajter som Blocket och Tradera. 

Petronella Rey och Lili Högberg har 

båda lång erfarenhet från arbete inom 

socialpsykiatrin, men ingen alls som affärsidkare. 

Det förtar dock inte alls menar 

de, tvärtom. Det gör arbetsinnehållet mer 

spännande och utmanande. 

– Vi har jättekul tillsammans. Ingen dag 

är den andra lik. Dessutom gläder verksamheten 

så många. Ungdomarna växer med 

förtroendet och kunderna är nöjda. 

En av ungdomarna som arbetar på 

Återbruket när Glimtenredaktionen är på 

besök, är Virpi. Dagen till ära håller hon på 

med prismärkning under Petronella Reys 

översyn. Lili Högberg står i kassan. 

– Jag trivs jättebra här. Och får utöver 

ordinarie ersättning, fem kronor i timmen 

i flitpeng. 

Det är tisdag förmiddag och Petronella 

Rey är i färd med att öppna butiken. Tre 

kunder finns redan på plats. En av dem är 

Marek Jan Ogniewski, Valsta, som slagit sig 

ner på en stol i entrén. Det visar sig att han 

är stamkund och kommer på besök minst 

ett par gånger i veckan. 

– Jag väntar på att någon okunnig ska 

komma in med en Van Gogh, säger han lite 

pillemariskt. 

– Man kan göra massor av fynd, fortsätter 

han. I dag har jag hittat något alldeles 

speciellt. 

– Får jag se, avbryter Anna Frick, Sigtuna 

stad, som stoppat näsan i påsen. 

Däri finns ett guldliknande föremål som i 

alla fall för Marek Jan Ogniewski inbringar 

ett stort värde. 

– Det är en förtjusande liten butik det 

här, fortsätter Anna Frick, som också är här 

ofta. 

Utanför står hennes make och väntar. 

Anna Frick har nämligen hittat en bokhylla 

Virpi och Petronella prismärker nyinkomna artiklar för ”återbruk” bland annat glas som fyller flera 

hyllmetrar i butiken. Lili och Petronella berättar om verksamheten och paret Frick lastar in sin 

”nyinköpta” bokhylla. 

längst in i lokalen som hon vill ha hjälp att 

frakta hem. 

– Bättre fin konjak i dricksglas, än ”Au de 

vie” i kristall, påpekar maken som de passerar 

oss vid kassan. 

Nyfikna följer vi efter för att se fyndet. 

Vi kliver över fåtöljer, taklampor, bordslampor, 

mattor och kuriosa innan vi så når 

fram till hyllan som har uppskattningsvis 

30 år på nacken. Också den är fylld av allsköns 

saker som vi hjälps åt att plocka ur. 

– Jag har tittat på den här länge och den 

passar verkligen bra hemma hos oss, säger 

Anna Frick. Medan hon nöjd och glad betalar 

850 kronor och med hjälp av maken 

bär ut den till bilen. 

Vid behov, erbjuder Återbruket även 

hemleverans mot en betalning om 150 kronor. 

Men bara inom Sigtuna kommun. 

– Det har ringt folk från Kista och velat 

ha hemleverans, men det hinner vi inte 

med, säger Lili Högberg. 

Och trots att verksamheten bara är i 

sin linda har både Petronella Rey och Lili 

Högberg redan stora planer för framtiden. 

– Vi vill gärna försöka utveckla verksamheten 

mot nätet framöver. Det vore ju 

toppen om vi kunde lägga ut vissa prylar på 

Blocket eller Tradera, säger Lili Högberg. 

– Dessutom önskar vi oss en större lokal, 

centralt belägen, fyller Petronella Rey i. 

Men det är kanske inte realistiskt ännu, 

tillägger hon. 

Både Petronella Rey och Lili Högberg 

vill genom Glimten passa på att framföra 

ett varmt och innerligt tack till alla som köper 

och skänker saker till Återbruket. 

”Helt fantastiskt”, menar båda. ”Framför 

allt att så många hittar till oss på Återbruket 

utan att vi annonserat en enda gång”. 

Marknadsföring i all ära. Ibland verkar 

mun till mun metoden vara den kanske 

allra bästa. 

Fakta Återbruket 

Källa: www.sigtuna.se 

Återbruket startade som ett projekt i mars 

2006 och finansierades med ”Miltonpengar”. 

Pengar beslutade 2005 av riksdag och regering 

öronmärkta att stötta personer med psykisk 

sjukdom/funktionshinder. 

Sigtuna kommun valde att starta ett samverkansprojekt 

mellan socialpsykiatrin, landstingets 

psykiatri, renhållningen och miljösamordnaren. 

Vid årsskiftet permanentades verksamheten. 

I dag sysselsätts fyra personer, varav två deltid, 

i projektet. De deltar under kortare eller längre 

perioder, allt efter behov. 

Återbruket finns på Södergatan 4, i markplan, 

med ingång på baksidan. 

Öppettider 

Tisdag och onsdag 10–15 

Torsdag 10–18 

Telefonnummer 08-591 127 75. 

Prylar hämtas efter överenskommelse, gäller 

bara inom kommunen. 

Hemleverans (endast inom kommunen) kostar 

150 kronor. 


MILJÖ 

MILJÖ 

Bli avfallsklok 

Text: Pernilla Larsson, miljösamordnare 

Avfall är inte bara det som blir över – avfall är också en värdefull resurs. Men 

för att återvinna material, energi eller näring ur avfallet måste det sorteras 

och lämnas på rätt sätt och på rätt ställe. 

Framför allt metall och glas, som kräver stora mängder energi att framställa, 

måste in i systemet igen. Giftiga ämnen i batterier och färger med mera ska 

tas om hand så att det inte hamnar i naturen. Matrester och annat som kan 

komposteras är viktigt att föra in i kretsloppet igen för att inte utarma jordarna. 

Avfallsnyheter 

Vi blir allt sopigare 

– men återvinningen 

ökar 

I fjol producerade svenskarna nästan 494 kilo 

sopor per person, eller totalt drygt 4,5 miljoner 

ton hushållsavfall. Det är 3,5 procent mer än 

året före, visar ny statistik. Vid högkonjunktur 

ökar konsumtionen och därmed också mängden 

avfall, konstaterar branschorganisationen 

avfall Sverige, som tagit fram siffrorna. 

Drygt 47 procent av soporna återvanns på olika sätt, vilket är en ökning med tio procent jämfört 

med 2005. Ytterligare nästan 47 procent brändes, en i stort sett oförändrad mängd jämfört med 

2005. Resterande sex procent gick till tippen. Avfall Sverige hette tidigare Svenska renhållningsverket. 

Metro 2007-05-30 

Miljoner till klimatsatsning i Göteborg 

Västra Götaland får en femtedel - 86 miljoner 

kronor - av de 410 miljoner kronor som Naturvårdsverket 

delar ut i bidrag till klimatprojekt. 

Pengarna kommer bland annat att gå till den 

planerade biogasanläggningen i Göteborg som 

Läs fler nyheter på 

www.sigtunahem.se 

Utsläppen ökar mer än befarat. Läs mer » 

Sverige kan nå utsläppsmål. Läs mer » 

Klimatmötet i Riksgränsen. Läs mer » 

60 miljoner till kommunal planering för 

vindkraft Läs mer » 

Flytande hus ska klara översvämmande 

floder. Läs mer » 

500 borgmästare emot Bushs miljöpolitik 

på internationellt klimatmöte. Läs mer » 

EU-parlamentet tillsätter utskott för klimatförändringar. 

Läs mer » 

ska behandla avfall från hushåll, restauranger, 

storkök och butiker, och Västtrafiks byte till 

biogasdrivna bussar, enligt ett pressmeddelande 

från Business region Göteborg. 

Sveriges nyheter 2007-05-28 

Nedskräpningen 

ökar 

Vi svenskar skräpar ner allt mer. Stiftelsen Håll 

Sverige Rent gjorde i april en Sifoundersökning 

som visar att nästan hälften av alla tillfrågade 

anser att nedskräpningen skulle minska om 

straffen blir hårdare. Samtidigt tror de flesta 

att två betydligt enklare åtgärder vore mycket 

effektiva. Fler papperskorgar och fler informationskampanjer 

skulle minska nedskräpningen 

radikalt. Hälften av svenskarna anser att nedskräpningen 

har ökat, vilket är en ökning sedan 

samma fråga ställdes vid Sifoundersökningen 

2004. Samtidigt uppger bara 10 procent att de 

slänger skräp på marken och 70 procent säger att 

de aldrig gör det. 

Läs mer på Håll Sverige Rents hemsida. 

Glashytta i samklang 

med miljön 

Källa: Ragn-Sells 

På Ragn-Sells konferensanläggning i Högbytorp 

finns förmodligen världens mest miljövänliga 

glashytta. 

Glashyttan ligger integrerad i Ragn-Sells nyinvigda 

konferensanläggning i anslutning till 

deponianläggningen i Högbytorp. 

Hela byggnaden, en renoverad ladugårdsbyggnad, 

värms upp genom värmeåtervinning av 

ugnsvärmen. 

Men vad som är än mer anmärkningsvärt är att 

ugnarna får sin energi i form av metangas från 

deponianläggningen. Biogasen ersätter oljeanvändning, 

som annars hade varit alternativet. 

Dessutom används endast återvunnet glas i 

glashyttan. 

Råvaror är bildskärmsglas från elektronikåtervinning 

och förpackningsglas. Av detta görs nya, 

vackra bruksföremål. 

Jonas Torstensson är konstnär och initiativtagare 

till Glasbruket i Bro AB. Här producerar de gåvor 

till anställda och kunder på uppdrag av företag. 

De designar själva men har planer på att även 

uppvakta andra kända formgivare för att öka 

intresset och kunskapen om möjligheterna med 

returglas. 

Jonas Torstensson är också designer och tillverkare 

av Sigtunahems nyligen vunna miljöpris. Se 

bild på sid 27. 

För mer information www.torstenssons.se. 


MILJÖ 

MILJÖ 

Det här gör 

Sigtunahem 

Idag vet vi att en viktig förutsättning 

för liv och överlevnad på 

jorden är att återskapa en miljö 

där vi återvinner det mesta av 

vårt avfall och därmed uppnår ett 

väl fungerande kretslopp. Därför 

försöker Sigtunahem skapa bra förutsättningar 

för dig som hyresgäst 

att källsortera ditt avfall. 

Våra hyresgäster 

Sigtunahem vill erbjuda sina hyresgäster 

det bästa när det gäller sophantering. Det 

är därför vi satsar på Miljöhus där vi källsorterar 

sopor för återvinning. 

Elektronik kan du som hyresgäst lämna 

i ett elektronikrum på ditt bostadsområde. 

Har du inget elektronikrum på ditt område 

kontaktar du din kvartersvärd. 

Grovsopor slängs i grovsopscontainer/ 

rum på området eller på Brista återvinningscentral. 

Sigtunahem kommer under 

året köra runt med en ”miljöbil” i våra områden 

för att samla upp hushållens farliga 

avfall. Om du inte har möjlighet att ta dig 

till en miljöstation samla på dig hemma 

i ett säkert skåp och håll utkik efter när 

miljöbilen kommer till ditt område. Mer 

information i nästa nummer av Glimten. 

På kontoren 

Vi har en avfallsrutin som säkerställer 

att allt avfall hamnar där det ska. På huvudkontoret 

sorterar vi ut förpackningar, 

returpapper, wellpapp elektronik och 

farligt avfall. För det farliga avfallet har 

vi en Grönstation som Stena miljö tömmer 

efter avrop. I den kan vi lägga allt vårt 

farliga avfall som uppkommer på kontoret 

med undantag för tomma toners som ska 

skickas tillbaka till leverantören. Även på 

våra områdeskontor källsorterar vi. 

Text: Pernilla Larsson, miljösamordnare 

Vår verksamhets avfall 

Vårt trädgårdsavfall lämnar vi till kommunens 

avfallssortering som sedan komposteras 

eller flisas. 

Allt brännbart, trä, metall, porslin och 

deponi sorteras ut och de lämnar vi på 

Brista återvinningscentral. 

Farligt avfall som uppkommer ute i vår 

verksamhet lämnas i någon av våra tre 

miljöstationer. I miljöstationerna finns emballage 

för olika farliga avfall. Varje förråd 

hos områdeskontoren, maskingrupp och 

reparatörerna är utrustade med speciella 

emballage för farligt avfall som till exempel 

spillolja, olje-/bränslefilter, fettpatroner, 

sprayburkar, torkmaterial, småbatterier och 

lösningsmedel. Miljöstationerna töms av 

Ragn-Sells specialavfall vid avrop. 

Entreprenörens 

Vid upphandling av entreprenörer ska de 

redovisa var de gör av sitt avfall. De får 

inte använda våra områdens grovsopscontainrar. 

Vid upphandlingen bifogar vi något som 

vi kallar en miljökravsspecifikation för 

entreprenader och tjänster. I miljökravsspecifikation 

måste entreprenören svara på 

frågor om deras miljöarbete, utbildningar, 

miljöplan, transporter. De förbinder sig 

också att redovisa material innan inköp 

och redovisa sin avfallshantering innan 

projektstart. Denna miljökravsspecifikation 

består av skall- och börkrav. För att få vara 

med i utvärderingen av anbud måste entreprenören 

uppfylla skallkraven och svaren 

på börkraven poängsätts och används vid 

utvärderingen av anbudet. 

Dessutom har vi en handbok ”Vi tar 

vårt miljöansvar på allvar” som delas ut till 

personer, från andra företag, som arbetar 

hos oss. Där framgår det vilket ansvar de 

har för bland annat avfall när de jobbar 

för oss. 

Anders Horner som kör bilen Laura åt Liselott Lööf AB 


Sigtunahem, 

Liselott Lööf AB 

Från och med 1 juni kör entreprenör Liselotte Lööf 

våra källsorterade fraktioner. 

De hämtar de källsorterade förpackningarna med 

en tvåfraktionsbil och hämtar samtidigt, tidningar 

och metall, kartong och hårdplast samt färgat och 

ofärgat glas. Det är två chaufförer som kör för oss, 

Anders Horner och Seppo P. 

Liselotte Lööf AB är ett familjeföretag med stora 

resurser inom avfallshantering, renhållning och 

entreprenad och framgångskonceptet bygger på 

servicekänsla, flexibilitet, kvalitets- och miljömedvetenhet. 

Deras miljöentreprenörer är välutbildade, 

engagerade och stolta över sitt yrke. 

Sopgubbarna känner du igen på de apelsingula 

overallerna, numret på bröstet, glimten i ögat och 

på sopbilarna som fått flicknamn, Anders Horners 

bil heter Laura. 

Totalt har de trettio avfallsbilar varav åtta drivs 

med biogas. 

Liselott Lööf är sedan juni 2003 certifierade enligt 

ISO 9001:2001 (kvalitet) och ISO 14001:1996 

(miljö). 

De tycker att det är roligt att få arbeta tillsammans 

med oss och tycker att vi har väldigt fina miljöhus. 

Liselott Lööf är väldigt engagerade och Anders 

Horner har redan kommit med ett dussin förbättringsförslag, 

vilket vi varmt välkomnar. 

Visste du att ... 

Visste du att det går åt 20 gånger mer energi 

för att tillverka en ny värmeljushållare 

när man tar materialet från en gruva jämfört 

med att använda aluminium återvunnet 

ur skrot. I Sverige används 300 miljoner 

värmeljus som innehåller 225 ton aluminium/år. 

Om den mängden återvinns sparas 

4 miljoner kWh i smältverken. Ljushållare 

sorteras som metall. 

Återvinning av aluminium sparar 95 procent 

av den energi som annars behövs för att 

göra ny aluminium. Om vi lämnar alla våra 

metallförpackningar av aluminium till återvinning, 

blir den energin som sparas så stor 

att den kan värma upp 8 500 småhus per år. 

Om alla lämnar in sina 

kapsyler till återvinning, 

räcker stålet till 

2 200 nya personbilar. 

Varje år! 

Visste du att vetenskapliga studier visar att 

läkemedelsrester har gjort fisk tvåkönad i 

utsatta vattendrag. Om vi inte ser till att ta 

hand om våra läkemedelsrester kommer 

vårt dricksvatten att påverkas. 

Så lämna medicinrester till Apoteket och 

släng aldrig p-ringar, p-plåster eller andra 

plåster i toaletten! 

Visste du att var tredje 

pappersförpackning 

som finns i din livsmedelsbutik 

är tillverkad av 

återvunna pappersförpackningar. 

Det är en myt att ... 

... det inte lönar sig att sortera sopor för att 

”alla sopor blandas ändå i slutändan”. 

Fel, fel, fel! Sopor är en attraktiv resurs, som 

används till nya produkter. 

... energiåtgången för att diska ur förpackningarna 

äter upp miljönyttan med återvinningen. 

Nej, så mycket energi går det inte åt för att 

rengöra en förpackning. För att inte slösa 

energi är det naturligtvis bra att inte diska 

förpackningarna under rinnande varmvatten. 

Vad du som hyresgäst 

gör och kan göra 

Varje gång du lämnar en förpackning 

eller en tidning till återvinning 

sker något stort. Den tömda 

schampoflaskan blir en praktisk 

diskborste. Det tillplattade tvättmedelspaketet 

blir till en snygg 

skokartong. Den lästa tidningen 

blir en ny tidning. Den gamla kapsylen 

förvandlas till en mutter. Den 

tomma saftflaskan får nytt liv som 

en ny glasflaska. 

På så sätt hjälper du till att spara stora 

mängder energi. Du ser också till att naturens 

material inte åker ur kretsloppet. 

Tack vare dig gör miljön en stor vinst. Och 

därmed vinner även du något varje gång du 

återvinner. 

Under 2006 bidrog ni till att återvinna: 

450 ton tidningar och kartong/well, 

motsvarande en besparing på 6 297 träd. 

32 ton hårdplast som motsvarar en tillverkning 

av 2 694 500 blomkrukor eller 

25 200 läskbackar eller 32 000 liter olja. 

22 ton metallförpackningar som motsvarar 

material för tillverkning av 894 cyklar 

eller plåt till 22 stycken Volvo V70. 

104 ton glas motsvarande tillverkning av 

208 000 vinflaskor och 277 000 mindre 

glasburkar. 

Visst är det fantastiskt att se något så enkelt 

som att källsortera kan ge så mycket. Vi är 

duktiga men faktum är att vi kan bli ännu 

bättre: 

En person producerar 494 kg sopor per 

person och år. Totalt skulle då de boende 

i Sigtunahem producera 3 632 ton sopor 

per år. Om man källsorterar alla förpackningar 

kan man minska denna siffra med så 

mycket som 40 procent, vilket motsvarar 

1 453 ton. Idag kommer vi upp i 607 ton 

källsorterat material. Vi kan alltså bli dubbelt 

så bra som vi är nu och återvinna mer 

energi och spara jordens resurser, tänk vad 

det skulle göra för vår miljö! 

För att underlätta sopans kretslopp kan du 

Bli miljövän redan i affären. 

De kanske allra bästa miljöinsatserna kan 

du göra redan i affären eller när du beställer 

varor. Genom ditt val av produkter 

– och dess förpackningar – har du ett gyllene 

tillfälle att både minska ditt bidrag till 

sopberget och minska gifterna i naturen. 

Köpa bättre prylar. 

Satsa på kvalitet, saker som håller och som 

du vill använda länge. 

Återanvända. 

Återanvänd gärna möbler och annan fungerande 

utrustning. Om du inte själv vill ha 

kvar sakerna finns det ofta någon annan 

som kan ha glädje av dem. Kanske är det 

dags för en loppis Eller varför inte lämna 

till Återbruket! 

Undvika förpackningar i möjligaste mån. 

Köp i första hand varor som går att lämna 

i retur eller fyllas på nytt (refill). Det spar 

råvaror och energi. Köp helst inte dubbla 

förpackningar och förpackningar där det 

inte går att separera till exempel metallfolie 

från papperet. 

Välja rätt material – papper eller plast 

Välj hellre papper. Papper görs av material 

som är förnyelsebart, avverkade 

träd ersätts med nya. Plast 

däremot görs av olja som 

inte är förnyelsebart och 

dessutom påverkar miljön 

negativt. 

Lämna in dina läkemedelsrester 

och 

farliga avfall. 


MILJÖ 

MILJÖ 

Lite att tänka på 

Skölja ur – annars luktar det i köket och 

i miljöhuset. 

Låta torka – så det inte blir kletigt och 

kladdigt i köket och miljöhuset. 

VINN EN 

DESIGNAD 

TIDNINGS- 

SAMLARE 

från Designtorget 

av Micael Jungeby 

Var med och tävla om tidningssamlare. Tre 

har chans att vinna en designad samlare 

för tidningar. Svaren hittar du givetvis här 

i Glimten. 

Vad heter konstnären som skapat Sigtunahems 

miljöpris 

1. Bertil Torstensson 

X. Jonas Torstensson 

2. Niklas Torstensson 

Sigtuanhem fick 

SABOs miljöpris 

2007 

SABOs miljöpris instiftades 1993. Varje år har ett 

eget tema och det SABO-företag som har gjort 

bäst insatser inom det området får priset – ett stort 

äpple. Utformat av olika konstnärer i skiftande 

material. Av tradition delas priset ut under SABOs 

kongress eller SABO-dagarna. 

Endast ett bostadsföretag kan vinna priset och 

2007 blev det Sigtunahem. 

Foto: Paul Hoff 

Årets äpple är utfört i återvunna krossade flaskor 

av konstnären Jonas Torstensson, Torstensson Art 

& Design Sweden AB. Äpplet finns för beskådning 

i Sigtunahems reception på Stationsgatan 6 i 

Märsta. Välkommen! 

Platta till – så tar det mindre plats i köket 

och i miljöhuset, du och vi kan då tömma 

mer sällan. 

Lägg påsar, kassar, snören eller 

smutsiga förpackningar i restsoporna 

– töm ur kassarna och ta bort plast 

och snören kring tidningar. 

Har du några bra tips på vad vi kan göra bättre för att underlätta 

din källsortering Hör av dig. 

Vinnare i Miljötävlingen 

Vinnare av Pär Holmgrens och Claes Bernes Väderbok är: 

Evert Henningson, Birgitta Hudin, Silvia Ayala, Siv Löfgren, Yngve Mattsson 

Boken skickas per post. 

Rätta svaren är: Fritidsresor, Fylla maskinen, Näringslivets klimatupprop 

Ta av korkar, lock och annat löst - de 

är ofta av ett annat material. (även 

om både burken och korken är i plast, 

det är olika plaster). 

Vem tömmer Sigtunahems grönstationer 

med farligt avfall 

1. Stena miljö 

Skicka svaren till Glimten, AB Sigtunahem, 

Box 509, 195 25 Märsta och märk kuvertet 

med ”MILJÖ”. Vi vill ha ditt svar senast den 

11 augusti. 

Namn: 

X. Johan miljö 

2. Viking miljö 

Vad heter vår nya avfallsentreprenör 

1. Liselott Löön AB 

X. Linda Lööf AB 

2. Liselott Lööf AB 

....................................................................... 

Gatuadress: 

....................................................................... 

Postnummer: 

....................................................................... 

Giftfri miljö – utfasning av farliga 

ämnen i förvaltning, byggnation och 

boendemiljö 

Bostadssektorn har stor påverkan på miljön. 

Vi har historiskt byggt in miljögifter 

i våra bostäder, till exempel PCB i fogmassor, 

och använt material som kan ge 

problem med innemiljö. I förvaltningen 

används kemiska ämnen i bland annat 

städning, klottersanering, smörjmedel och 

målning. Även de boende använder kemikalier 

vid exempelvis städning och tvätt eller 

produkter som innehåller farliga ämnen 

som datorer, batterier med mera. Därför 

har SABO den här gången valt att ha temat 

Giftfri miljö för att få fram goda exempel 

från SABO-företag som arbetar med att 

fasa ut farliga ämnen i förvaltningen och 

vid nybyggnation/ombyggnad. 

Så här löd juryns motivering: 

En enig jury har utsett Sigtunahem till vinnare 

av SABOs miljöpris 2007 för företagets 

helhetssyn på giftfri miljö. Sigtunahem 

har genom sitt systematiska arbete byggt 

upp en metodik för att minimera och fasa 

ut farliga ämnen i förvaltning och byggnation. 

Källa: SABO 

Sigtunahem satsar på utbildning för sin 

personal på ett föredömligt sätt, dels med 

allmänna utbildningar för personalen dels 

specialutbildningar inom kemikaliehantering 

och inköp med miljökrav. 

Som hyresvärd för en tredjedel av Sigtuna 

kommuns invånare satsar Sigtunahem 

på kampanjer för att informera hyresgästerna 

om vad som är farligt avfall, vad man 

inte får slänga i avloppet och om miljövänliga 

kemikalier. Sigtunahem har också tagit 

fram handboken ”Vi tar vårt miljöansvar på 

allvar” som delas ut till personer från andra 

företag som arbetar åt Sigtunahem. Där 

framgår det vilket ansvar de har när utför 

arbeten åt Sigtunahem. 

När Sigtunahem började med sitt systematiska 

miljöarbete 1999 var en av de 

betydande miljöaspekterna kemikaliehanteringen 

i företaget. När en ny miljöutredning 

genomfördes 2006 visade det sig att kemikaliearbetet 

varit så framgångsrikt att kemikaliehanteringen 

i verksamheten inte längre 

klassades som en betydande miljöaspekt. 

I korthet har Sigtunahem 

genomfört följande: 

– Kemikalielista med bedömda och godkända 

kemiska produkter som får köpas 

in. 

– Alla anställda som hanterar kemiska produkter 

ska genomgå en kemikalieutbildning. 

– Miljökrav ställs i byggprojekt och omfattar 

material, dokumentation, livscykelanalyser, 

energihushållning, buller, 

projekteringsanvisningar samt lista över 

ämnen som ska undvikas. 

– Krav ställs också på produkter som inte 

är kemikalier, men som kan innehålla 

miljö- och hälsofarliga ämnen, till exempel 

möbler, textilier, datorer, kopiatorer/ 

skrivare, vitvaror, trycksaker, kontorsmaterial/batterier. 

– Inventerat och sanerat PCB. 

– Inventerat alla lekplatser för att finna 

tryckimpregnerat trä. 

– Farligt avfall från kontoret, förvaltningen 

och hyresgästerna samlas in. 


Sigtunahem bevakar | Sigtuna kommun 

På gång | Sigtuna kommun 

De vackert slitna växthusen inryms av 

tomatodlingar, kafé och butik en plats på 

jorden som vi rekommenderar starkt ett 

besök i sommar. 

trädgårdsföreningen som tog initiativ till att sprida kunskap 

om hortikultur runt om i Sveriges avlånga land, med Rosendal 

som utgångspunkt och mötesplats. Härifrån arrangerades 

utställningar där odlingsintresserade kunde mötas och utbyta 

erfarenheter och kunskaper. Likaså erbjöd man en tvåårig trädgårdsmästarutbildning. 

Mellan 1862 och 1911 utbildades inte 

mindre än 700 som tog anställning runt om i landet och förde 

det hortikulturella budskapet vidare. 

Rosendals trädgård 

Ett prunkande, doftande och garanterat giftfritt resultat av generationers 

händer i myllan som kittlar alla sinnen. Kanske främst smaklökarnas. 


1911 upphörde dock elevskolan och Svenska Trädgårdsföreningen 

avvecklade verksamheten. Kungliga Djurgårdsförvaltningen 

arrenderade istället ut marken till olika privatpersoner 

med trädgårdsintresse, tills de på 1960-talet själva tog över trädgårdsodlingarna. 

Då var det ingen som riktigt trodde på idén 

om Rosendal som en nygammal handelsträdgård och mötesplats 

för kunskapsutbyte. Platsen ansågs för liten. Det var först med 

Lasse Krantz och Pål Borg 1984 som Rosendal åter fick spaden i 

jorden av gröna fingrar med höga ambitioner. 

– Det märks att det finns en genuin historia av trädgårdsarbete 

här på Rosendal. Jorden är svart och luktar gott. Förutsättningar 

som måste vara uppfyllda för att kunna odla biodynamiskt, 

poängterar Antoine Berthelin, huvudträdgårdsmästare, 

och anställd vid Rosendals Trädgård sedan 1998. 

Och grundförutsättningen för god och bördig jord i sin tur, är 

bra kompost, menar Antoine Berthelin vidare. Som är mycket 

glad och tacksam för det nära samarbete Rosendal utvecklat med 

Skansen varifrån de får stallgödsel som tillsammans med matrester 

från den egna verksamheten bäddar för god grogrund. 

– Dessutom är det viktigt att växla grödor. Och aldrig odla 

samma grönsak två år i rad. 

Rosendals trädgård av i dag är en slotts- och handelsträdgård 

med odling, tillverkning, försäljning och kursverksamhet. 

Dessutom ett av Stockholms populäraste utflyktsmål med sitt 

trädgårdscafé, sin butik, bageri och plantbod inrymda i de olika 

växthusen. Trädgårdsodlingarna såväl som friland är naturligtvis 

helt ekologiskt och biodynamiskt. 

Anläggningen drivs av ett hundratal personer, främst säsongsanställda. 

Och ekonomin visar på allt annat än röda siffror. Men 

det har inte alltid varit så, tillägger Antoine Berthelin. 

– När stiftelsen Rosendal Trädgård startades 1984 fanns det 

bara 1 600 kronor i kassan. 

Vi befinner oss på kunglig mark med 

kungliga anor, denna rekordvarma försommardag 

en bit in i juni. En dag då Stockholm 

är till bredden fylld av studenter. 

Alla med något förväntansfullt i blick och 

hopp om framtiden. Och vad kan ingjuta 

mer framtidstro och vällust än att befinna 

sig mitt i Rosendals trädgård med livsrum 

fyllda av växtkraft och det naturen själv har 

att bjuda. Rosor, lavendel, snittblommor, 

frukter, grönsaker, örter, allt av högsta kvalitet. 

Här blir verkligen både kropp och själ 

tillfredställda. 

Rosendals trädgård är i första hand 

en handelsträdgård som sedan 1984 drivs 

som stiftelse. Huvudsyftet är att åskådliggöra 

och demonstrera kulturåtgärder i 

trädgård och park. Ändamålet att bedriva 

biodynamisk odling och kursverksamhet. 

En affärsidé som på inga sätt är ny i trädgårdens 

historia. Tvärtom, det pedagogiska 

syftet har funnits med sedan begynnelsen 

i mitten av 1800-talet. Då var det Svenska 

Verksamheten stod därmed och föll av ett antal eldsjälar 

som arbetade dag som natt för att förverkliga tanken om Rosendal 

som ”ett litet paradis”. Det var också en av anledningarna till 

att man startade trädgårdscafé och butik, med de biodynamiskt 

och ekologiskt odlade produkterna på fat alternativt försäljning. 

– Det har tidvis varit tufft under hela resans gång. Som exempelvis 

första gången vi bjöd in till ett kurstillfälle och ingen 

anmälde sig. Gången därpå en dam. Det gäller att ha tålamod. 

De pedagogiska inslagen i Rosendals Trädgårdsverksamhet 

ses nämligen också som mycket viktiga. Tanken om att föra 



Tips | Sigtunahem 

Definitioner 

ut det hortikulturella budskapet lever 

lika starkt som någonsin tidigare. Och 

kursverksamheten utvecklas ständigt. I år 

erbjuds närmare ett 20-tal olika kurser och 

andra evenemang. Och sedan 1988 finns en 

vänförening som via medlemsavgifter finansiellt 

stöttar den pedagogiska verksamheten. 

Som kursledare fungerar personalen 

själv. Antoine Berthelin håller bland annat 

i kurser om vinodling, nybörjarkurser för 

bland annat skolbarn och inte minst en ny 

kurs för i år. ”Den helande trädgården”. 

Där förutom Antoine Berthelin, två psykoterapeuter 

medverkar som kursledare. 

– Syftet med kursen är att se livet i symbios 

med naturen. I trädgården förenas 

växande, skönhet, hantverk, liv och god 

hälsa. Trädgården är viktig av så många 

skäl. Som plats för meditation, eftertanke 

och återhämtning. Likväl som för stimulans, 

kreativitet och kunskap. 

Trots att Rosendals trädgård är till 

bristningsgränsen fylld av barnfamiljer, 

barnvagnar, turister och flanerare denna 

varma försommardag. Finns det gott om 

plats att slå sig ned under något av de 

många äppelträden i fruktträdgården med 

sin kaffekopp och insupa alla dofter och 

färggranna vyer. Tänk att alla dessa fruktträd 

planterades för närmare 150 år sedan. 

På den tiden fanns det mer än 400, i dag 

återstår ungefär ett 90-tal. Vänder man 

härifrån blicken snett uppåt, mot det anrika 

rosa orangeriet, möts man av ett rum 

fyllt av gammaldags rosor. Främst franska 

buskrosor som lämpar sig väl för just den 

här platsen. Strax bredvid finns vinodlingen. 

Sex olika sorters druvor bland annat 

från Baltikum, trängs i odlingen som är den 

nordligast belägna i världen. Åtminstone 

var när den etablerades, 1998. 

– Vinodlingen har funnits på plats i nio 

år nu och vi har lärt oss vartefter. Vi producerar 

oerhört god biodynamiskt odlad juice. 

Tyvärr blev vinet inte lika lyckat. Men 

det är något att utveckla inför framtiden. 

Vandrar man sedan vidare i trädgården 

hittar man lavendelfält, rum med 

snittblommor och massor av grönsaker. 

Rosendal är ju trots allt i huvudsak en handelsträdgård. 

– Vi är helt självförsörjande under växtsäsongen 

när det gäller grönsaker och kryddor. 

Sallat är själva huvudsaken. Vi gör av 

med ungefär 700 sallatshuvuden i veckan. 

Framför allt ekblad och huvudsallat. Men vi 

odlar självklart alla sorter. 

Även kryddor är en huvudsak. I örtagården 

trängs främst persilja, dill, gräslök, 

olika sorters oregano, mejram, koriander 

och citronmeliss. 

– Vi är helt självförsörjande även på örter 

och skördar cirka två kilo per dag. 

Till hösten kommer man att kunna 

inviga en ny örtagård. Några elever från 

I växthuset dingar tomaterna och de vackra välkrattade gångstråken omgärdas av lavendel i all dess 

färgprakt. Antoine Berthelin, sittande under Signe Tillischäppelträdet, berättar att i trädgårdskaféet 

serveras dagens lunch med nyplockad sallat från de egna odlingarna. 

Säbyholms naturbruksgymnasium med 

anläggning som huvudämne, har nämligen 

som examensarbete byggt ett nytt. 

Antoine Berthelin själv är uppvuxen på 

den franska landsbygden, bland pumpor 

och kronärtskockor, och har därmed med 

sig ett självklart intresse för grönsaksodling 

sedan barnsben. Nu känns han dock 

svenskare än svensk, som han sitter under 

äppelträdet och berättar Rosendals historia. 

En historia han nu själv är en del av. 

Inledningsvis som ansvarig för grönsakslanden. 

Från 2003 som ansvarig för hela 

verksamheten. Och från årsskiftet åter 

tillbaka bland pumporna som huvudträdgårdsmästare. 

– Jobbet som vd var stimulerande och 

roligt under en tid. Men jag saknade trädgården 

alltför mycket så nu känns det skönt 

att vara tillbaka utomhus. 

På frågan om vilka avtryck han personligen 

tycker sig ha satt på verksamheten, 

framhåller han först och främst arbetet 

med att bygga upp organisationen. Liksom 

ambitionen att ge Rosendal trädgård ett 

litet mer modernt uttryck. 

Om Antoine Berthelin fick vara vd för 

ett allmännyttigt bostadsföretag skulle han 

självklart satsa på utemiljön, trädgården, 

de gröna rummen. Först skulle han knalla 

omkring i varje bostadsområde och se hur 

boenden använder sin utemiljö. Till exempel, 

var genar man, var läser man sin bok, 

var spelar man fotboll, var dricker man 

sitt kaffe. Och utveckla rummen därefter. 

Dessutom skulle han starta trädgårdsföreningar 

i varje bostadsområde. 

– Man ska kunna använda sin trädgård. 

Den ska kittla alla sinnen. Det ska finnas 

möjlighet att plocka bär och blommor, odla 

grönsaker, skörda frukter, leka och umgås. 

Rum både för gemenskap, stillhet och ro. 

Hortikultur 

Läran om trädgårdsodling, är ett ämne som 

innefattar fritidsodling och trädgårdar för 

privatpersoner, samt professionell odling 

av grönsaker på friland eller i växthus 

liksom av frukt, bär, plantskoleväxter och 

prynadsväxter. Dessutom innefattar ämnet 

också lagring, hantering, distribution och 

marknadsföring av produkterna. 

Biodynamiskt odlat 

Biodynamiskt jordbruk utgår från kretsloppstänkande 

och strävar efter att skapa 

fullständiga kretslopp i liten skala. 

Ekologiskt odlat 

Ekologiskt jordbruk är en form av jordbruk 

som förlitar sig på förvaltande av ekosystem 

och strävar efter att minska eller helt avstå 

från att tillföra material, särskilt viktigt är 

det att inte tillföra konstgjorda ämnen, som 

handelsgödsel eller kemiska bekämpningsmedel 

Ekologiska jordbruk är kontrollerade 

av KRAV. 




Källa: www.rosendalstradgard.se 

I den stora trädgården under äppelträden samlas människor i olika åldrar för att fika 

eller bara sitta och samspråka. I butiken kan man handla ekologiskt odlade grönsaker, 

nybakat bröd från det egna bageriet och produkter från bland annat Saltå Kvarn och 

Renée Voltaire. I butiken finns även vackra hantverk i form av tekoppar, tallrikar, vaser 

och handtryckta kökshandukar. 

En av Antoine Berthelins förebilder är 

Stefan Mattsson, tidigare landskaparkitekt 

och hjärnan bakom Enköpings parker, numera 

rekryterad till Svenska bostäder. 

– Fickparkerna är helt otroliga. Små 

gröna rum uppbyggda kring vatten, bänkar, 

skulpturer och häckar. Oaser för ro och 

eftertanke, där man kan läsa sin bok, reflektera 

och pussas. 

Det viktigaste poängterar dock Antoine 

Berthelin, är att den utemiljö man anlagt 

sköts. I annat fall tycker han det är bättre 

att lägga grus. 

– För mig finns bara två typer av markyta. 

Odlad och välskött eller vildvuxen. Naturen 

tar alltid tillbaka det som inte sköts. 

Och det är mycket vackrare och charmigare 

än halvmesyrer. 

Rosendals trädgård står inför en rad 

framtida utmaningar. Bland annat har man 

ambitioner om att få till någon form av 

vinterverksamhet. Man har nämligen svårt 

att behålla kompetensen inom stiftelsen eftersom 

verksamheten är så säsongsbetonad. 

– Vi driver lite kursverksamhet och förbereder 

inför vår julmarknad och våra julbord 

till och med december. Men i januari, 

februari har vi i princip stängt. 

Förhoppningen är att öppna en filial i 

Stockholm city med bageri, där man kan 

köpa Rosendals ekologiska bröd, bullar och 

kakor hela året. Därutöver att vinterbona 

byggnaderna i Rosendal så kursverksamheten 

kan hålla i gång året om. 

– Vi har också planer på en bok till år 

2009. En bok som tar fasta på Rosendals 

verksamhet. En användarvänlig bok med 

idéer, trädgårdstips, recept. En bok med 

samma höga kvalitet som våra råvaror och 

produkter och övriga verksamhet. 

– Här på Rosendal är vi nämligen aldrig 

oroliga för inspektioner. Här är allt mycket 

korrekt odlat och välskött. Och ett är säkert, 

vi arbetar inte för att bli rika, utan för 

att erbjuda högsta och bästa kvalitet. 

Orden är Antoine Berthelins. Huvudträdgårdsmästare 

på Rosendal. Som med 

stolthet definierar kvalitet med det faktum 

att klockan nio kunna skörda biodynamiskt 

odlad god sallat, och två timmar senare 

kunna servera densamma på fat. 

– Det är inte bara kvalitet. Det är livskvalitet. 

Trädgårdsbutiken 

Trädgårdsbutiken håller öppet större delen av 

året. Stängt i januari och februari. 

Här finns utvalda ekologiska matvaror, bröd från 

vårt bageri samt ekologisk frukt och grönsaker. 

Från deras egna förädling har de flera sorters 

örtte, örtsalt, ros/lavendelsocker och spännande 

kryddblandningar. 

Bageriet 

1998 togs ett nytt steg i Rosendals historia. Då 

byggdes ett nytt bageri med en vedeldad stenugn. 

Att arbeta med en stor stenugn skiljer sig 

mycket från konventionellt bageriarbete, arbetet 

är mer tidskrävande men med en betydligt högre 

brödkvalité som resultat. 

De använder sig av biodynamiskt mjöl från Saltå 

Kvarn i Järna. 

Plantboden 

Plantboden inryms i ett av de gamla växthusen 

på Rosendals Trädgård. Här erbjuds under sommaren 

ett noga utvalt sortiment av trädgårdsväxter 

som finns representerade i deras egen 

trädgård, perenna rabatterna samt ört- och 

kryddträdgården, blandat med nya spännande 

sorter. 

Rosendals kafé 

I ett av växthusen ligger Rosendahls kafé. Här 

kan man njuta av en mängd olika bakverk, 

smörgåsar, soppa, och en dagens kött eller fisk, 

samt matig sallad under säsong. 

I kaféet byts matsedel varje dag. Det är säsongens 

färska råvaror som står för inspirationen och 

på menyn. 

Kaféet har en ekologisk och biodynamisk 

inriktning och arbetar enbart med råvaror från 

KRAV-gårdar och biodynamisk odling. Under 

säsong använder de sig av Trädgårdens egna 

grödor som trädgårdsmästarna kommer med 

varje morgon. 

Kaféet har vinrättigheter och serverar ett antal 

utvalda biodynamiska viner och närproducerade 

ölsorter. 

Bröd och bakverk kommer från de egna bageriet 

och bakas med biodynamiskt spannmål i specialtillverkade 

stenugnar som bagarna eldar med 

björkved. I kaféet man dagligen njuta av de goda 

brödet samt en kakbuffé. 

Öppettider 

Maj–september 

Måndag–fredag kl. 11–17 

Lördag–söndag kl. 11–18 

Oktober 

Tisdag–söndag kl. 11–16 

Trädgårdskaféet har öppet hela året utom 

januari. 



Tovade näckrosor 

och vävda silhuetter 

Märstas eget Rosendal har det kallats, Christina 

Snöbohms Café på Stationsgatan 25, som bjöd 

på konst och fika i trädgården under fyra fredagar 

i maj. 

Text & foto: Katarina Karlsson, informatör | Foto: Fredrik Annerskog 

Med en lånad espressomaskin serverades 

kaffe från köksfönstret tillsammans med 

hembakade bullar, morots- och kladdkaka. 

Samtidigt kunde man betrakta Christina 

Snöbohms och medutställaren Lill Sjöströms 

vackra konstverk i trädgården – i 

äkta Rosendals anda. 

– Att flytta in ute och flytta ut inne är ytterligare 

en dimension för mitt skapande, 

berättar Christina Snöbohm, med epitetet 

ullkonstnär. 

– Att skapa en utställning i uterummet 

och hitta konstverkens rätta plats i trädgården 

har känts helt rätt. Ullen är ett naturmaterial 

som lämpar sig så väl för en utställning 

i naturen då konstverken tål väta. 

Christina Snöbohm har själv länge saknat 

ett ställe i Märsta där alla parametrar kan 

bakas samman – konst, fika och trädgård 

– därav förvekligandet av Caféet. 

Hon berättar att om hon bott på Gotland 

hade hon gjort det här för länge sedan. 

Stationsgatan 25 tillhörde en gång i tiden 

lokaltidningen Sigtunabygden och den 

numera prunkade trädgården var då en stor 

parkeringsplats för tjugotalet bilar. 

Familjen Snöbohm köpte huset tillsammans 

med sin nuvarande granne och under 

flera år har de tillsammans skapat den 

vackra inbjudande trädgården. 

Christina Snöbohm är utbildad biolog 

och arbetar deltid på kemikalieinspektionen. 

Hon har ett stort miljöengagemang 

och är mycket intresserad av miljöfrågor. 

Det är från miljön och naturen hon får sin 

inspiration, framför allt från det Gotländsk 

landskapet, där stora delar av somrarna tillbringas. 

Men även Sigtuna inspirerar med 

sin vackra natur och många runstenar. 

Christina Snöbohm har alltid skapat på 

något sätt bland annat har hon hållit på 

med både kroki och keramik. Men det var 

en sjukskrivningsperiod under 2000 som 

fick henne att börja ”tova”. Det blev hennes 

medicin. 

Under den första tiden experimenterade 

hon mycket själv, men hon har också gått 

en kurs hos en av Sveriges främsta tovningskonstnärer, 

Gunilla Pateau Sjöberg i 

Bålsta. 

Idag kan hon kalla sig ullkonstnär som 

skapar fantastiska ullverk av naturens organiska 

former. Och i sitt skapande använder 

hon förutom ullen även grenar, lintrådar 

och silke. 

När Christina Snöbohm började tova 

skapade hon mest avbildningar, framför 

allt av runstenar. Hon är mycket fascinerad 

av stenarnas former och slingor. Ullen 

gestaltar också runstenarna på ett naturtroget 

sätt. Och hennes första utställning 

Fakta ull och tovning 

Ullkonstnären Christina Snöbohm och hennes 

tovade näckrosor. I bastun kan man se 

Lill Sjöströms vävda silhuetter och Christinas 

tovade fotpallar med fornnordiska motiv. 

var med just tovade runstenar på Sigtuna 

Museum. 

Efter hand tröttande hon på att avbilda 

och ville hitta ett eget sätt att uttrycka sig 

på med mer färg och form. Det var också 

en tilltalande tanke att sakerna skulle fylla 

en funktion, därav rumsavdelare, insynsskydd, 

kläder, fotpallar och mycket annat. 

Christina Snöbohm använder sig av två 

tovningstekniker, våt- och torrtovning som 

hon gärna blandar eftersom de kompletterar 

varandra. ”Ibland vill man ha exakta 

mönster och då lämpar sig torrtovningen 

bättre. ” 

Att tova är fysiskt krävande speciellt när 

man arbetar med de stora verken och det 

tar också tid att tova. Att tova en stor runsten 

kan ta upp till tre dagar och då är inte 

research och skissarbete inräknat. 

Christina Snöbohm har en egen ateljé i 

källaren som hon arbetar i under vinterhalvåret, 

men på sommaren jobbar hon ute i 

trädgården. 

Nu undrar vi ju nyfiket om vi kommer att 

få se mer av hennes konst i trädgården eller 

om det bara var en engångsföreteelse. Det 

har Christina Snöbohm idag inget svar på. 

– Men det vore mycket trevligt förstås 

att ha öppet några fredagar i höst också, 

säger hon med ett leende. 

Så vi som missade Café och konst i maj 

får bara hoppas på att Christina Snöbohm 

slår upp sitt köksfönster igen och smyckar 

sin trädgård till allmän beskådan. 

Christina Snöbohm köper ullen från Oddeboull i Skärplinge. Ullen finns i olika kvaliteter och köps 

oftast kardad eftersom kardning är mycket tidskrävande. Ullen färgas med syrafärger som givetvis 

är nedbrytningsbara. Med syrafärgerna är det lätt att få fram olika nyanser. 

Våttovning 

Vid våttovning lägger man ullen i minst två lager i olika fiberriktningar. Därefter häller man på 

varmt såpavatten och bearbetare ullen mekaniskt, alltså med händerna. Försiktigt till en början 

och sedan hårdare, allt beroende på hur hårt slutresultatet skall vara. 

Torrtovning 

Vid torrtovning används en specialnål som är vass med hullingar. Man sticker nålen i den torra 

ullen för att bland annat skapa exakta mönster och tekniken kan användas just när man vill få 

fram mer mönster samtidigt som man har kontroll över tovningen. 



Porträttet | Staffan Olsson 

Staffan 

Olsson 

Niometersspelaren med nummer tretton på 

ryggen som under 18 år hade en självklar 

plats i det svenska handbollslandslaget och 

förmodligen en lika självklar plats i varje 

Märstabos hjärta. Nu bankar hans eget för 

Hammarby. Och allt han rör vid blir till guld 

som glimmar. 


Det har bara gått någon vecka sedan Hammarbys 

handbollslag tog sitt andra raka 

SM-guld i ett kokande och gungande Globen, 

genom att näst intill utklassa Skövde. 

Det var Hammarbys match från början till 

slut och det har varit Hammarbys säsong 

från höst till vår. I alla fall om får tro recensenterna 

i Dagens Nyheter och Svenska 

Dagbladet. ”Det är fortfarande mycket 

hjärta kvar i laget. Men Staffan Olsson har 

fört in ännu mer hjärna. Mer kyla. Mer 

taktik.” 

De positiva omdömena står som spön i 

backen så här i baksmällan av SM-finalen. 

Kanske inte så konstigt med tanke på att 

Hammarby gått från seriesystemets absoluta 

botten till ett etablerat elitlag på mindre 

än tio år. En resa som heter duga. De sista 

fyra åren med Märstas stolthet i huvudrollen. 

Både som spelare och tränare. Direkt 

från Kiel anlände han till Stockholm och 

Hammarby inför säsongen 2003/2004. Det 

var dåvarande tränaren tillika kompisen 

och Märstabon Magnus Grahn som lyckades 

locka hit honom. Efter två säsonger 

som spelare tog han klivet över. Utdelningen 

lät som bekant inte vänta på sig, bingo 

två år i rad. Och nya guldmedaljer till den 

redan digna medaljskaran. 

Vi träffar Staffan Olsson på plats i 

Eriksdalshallen ett par veckor senare och 

laget är åter på träningsplan. Ingen ro och 

ingen vila. Två kollektiva träningspass per 

vecka och fem individuella. Staffan Olsson 

har ökat träningsdosen och menar att 

spelarna svarat bra tillbaka. Något som han 

själv delvis tror ligger bakom framgångarna. 

Helhetstänk ett annat. Med drygt 

30 års erfarenhet som handbollsspelare, 

varav 18 på elitnivå, har han naturligtvis 

mängder av erfarenheter i bagaget. Att han 

står här på plan och delar med sig av dem i 

en ledarposition förvånar nog honom allra 

mest själv. 

– Jag har aldrig någonsin haft en tanke 

på att bli tränare. Tvärtom. Av ren princip, 

aldrig. Men som spelare i Hammarby blev 

jag alltmer delaktig i spelupplägget och 

med tiden föll det sig naturligt. Förra säsongen 

delade jag ledarskapet med Magnus 

Grahn. I år tog jag över stafettpinnen själv. 

Något han absolut inte ångrar. Ju längre 

tiden går, desto roligare tycker han det är. 

Och Staffan Olsson har många inspirationskällor 

att plocka idéer ur om kreativiteten 

sinar. Bland andra den Bosniske tränaren 

under sju år i Kiel, Noka Serdarusic. 

Liksom den svenske landslagstränaren Roger 

”Ragge” Carlsson som stöttade, trodde 

på- och kom att betyda mycket för Staffan 

Olsson i början av handbollskarriären. 

– Jag försöker sätta fokus på individen 

och den egna utvecklingen. Och tycker det 

individuella är viktigast. Sedan gäller det 

att få alla att dra åt samma håll, att få ihop 

laget. I det fallet påminner nog min ledarstil 

en del om Ragges. 

Staffan Olsson började spela handboll 

i Skånela IF redan som tio-åring. En 

skolturnering gav helt enkelt mersmak. 

Men som den idrottsnörd han beskriver 

sig, lockade naturligtvis även många andra 

idrotter och aktiviteter. Bland annat fotboll, 

ishockey, simning, tennis, pingis och 

slalom. 

– Fotbollen hängde med längst. Jag var 

faktiskt i final med Märsta IK i S:t Eriks 

cupen två år i rad. Men allt eftersom tiden 

på avbytarbänken ökade, minskade intresset. 

Det blev handbollen som segrade. Och 

idag kan han stoltsera med två VM-guld, 

fyra EM-guld, tre OS-silver, ett VM-silver, 

två VM-brons och två tyska mästerskapsmedaljer. 

Liksom 18 år på elitnivå och 13 

år som proffs. 

Paradoxalt nog menar dock Staffan Olsson 

att det aldrig var någon jättestor dröm som 

barn att lyckas inom handbollen. 

– Det var först när jag vid 22 års ålder 

spelade min första A-landslags match jag 

på allvar förstod att jag hade talang och att 

det var upp till mig att göra något av den. 

Staffan Olsson hade då redan hunnit en 

bra bit på väg i karriären. Vid tidpunkten 

spelade han för Cliff sedan sex år tillbaka. 

Han hade blivit nordisk mästare med juniorlandslaget. 

Och året innan, gått till 

final med U21-landslaget. Ett lag fyllt med 

talanger som skulle sammanstråla många, 

många gånger de närmaste 20 åren och 

göra hela Sverige handbollstokigt. 

1986 blev Staffan Olsson för första 

gången uttagen till landslaget. Och tog 

plats som vänsterhänt skarpskytt. Men det 

var inte i den rollen han skulle göra sig ett 

namn inom handbollsvärlden. Det gjorde 

han däremot som kanske världens bäste 

passningsspelare och försvarsspelare. Med 

osedvanligt god speluppfattning. Något 

som svenska folket fick all anledning att 

njuta av under VM i Prag 1990. Framgångarna 

för Sverige som handbollsnation, 

liksom genombrottet på plan för Staffan 

Olsson med flera kom nämligen i samma 

stund Sverige slår Sovjet i finalen. Och från 

nu kommer Sverige att framstå som en supernation 

för många år framöver. 

– Segern över Sovjet i VM-finalen i 

Prag överträffar verkligen allt annat jag 

varit med om i handbollskarriären. Sverige 

hade ju inte vunnit på flera decennier. Jag 




fick verkligen en överraskande bra start. 

Fröet till handbollslandslagets storhetstid 

såddes redan i OS 1984 med Björn 

Jilséns frikastmål med sekunder kvar mot 

Spanien. En fullträff som innebar match 

om femteplatsen och VM-deltagande i 

turneringen 1986. Förbundskapten var 

Roger” Ragge” Carlsson, hans plötsliga 

bortgång tog Bengt Johansson till kaptensstolen 

och i Prag VM 1990 tog blågult det 

första svenska VM-guldet på 32 år efter 

27–23 mot Ryssland i finalen. Med det blev 

handbollen en tevesport och plötsligt visste 

halva svenska folket vem Staffan Olsson 

var. Inte minst för det långa hårsvallet som 

blivit lite av hans signum. 

– Jag har nog aldrig varit med om en 

intervju utan att få frågan när jag ska klippa 

mig. För mig har det blivit en vanesak, en 

del av min personlighet. Men förr eller senare 

trillar det väl av, av sig självt. 

Staffan Olsson flyttade till Solna 

direkt efter gymnasiet för att komma lite 

närmre träningsplan i HK Cliff, med hemmaarena 

i Skärholmen. Försörjde sig gjorde 

han på diverse olika arbeten där möjlighet 

gavs att kombinera med handbollen. 

Sakta men säkert mognade tanken på spel 

utomlands och vid 26 års ålder fick han så 

möjligheten. Näst Björn Jilsén, Per Carlen 

och Claes Hellgren var det Staffan Olssons 

tur att prova på som handbollsproffs. Tillsammans 

med flickvännen flyttade han till 

Tyskland och klubben Hüttenberg utanför 

Frankfurt. 

– På den tiden gällde inga EU-regler. Då 

Staffan Olsson 

född: Mars 1964 i Uppsala 

Uppvuxen: Valsta, Märsta 

utbildning: Kontor- och distribution, 

Arlanda gymnasium 

Längd: 199 cm 

Bor: Tumba 

familj: Gift, två barn 

Fritidsintresse: Golf, hcp 26 

aktuell: Tränare Hammarby IF/HF 

Tidigare karriär: Niometersspelare på 

höger kanten i det svenska handbollslandslaget 

under 18 år. 

moderklubb: Skånela IF 

tränare, övertalades Staffan Olsson att fullt 

ut själv satsa på en tränarkarriär i Hammarby. 

Det kom ganska lägligt. För vid 40 

år kände Staffan Olsson att det visserligen 

fortfarande var kul att spela handboll. Men 

inte lika ofta. Och han ville sluta medan 

han fortfarande var på topp. 

– Mina planer var ”något” inom handbollen, 

det är ju det jag kan. Men inte som 

tränare. 

I dag tycker han dock det är oerhört kul 

och spännande. Och känner sig trygg i rollen. 

Någon prestationsångest har han inte. 

Och heller inget behov av självförverkligande. 

Han tycker han gjort sin karriär 

som spelare. 

– Jag har ett två års kontrakt med Hammarby. 

Och det är det jag har för ögonen. 

Vad som händer sedan får vi se när kontraktet 

löper ut. 

Och självklart har Europa följt honom 

med stort intresse också i ledarrollen. Staffick 

det bara finnas en utländsk spelare per 

klubb. 

Staffan Olsson hamnade i vad han själv 

beskriver, byhåla. Där så gott som ingen 

kunde engelska. En erfarenhet som började 

lite chockartat. 

– Kommunikationen utanför byn var lika 

med noll. Det här var nämligen före invaderingen 

av mobiltelefoner, datorer och 

Internet. Jag minns att det tog tre månader 

att överhuvudtaget få installerat en telefon. 

Med facit i hand tycker Staffan Olsson 

att de 13 åren i Tyskland var oerhört lärorika. 

Och att han utvecklades lika mycket 

som människa, som spelare. 

– Hela grejen med flytten var stort för 

mig. Nytt språk, ny miljö, ny kultur, nya 

människor. Med distansen till Sverige fick 

jag en helt annan syn på livet. Hemma 

levde man som i en ostkupa, i en drömvärld. 

I Tyskland insåg man att allt faktiskt 

inte var bäst i Sverige. Ta bara det här med 

sophantering. I Tyskland har man sorterat i 

sju fraktioner sedan 1980-talet. 

Ganska snart fann sig Staffan Olsson 

med fru tillrätta i det nya hemlandet. Och 

de tre åren i Hüttenberg, följdes av tre år i 

NiederWürzbach innan flyttlasset slutligen 

gick till Kiel. 

– Hela familjen trivdes otroligt bra. Båda 

mina barn är födda där och vi hade ett stort 

umgänge. 

Enligt Staffan Olsson tog det ungefär sex 

månader att lära sig tyska, ett par år att bli 

halvtysk. Och när han flyttade tillbaka till 

Sverige efter 13 år, gjorde han det som näst 

intill heltysk. 

– Man dras med bit för bit. Särskilt det 

där med umgänge och nätverk är viktigt. 

Något jag tror är en förutsättning för att 

integreras. 

På frågan om vad som är den största 

skillnaden mellan att spela i Tyskland och 

Sverige svarar Staffan Olsson direkt. 

– Tyskarna är mycket bättre på att fira. 

Det kan pågå flera dagar, ibland veckor. I 

Tyskland är det inte fult att vara glad och 

stolt. Tänk när vi vann Tyska Mästerskapen 

och torgplatsen i Kiel fylldes med 

15 000–20 000 åskådare. Då blev man rörd. 

Inför säsongen 2003 lämnade så Staffan 

Olsson med familj radhuset i Kiel till förmån 

för en nybygd villa i Tumba och spel 

i Hammarby. Det var till syvene och sist 

forne barndomskompisen Magnus Grahn 

som lyckades få hem honom. 

– Vi kommer båda från Märsta och följdes 

åt från Skånela till Cliff. Men i 25 års 

åldern valde Magnus att sluta till förmån 

för en tränar- och ledarkarriär. Och det har 

han gjort med den äran. 

Efter två säsonger, delvis som spelande 

– Jag försöker sätta fokus på individen 

och den egna utvecklingen. 

fan Olsson sticker inte under stol med att 

han fått förfrågningar från Tyskland, såväl 

som Spanien och Danmark. Men där är 

han benhård. 

– Jag flyttar ingenstans innan grabben 

min gått ur skolan. 

När Staffan Olsson, Magnus Wislander 

och de andra stora grabbarna födda 1964 

slutade på elitnivå, följde ett generationsskifte. 

Efter en svacka ser det dock åter ljust ut 

för det svenska herrlandslaget i handboll. 

Först ordnade laget platsen till EM i Norge 

2008 – och tack vare det slipper man förkvala 

till VM i Kroatien 2009. Svenskarna 

går in i det direkt avgörande playoff-spelet 

i juni nästa år. 

– Det har varit några tunga år för svensk 

handboll, men personligen tror jag vi är 

på väg ur svackan och kommer ha en bra 

chans i kommande EM. 

Dessutom menar Staffan Olsson att det 

ser mycket lovande ut inför framtiden. Att 

det finns ovanligt många talanger i Stockholmsområdet 

i åldern 14 till 17 år. Och 

poängterar samtidigt vikten av att handbolls 

Stockholm blir bättre på att förvalta 

det. 

– Samhället borde satsa mycket mer 

resurser på att utbilda och utveckla ungdomsledare 

och ungdomstränare. Man 

borde inse vilket enormt arbete som läggs 

ned i klubbarna på ideell basis. Klubbarna 

får inte alls den uppbackning som motsvarar 

det ansvar de tar. Alternativet kanske i 

många fall skulle vara förödande för samhällsekonomin. 

Man bör verkligen få kredit 

för det. 

Om sin gamla moderklubb Skånela har 

han relativt klara åsikter. 

– De har en lovande ungdomsverksamhet 

och strävar efter elitverksamhet. Jag är 

dock inte lika säker på att det är rätt. 

Staffan Olsson menar att Märsta är 

alldeles för litet för att få i gång en superverksamhet. 

Att det kommer vara svårt för 

klubben att få tillräckligt med sponsorer 

och framförallt svårt att få tillräckligt med 

publik. 

– Det är ett handbollsnäste med bra 

flick- och pojkverksamhet och borde vara 

nöjda med det. 

Staffan Olsson själv tar en dag i taget 

och oroar sig inte särskilt för framtiden. 

Men som hos de flesta andra tränare på 

toppnivå medger han utan omsvep att han 

självklart inte skulle tacka nej till förfrågan 

som tränare för landslaget. 

Och van att gå sina egna vägar, med en 

dåres envishet, får han nog som han vill vad 

det lider. Det har ju trots allt hållit honom 

kvar på toppnivå under 25 år, i med- som 

motgång. Erfarenheter som han villigt 

delar med sig av på alla nivåer, med hjärna 

och hjärta. 

Guldet 1990 bästa 

minnet 

Staffan Olsson rankar sina bästa minnen från de 

senaste 22 åren: 

VM-guldet 1990 i Prag. 

EM-guldet 2002 i Globen. 

Utspelningen av Ryssland i EM-finalen 1994. 

Första säsongen i Kiel 1997/98: ligaguld och 

cupguld samt seger i EHF-cupen och Supercupen. 

Segern i förlängningen mot Ryssland i EMfinalen 

1998. 

Staffan Olssons resa 

1964: Föds den 26 mars i Uppsala 

1974: Börjar spela handboll i Skånela i Märsta. 

1979: Går till Cliff. 

Källa: www.aftonbladet.se 

1983: JSM-guld efter finalseger mot RIK och 

Magnus Wislander. Debuterar i Cliffs 

a-lag i division 1. 

1985: UVM-silver tillsammans med Wislander, 

Ola Lindgren med flera. 

1986: Gör debut i a-landslaget mot Norge i 

Trondheim. Går upp i elitserien med 

Cliff. 

Presenterar snurrstraffen i tv. 

1988: OS-femma i Söul. 

1989: Flyttar till tyska Hüttenberg i division 

två. 

1990: VM-guld i Prag, Tjeckoslovakien 

1991: Flyttar hem till Cliff. Korsbandskadad 

halva säsongen. 

1992: OS-silver i Barcelona. Flyttar till tyska 

Niederwurzbach. 

1993: VM-brons på hemmaplan. 

1994: EM-guld i Portugal. 

1995: VM-brons på Island. 

1996: EM-fyra i Spanien och OS-silver i Atlanta. 

Flyttar til Kiel. 

1997: VM-silver i Japan. 

1998: EM-guld i Italien. Tysk mästare, tyskt 

cupguld, EHF-cupguld och seger i Supercupen 

med Kiel. 

1999: VM-guld i Egypten. Tysk mästare och 

tyskt cupguld med Kiel. 

2000: EM-guld i Kroatien och OS-silver i 

Sydney. Tysk mästare, tyskt cupguld och 

Champions League-final med Kiel. 

2001: Låter sin slitna kropp vila över VM 

2001. 

2002: EM-guld på hemmaplan. Tysk mästare 

och EHF-cupguld med Kiel. 

2003: 13:e plats i VM i Portugal. 

Flyttar hem till Sverige och Hammarby. 

2004: 7:e plats i EM i Slovenien. Gör sin sista 

(358:e) landskamp i en hyllningsmatch 

i Kiel. 

2005: Blir spelande assisterande tränare i 

Hammarby. Slutar som spelare efter 

säsongen. 

2007: Svenska mästare i handboll med Hammarby 




Bostadsbyggande 

i hög takt 

Lagen om energideklaration 

Senast den 31 december 2008 ska alla flerfamiljshus 

ha energideklarerat samtliga sina byggnader 

Bostadsbyggandet fortsätter på en rekordhög 

nivå. Byggandet ökar också under nästa år – 

trots att regeringen vid årsskiftet lät avskaffa 

investeringsstöd och räntebidrag. 

Det har inte byggts i den här omfattningen 

sedan miljonprogrammets dagar på 1960- 

och 70-talen”, skriver Boverket. 

Enligt rapporten får Sverige i år 40 000 

och nästa år 41 500 nya lägenheter. 

Byggtakten har paradoxalt nog, drivits 

upp av de avskaffade investeringsbidragen. 

De som hann gjuta en betonggrund före 

årsskiftet, kunde ändå räkna med bidraget. 

Och de kallas för Odellplattor efter nye bostadsministern 

Mats Odell. Enligt Boverket 

blev det 8 500 Odellplattor, varav hälften i 

Stockholm. 

Tre faktorer driver på byggboomen: 

– De stora barnkullarna från 1980-talets 

början flyttar hemifrån. 

– Invandringen slår ständigt nya rekord 

och väntas fortsätta öka. 

– Vi tjänar under dagens goda tider bra 

med pengar – och betalar låga räntor. 

Enligt kommunernas projektlistor är 

Stormalmö (tretton kommuner i Sydvästskåne) 

just nu Sveriges hetaste region. Här 

byggs mest. Här stiger bostadspriserna 

snabbast. Villorna i Malmöområdet har på 

fyra år blivit 60 procent dyrare, värdet på 

bostadsrätter har ökat med 102 procent. 

Sundbyberg, Staffanstorp och Lomma 

är Sveriges hetaste byggorter. Staffanstorp 

är den svenska kommun som beviljat flest 

bygglov i förhållande till folkmängden. 

Byggherrarna går dock i ökad grad 

över till bostadsrätter. På två år har antalet 

nyproducerade hyresrätter minskat med 24 

procent, antalet borätter ökat med 65 pro- 


cent. Den trenden beror på att det i Storstockholm 

byggs väldigt många bostadsrätter. 

Så är det inte i övriga landet. Boverkets 

experter säger sig ha överraskats av att två 

tredjedelar av de bostäder som hittills i år 

byggts i flerbostadshus är hyresrätter. 

I Storstockholm planeras det tre gånger 

så många bostads- som hyresrätter. Men 

i Stormalmö och Storgöteborg (tretton 

kommuner kring Göteborg) finns det just 

nu lika många hyres- som bostadsrätter i 

projekt. Enligt Boverket beror skillnaderna 

på politiska faktorer och påminner om 

att det i Malmö kommuns exploateringsvillkor 

för Västra hamnen ställs bestämda 

krav på att området ska få en viss andel 

hyresrätter. 

De kommunala bostadsbolagen håller 

sig dock på defensiven inför den fortsatta 

byggboomen. I Malmö tvekar fastighetsbolaget 

MKB inför stora nybyggen. Enligt 

Boverkets siffror minskar antalet allmännyttiga 

bostäder avsevärt, bland annat i 

Stormalmö, på högskoleorterna och i de 

mindre kommunerna. 

Boverket varnar för att byggboomen 

kan pressa upp byggpriserna i de hetaste 

regionerna. I Stormalmö kan bostadsbyggandet 

därmed komma att bromsas. Fortfarande 

kan en nyproducerad lägenhet i 

Skåne säljas för ett högre pris än vad den 

kostat att bygga. Men med stigande byggkostnader 

krymper marginalerna. Boverket 

tror att bostadsbyggandet i Stormalmö 

når en kulmen i år och faller tillbaka något 

under 2008. 

Kommun 

2007-års 

byggboom 


Antal nya 

bostäder per 

1000 invånare 

Förväntat 

bostadsbyggande 

2008 

1. Sundbyberg 28,2 21,7 

2. Staffanstorp 20,0 11,9 

3. Lomma 20,0 17,4 

4. Trosa 16,3 21,7 

5. Svedala 15,3 2,4 

6. Nynäshamn 12,5 9,2 

7. Vellinge 11,6 8,4 

8. Upplands-Bro 11,6 11,6 

9. Nykvarn 11,6 19,7 

10. Sigtuna 11,2 8,9 

11. Mörbylånga 11,1 7,4 

12. Partille 11,0 5,9 

Flest antal nya 

bostäder 2007 

Förväntat antal 

nya bostäder 2008 

1. Stockholm 3 000 4 000 

2. Göteborg 2 754 3 612 

3. Malmö 1 200 1 200 

4. Uppsala 1 000 1 000 

5. Sundbyberg 973 751 

Teknik för äldre 

Källa: Hjälpmedelinstitutet/www.hi.se 

Regeringen har gett Hjälpmedelsinstitutet i uppdrag 

att samordna en treårig satsning på Teknik för äldre. 

Satsningen på Teknik för äldre ska stödja utvecklingsprocesser 

med målet att ge äldre personer bättre tillgång 

till funktionella och säkra produkter och tjänster 

där teknik underlättar olika aktiviteter i vardagen. 

Särskilda fokusområden är äldres boende, anhörigas 

behov, informationsspridning om och tillgänglighet 

till bra produkter 

Samverkanspartners 

För att genomföra denna treåriga satsning behövs en 

bred samverkan mellan olika aktörer i samhället. 

Några exempel 

Anhörig- och pensionärsorganisationer, personal 

inom kommunen – exempelvis anhörigsamordnare, 

brukarorganisationer, hälso- och sjukvården, utvecklings-, 

tillverknings- och försäljningsföretag, bostadsföretag, 

IT-Företagen, Forskare. 

Finansiering 

För att genomföra uppdraget får Hjälpmedelsinstitutet 

22 miljoner kronor för 2007. Samma belopp 

beräknas för 2008 och 2009. 

Lagen om energideklaration trädde i kraft 

den 1 oktober 2006. Alla berörs mer eller 

mindre: de som äger byggnader, de som 

bor och verkar i byggnader, de som bygger 

och reparerar, banker, försäkringsbolag, 

fastighetsmäklare och alla de yrkesbranscher 

som utför de åtgärder som 

kommer att föreslås i energideklarationerna. 

Lagen om energideklaration 

är en del av den 

svenska tillämpningen 

av ett EG-direktiv som 

bland annat syftar till 

att byggnader ska bli 

mer energieffektiva. 

För att nå detta 

ska alla byggnader, 

med några 

undantag, 

energideklareras. 

I 

deklarationen 

ska också finnas förslag till energieffektivisering 

av byggnaden, dock med hänsyn till 

inomhusmiljö. 

Flerbostadshus med hyres- och/eller bostadsrätter 

ska energideklareras senast den 

31 december 2008. Övriga byggnader med 

nyttjanderätt ska energideklareras senast 

den 1 januari 2009. Exempel på sådana är 

en- eller tvåbostadshus som är hyres- eller 

bostadsrätt samt lokaler som hyrs ut, 

exempelvis kontor, butiker, hotell och restauranger. 

Villaägare kan vänta med sin deklaration 

till efter den 31 december 2008 och behöver 

då bara deklarera om de ska sälja sitt 

hus. De gör ändå klokt i att börja fundera 

över hur deras hus fungerar. Ju mer information 

man har framme när det väl blir 

dags för energideklaration, desto smidigare 

och billigare kommer den att bli. 

Källa: Boverket/SABO 

Specialbyggnader över 1 000 kvadratmeter 

ska energideklareras senast den 31 

december 2008. Det framgår av taxeringsbeviset 

om byggnaden är en specialbyggnad. 

Några exempel på specialbyggnader 

är simhallar, skolor, vårdbyggnader och 

biografer. 

Det fortfarande mycket som inte 

är klart i den process som till slut ska 

leda till att en byggnad är energideklarerad. 

Det som krävs för att 

få sin energideklaration är att 

varje fastighet ska analyseras 

med avseende på sin energiförbrukning 

av en Certifierad 

energiexpert. 

Genomgången 

ska sedan granskas 

av ett Ackrediterat 

kontrollorgan 

som 

godkänner deklarationen 

och 

skickar in den till Boverket. De Certifierade 

energiexperterna kan vara anställda i ett 

fastighetsbolag men däremot det Ackrediterade 

kontrollorganet måste vara opartisk 

och därmed fristående från de fastigheter 

som han eller hon godkänner. 

För att bli certifierad energiexpert krävs 

dels en del förkunskaper som viss utbildning, 

tekniskt kunnande och erfarenhet 

från praktisk erfarenhet dels att man klarat 

ett skriftligt prov med relevanta frågor. Det 

finns ännu inte några energiexperter som 

blivit certifierade eftersom det ännu inte 

finns något godkänt skriftligt prov på plats. 

Det finns heller ännu inga Ackrediterade 

kontrollorgan inom energideklarationer. 

Bedömningen från den nationella ackrediteringsorganet 

SWEDAC som ackrediterar 

dessa kontrollorgan är att de första Ackrediterade 

kontrollorganen inom energideklarationer 

kommer att vara godkända 

under augusti. 


Arkitektur och design | Sigtunahem 

Arkitektur och deisgn | Sigtunahem 

Stora bilden: Connect Hotel med 85 rum och automatiskt incheckning stod klart 2005. Hotellet är 

byggt av moduler och med en begränsad budget. Lilla bilden: Marmorvägen, Sigtunahems senaste 

bostadsområde ritat av Hans Suominen, stod klart under våren 2007. 

Hasse Suominen arkitekt och ägare av Fokusarkitektur. 

Hasse Suominen 


och arkivbilder Fokusarkitektur 

Har som ingen annan lyckats förena skönhet och 

hänsyn till miljön, kultur och design i sitt yrkesutövande. 

Och har bevisligen satt sina avtryck. Allt 

sedan han lämnade Kungliga tekniska högskolan 

som nyutexaminerad arkitekt 1982, 

ligger hans fingerfärdighet och kreativa 

ådra bakom uppförandet av såväl offentliga 

byggnader, industrilokaler, kontorsbyggnader, 

affärscentra och hotell, som villor och 

flerfamiljshus. I Sigtuna kommun. 

Vi sitter i bilen en dag i slutet av maj och 

kör gata upp och gata ner, medan Hans 

Suominen pekar och berättar om sina och 

kontorets livsverk. Det är ingen överdrift 

att påstå att merparten av det som uppförts 

under de sista 20 åren, med undantag från 

bostäder, faktiskt bär spår av hans syn på 

god arkitektur. Här skymtas influenser från 

den nederländske arkitekten Gerrit Rietveld 

liksom Santiago Calatrava, spanjoren 

och hjärnan bakom Turning Torso. 

– Jag fick ett uppdrag från Märsta Förenade 

åkeriföretag i slutet av 90-talet om 

att rita deras huvudkontor och provocerade 

dem med frågan, ”Vill ni ha ett vackert 

kontor att vara stolt över” ”Vågar ni” 

Resultatet blev en ”funkislåda” i modernt 

snitt med inspiration av just Gerrit Rietveld. 

En kvadratisk byggnad i vitt, grått 

och mörkgrått ytskikt, med röda, gula och 

grafitgrå fönsterkarmar och detaljer. Ingen 

som passerat kan ha undgått byggnaden 

som sticker ut bland lokalerna i Arlandastads 

västra industriområde. 

Hans Suominen flyttade med bror och 

föräldrar till Brännbo i början 60-talet. Anledningen 

till flytten var främst att de båda 

sönerna skulle få en bra utbildning. Valet 

föll på Sigtunaskolan, SS. 

– När jag gick i åttan pryade jag på 

Stadsbyggnadsavdelningen i Sigtuna stad. 

I nian som dekoratör på Tempo i Märsta, 

nuvarande Willys lokaler. 

Hans Suominen visste redan då att det 

var arkitekt han vill bli. Efter arkitektexamen 

i början av 80-talet erbjöds han jobb 

på Michelsen arkitektkontor och sedan 

dess har det hunnit bli ett 30-tal villor och 

ett hundratal offentliga byggnader, främst i 

Sigtuna kommun. 

Jörgen Michelsen kom till Märsta redan 

tidigt 70-tal efter att i konkurrens med 

bland annat Erskine, vunnit en tävling om 

utförandet av Eddaskolan. Snittet var modernt, 

i tegel och glas. 

Efter Eddaskolan följde en rad andra 

offentliga uppdrag som Vikingahallen, 

Kunskapens hus, förskolor och äldreboenden, 

kommunhuset och vårdcentralen i 

centrala Märsta och man etablerade sig så 


Arkitektur och design | Sigtunahem 

Arkitektur och deisgn | Sigtunahem 

småningom på Diagonalen. Glansperioden 

inföll på 80-talet och kröntes med att man 

byggde ett eget kontor, på Ringvägen 24. 

Ett konstverk i sig, byggt i fyra moduler, 

tillverkade i Skåne med glastak. I början av 

90-talet kom byggkrisen och arkitekternas 

glansdagar var för ett tag över. Byggnaden 

såldes och är i dag ett privat hus. 

De största projekten Hans Suominen 

varit med och ritat är Eurostop och Arlanda 

stad, även om ingetdera kommit bli 

den svåraste utmaningen. En utmaning 

som heter duga kom istället med uppgiften 

Connect Hotell, 85 rum och automatisk 

incheckning, som stod klart 2005. 

”Är du intresserad av att bygga hotell” 

Hans Suominen svarade ”ja”. ”Vi har 85 

baracker och en anvisad plats”. 

– Hallå. Baracker. Jag fick en smärre 

chock. Och platsen som var anvisad var 

belägen i dungen ovan riksväg 263 med viss 

utsikt över golfbanan, i övrigt ingen alls. 

Hur jag än ritade, U-form eller V-form, 

skulle hälften av rummen bli belägna i 

mörker. 

När Hans Suominen tänkt klart hade 

han lösningen. Han samlade näst intill alla 

rum i sydläge, med utsikt över golfbanan. 

Reception, gemensamhetsutrymmen, matsal 

och den öppna spisen i ett entréhus i 

den norra delen av byggnaden. Och nu står 

Connect Hotel modell för liknande projekt 

både i Älvsjö och i anslutning till Skavsta 

flygplats. Och arkitektur behöver inte vara 

dyrt menar Hans Suominen. 

– Hemligheten ligger i att med en begränsad 

budget, satsa på en tongivande idé 

och låta det andra vara. 

Mest stolt är Hans Suominen över sitt 

eget hus som liksom många andra verk är 

publicerat i diverse böcker och tidskrifter. 

Bland annat boken ”Ekologi som inspirerar”. 

Där summerar författarna: ”ett 

arkitektoniskt intressant nordiskt hus med 

danska fasader, norskt tak och finsk interiör, 

byggt av svenska hantverkare”. Huset 

är uppfört runt ett oxelträd, till formen 

som en bumerang, med stora fönsterpartier 

ut mot trädgården. Materialen är klinker, 

trä, tegel och grästak. Ett hus om något, i 

samklang med naturen. 

– Vårt hus är mitt verk utan kompromisser. 

Här har jag fått bestämma allt 

själv. Tillsammans med familjen naturligtvis. 

Hans Suominen menar att en produkt 

aldrig blir bättre än sin beställare. Och 

medger att han ibland blir riktigt frustrerad 

när han inte lyckas övertyga. Men han säljer 

sig inte till vilket pris som helst. 

– Roligast är det med öppna beställare. 

Alldeles nyligen fick jag i uppdrag av en 

privatperson att rita om ett fyrtiotalshus 

interiört, på Fiskarudden i Sigtuna. Köket, 

verandan, trappan, sovrummen, allt 

renoverades med inspiration från båtlivet. 

Resultatet blev gott och står att läsa om i 

senaste numret av Hus&Hem. 

Hans Suominen har ritat många villor i 

trakterna kring Sigtuna med båtinspiration, 

bland annat sin brors. Men också rymdfarkoster 

har inspirerat liksom naturen självt. 

Det märks tydligt, inte minst i det senaste 

samarbetet tillsammans med Sigtunahem. 

Nämligen de nya radhusen på Marmorvägen. 

– Inför det projektet tog vi särskild hänsyn 

till befintlig byggnation och naturen 

omkring. Ambitionen var att ge alla, även 

de på andra våning, tillgång till en markbit. 

Sedan årsskiftet är Hans Suominen sin 

egen. Arkitektkontoret FHM (Fråne Hederus 

Malmström) avvecklade nämligen 

verksamheten. Och Hans Suominen tog 

över såväl uppdrag som personal. 

– En helt ny erfarenhet. Spännande, utmanande 

och jättekul. 

Märsta Förenade, med inspiration av Gerrit 

Rietveld, en funkislåda som sticker ut i Märsta 

Industriområde. Råbergsskolan, ett av många 

offentliga uppdrag inom kommunen och 

slutligen Arlandastad Outlet Village ett av Hans 

Suominens största uppdrag. 

Och orolig för att bli utan jobb behöver 

han inte vara. Fokusarkitektur är ofta 

delaktiga i samhällsutveckling såväl som 

stadsbyggnation. Just för tillfället är en av 

uppdragsgivarna FastPartner för analys och 

utveckling av Märsta centrum. 

– Tanken är att utveckla torget i centrum 

och en springande punkt är att flytta entrén 

till Willys. Ingång från torgsidan skulle 

naturligtvis ge enorma synergieffekter och 

skjuts åt handeln. 

Ett annat problem är storleken på lokaler 

i centrum. Endera är de riktigt stora eller 

små. För att öka variationen och butiksmixen, 

har man därför beslutat bygga en ny 

kommersiell lokal om totalt 1500 kvadratmeter 

mitt emot biblioteket, för handlare i 

behov av mellanstora. 

Utöver lokaler planerar man även uppföra 

28 lägenheter i centrum. På markytan 

vid före detta busshållplatsen. 

– Inte bara FastPartner planerar uppföra 

lägenheter. Så gör även Wåhlin Fastigheter. 

För deras räkning ritar vi nu tillsammans 

med HMXW 130 lägenheter om två 

alternativt tre rum och kök i loftgångshus, 

med inflyttning 2009. 

Från det lilla köket, tillbyggnader, 

hela hus, kontor och hotell, till hela centrumanläggningar. 

Hans Suominen har 

många strängar på sin lyra. Drömprojektet 

återstår dock. En Ekoby. Kanske med hus 

uppförda i lertegel, stora fönsterpartier, 

värme från solfångare, jordkällare och odlingslott. 

Och naturligtvis vedeldad köksspis 

och vedeldad bastu. Vad annat anstår 

en välrenommerad arkitekt, med finskt 

påbrå. 

Det är bara att önska Sigtunahems nygamla 

lokalhyresgäst, Fokusarkitektur AB, 

lycka till. 


På gång | Sigtunahem 


Succé för soldränkt 

Valstadag 

Text & foto: Magnus Alsne, journalist Contactor 

tälten ställer knallar och lokala föreningar 

upp sina produkter, vid serveringarna blandas 

dofterna av svenska strömmingar och 

salvadoranska piroger och framför minibungyjumpen 

står barnen i kö. 

– Det här är precis det vi hoppades på 

när vi inledde Valstasatsningen. Invånarna 

saknade en egen dag, ett tillfälle att visa 

att Valsta faktiskt är en bra stadsdel. Nu 

har vi en sådan dag, och alla ställer upp. I 

år deltar nästan sextio föreningar, berättar 

Margareta Karlsson. 

Årets Valstadag bjuder framför allt 

på en uppsjö spännande smakupplevelser. 

Från den traditionella våfflan med sylt 

till betydligt mer svåruttalade rätter. Den 

gemensamma nämnaren är variation och 

bra priser. För några få tior kan besökaren 

äta sig genom ett antal matkulturer, det går 

helt enkelt inte att välja fel. 

– Vi har just provat det syrianska köket 

och det smakade gott, säger Caroline som 

i år besöker Valstadagen för första gången. 

Strax intill sitter dottern Melissa med ansiktet 

målat i kattskepnad. Trampolinen är 

redan testad, nu vill hon ta med lillasyster 

till ponnyridningen. 

– Barnen har självklart jättekul här, men 

framför allt ser jag Valstadagen som en 

betydelsefull mötesplats där alla människor 

som bor här kan träffas, umgås och prata 

med varandra, fortsätter Caroline. 

Den kulturella smältdegeln blir extra 

tydlig för publiken som tagit plats i bänkraderna 

framför scenen. Underhållningen 

rymmer allt från spanska schlagers och 

bengalisk dans till Märsta dragspelsgille. 

Artisterna kommer uteslutande från trakten 

och alla som vill får uppträda. 

– Just själva mixen är otroligt häftig, 

tycker konferencieren Johan Röör, en 

”hobbytrubadur och spelevink” som för andra 

året i rad fått förtroendet att sköta mikrofonen 

mellan programpunkterna. Vi som 

bor här visar våra olika bakgrunder och det 

blir en skön stämning. De enda jag saknar i 

år är Crazy Flatters och deras linedancing, 

annars är allt perfekt! 

Valstadagen drog i år cirka 4000 besökare 

och som vanligt var det ett gediget program 

och många aktiviteter. 

har ett bord med ljusstakar, stövlar och andra 

saker till salu. 

Sida vid sida med försäljarna presenterar 

Valstas föreningsliv sin verksamhet. Korpen, 

Pakistanska föreningen och PRO står 

på rad. Judoklubben erbjuder Prova på och 

ungdomar från Saltomondale inviger den 

nyanlagda bäcken. I ett avlångt tält serverar 

Turkiska föreningen Kebab och Baklava, 

intill står Mehmet som åkt från Rinkeby 

med sin pappa för att hjälpa till i köket. 

– Vi har hoppat bungyjump och spelat 

fotboll. Helst skulle vi ha badat i simhallens 

50-metersbassäng också, fast det var lite för 

djupt. Det är jättekul här, helt klart årets 

bästa dag! säger han och kompisen Samed 

från Spånga nickar instämmande. 

I samma ögonblick dyker Mehmets 

pappa upp för en paus från värmen vid grillen, 

han torkar sig i pannan och blickar ut 

över området. 

– Det är mycket att göra i dag, konstaterar 

han. Men det är väldigt viktigt att 

sådana här dagar finns, så att svenskar och 

invandrare får möjlighet att lära känna 

varandra. Det här är första gången vi är på 

Valstadagen, men det är ett mycket bra arrangemang 

så vi kommer gärna tillbaka fler 

gånger! 

Glöm korv med bröd, coverband 

och öl i plastmugg. Valstadagen 

– som i juni arrangerades för åttonde 

gången – har föga gemensamt 

med andra svenska torgfester. Årets 

upplaga var inget undantag och 

som vanligt strömmade besökarna till 

i stora skaror. 

Valstadagen har tagit ett stort steg sedan premiäråret 2000. Inte 

bara från centrumparkeringen till vattentornet – utan även från 

blygsam tillställning till fullfjädrad folkfest. I fjol räknade arrangörerna 

till närmare 6 000 besökare. Årets målsättning är lika hög, 

det enda molnet på himlen är solen. Vädret är helt enkelt för bra, 

trettio grader och inte en skugga att hitta. 

– För några år sedan regnade det och då kom 3 000 besökare, 

vi får väl se hur det går i dag när förutsättningarna är de motsatta, 

säger Margareta Karlsson, ordförande i Valsta/Steninge Stadsdelsförening, 

några timmar innan hon ska förklara årets Valstadag 

officiellt invigd. 

Men det finns ingen anledning till oro. När Margareta kliver 

upp på stora scenen är festområdet redan välbefolkat. I marknads- 

Några meter bort går prylförsäljningen 

sin gilla gång. Här tycks ordinarie Kivikutbud 

med smaklösa t-shirts och massproducerade 

viltdelikatesser vara bannlyst. I 

stället rear biblioteket ut böcker för kronan 

jämnt och Valstaskolans klass 5b säljer 

hembakta bullar för fem kronor stycket. 

– Den sociala biten är den främsta anledningen 

till att vi gör det här. Det är bra 

att människor kommer ut och möts under 

välarrangerade former, och då är en stor 

dagskassa inte det viktigaste, menar Bertil 

Vigstrand som för femte Valstadagen i rad 


Reportage | Sigtunahem 


Ta en tripp till 

Frejgatan 5 

Efter ett års arbete har Hyresgästföreningen 

på Frejgatan öppnat 

dörrarna till sina nya lokaler. Och 

intresset går inte att ta miste på. 

Redan under premiärdagen var 

det tätt med besökare som ville ta 

en första titt. 

Öppet Hus, strålande sol och fullt med 

nyfikna besökare. Hyresgästföreningen på 

Frejgatan kunde knappast ha fått en bättre 

start för sina nya lokaler vid Frejgatan 5 i 

Valsta, och det är en märkbart nöjd ordförande 

som hälsar välkommen vid entrén. 

– Just nu känns det verkligen bra. Vi har 

lagt ner väldigt mycket arbete på att få allt 

i ordning, och nu har vi ett välutrustat kök, 

bastun är en guldklimp, motionsrummet 

ser riktigt bra ut… ja, allt är toppen, konstaterar 

Lasse Kihlblom. 


Efter 32 år som hyresgäst vid Frejgatan 

är han ett välbekant ansikte för de flesta i 

området, och i egenskap av ordförande i 

den lokala hyresgästföreningen har grannarnas 

tankar och idéer blivit ett naturligt 

inslag i Lasses vardag. Men med de nya 

lokalerna hoppas han att åsiktsutbytet ska 

öka även i organiserad form. 

– Lokalerna är i första hand till för att 

alla som bor på Frejgatan för en billig penning 

ska ha bra utrymmen för barnkalas 

och skolavslutningar, eller när man bara 

vill träna och bada bastu. Men självklart 

kommer föreningen att ha sina möten här, 

och då hoppas jag att så många som möjligt 

kommer hit och tar chansen att påverka! 

Eftermiddagen går, men många besökare 

dröjer sig kvar för en pratstund på gräsmattan 

utanför entrén. Några provar tipspromenaden 

som sträcker sig runt gården. 

Andra föredrar skuggan under partytälten 

och nöjer sig med lottdragningen som just 

börjat. Vid bordet med förfriskningar står 

några damer och jämför sina intryck av 

lokalerna. 

– Det är fantastiskt hur mycket som har 

åstadkommits här. Speciellt med tanke på 

att den lokala hyresgästföreningen gjort allt 

själva, och på sin fritid dessutom. Jag har 

gått förbi här på kvällarna och sett hur hårt 

de har jobbat. Det är verkligen imponerande, 

säger någon. 

Åsikten tycks delas av samtliga. Allmänna 

lokaler av den här den sorten hör 

inte till vanligheterna. Sedan det blev känt 

att Sigtunahem ställt upp med utrymmen 

och hantverkare är det många Frejgatanbor 

som har sett fram mot den här dagen. 

Ryktet har till och med spridit sig bortom 

kvartersgränsen. 

– Jag bor inte här, men härom veckan var 

jag på en politisk hearing där någon påstod 

att bara den som äger sitt boende vill engagera 

sig i det, säger en annan i sällskapet. 

När jag ser det här förstår jag att det bara 

var struntprat. Att engagemang helt och 

hållet hänger på vilka människor som bor 

i huset, synd bara att den personen inte är 

här i dag. 

Invignigsfest 

med grillning 

och spel vid 

Tingvalla 

Text: Tomas Gustafsson, projektledare | 

Foto: Therese Lindgren, markvärd 

Lördagen den 5 maj blev dagen då vi (Hgf och AB Sigtunahem) bestämde att någon form 

av invigning skulle ske av det vi under hela hösten arbetat med, gårdsmiljön vid Tingvalla. 

Många buskar har tagits bort, träd har fälts eller beskurits, plattytor har renoverats, 

belysning totalrenoverats och nya soffor och bord har satts upp. Den största och bästa förvandlingen 

står nog den nya belysningen för, där vi samtidigt har installerat ren estetisk 

belysning. Grillplatser och boulebana är ytterligare nyheter. 

Lördagen var av någon anledning kanske inte den lämpligaste dagen, för få kom. Under 

den process som vi haft med hyresgäster för själva utformningen har varje möte varit välbesökt 

tyvärr inte själva festen. Men det tappra som kom, kunde både grilla och inhämta 

priser hade det trevligt och kul. Hunden Geili var barnens favorit som for runt och hade kul, 

medan matte Britt-Marie Nordliw myste. Verkligen en barnkär Jack Russelhund! 

Som sponsorer till festen stod Larssons Entreprenad som också skänkte boulespelen till 

hyresgästerna. Elcentralen som gjort all eldragning var sponsorer till det dricka som delades 

ut. AB Sigtunahem skänkte priserna till den lottdragning som skedde, för med varje 

kallelse medföljde en lott. 

Rut och Gunnel uppskattade all ny belysning som gjort hela området både vackrare och 

säkrare. De uppskattade också att vi tagit bort stora buskagen som förvuxit sig genom 

åren. ”nu är det mer öppet och fint” 

Patrick från Elcentralen visade sig på styva linan vid bouleplan, en riktig hejare på detta 

spel. 




Bland nya 

och gamla 

smultronställen 

Sigtunahems pensionärsklubb är ständigt på alerten. 

När den nya generationen bostäder skjuter 

som svampar ur jorden passade fyrtiotalet nyfikna 

seniorer på att ta en guidad busstur bland lyftkranar 

och byggställningar. 


Trots att himlen hänger både dyster och 

grå över Märstas Stationsgata råder full 

aktivitet utanför Sigtunahems entré. Hyresgästernas 

pensionärsklubb ska ut på nya 

äventyr; i dag väntar en busstur bland alla 

nybyggen som just nu genomförs i kommunen. 

Över fyrtio deltagare har anmält 

sitt intresse, och att bussen anländer en 

kvart sent inverkar inte på det goda humöret. 

Resenärerna tar plats och kommunalrådet 

Anders Johansson hälsar alla varmt 

välkomna. På schemat står besök i kommunens 

tre tätorter, innan bussen om några 

timmar återvänder för kaffe i Sigtunahems 

personalrestaurang. 

Medan bussen rullar ut ur centrala Märsta 

berättar Anders Johansson att det för 

närvarande byggs mycket av såväl bostäder 

som industrilokaler. Redan den kommande 

fyraårsperioden ska närmare 2 500 bostäder 

stå klara för inflyttning, varav flera hundra 

hyresrätter i Sigtunahems regi. 

Mycket riktigt, snart dyker de första 

byggbarackerna upp på bussens högra sida. 

Fyrtio naturskönt belägna villor uppförs i 

Ölstaby, flera hus har redan målats i vacker 

röd färg, i några är de första familjerna på 

plats. Kort därpå är det dags att titta till 

vänster, där Sågens industriområde är på 

väg att få en välbehövlig upprutsning. En 

passagerare hinner peka ut sitt gamla fikarum 

innan färden går vidare. 

Nästa anhalt är ett helt nytt bostadsområde 

som byggs längs de likaledes nya stråken 

Glimmer-, Granit- och Marmorvägen. 

Sigtunahems tvåvåningshus på Glimmervägen 

väcker tydligt gillande. Vad kostar det 

att bo här undrar någon. Den planerade 

månadshyran på 6 000 kronor för en tvåa 

avskräcker inte, här vet alla dagspriset på 

en liter mjölk. 

En bit bak i bussen sitter Mohammed 

Zaferanlou, sedan femton år hyresgäst hos 

Sigtunahem. En gång arbetade han som 

fordonmekaniker och reparatör av mobiltelefoner. 

Numera går dagarna åt till att 

vistas i naturen, gärna med ett fiskespö i 

handen. 

– Jag trivs bra här i Märsta, mycket tack 

vare alla vackra strövområden och bra 

gäddvatten. Självklart är det bra att det 

byggs mycket, men jag hoppas att de tänker 

på att gå varsamt fram med grönmarkerna, 

säger Mohammed. 

Så rullar bussen förbi Munkolmen där 

en passagerare minns ungdomens sommarboenden 

och hur båtgästerna anlände 

vid Sigtunafjärdens strand. I dag byggs här 

villor med sjöutsikt i femmiljonerklassen, 

och nu går resenärernas meningar isär; är 

det verkligen rimligt att betala så mycket 

för sitt boende I nästa krök syns ishockeyexpertens 

Niklas Wikegårds gula hus och 

spekulationerna börjar. Vad kan det kosta 

Förmodligen en hel del. Men knappast fem 

miljoner. Eller Men snart pekar någon ut 

dragspelsvirtuosen Roland Cedermarks bostad 

och samtalet tar åter ny riktning: ’Vad 

är det nu den heter, den där biten som han 

brukar spela så bra’. 

Färden går vidare, en badplats som ska 

rustas med bryggor och servering, ett sjukhem 

som byggs ut, en gammal blåbärskog 

som numera hyser femtiotalet villor… 

– Tänk så trevligt att bo i en kommun 

där det händer så mycket. Och så bra att 

man bygger så många bostäder. De behövs 

om vi ska få plats för nya människor, både 

från Sverige och från andra länder, konstaterar 

Anna-Lisa Savborn, 87 år ung och 

nybliven Märstabo. 

– Men skogen försvinner ju. Vore det 

inte bra om man kunde behålla lite grönytor 

här och där, för naturen behövs, invänder 

sätesgrannen Siv Nylund. 

– Jo jo, men de planterar ju nya träd och 

växter. I går såg jag alla tulpanerna bortom 

affären, och det var så vackert att jag blev 

alldeles betagen, menar Anna-Lisa. 

I samma ögonblick rullar bussen genom 

Steningedalen, och Anders Johansson 

berättar att området nyligen utsetts till 

naturreservat. Här ska ängarna och skogen 

lämnas orörda, undantaget det gräs som 

några fridfulla Highland Cattle-kossor betar 

i kommunens tjänst. 

I Rosersberg övertar Bygg- och trafiknämndens 

ordförande Göran Hammarsjö 

mikrofonen. Han avslöjar planerna på ännu 

en parkering vid pendelstationen, att golfbanan 

ska fortsätta utvecklas och att nya 

idrottsytor ska anläggas. Närmare Arlanda 

ska de redan enorma lagerlokalerna växa 

ytterligare tack vare en ny direktlänk till 

motorvägen. 

– När vi flyttade till Märsta fanns här 

ingenting, och nu allt det här, utbrister en 

passagerare när 90 nya lägenheter dyker 

upp på bussens högra sida. Ibland blir jag 

alldeles bortkollrad av alla nybyggen, man 

känner inte igen sig. 

Anders Johansson bekräftar att flera 

områden i princip fått nya utseenden de 

senaste åren; Valstavägen, Tingavalladalen 

och inte minst den omdebatterade infarten 

vid Trafikplats Valsta. I samma ögonblick 

porlar den nyrenoverade Märstaån – långt 

från det stinkande dike det en gång var 

– förbi utanför fönstret, och resenärerna 

nickar instämmande i att de många förändringarna 

nog trots allt är till det bättre. 

Två och en halv timme har gått. Pensionärsklubben 

är tillbaka i centrala 

Märsta. Vid det här laget har de flesta 

tappat räkningen på alla nybyggen, men 

då arbetsplatsen för den nya Sätunaskolan 

– Sigtuna kommuns största enskilda satsning 

någonsin – rullar förbi väcks återigen 

entusiasmen. 

– Man blir alldeles vimmelkantig av så 

många intryck på en och samma gång, säger 

en dam då hon kliver av bussen för en 

kopp välförtjänt kaffe. Men det är jätteroligt 

att de gör så mycket i kommunen, och 

framför allt att allting blir så vackert! 

Städdag och invigning 

av vårdträd 

Text: Tomas Gustafsson, projektledare | Foto: Margareta Karlsson, ordförande Hgf Bure 

Lördagen den 12 maj ordnades av Hyresgästföreningen 

på Bure ett trevligt och 

roligt lördagsarbete. 

Dagen som började kulen och kall skred 

sakta men säkert mot sol och lite värme. 

Det kunde verkligen behövas för det som 

genomfördes var en städdag i hela området. 

Mellan 30 och 35 personer kom till hyresgästernas 

lokal för att göra fint. 

Klockan 11 fick indelade små grupper 

sitt delområde att städa. Efter städningen, 

stod grillen i glöd och korv och dricka 

kunde välförtjänt inmundigas. Nu invigdes 

också det roliga initiativet att plantera ett 

vårdträd som redan under hösten var planterat. 

En minnessten med skylt placerad under 

trädet, visade att detta var skänkt av hyres- 

Städdag stod på agendan men också att inviga 

vårdträdet som planterades redan i höstas. 

gästerna på Bure. Acer platanoides ”Royal 

Red”– Röd Lönn 

En blomma för att högtidhålla ceremonin 

planterades av Hyresgästföreningens 

ordförande (Bure), Magareta Karlsson. 

För att ytterligare förstärka dagen 

lottades priser ut till det närvarande hyresgästerna. 

Linda Karlsson var enhällig 

domare och det glada pristagarna blev: 

1:a pris – Boulespel till: Joakim, Bureg. 5 

2:a pris – Kubbspel till Alf Leth, Bureg. 6 

3:e pris – Bolltavla till Nadja Andrejeva, 

Bureg. 6 

Vilket roligt initiativ från våra hyresgäster, 

vi lovsjunger och hjälper gärna till från 

AB Sigtunahem! 




Renovering av 

badrum 

Sigtunahem byter 

kabel-tv operatör 

Sigtunahem har träffat överenskommelse med 

hyresgästföreningen om hyreshöjning i samband 

med stambyte och badrumsrenovering. 

Med dagens förnyelsemetoder och -behov 

går ett byte av avloppsstammar knappast att 

utföra utan samtidig helrenovering av hygienutrymmen. 

Det vill säga byte av utrustning, 

ytskikt och liknande. 

Konkret innebär badrumsrenoveringen i Sigtunahems 

bostadsbestånd följande; 

– Byte av golvbrunn 

– Kakel på väggar 

– Klinker på golv 

– Ny wc-stol, nytt handfat och badkar alternativt 

dusch 

– Förberedelse för tvättmaskin (vatten och el) 

där möjlighet finns 

– Nya engreppsblandare 

– Nytt badrumsskåp 

– Ny belysning 

– Jordfelsbrytare samt uttag för rakapparat 

– Nya handdukskrokar 

·– Ny strömbrytare 

– Ny duschstång 

– Målning av snickerier och tak 

– El-handdukstork 

– Möjlighet att välja kulör på kakel för fondvägg 

(tre alternativ) 

– Där tvätthiss finns, återmonteras den 

Överenskommelsen med hyresgästföreningen 

innebär en successiv höjning av hyran med 

262 kronor per månad under de första tolv 

månaderna efter färdigställandet. Därefter 350 

kronor i månaden. 

Sigtunahem har tecknat avtal med Tele2 om 

leverans av kabel-tv, bredband och telefoni till 

våra fastigheter. 

Det innebär att din nuvarande tjänsteleverantör 

Com hem inte längre kommer att finnas kvar 

som leverantör av kabeltjänster efter övergången 

som påbörjas i oktober 2007. 

För dig innebär bytet till Tele2 många fördelar, 

bland annat i form av större valfrihet bland 

kanalpaket samt lägre kostnader. Basutbudet 

kommer att innehålla några fler kanaler än idag 

(se kanalutbudet nedan). 

Dessutom kommer du att få tillgång till ett av 

marknadens mest prisvärda paketlösning, Tele2s 

Trillingpaket med tv, bredband och telefoni eller 

Quattro Play-paketet som även inkluderar 

mobiltelefoni. 

Har du idag abonnemang för tv, bredband och/ 

eller telefoni kommer du att kunna teckna dig 

för dessa tjänster hos Tele2 framöver. I augusti 

kommer du att få mer information från Tele2 

inklusive abonnemangsavtal för dessa tjänster. 

Basutbud för TELE 2 

SVT 1, SVT 2, SVT 24, Barnkanalen/Kunskapskanalen, 

TV 4, TV 4+, TV 3, Kanal 5, Discovery 

Channel, TV 6, MTV, Eurosport, Aftonbladet/TV 7, 

Finlands TV, Kanal lokal, Z-TV, Star, FAN-TV. 

Förändring av Com hems grundutbud 

Från och med den 1 september ändrar Com Hem sitt analoga grundutbud. Eurosport Nordic och Discovery 

Mix utgår och ersätts med nya TV4 Sport (fd SPORT-Expressen) och aktualitetskanalen TV8. 

Från och med den 1 september kommer Com Hems analoga grundutbud 

att bestå av följande 15 kanaler: SVT1, SVT2, SVT24, Barnkanalen, 

Kunskapskanalen, TV3, TV4, TV4+, TV4 Sport, Kanal 5, TV6, TV8, Kanal 9, 

MTV och en lokal kanal. 

Discovery Mix upphör som kanal och utgår ur såväl det analoga- som det 

digitala utbudet. Discovery Channels övriga kanaler ingår som tidigare i 

Com Hems digitala utbud. 

Regler och information 

om katter 

Katten är ett husdjur som många människor 

finner glädje i. Kattägare har alltid ansvar för sitt 

djurs välbefinnande. Det är Du som kattägare 

som är ansvarig för kattens välmående. 

Som fastighetsägare får vi ofta frågor om kattens 

skötsel och klagomål på katter som ställer 

till olägenheter. Vanligast är föroreningar i sandlådor, 

trappor och balkonger. 

Viktigt att tänka på: 

– Låt sällskapskatten i tätort vara en innekatt. 

Släpp inte ut din katt utan tillsyn. Det mår 

både katten och grannsämjan bäst av. 

– Kattägare har skyldighet att se efter sin katt 

så att den inte far illa. 

– Glöm inte katten när du åker bort, katten är 

Ditt ansvar då också. Ordna kattvakt. 

– Mata inte en främmande katt. 

– Kastrera eller sterilisera din katt om du inte 

ska använda den till avel. 

– Kattägare har större chans att återse en IDmärkt 

katt, alla katter är värda en identitet. 

Så ID-märk gärna din katt. 

Vad säger lagen 

Djurskyddslagen (1988:534): 

”Djur skall behandlas väl och skyddas mot onödigt 

lidande och sjukdom” 

Miljöbalken (1998:811): 

”Människors hälsa och miljön ska skyddas mot 

skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas 

av föroreningar eller annan påverkan” 

Från och med 1 januari 2005 krävs tillstånd för 

den som: 

1. föder upp 3 eller fler kullar per år 

2. upplåter 3 eller fler katter per år 

3. säljer katter från 3 eller fler kullar per år av 

egen uppfödning 

4. säljer 3 eller fler katter per år från annans 

uppfödning 

5. förvarar eller utfodrar 4 eller fler katter. 

Sommar 2007 

Steningebadet 

Öppettider vecka 24–33 

Kiosken 

Lördag–söndag kl. 10–18 

Fritidsgårdsverksamhet 

Måndag–torsdag kl. 14.30–21.30 

Fredag kl. 14.30–23.30 

Lördag kl. 15.30–23.30 

Söndag 

Stängt 

Ungdomens hus 

Måndag–torsdag kl. 17.30–21.30 

Fredag–lördag kl. 17.30–23.30 

Kl. 16.30–17.30 är det lunchstängt på fritidsgårdsverksamheten. 

V30 och 31 är fritidsgårdsverksamheten stängd. 

Fritidsgårdsverksamheten är för åldrarna från 10 år (skolår 4) till 19 år. 

Vad vill du göra i sommar Kontakta fritidsledarna på telefonnummer 

08-591 262 98 (Paviljongen) eller 08-591 149 56 (Ungdomens hus) 

Arrangör: Kultur och Fritid, Sigtunahem 

CMYK 


Är det något du vill 

berätta för oss 

Tveka inte att höra av dig till 

oss om du funderar på något 

som gäller ditt boende. 

Du kan höra av dig om både 

ris och ros så tar vi upp frågan 

här i Glimten. Ta chansen och 

tyck till! 

”Vi” kan inte bli bättre om du 

inte berättar vad du tänker på! 

Skriv till: 

Glimten ”Tyck till” 

Box 509 

195 25 Märsta 

B O E N D E M E D O M T A N K E 



VD har ordet | Sigtunahem 

Kinesisk–svensk 

kulturfestival i 

Sigtuna i sommaren 

Den första juli slogs dörrarna upp till sommarens 

stora Kinafestival, som äger rum på Sigtunahöjden 

i Sigtuna. Njut av kinesisk stämning se 

antika kulturskatter, den kinesiska trädgårdsutställningen 

och Kinesisk-svensk konstutställning. 

Lär om kalligrafiska mysterier, njut av kinesisk 

och svensk street food och avsluta med kinesisk 

shopping. 

Kinafestivalen är ett samarrangemang mellan 

Sigtuna kommun, Hangzhou kommun (Yuhang 

District), Sigtunahöjden Hotell och Konferens AB 

och China Foundation for Developement of Social 

& Culture Exchange. 

Festivalens syfte är att sprida den kinesiska 

kulturen, liksom att öka kontakterna mellan 

såväl Sverige och Kina som mellan Sigtuna och 

Hangzhou. 

Läs mer på www.kinafestival.nu. 

Kinafestivalen 

Pågår från och med 1 juli till och med 

5 augusti, dagligen mellan kl 11 och 17. 

Entré: Vuxna: 75 kr 

Ungdomar upp till 18 år: 0 kr 

Grupper fler än 10 pers: 50 kr/person 

Allsångskväll 

Datum: tisdag 21 augusti 

Tid: kl 19-21 

Plats: Vattentornet i Valsta 

Medverkande: Nina Lizell med gitarrist. 

Allsången leds av Märsta Dragspelsgille. 

Fika till försäljning. 

Grillar finns tända för de som själva vill grilla. 

Arrangörer: Valstasatsningen, ABF Norra Stor- 

Stockholm och Föreningen Musik för Alla. 


After golf med 

Sigtunahem 

på Lundströmska 

gården i Sigtuna 

16–18 augusti 

Mer info på www.sigtunagolf.se 

Ett av våra tre nyproducerade hus på Vikingavägen, inflyttning från 1 oktober 2007. 

På gång i hemmet 

Sigtunahem bjuder in till 

föreläsning om klimathotet 

Sigtunahem bjuder in sina hyresgäster till föreläsning och 

filmvisning om klimathotet. Vi visar Al Gores film ”Den 

obekväma sanningen” därefter föreläser tv-meteorologen 

Pär Holmgren om Världens väder och klimathotet. 

Datum: onsdag 19 september 2007 

Tid: Kl. 13–17 

Plats: Kulturumteatern vid Arlanda gymnasium 

Anmäl dig via talongen. Begränsat antal biljetter, 

så först till kvarn gäller. Vi vill ha din anmälan senast 

den 12 september 

Pär Holmgren tv-meteorolog 

Namn:...................................................................................................................... 

Gatuadress:.............................................................................................................. 

Postnummer:........................................................................................................... 

Klipp här 

Det är ju fantastiskt hur fort tiden går! Nu 

är det sommar igen och jag kan konstatera 

att jag redan varit på Sigtunahem ett helt 

år. Ett härligt och intressant år på tusen 

olika sätt. Våren som gått har varit väldigt 

händelserik. Vi har byggt nytt på Marmorvägen 

och Glimmervägen, vi har påbörjat 

bygget på Vikingavägen och vi har planerat 

åtgärderna i vårt program för ombyggnad 

av 60-talsbeståndet. Det känns verkligen 

roligt! 

Självklart har vi också satsat en hel del på 

att förbättra servicen för våra hyresgäster. 

Som exempel kan nämnas att vi har mätt 

hur bra vi är på att svara i telefonen. Den 

Text: Anette Sand, vd | Foto: Katarina Karlsson, informatör 

första mätningen gjordes i november i 

fjol och den andra nu på våren. Resultatet 

är mycket glädjande. Trots att vi har ett 

mycket hårt tryck på telefonerna så har vi 

blivit väsentligt bättre på att svara snabbt 

och att minska antalet tappade samtal. Nu 

går vi vidare för att nå målet att inte tappa 

ett enda samtal under telefontid. 

En annan glädjande nyhet är att Sigtunahem 

gjort klart med stiftelsen Humlegården 

om att köpa deras fastighet som ligger 

i Sigtuna stad. När vi köpt fastigheten skall 

den byggas till och Humlegården skall hyra 

lokalen av oss. Affären betyder att stiftelsen 

blir vår hyresgäst och kan fokusera på sin 

verksamhet medan vi tar hand om allt det 

praktiska med huset. Stiftelsen Humlegården 

är en verksamhet där man i huvudsak 

rehabiliterar MS- och strokepatienter. Det 

är förstås en mycket viktig verksamhet som 

också betyder arbetsplatser för vår kommun. 

Glöm inte att gå in på vår hemsida och 

titta på allt som händer i Sigtunahem och 

för er som vill hyra en ny fräsch lägenhet 

på Vikingavägen är det bara att anmäla ert 

intresse! 

Med det vill jag önska alla våra kära hyresgäster 

en riktigt solig, härlig och vilsam 

sommar. Vi hörs i höst! 


Har du något du vill sälja, 

byta, köpa eller behöver du 

dagmatte åt din hund. Då 

kan du annonsera gratis 

i Glimten. Enda kravet är 

att du är boende inom 

Sigtunahem och att försäljningsvärdet 

inte överstiger 

7 000 kronor. Ange namn 

och telefon och/eller e-post 

samt det du vill ha med i 

annonsen. 

Nästa nummer av Glimten 

kommer i början av maj. 

Vi vill ha din annons senast 

den 11 augusti till adressen: 

Glimten ”Annons”, Box 509, 

195 25 Märsta eller e-post 

katarina.karlsson@sigtunahem.se. 

Du får gärna bifoga bild på 

det du ska sälja. Observera 

att vi publicerar bilder i 

mån av plats. 

Säljes 

CD-pelare 

CD-pelare 2 st Benno. IKEA 

i björk. Nästan nya. Säljes 

för halva priset pga ändrad 

möblering. 

Tel. 073-664 32 76 

Gun Lindqvist 

Köksmöbel 

4 vita Carl Larssons pinnstolar, 

600 kr. Furubord ovalt 300 kr, vitt 

hörnsskåp i samma serie som 

pinnstolarna 700 kr 

Tel. 070-466 50 79. 

Tina 

Återvinningsbutiken 

– där gammalt blir nytt 

Lämna & Fynda 

Öppet 

Tisdag & onsdag 

kl. 10–15 

Torsdag kl. 10–18 

Södergatan 4, baksidan 

Vinn trisslotter! 

Känner du igen bilderna 

Du hittar dem här i Glimten. 

Var med och tävla om tre trisslotter. Fem har chansen att 

vinna tre trisslotter var. Fyll i sidnumren under bilderna och 

skicka in talongen till Glimten, AB Sigtunahem, Box 509, 

195 25 Märsta och märk kuvertet med ”Hitta bilden”. 

Vi vill ha ditt svar senast den 11 augusti. 

Sid ......... Sid ......... Sid ......... Sid ......... Sid ......... 

Namn:...................................................................................................................... 

Gatuadress:.............................................................................................................. 

Postnummer:........................................................................................................... 

De lyckliga vinnarna av tre trisslotter är: 

Sol-Britt Lydell, Märsta 

Gunborg Hagelberg, Märsta 

Carina Andersson, Märsta, 

Sven-Olov Högberg, Märsta, 

Leila Okonkwo, Märsta 

Vinsten skickas till er per post inom kort. 

Klipp här 

56 | Glimten | nr 3 | 2007

Glimten 2007 nr 3.pdf - Sigtunahem

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?