MIR Dokumentation 2005.pdf - GR
MIR Dokumentation 2005.pdf - GR
MIR Dokumentation 2005.pdf - GR
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Människa i riskzon:<br />
Ungdomar som inte går i skolan. Ingens ansvar Allas ansvar<br />
<strong>GR</strong>:s första konferens på temat Människa i riskzon handlade om kommunernas<br />
uppföljningsansvar för ungdomar upp till 20 år. Konferensen vände sig till skola, individ- och<br />
familjeomsorg, funktionshinderverksamhet, arbetsmarknadsverksamhet, kultur och fritid.<br />
Dagen inleddes av Gustav Höjer, chef för <strong>GR</strong> Kompetens, som reflekterade över vem som är<br />
Människa i riskzon och vad begreppet står för. En frågeställning som återkom flera gånger<br />
under dagen.<br />
Arbete med unga i riskzon i Kungälvs kommun<br />
Därefter gav Elisabeth Hallberg, Britten Toresten, Marita Öxgård och Annette Wallerius en<br />
bild av hur de arbetar med ”ungdomar i riskzon” i Kungälvs kommun idag och hur de i<br />
framtiden tänker sig att arbeta än mer förvaltningsöverskridande.<br />
Elisabeth Hallberg, som är utbildningsledare för det individuella programmet vid Mimers<br />
Hus, berättade om deras handlingsplan mot skolk.<br />
- Tyngdpunkten i projektet har varit förebyggande och positivt förstärkande arbete och<br />
att skapa en ”vi på IV-känsla”.<br />
Konsulter hyrdes in för att intervjua elever med hög frånvaro om varför de skolkar. De<br />
orsaker till skolk som framkom var uppgivenhet, kraftlöshet, att eleverna inte förstår<br />
betydelsen av sin utbildning, trötthet, grupptryck från kompisar, ansträngande<br />
hemförhållanden och att vissa mådde psykiskt dåligt.<br />
Samma elever fick också föreslå åtgärder som skulle få dem att sluta skolka och då handlade<br />
förslagen om att få uppmuntran och känna ökad motivation, att få förståelse för vikten av<br />
utbildning, klara och tydliga regler och förhållningssätt (exempelvis från lärarhåll vad som<br />
gäller i fråga om skolk!), flextid, timbetalning, läxhjälp efter skolan, frukost, mellanmål på<br />
eftermiddagen, trivsam miljö och stimulerande aktiviteter både på raster men också före och<br />
efter ordinarie skoldag.<br />
Britten Toresten, enhetschef på handikappomsorgen, pekade på en särskild grupp ungdomar<br />
som befinner sig i riskzon: Ungdomar med en lindrig utvecklingsstörning som slutat skolan.<br />
- De är unga vuxna, men i själen väldigt unga.<br />
De har en bostad med särskild service där det finns personal. Men vad som händer utanför<br />
bostaden vet inte personalen.<br />
- Efter att ha varit i skolan där de har levt skyddat med mycket folk runtomkring<br />
kommer de ut på en arena där de suger åt sig allt som finns i samhället och det är inte<br />
alltid det vi vill att de ska suga åt sig, säger Britten Toresten.<br />
För mer information kontakta föredragshållarna på fornamn.efternamn@kungalv.se.
Knut Sundell från FoU-enheten i Stockholms stad<br />
Knut Sundell har under många år forskat om prevention och han tycker att man ska ha<br />
realistiska förväntningar på förebyggande arbete.<br />
- De preventiva insatserna har begränsade effekter. Dåliga insatser kan t o m ge sämre<br />
resultat än om man hade låtit bli att göra något.<br />
Han betonar vikten av att veta vilka effekter olika insatser kan förväntas ha.<br />
- För att uppnå resultat krävs att det preventionsprogram man väljer är evidensbaserat<br />
och att det riktar in sig på risk- och skyddsfaktorer, inte problembeteenden, enligt<br />
Knut Sundell.<br />
Han berättade om olika sätt att jobba med risk- och skyddsfaktorer i familjen, skolan, bland<br />
kamrater, i närmiljön, samhället och hos individen själv.<br />
- De mest effektiva skolprogrammen jobbar med föräldrar, skola och direkt med<br />
individen. Många parallella preventioner är det bästa, säger Knut Sundell.<br />
Ett problem är att det inte finns något evidensbaserat program för t ex mobbning och skolk i<br />
Sverige. Därför visade Knut Sundell istället exempel från USA på insatser som visat sig<br />
fungera respektive inte fungera där.<br />
När det sedan gäller tillämpning av preventionsprogram upprepade han flera gånger en och<br />
samma varning:<br />
- Det finns stora risker med att praktiker plockar russinen ur kakan och inte är<br />
programtrogna. Forskning visar att man då inte får några resultat att tala om, säger<br />
Knut Sundell.<br />
Mer information:<br />
OH-bilder<br />
www.prevention.se.<br />
E-post: knut.sundell@stadshuset.stockholm.se
Margrethe Kristensson, Margareta Allen och Örjan Eklund, <strong>GR</strong><br />
Från och med den 1 juli i år har kommunerna fått ett ökat ansvar för ungdomar enligt<br />
skollagen. En hemkommun ska löpande hålla sig informerad om hur ungdomar som fullgjort<br />
sin skolplikt men som inte fyllt 20 år är sysselsatta. (Skyldigheten omfattar inte ungdomar<br />
som genomför eller har fullföljt utbildning på gymnasieskola, gymnasiesärskola eller<br />
motsvarande.)<br />
Detta innebär en extra utmaning i Göteborgsregionen, där ungdomar fritt kan välja i vilken av<br />
de 13 kommunerna som de vill gå i gymnasiet. Hur får hemkommunen kännedom om att en<br />
elev hoppat av en utbildning i en annan kommun Svaret är en teknisk lösning som bygger på<br />
det befintliga gymnasieintagningssystemet.<br />
- Men systemet skickar bara en signal. Det måste finnas en signalmottagare som tar<br />
emot informationen och som får er andra på kommunens olika förvaltningar att<br />
reagera, säger Örjan Eklund som är ansvarig för gymnasieintagningen på <strong>GR</strong>.<br />
Det kommer också att vara möjligt att med systemets hjälp få en signal om de ungdomar som<br />
aldrig börjar på någon gymnasieutbildning, ungdomar som i allra högsta grad befinner sig i<br />
riskzon.<br />
För mer information, kontakta:<br />
Margrethe Kristensson<br />
Margaretha Allen<br />
Örjan Eklund<br />
Läs mer i Cirkulär 2005:63 från Sveriges Kommuner och Landsting: Ett förtydligat<br />
kommunalt uppföljningsansvar för ungdomar under 20 år.
Marianne Lundgren, Universiteten i Göteborg och Växjö<br />
Marianne Lundgren har tillsammans med Bengt Persson studerat samverkan mellan<br />
myndigheter i arbetet med barn och unga i riskzonen. Arbetet finns beskrivet i rapporten Barn<br />
och unga i riskzonen – Samverkan och förebyggande arbete.<br />
Studien visar att problem kring samverkan främst beror på hög arbetsbelastning, avsaknad av<br />
gemensamma mål och ointresse. Flera faktorer kan enligt Marianne Lundgren motverka<br />
samverkan:<br />
- Sekretessfrågan och hur vi hanterar känsliga uppgifter över organisationsgränser,<br />
territoriella konflikter som vem som ska betala, rollfördelningen och så är språket och<br />
nomenklaturen något som kan motverka samverkan.<br />
För att samverkan ska gå från idé till handling krävs enligt Marianne Lundgren följande:<br />
- Alla samverkande parter är motiverade.<br />
- Det finns en gemensam bild av vad som ska vara fokus för samverkan.<br />
- Stödsfärerna runt individen är identifierade och inom varje stödsfär finns<br />
identifierbara befattningshavare.<br />
- Förtroendefullt informationsutbyte mellan olika professioner.<br />
I fråga om informationsutbytet mellan olika professioner höjde hon ett varningens finger för<br />
att bli för förtrolig, det som Börjesson och Palmblad i boken Problembarnens tid kallat<br />
”skvallrets byråkratisering”. Det innebär att de goda föresatserna om samverkan för<br />
individens bästa leder till att man överser med sekretesslagstiftningen och den enskildes<br />
skydd och rätt till integritet och anonymitet.<br />
Marianne Lundgren berörde också det etiska dilemma det innebär att identifiera riskindivider<br />
och vilka konsekvenser det kan få för individen. Vi vet t ex att det ofta är kostnadseffektivt<br />
med tidiga insatser men hur påverkar det individen i ett långt tidsperspektiv<br />
Mer information:<br />
Ladda ner rapporten Barn och unga i riskzonen – Samverkan och förebyggande arbete från<br />
www.skl.se.
Dialogcafé och avslutning av dagen<br />
Dagen avslutades med ett dialogcafé där hela publiken deltog i samtal om vad man behöver<br />
göra på hemmaplan.<br />
- Samverkan fungerar när alla parter tjänar på det – samhällsaktörerna, ungdomarna och<br />
deras familjer. Då går det att dra åt samma håll, konstaterade Dag Östlund från SDF<br />
Gunnared som var en av reflektörerna i slutet av dagen.<br />
I flera inlägg under dagen diskuterades också begreppet ”riskzon”. Vi bör kanske vara<br />
försiktiga med begrepp som exkluderar människor. Vem vill bli definierad som varande i<br />
riskzon Och Lill Backlund från Stadskansliet i Göteborgs Stad menade att det finns stort<br />
hopp, vi kanske inte alltid behöver göra så stora insatser:<br />
- I en uppföljande undersökning av ungdomar som inte fullföljt gymnasieskolan fann<br />
man att en oväntat hög andel skaffat utbildning själva genom vuxenutbildningens<br />
försorg.<br />
Nästa konferens om Människa i riskzon<br />
Det här var den första i raden av konferenser som <strong>GR</strong> arrangerar på temat Människa i riskzon.<br />
Nästa konferens äger rum den 27 april.<br />
Vill du veta mer om konferenserna om Människa i riskzon Kontakta:<br />
Margareta Allen<br />
Elisabeth Beijer<br />
Margrethe Kristensson<br />
Elvy Persson<br />
Anna-Lena Westman