Ministermordet - RIB Bibliotek
Ministermordet - RIB Bibliotek
Ministermordet - RIB Bibliotek
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Diskussion och slutsatser<br />
Mats Eriksson, Anders Johansson och Larsåke Larsson<br />
Mordet på utrikesminister Anna Lindh<br />
i september 2003, i kampanjspurten<br />
inför omröstningen om Sverige ska gå<br />
med i det europeiska valutasamarbetet,<br />
är den senaste krishändelsen i en serie<br />
allvarliga samhällsstörningar under ett<br />
decennium. Alla krishändelser av denna<br />
dignitet – som Estonia 1994, Göteborgsbranden<br />
1998 och 11 september 2001<br />
– har politiska implikationer på ett eller<br />
annat sätt, och i det sista fallet även<br />
politiska orsaker i ett internationellt<br />
perspektiv. <strong>Ministermordet</strong> har däremot<br />
direkt politisk karaktär. Inte bara därför<br />
det drabbade en framträdande förtroendevald<br />
person utan också mot den<br />
demokratiska ordningen och processen<br />
(oavsett om gärningsmannen haft politiska<br />
syften med dådet eller inte).<br />
Attentatet berör och drabbar därmed<br />
det politiska och demokratiska<br />
systemet på ett annat sätt än tidigare<br />
kriser. På regerings- och departementsnivå<br />
– och i viss mån även hos riksdagen<br />
– nödgas man hantera en krishändelse<br />
och dess konsekvenser, nationellt<br />
och gentemot omvärlden, samtidigt<br />
som man ställs inför en intern krishantering<br />
och egen sorgebearbetning. Denna<br />
dubbla dimension utmärker i allra<br />
högsta grad denna krishändelse, i alla<br />
fall på central nationell nivå.<br />
Rikets högsta ledning i form av<br />
statsministern och dennes närmaste<br />
medarbetare liksom många anställda<br />
vid Utrikesdepartementet var mycket<br />
personligt påverkade av händelsen.<br />
Genom den direkta närheten mellan<br />
offret och regerings- och departementsanställda<br />
blev förutsättningarna för<br />
krisarbetet mycket speciella.<br />
Dessa förutsättningar kom att forma<br />
krisarbetet och krisbearbetningens symboler<br />
och symbolhandlingar. Att många<br />
av de utåtriktade kontakterna med<br />
exempelvis medierna delvis kom att ske<br />
mitt inne i sorgemiljöerna påverkade<br />
också utvecklingsförloppet. Även vid<br />
tidigare krishändelser har ledande samhällspersoner<br />
visat empati och omsorg<br />
gentemot drabbade och deras familjer.<br />
Det är en viktig del i en statslednings<br />
nationella krishantering och krisbearbetning.<br />
I Lindhfallet fick dessa symboliska<br />
handlingar en ytterligare fördjupad<br />
karaktär genom aktörernas personliga<br />
närhet till den drabbade och hennes<br />
familj.<br />
diskussion och slutsatser | 115
Change language