Ministermordet - RIB Bibliotek
Ministermordet - RIB Bibliotek
Ministermordet - RIB Bibliotek
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
seringen av informationsgivningen till<br />
Statsrådsberedningen och det faktum att<br />
sjukhuset ägde kunskapen om vårdläget.<br />
Sjukhuset utgick från sin policy som<br />
innebär att denna typ av information<br />
ska lämnas i samråd med patient och/<br />
eller närmast anhörig samt att tillkännagivande<br />
av att ledande offentliga personer<br />
vistas på sjukhuset ska göras av<br />
informationsansvariga hos personens<br />
myndighet. Avgörandet om informationens<br />
art och omfattning låg dock i detta<br />
fall i praktiken på ministerns make som<br />
förefaller ha krävt en restriktiv informationshantering,<br />
en vilja som statsledningen<br />
och dess representanter på sjukhuset<br />
inordnade sig i.<br />
När det för det andra gäller informationens<br />
innehåll uppstod osäkerhet<br />
hos medierna och allmänheten vilken<br />
även bidrog till spekulation och rykten.<br />
Polisen gav inledningsvis, bland annat<br />
på brottsplatsen, besked om skadeläget<br />
som indikerade att skadorna var av<br />
mindre omfattning. Det korrigerades<br />
senare, dels vid statsministerns presskonferens,<br />
dels vid sjukhuset där departementsrepresentanterna<br />
kortfattat<br />
upplyste om skador och hälsotillstånd.<br />
Sjukhuset avvaktade däremot med att<br />
lämna medicinsk information – den<br />
första kommunikén kom först tio timmar<br />
efter det att operationen av ministern<br />
påbörjats. Kommunikén uppfattades<br />
som svårtolkad av journalisterna<br />
som inte fick ställa några frågor. Flera<br />
medier kom att sätta stor betydelse vid<br />
formuleringen att ”utrikesministerns<br />
tillstånd är just nu något förbättrat ...”<br />
i sin rapportering. Läkarspråket blev<br />
kort sagt inte förstått, varför ett budskap<br />
om förbättrat tillstånd för ministern<br />
spreds i tv under hela morgonen. Allmänheten<br />
uppfattade således inte den<br />
lägesbild som statsledningen hade: att<br />
skadorna var mycket allvarliga. En bättre<br />
kommunikativ rådgivning till kommunikéns<br />
skribenter kunde möjligen<br />
ha minskat detta problem.<br />
För det tredje kan tidsspannet från<br />
dödförklaring till offentliggörande diskuteras<br />
på en punkt. Kunde tiden från<br />
besked om makens hemkomst till sjukhusets<br />
bulletinutskick ha minskats<br />
genom koordinering mellan parterna<br />
och en förberedelse av bulletinen under<br />
tidig morgon<br />
Man kan anlägga två synsätt på den<br />
begränsade informationen om Anna<br />
Lindhs skadesituation och det sena<br />
budskapet efter dödsfallet. Å ena sidan<br />
kan hävdas att familjens intressen och<br />
vilja måste vara avgörande för vilken<br />
information som ges samt att det inte<br />
förelåg något ”oavvisligt allmänintresse”<br />
att snabbt offentliggöra dödsfallet. Å<br />
andra sidan kan hävdas att mord på en<br />
utrikesminister är en central riksangelägenhet,<br />
och även en internationell<br />
angelägenhet, som måste gå före enskilda<br />
personers och familjers behov.<br />
Frågan är således vilken princip som<br />
ska anses lämplig i det aktuella fallet<br />
– den valda linjen med hänsynstagande<br />
till de anhöriga eller ett krav på snabb<br />
samhällsinformation. Även om hänsyn<br />
till familjen ska gälla som huvudlinje<br />
kan diskuteras om det hade varit möjligt<br />
att åstadkomma en bättre informationsspridning<br />
innehålls- och tidsmässigt.<br />
Frågan kan för framtiden vidare<br />
ställas om det finns behov av tydligare<br />
118 | ministermordet