Ministermordet - RIB Bibliotek
Ministermordet - RIB Bibliotek
Ministermordet - RIB Bibliotek
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
iktlinjer på regeringsnivå om hur kommunikation<br />
ska hanteras i krislägen av<br />
typ vålds- och olycksrelaterade händelser<br />
riktade mot ministrar och andra<br />
centrala offentliga personer.<br />
Polisens krishantering<br />
och kriskommunikation<br />
Krishanteringen inom rättsväsendets<br />
olika delar kan bedömas ha präglats av<br />
samförstånd och väl fungerande relationer.<br />
Till skillnad från Palmemordet var<br />
poliskåren förberedd på att en händelse<br />
av detta slag kunde inträffa i Sverige<br />
genom ett individuellt och organisatoriskt<br />
lärande inom polisen som till<br />
stor del baseras på erfarenheterna från<br />
Palmeutredningen.<br />
Polisens krishantering vid Lindhmordet<br />
kom till stor del att kretsa kring<br />
kommunikationsfrågor rörande myndighetens<br />
medierelationer. Även om man<br />
utvecklat kompetens och arbetsmetoder<br />
under senare år inom polisens informationsverksamhet<br />
blev det omfattande<br />
medieintresset problematiskt. Polisen<br />
uppvisar, trots tidigare erfarenheter från<br />
olika typer av extraordinära händelser,<br />
en viss ovana vid att hantera omfattande<br />
externa kommunikationsansträngningar<br />
av typ långa serier av presskonferenser.<br />
På detta område kan bedömas att ytterligare<br />
lärdomar och erfarenheter från tidigare<br />
krishanteringar finns att inhämta<br />
och införliva i organisationen. Så exempelvis<br />
simultantolkades polisens presskonferenser<br />
på fyra språk vid Estoniaförlisningen,<br />
men i samband med denna händelse<br />
erbjöds ingen sådan språktolkning.<br />
Samtidigt som polisen riktar kritik<br />
mot mediernas, särskilt kvällstidningarnas,<br />
arbetsmetoder och etik i samband<br />
med Lindhmordet så tydliggör händelsen<br />
polisens och mediernas beroendeförhållande.<br />
I den akuta fasen understöder<br />
medierna i stor utsträckning<br />
polisarbetet. Medierna förmedlar polisens<br />
tipsnummer och efterlyser vittnen.<br />
Ett ytterligare exempel är att en journalist<br />
vid regional-tv påtalar för polisen<br />
att den tipsbuss som utlovats stå framför<br />
varuhuset dagen innan inte var på<br />
plats. Detta gav polisen en chans att<br />
rätta till sitt misstag och de lyckades få<br />
fram tipsbussen en halvtimme senare.<br />
Reportern valde att inte heller göra<br />
något inslag om polisens misstag.<br />
Lindhdådet innebar även en rad kritiska<br />
frågor från medierna som polisen<br />
fick hantera. Dessa rörde framför allt<br />
att Anna Lindh hade gått utan livvaktsskydd,<br />
men också själva polisarbetet vid<br />
attentatet. Medierna intresserade sig<br />
även för utlarmningen av polis och ambulans<br />
till NK. Medierna letade således<br />
tidigt efter fel och syndabockar samtidigt<br />
som de också understödde polisens<br />
jakt på gärningsmannen.<br />
Den viktiga interna<br />
kommunikationen<br />
Krishanteringen innebar förutom externt<br />
riktade handlingar också en intern inriktning,<br />
och kriskommunikationen<br />
kom att få större betoning av målgruppen<br />
personalen än normalt vid krislägen.<br />
Visserligen är intern kommunikation<br />
i meningen lägesinformation m.m. av<br />
diskussion och slutsatser | 119
Change language