Ministermordet - RIB Bibliotek
Ministermordet - RIB Bibliotek
Ministermordet - RIB Bibliotek
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
mande. Hance (1991) lyfter fram fem<br />
specifika faktorer som har betydelse för<br />
graden av förtroende och tillit hos allmänheten<br />
gentemot en organisation:<br />
a. Är organisationen kompetent<br />
b. Ser organisationen ut att bry sig<br />
c. Uppmuntrar organisationen<br />
meningsfullt engagemang från<br />
befolkningen<br />
d. Verkar organisationen hedervärd<br />
och rättskaffens<br />
e. Tar organisationen hänsyn till<br />
faktorer som upprör folk<br />
Mordet på statsminister Olof Palme<br />
1986 blev något av ett trauma för den<br />
svenska befolkningen. Det var inte bara<br />
själva händelsen som upprörde allmänheten,<br />
utan även i hög grad samhällsorganens<br />
oförmåga att gripa gärningsmannen.<br />
Hansén & Hagström (2004)<br />
har studerat de våndor och dilemman<br />
som beslutsfattare inom polisen ställdes<br />
inför i samband med mordet på Palme.<br />
De menar att poliskåren genomsyras av<br />
en i Sverige vanligt förekommande<br />
exceptionalism, dvs. en föreställning<br />
om att det inte kunde hända här. Frågan<br />
om polisens förmåga att i den akuta<br />
krisfasen därefter uppehålla och återskapa<br />
omgivningens förtroende – trots<br />
att mordet redan inträffat – berörs i<br />
Hanséns & Hagströms studie.<br />
Samhällsorganens verktyg för att<br />
försöka bibehålla eller återskapa förtroende<br />
för samhällsordningen vid en allvarlig<br />
samhällsstörning handlar i hög<br />
grad om kommunikation och information.<br />
Frågan om var, när och hur<br />
ansvariga individer väljer att vidta åtgärder<br />
och sprida information blir av<br />
stor betydelse för den fortsatta trovärdigheten<br />
för de samhällsorgan som<br />
symboliserar den inträffade företeelsen.<br />
Politikermord kan påverka tilltron<br />
till samhällsordningen, landets ledning<br />
och samhällets organ. Vid sådana extraordinära<br />
händelser krävs samspel mellan<br />
dessa för att behålla det förtroende som<br />
anses vara kärnan i det demokratiska<br />
samhället.<br />
Symboliska handlingar<br />
i kriskommunikation<br />
Risk kan betraktas och behandlas ur<br />
olika perspektiv. Ett traditionellt grundperspektiv<br />
är av naturvetenskaplig/<br />
teknisk art där risker kan beräknas och<br />
sannolikhetsbedömas. Här är risk ett<br />
mer eller mindre objektivt fenomen.<br />
Ett motstående grundperspektiv menar<br />
att risk är ett subjektivt fenomen som<br />
handlar om hur risker uppfattas av oss<br />
människor (se t.ex. Boholm & Ferreira<br />
2000). Inom detta grundperspektiv<br />
noterar Lupton (1999a, 1999b) tre<br />
perspektiv – ansatsen om risksamhället<br />
enligt Beck och Giddens, ”the governmentality<br />
approach” som avser regeringars<br />
”strategy of regulatory power”<br />
samt ett sociokulturellt eller kulturellt/<br />
symboliskt perspektiv som är hennes<br />
egen utgångspunkt.<br />
En utveckling som blivit allt tydligare<br />
inom risk managementområdet de<br />
senaste åren är att just se kriskommunikation<br />
som symboliska handlingar<br />
(jfr Benoit 1995; Coombs 1998; ’t Hart<br />
inledning | 11
Change language