Ladda ner PDF - Fackförbundet ST

Stipendier
Ett inte alldeles ovanligt uppslag är att föreslå att forskarstuderande får
stipendier för att genomföra sin utbildning. I mångt och mycket tyder idéerna
om stipendier på att det är ett sätt för handledarna att dels få ned kostnaden för
utbildningen, dels som ett sätt att kunna anta fler doktorander till utbildningen.
Så här uttrycker sig en av respondenterna: ”Jag skulle föredra att doktoranderna
fick 5-åriga stipendier som var skattebefriade från inkomst och löneskatt för att
betona studieaspekten av doktorandstudier”. En annan skriver att man borde
ges ”möjlighet att använda stipendier istället för utbildningsbidrag och
doktorandtjänster. Kostnaderna är för stora”. En tredje professor menar att
”staten kräver att doktorander är finansierade, men har inte anslagit mer pengar
för att genomföra denna reform. Resultat: 1) Krympande forskarutbildning,
lägre kvalitet 2) Försök att hitta alternativa finansieringar (stipendier m.m.)”.
Andra förslag handlar om andra sätt att finansiera en forskarutbildning. Ett
av dem är att införa rätten till lån under studietiden. Så här skriver en professor:
”Lånefinansiering som ändå gav full rätt att omfattas av samhällets
välfärdssystem som gäller anställning. Om doktoranden avlade examen inom 6
år skulle lånet avskrivas. Sen skulle en upptrappning ske så att om inte examen
avlagts 12 år efter antagning skulle hela lånet förfalla till betalning”.
Fakultetsmedel
Den övervägande delen av förslagen handlar om behovet av ökade
fakultetsanslag och att staten tar sitt ansvar utifrån de krav den ställer på svensk
forskarutbildning och genomströmning av färdiga doktorer. Men svaren visar
också på vilken ansträngande situation professorerna lever under. Då handlar
det om att ständigt behöva vara på jakt efter nya forskningsresurser och om
bristande tid att ge den handledning man skulle vilja.
En av de svarande uttrycker sig så här: ”Staten måste öka fakultetsanslagen
så att alla doktorander som antas är finansierade. Detta är utbildning! Nu
betalas i alla fall för mig 90 % av doktorandernas utbildning genom
forskningsanslag”. En annan handledare skriver ”det är ganska lustigt när
staten/universitetet ställer en massa krav på mig som handledare angående
finansiering när de inte betalar ett öre för det hela. Min hela forskning är ej
finansierad. Det borde finnas doktorandplatser finansierade av
staten/universitetet – inte alla men några.” En annan återkommande uppfattning
är att ”finansieringen av doktorander bör ske på en större andel av
fakultetsmedel än vad som sker idag. Det långsiktiga åtagandet – minst 4 år –
Hur förbättras forskarutbildningen? - Professorer ger förslag 8