You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
De arkeologiska lämningar <strong>som</strong> framkom mättes in digitalt i plan och överfördes till<br />
dokumentationssystemet Intrasis. Därefter bearbetades materialet i GIS-miljö (ArcView).<br />
Dessutom mättes fynd och prover in digitalt. Anläggningar, fynd och prover registrerades<br />
fortlöpande i Intrasis och behandlades vidare i ArcView. Vidare dokumenterades och<br />
fotograferades de framkomna arkeologiska lämningarna kontinuerligt.<br />
Undersökningsresultat<br />
Vid den arkeologiska förundersökningen av RAÄ 51 grävdes 23 schakt och i dem framkom<br />
spår av en begravningsplats i form av rikligt med gravar (fig 2). Totalt framkom 103 synliga<br />
gravar i plan varav flertalet var orienterade i en i huvudsak öst-västlig riktning. Vissa av<br />
gravarnas <strong>ned</strong>grävningskanter och spår av fyllningar var så svaga att det nästan var omöjligt att<br />
se. Detta fenomen beror förmodligen på att graven grävdes och fylldes igen vid ett och samma<br />
skede. Följden blev att fyllningen i graven är av samma karaktär <strong>som</strong> den omkringliggande<br />
leran. I enstaka fall hade matjord, kol/sot, sand eller bränd lera blandats i gravfyllningen och<br />
<strong>ned</strong>grävningarna var då lättare att urskilja. En av dessa gravar, A580, grävdes fram för att<br />
dokumenteras och analyseras (fig 4).<br />
Förutom gravarna påträffades flera rester av stenrader. Dessa rader var belägna på flera platser<br />
inom undersökning<strong>som</strong>rådet. Vissa av stenraderna tycks ingå i konstruktioner och vissa är<br />
svåra att knyta till sin kontext. Dessutom framkom ett stolphål, delar av ett kulturlager, en äldre<br />
väg med tillhörande dike, recenta störningar och några oidentifierade mörkfärgningar.<br />
Matjorden <strong>som</strong> täckte området bestod av grå humös lera och undergrunden kunde variera något<br />
över området men bestod främst av gråljusbrun lera.<br />
Schaktbeskrivning<br />
Schakt 1<br />
Schaktet togs upp i öst-västlig riktning för att försöka fånga upp eventuell yttre begränsning av<br />
kyrkogården. Matjorden var ca 0,30 m tjock och schaktet gick ner ca 0,22 m i leran. En tydlig<br />
stenrad framkom mot väster, lagd av bergartssten och dolomit. En grav öster om muren syntes<br />
<strong>som</strong> en humös mörkfärgning mot leran och i fyllningen fanns järnfärgade stenar. Väster om<br />
muren var matjorden tjockare och innehöll grus, sten och varpstenar, <strong>som</strong> förmodligen härrör<br />
från byggnationen av Västeråsvägen på 1970-talet, eller möjligen rester från den gamla vägen.<br />
Schakt 2<br />
Schaktet drogs i nordväst-sydostlig riktning för att avgränsa området och för att finna<br />
eventuella gravar. En grav påträffades, den syntes <strong>som</strong> en rektangulär mörkfärgning mot leran.<br />
I den västra ändan av schaktet framkom flera större stenar <strong>som</strong> eventuellt kan vara murrester<br />
eller rester från när vägen i väster byggdes. I östra delen framkom en mörkfärgning i sydnordlig<br />
riktning <strong>som</strong> kan komma från ett stenlyft.<br />
Schakt 3<br />
Schaktet drogs i nordväst-sydostlig riktning. Det framkom 11 gravar i schaktet, varav en låg i<br />
nord-sydlig riktning och de övriga i öst-västlig riktning. Ungefär i mitten av schaktet framkom<br />
varpsten <strong>som</strong> kan härstamma från brottet i öster invid Västeråsvägen. Stenarna tycks inte vara<br />
lagda till en mur utan snarare uppkastade och utdragna, framför allt mot öster.<br />
Matjordstjockleken varierade i schaktet vilket också tyder på att det är påförda varpsten i ytan.<br />
Öster om varpstenen var matjorden ca 0,10 m tjock, dessutom framkom ett lager med ca 0,30<br />
6
Change language