Ladda ned som PDF - SAU

More documents

Recommendations

Info

Figur 1. Utdrag ur gröna kartan 11G NO Västerås med undersökningsområdet markerat. Allmänt kartmaterial © Lantmäteriet. Medgivande L2000/478. 2
Kapellet var i behov av reparation 1581 och planer för en ny byggnad gjordes. Planerna tycks inte ha blivit utförda trots att det i domkapitlets protokoll från år 1597 står att ”de vid gruvan boendes, skola ock förhjälpa till kyrkobyggning, efter de ock sitt begravningsrum här hava”. Vidare finns uppgifter om att det i början av 1600-talet anslagits spannmål samt koppar till klockgjutning vilket i stället faktiskt tyder på en ny kyrka (Norberg 1978). Samtidigt skedde en ökning av gruvverksamheten och Karl IX utfärdade stadsprivilegier till Salberget men han stadsfäste dem aldrig (Frankius 2004). Gruvbyn hade då egen kyrkoherde sedan 1598. Kyrkan vid Salberget beskrivs i ett inventeringsprotokoll från 1630 som byggd av trä (Bergold & Öhnegård 1987). Dessutom tycks den vara i gott skick vilken kan bero på att den äldre byggnaden blivit restaurerad (Norberg 1978). Slutet för församlingen vid gruvan och dess kapell var när Sala stad fick sina stadsprivilegier 1624. Gruvbyns innevånare anmodades att flytta in till staden. Detta tog dock sin tid och först 1628 fattades det beslut om att kyrkoherdetjänsten vid gruvan skulle dras in (Frankius 2004). Under de år som det dröjde innan byggnationen av kyrkan i Sala stad kom igång fungerade Sala sockenkyrka och gruvkapellet som kyrka åt Sala stads invånare. I staden fanns också ett provisoriskt kapell. Det dröjde till 1635 innan man påbörjade bygget av den nya stenkyrkan i staden (Norberg 1978). Enligt noteringar från tidigt 1800-tal ska gruvkapellet ha rivits år 1634, men det finns motstridiga uppgifter som tyder på att det fortfarande var i bruk under hela detta år. 1638 omtalas att spån förts från gruvkapellet till kyrkoherden. Om detta syftar på takspån kan det indikera att kapellet då höll på att rivas (Frankius 2004:11). Det har inte kunnat klarläggas var kapellet i gruvbyn var beläget. Det förefaller dock möjligt att det låg på eller intill begravningsplatsen belägen vid avtagsvägen till gruvbyn från landsvägen mellan Sala och Västerås. Begravningsplatsen omtalas i ett gruvtingsprotokoll från 1686, då major Ehrling fick tillstånd att bränna efter malm på ”gamla kyrkogården”. Redan 20 år tidigare hade det gjorts försök, men man hade då funnit så många lik att arbetet stoppades (Jansson 1963, Bergold & Öhnegård 1987). Begravningsplatsen har uppenbarligen använts under en längre period. Vad som dock inte är känt, är under vilka tidsperioder som begravningsplatsen har varit i bruk. Troligt är också att gruvans invånare kan ha begravts på olika kyrkogårdar, en av dem är vid sockenkyrkan. Dessutom är det inte omöjligt att det finns ytterligare en begravningsplats inom gruvområdet. Arkeologiska undersökningar i forskningssyfte har utförts vid flera tillfällen i Sala gruvby, både på 1950-talet och på 1980-talet (Nordahl 1958, Bergold & Öhnegård 1987). Vid utgrävningarna på 1950-talet gjorde amanuens Else Nordahl fynd av skelett samt rester av kistor på begravningsplatsen (Fornminnesregistret och muntlig uppgift, Else Nordahl). Syfte och metod Med anledning av Stiftelsen Riksens Clenodiums strävan att öka kunskapen om Sala silvergruvas historia har denna förundersökning skett vid Sala gruvkyrkogård. Förundersökningens syfte var att fastställa begravningsplatsens omfattning, placering och utseende samt att undersöka om lämningar efter gruvbyns kapell fanns inom undersökningsområdet. Detta för att bidra till en mer komplett bilagad av Sala silvergruvas historia och dess fysiska miljö. 3
Page 1: Sala Gruvkyrkogård Arkeologisk fö
Page 4 and 5: SAU Skrifter 6 Sala Gruvkyrkogård
Page 7: Inledning Under perioden 23 augusti
Page 11 and 12: Redan vid den geofysiska prospekter
Page 13 and 14: m tjock varpsten. Schaktet gick ner
Page 15 and 16: att med säkerhet utesluta att den
Page 17 and 18: Figur 4. Skelettet i A580. Foto: Em
Page 19 and 20: Figur 7. Hörn i stenrad A2261 i sc
Page 21 and 22: Figur 9. Syllstensraderna i den nor
Page 23 and 24: I marken invid stengrund på unders
Page 25 and 26: 14 C-dateringar Ett prov valdes ut
Page 27 and 28: Referenser Andrén, A. 2000. Ad san
Page 29 and 30: Tekniska och administrativa uppgift
Page 31 and 32: 787 Grav rektangulär nej 7 Anl Typ
Page 33 and 34: Bilaga 2. Fyndtabell Fynd Material
Page 36: Sala gruvkyrkogård ligger vid Sala

Ladda ned som PDF - SAU

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?