Skolinspektionens rapport - Vellinge kommun

Regelbunden tillsyn i 

Vellinge kommun 

Beslut och rapporter 

Rapport regelbunden tillsyn Dnr 43-2008:437

Innehåll 

Beslut och kommunrapport 

Förskoleverksamhet 

Skolbarnsomsorg 

Rosentorpskolan 

Södervångskolan 

Västra Ingelstads skola 

Ljungenskolan 

Skanörs skola 

Sandeplanskolan 

Herrestorpskolan 

Stora Hammars skola 

Tångvallaskolan 

Sundsgymnasiet 

Sundsgymnasiet Vuxenutbildningen

Beslut 

Vellinge kommun 

Norrevångsgatan 3 

235 81 Vellinge 

2009-05-08 

1 (23) 

Dnr: 43-2008:437 

Genomförd regelbunden tillsyn i Vellinge kommun 

Inledning 

Skolinspektionen har genomfört regelbunden tillsyn i Vellinge kommun av förskoleverksamheten 

och skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen samt vuxnas 

lärande. Besök gjordes i kommunens skolor och andra verksamheter under perioden 

den 8 januari 2009 till den 18 mars 2009. 

Vid den regelbundna tillsynen tar Skolinspektionen ställning till i vad mån verksamheten 

ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de 

nationella målen. Inspektionen bedömer om kommunen uppfyller de krav som författningarna 

ställer på verksamheten. 

Den regelbundna tillsynen behandlar tre områden: Kunskaper, utveckling och lärande, 

Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Tillsynen syftar inte till att 

ge en heltäckande bild av all verksamhet vid den aktuella tidpunkten. Övergripande 

information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats 

(http://www.skolinspektionen.se/Tillsyn). 

Av bilagda rapporter framgår vilka skolor och verksamheter som granskats och hur 

tillsynen genomförts, samt de bedömningar som gjorts. 

Dessa skriftliga rapporter kompletteras med muntlig återrapportering av inspektörerna 

till företrädare för kommunen, skolorna och verksamheterna. 

Underlag 

Underlaget för Skolinspektionens bedömningar av kommunens ansvarstagande är dels 

dokument från kommunen och verksamheterna, dels den information som inspektörerna 

samlat in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Beslutet grundas 

även på annan information om kommunen och verksamheterna från exempelvis 

Skolverkets nationella uppföljningssystem. I Vellinge kommun genomfördes intervjuer 

med representanter för den politiska nämnden, M-nämnden, Barn- och utbildningsförvaltningen 

och det centrala resursteamet. Samtliga grundskolor och gymnasieskolan 

samt särskolan vid Ljungenskolan och vuxenutbildningen har besökts, men däremot 

inte förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Inspektörer har dock gjort ett kortare 

besök i skolbarnsomsorgen i Västra Ingelstads skola. På skolorna har intervjuer 

genomförts med skolledningen samt med representanter för elever, personal och på en 

skola även med föräldrar. Skolinspektionen har vid besöket vid Sandeplanskolan inte 

kunnat intervjua ordinarie rektorn då denna varit sjukskriven. Vidare har intervjuer 

genomförts med representanter för föräldrar, personal och chefer för förskoleverksamheten 

och skolbarnsomsorgen.

Beslut 

2009-05-08 

2 (23) 

Dnr: 43-2008:437 

Företrädare för kommunen har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter 

på sakuppgifter i beslutet. 

Verksamhetens omfattning och 

organisation vid den regelbundna tillsynen 

Verksamhetsform 

Antal barn/elever/studerande 

Förskoleverksamhet 1134 

Skolbarnsomsorg 1447 

Förskoleklass 367 

Grundskola 3570 

Obligatorisk särskola 29 

Gymnasieskola 859 

Gymnasiesärskola 23. 

Kommunal vuxenutbildning 269 

Vuxenutbildning för utvecklingsstörda 31 

Svenskundervisning för invandrare 70 

Källa: Kommunens uppgifter 

Vellinge kommun, som är belägen cirka 15 km söder om Malmö och längst ner i sydvästra 

hörnet av Skåne, har drygt 32 000 invånare. Befolkningsutvecklingen i kommunen 

har under många år varit positiv. De tre största orterna i kommunen är Höllviken, 

Vellinge samt Skanör/Falsterbo. Förvärvsfrekvensen i den arbetsföra delen av befolkningen 

är hög och ligger över andelen i såväl länet som riket. När det gäller andel av 

befolkningen med eftergymnasialutbildning är den också högre (42 procent) än länet 

(36 procent) och riket (35 procent). Få medborgare är födda utrikes. Under senare år har 

efterfrågan på plats i förskoleverksamheten varit stor medan antalet barn i grundskolan 

har varit minskande. För att möta det ökade behovet av förskoleverksamhet har kommunen 

byggt och startat ett antal nya förskolor. 

Kommunstyrelsen styr kommunens verksamhet genom så kallade balanserade 

styrkort, där kommunala mål årligen tas fram. Målen för barn- och utbildningsverksamheten 

bryts ner på platschefsområde, arbetslags- och individnivå. M-nämnden fullgör 

kommunens uppgifter inom barnomsorg, skola, fritid, kultur, vård och omsorg 

samt individ- och familjeomsorg och svarar för 90 procent av kommunens verksamhet. 

För styrning, uppföljning och utvärdering av de olika verksamheterna finns en M- 

förvaltning bestående av en förvaltningsledning, utvecklingsansvariga och ett kansli. I 

M-förvaltningens uppdrag ligger också uppföljning av verksamheter i enskild regi. En 

förvaltningsdirektör leder M-förvaltningen och dess verksamheter.

Beslut 

2009-05-08 

3 (23) 

Dnr: 43-2008:437 

Vid Skolinspektionens besök i Vellinge kommun finns totalt 24 förskolor varav 11 

kommunala förskolor och 13 enskilda förskolor, samt 18 familjedaghem. Flera tidigare 

kommunala förskolor har övergått till enskilda huvudmän. Kommunen har som ambition 

att ytterligare öka andelen enskilda förskolor. Det finns nio kommunala grundskolor, 

varav åtta omfattar förskoleklass till och med årskurs 9 medan en omfattar utbildning 

från förskoleklass till och med årskurs 6, kommunal gymnasieskola samt vuxenutbildning. 

I Vellinge finns 13 fritidshem varav 4 drivs av fristående skolor. 

Sedan år 2008 är den obligatoriska särskolan samlad till Ljungenskolan där både 

grundsärskola och träningsskola finns, därutöver finns ett litet antal elever integrerade 

i de olika skolorna i kommunen. 

Håslövs byaskola, Skanör Falsterbo Montessoriskola samt Ängdala skolor, som är fristående 

skolor i Vellinge kommun, har inspekterats i samband med att kommunens 

skolor har inspekterats. Särskilda inspektionsbeslut kommer att fattas beträffande respektive 

huvudman. 

Kommunens gymnasie- och vuxenutbildning bedrivs i Sundsgymnasiet. Gymnasieskolan 

som startade år 1998, tar emot cirka 55 procent av kommunens gymnasieelever. 

Skolan erbjuder utbildning inom de nationella programmen barn- och fritidsprogrammet, 

estetiska programmet, medieprogrammet, naturvetenskapsprogrammet, omvårdnadsprogrammet, 

samhällsvetenskapsprogrammet, idrottsprogrammet, tekniska programmet 

samt individuella program. Teknikprogrammet bedrivs i Vellinge kommun 

tillsammans med Trelleborgs och Svedala kommuner som Teknikcollege, vilket innebär 

att flera kommuner och utbildningsanordnare tillsammans med industrin i regionen 

utvecklar utbildningar utifrån de krav industrin ställer. Gymnasiesärskoleeleverna får 

sin utbildning främst i Trelleborgs kommun. Sundsgymnasiet administrerar modersmålsundervisning, 

svenska som andraspråk och studiehandledning på modersmålet. 

Vuxenutbildningen i Vellinge kommun omfattar Vellinge Lärcenter, komvux, särvux 

och svenska för invandrare, SFI. Kommunen samverkar framför allt med Trelleborg 

och Svedala kommuner i kursutbud och i gemensamma upphandlingar av utbildning. 

Ett kommunövergripande resursteam arbetar på uppdrag av platscheferna med barn 

och elever i behov av särskilt stöd, från förskolan till gymnasieskolan. Teamet genomför 

bland annat utredningar inför mottagande av elever i särskolan, ansvarar för skolhälsovården 

samt arbetar förebyggande och handledande i verksamheterna. 

Verksamheterna leds av en platschef tillika rektor. Grundskolans rektorer har ofta utöver 

skolan ansvar för förskola och fritidshem inom området samt någon ytterligare 

kommunal verksamhet, t.ex. badanläggning eller folkbibliotek. Sundsgymnasiets rektor 

har ansvar för gymnasieskola och vuxenutbildning. Rektorerna får stöd i administrativa 

frågor av högskoleutbildade platschefsassistenter men har ofta ett stort personalansvar.

Beslut 

2009-05-08 

4 (23) 

Dnr: 43-2008:437 

Helhetsbedömning 

Barn, elever och vuxenstuderande erbjuds generellt sett en god pedagogisk verksamhet 

i Vellinge kommuns förskolor, skolor och fritidshem. Kommunens satsningar på att 

rekrytera personal med relevant utbildning, har tillsammans med viljan att få till stånd 

en god samverkan med föräldrarna sannolikt bidragit till den goda kvaliteten. Trots 

denna övergripande positiva bild, finns på några väsentliga områden förbättringsbehov 

som inte i tillräcklig mån uppmärksammas och åtgärdas, varken på verksamhetsnivå 

eller på kommunnivå. Kommunen och verksamheterna behöver därför stärka sitt 

kvalitetsarbete. Skolor, fritidshem och förskolor behöver kontinuerligt och mer kritiskt 

än i dag granska sin verksamhet i förhållande till ett bredare spektrum av de nationella 

målen och kraven. 

Kvalitetsredovisningen är tänkt att utgöra ett redskap i kvalitetsarbetet. Den ska hjälpa 

verksamheterna att identifiera otillräckliga resultat och brister i genomförandet och 

föreslå relevanta åtgärder för förbättring. Den är också tänkt att ge information om 

verksamheten och dess måluppfyllelse till de politiskt ansvariga, föräldrar och andra 

berörda. Med några undantag fungerar varken Vellinge kommuns kvalitetsredovisning 

eller verksamheternas redovisningar på detta sätt. Därmed saknar de politiskt ansvariga, 

liksom rektorn som har det övergripande ansvaret för skolans resultat, välgrundade 

signaler om var insatser behöver göras. Vellinge kommun har en uttalad ambition att 

ytterligare förbättra sina verksamheter. Enligt Skolinspektionens bedömning finns potential 

att förverkliga denna ambition genom att på alla nivåer få till stånd ett fungerande 

kvalitetsarbete som har de nationella målen och kraven i fokus. 

Barngrupperna i fritidshemmen och förskolorna är visserligen stora men genom ändamålsenliga 

lokaler, en relativt god personaltäthet samt kompetent personal, erbjuds en 

verksamhet av god kvalitet. Avvikelser från detta generella mönster förekommer dock. 

Det finns enstaka förskolor och fritidshem där personalen menar att de inte i tillräcklig 

grad kan tillgodose alla barns behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet på 

grund av barngruppernas utseende. Verksamheten för de äldre fritidshemsbarnen 

framstår vidare som mindre anpassad till åldersgruppen vilket kan utgöra en orsak till 

att 8 av 10 barn i åldern 9-12 år inte går på fritids. Kommunen har nyligen genomfört en 

utvärdering av innehållet i fritidshemmens verksamhet som gett impulser till ett nu 

pågående förbättringsarbete. För förskoleverksamhetens del saknas motsvarande utvärderingar 

i förhållande till de nationella målen. Skolinspektionen bedömer att alla 

förskolor och fritidshem i högre utsträckning bör utvärdera sin verksamhet i förhållande 

till de nationella målen. I denna analys behöver uppmärksammas de effekter barngruppernas 

sammansättning kan få för omsorgen och den pedagogiska kvaliteten. 

Vellingeelevernas kunskapsresultat mätt i betyg och nationella prov ligger genomsnittligt 

bättre till än i riket. Detta gäller framförallt i grundskolan men också i någon mån

Beslut 

2009-05-08 

5 (23) 

Dnr: 43-2008:437 

gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Grundskoleelevernas resultat skiljer sig emellertid 

åt på ett påtagligt sätt mellan de södra och norra kommundelarna. Ett par grundskolor 

har över åren haft en anmärkningsvärt stor andel elever som inte når målen i alla 

ämnen. I dessa skolor finns en tydlig tendens till att de behörighetsgivande ämnena 

fokuseras på bekostnad av övriga ämnen. Denna tendens till treämnesfokusering visar 

sig också i att kommunen i sin uppföljning i huvudsak efterfrågar resultat i svenska, 

matematik och engelska men inte uppmärksammar att stora grupper elever inte når 

målen i andra ämnen. Även om tillsynen inte visat annat än att det i kommunens skolor 

och förskolor finns relativt gott om specialpedagoger och annan stödpersonal, finns 

anledning för vissa av grundskolorna liksom för kommunen själv att noggrant undersöka 

i vilken mån skolans insatser, i form av till exempel stödinsatser och undervisningens 

upplägg skulle kunna öka andelen elever med fullständiga slutbetyg. Redovisning 

av kunskapsresultaten, analyser och förslag på åtgärder måste också framgå av 

skolornas kvalitetsredovisningar vilket sker i otillräcklig utsträckning i dag. 

Det är också av stor vikt att undervisningen i alla ämnen i de lägre årskurserna uppmärksammas. 

Av tillsynen framgår att flertalet skolor idag ger skriftliga omdömen i 

alla ämnen och årskurser. Fortfarande saknar dock flertalet grundskolor - och därmed 

rektorerna som enligt läroplanen har det övergripande ansvaret för skolans resultaten 

samlad bild av elevernas måluppfyllelse i alla ämnen i årskurs 1-7. 

Av granskningen framgår att utbildningen i särskolan har fokus på kunskapsuppdraget 

och att man har en uttalad ambition att anpassa undervisningen efter elevernas 

förutsättningar. Uppgifter om elevernas måluppfyllelse är dock svår att bedöma eftersom 

särskolan ännu inte upprättar skriftliga omdömen i alla ämnen och då betyg i huvudsak 

inte har satts i grundsärskolan. Skolinspektionen bedömer att den verksamhet 

som bedrivs inom vuxenutbildningen har en god pedagogisk kvalitet. Skolinspektionen 

bedömer dock att vuxenutbildningen för utvecklingsstörda måste erbjuda de studerande 

den undervisningstid som krävs för att de ska kunna nå de nationella utbildningsmålen. 

Att eleverna ska ha inflytande dels över sitt lärande, dels över det inre arbetet i skolan 

är ett tydligt nationellt krav. Vellinge kommun uttalar i sina lokala styrdokument, att 

elevens inflytande över sin skolsituation och skolmiljö ska öka med stigande ålder. 

Tillsynen visar emellertid att vellingeelevernas inflytande över undervisningens innehåll 

är begränsad i merparten av grundskolorna liksom i gymnasieskolan och att det är 

upp till den enskilde läraren i vilken mån eleverna får inflytande över sitt eget lärande. 

Elevernas deltagande i rådsverksamhet och andra representativa organ fungerar väl i 

grundskolan medan skolkonferensen, som är ett viktigt och nödvändigt forum för 

elevdelaktighet, saknas i gymnasieskolan. Elevernas medverkan i och kännedom om 

planer som behandlar den sociala miljön och lärmiljön inom skolan, exempelvis likabehandlingsplaner, 

arbetsplaner och i kvalitetsredovisningar, behöver likaså öka på 

många håll. Skolinspektionen bedömer mot denna bakgrund att rektorerna i enlighet 

med läroplanens krav måste utveckla skolornas arbetsformer så att ett aktivt elevinflytande 

gynnas.

Beslut 

2009-05-08 

6 (23) 

Dnr: 43-2008:437 

De statliga kraven har på senare år skärpts vad gäller att upptäcka, utreda och åtgärda 

alla signaler om att barn och elever är utsatta för kränkande behandling. I tillsynen har 

inte framkommit annat än att barnens, elevernas och de vuxenstuderandes trygghet 

och trivsel är förhållandevis god i Vellinge kommuns barn- och utbildningsverksamhet. 

Alla verksamheter bedriver sedan en längre tid ett förebyggande arbete mot kränkande 

behandling. Dock förekommer kränkningar av viss omfattning och kommunen måste 

säkerställa att verksamheterna har kraftfulla redskap för att upptäcka och utreda alla 

signaler om kränkningar och att de åtgärder som vidtas för att motverka fortsatta 

kränkningar är tillräckliga och adekvata. Det är en grundläggande rättighet för alla 

barn och elever att få vistas i en trygg lärandemiljö. Trots detta redovisar och analyserar 

inte alla verksamheter kontinuerligt resultaten av detta viktiga uppdrag i sina kvalitetsredovisningar. 

Inte heller kommunens kvalitetsredovisning tar upp detta område 

för granskning. 

Rektorerna i Vellinge har i dag stora ansvarsområden. Även om det i intervjuerna 

framkommit att vissa rektorer har lite tid för att närvara i den dagliga verksamheten 

och att tillgängligheten för föräldrar och elever periodvis är låg, fullgör rektorerna sitt 

ansvar att hålla sig förtrogna med den dagliga verksamheten i skolan och att arbeta för 

att skolan utvecklas. Rektorerna är också relativt aktiva när det gäller utvecklingsarbetet 

i fritidshemmen, även om initiativet till förbättringsinsatser oftast kommer från personalen 

eller som nu senast från förvaltningen. Som påtalats på flera håll i tillsynsrapporterna 

behöver emellertid kvalitetsarbetet, för vilket rektorerna har det yttersta ansvaret, 

stärkas. Ledningen av förskoleverksamheten behöver också på flera håll bli bättre. 

I bedömningarna nedan redovisas inom vilka områden kommunen behöver vidta 

åtgärder. Av bilagda rapporter framgår inom vilka områden rektorer och verksamheter 

behöver vidta åtgärder. Det är kommunen som har det yttersta ansvaret även för 

dessa. Senast inom tre månader från dagen för beslutet, dvs. senast den 10 augusti 

2009 ska Vellinge kommun redovisa till Skolinspektionen, avdelningen i Lund vilka 

åtgärder som vidtagits. Redovisningen ska också innehålla en beskrivning av vilka 

åtgärder som vidtagits beträffande trygghetssituationen i en elevgrupp vid Sandeplanskolan, 

och effekterna av dessa. 

Bedömningar 

Motiveringsrutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen 

bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en 

samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd. 

1 Kunskaper, utveckling och lärande 

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolornas kunskapsresultat och 

resultatet av arbetet med omsorg, utveckling och lärande i förskoleverksamheten och 

skolbarnsomsorgen. Vidare granskas hur kommunen följer upp och utvärderar resultaten.

Beslut 

2009-05-08 

7 (23) 

Dnr: 43-2008:437 

1.1 Resultat som har uppnåtts i kommunens verksamheter 

Kommentar och bedömning: 

Utifrån vad som framkommit vid intervjuerna erbjuder de kommunala förskolorna till 

största del en verksamhet av hög och jämn kvalitet som ligger i linje med styrdokumentens 

krav. Skolbarnsomsorgen erbjuder likaså en varierad verksamhet av generellt god 

kvalitet. Avvikelser från detta generella mönster förekommer dock. Det finns enstaka 

förskolor och fritidshem där personalen menar att de inte i tillräcklig grad kan tillgodose 

alla barns behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet på grund av barngruppernas 

utseende eller lokalernas ändamålsenlighet. Verksamheten för de äldre 

fritidshemsbarnen framstår vidare som mindre anpassad till åldersgruppen vilket kan 

utgöra en orsak till att 8 av 10 barn i åldern 9-12 år inte går på fritids. Såväl förskoleverksamheten 

som skolbarnsomsorgen är målinriktad och planerad samt anpassas efter 

barnens behov, förutsättningar och intressen. Samverkan mellan skola och fritidshem 

fungerar bra såtillvida att den ger barnen kontinuitet i deras utveckling och lärande. 

Samverkan mellan förskola och fritidshem behöver däremot utvecklas. 

Personalen i särskolan uppger att elevernas kunskaps- och allmänna utveckling är positiv. 

Särskoleelevernas kunskapsresultat framstår för Skolinspektionen som svåra att 

bedöma eftersom kommunen liksom skolan saknar sammanställningar och utvärderingar 

av elevernas lärande i grundsärskolan. 

I två av kommunens grundskolor finns uppgifter om andelen elever som nått målen i 

samtliga ämnen i årskurs 5. I övrigt saknas genomgående uppgifter på såväl skol- som 

kommunnivå om vilka kunskapsresultat som eleverna i årskurserna 1-7 nått i andra 

ämnen än svenska, matematik och engelska. I dessa tre ämnen sammanställs och analyseras 

resultaten från de nationella ämnesproven i årskurs 5. Av kommunens sammanställning 

för år 2007 framgår att resultaten varierar kraftigt mellan skolorna. Mellan 87 

och 100 procent av eleverna når målen i engelska och mellan 79 och 100 procent når 

målen i matematik, medan mellan 72 och 100 procent av eleverna når målen i svenska . 

Det är främst två av skolorna i kommunen som redovisar de lägre kunskapsresultaten. 

Sammantaget når cirka 93 procent av eleverna i årskurs 5 målen i engelska, matematik 

och svenska. 

Grundskoleelevernas kunskapsresultat mätt i betyg visar på förhållandevis goda resultat 

och har över åren legat över snittet i riket, dock finns det stora skillnader mellan 

skolorna. Några av skolorna som haft de lägsta kunskapsresultaten har under de två, 

tre senaste åren visat på förbättrade resultat. 

Det genomsnittliga meritvärdet har under en fem års period legat runt 220 poäng. År 

2008 är det 222,9 poäng som kan jämföras med riket som har 209,3 poäng. Variationen 

mellan skolorna är dock stor. Några av skolorna har över åren ett genomsnittliga meritvärde 

som ligger i paritet med genomsnittet i riket medan tre, fyra skolor har resultat 

som ligger 20 till 30 poäng över genomsnittet i riket. Efter grundskolan är cirka 95 procent 

av eleverna behöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan och i detta avse-

Beslut 

2009-05-08 

8 (23) 

Dnr: 43-2008:437 

ende finns inte några större skillnader mellan skolorna. Denna parameter bör dock 

jämföras med andelen elever som nått målen i samtliga ämnen för att få en bild av om 

det finns tendenser till så kallade treämnesskolor, där fokus i undervisning och stödinsatser 

läggs på svenska, matematik och engelska på bekostnad av övriga ämnen. Andelen 

elever som nått målen i samtliga ämnen i årskurs 9 varierar påtagligt mellan skolorna, 

år 2008 mellan 67,5 procent och 96,9 procent. Två skolor utmärker sig, Rosentorpskolan 

och Västra Ingelstad skola, och bör uppmärksammas när det gäller jämförelsen 

mellan andelen elever som nått målen i samtliga ämnen och andelen elever som 

är behöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan. År 2008 är andelen elever som 

nått målen i samtliga ämnen i Västra Ingelstad skola 67,5 procent medan 97,5 procent är 

behöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan. I Rosentorpskolan har 72,7 procent 

nått målen i samtliga ämnen medan 90,9 procent av eleverna är behöriga till ett 

nationellt program. 

Under åren 2005 till 2008 visar Skolverkets analysverktyg SALSA 1 att betygsresultaten i 

Vellinge kommuns grundskolor i genomsnitt överensstämmer med det modellberäknade 

värdet när det gäller andelen elever som nått målen i samtliga ämnen. Västra Ingelstad 

och Rosentorpsskolan ligger i detta avseende dock under modellberäknat värde. 

Däremot har skolornas resultat under motsvarande period stadigt legat över det modellberäknade 

värdet när det gäller genomsnittligt meritvärde. Det är viktigt att betona 

att det modellberäknade värdet enligt SALSA bör ses som ett diskussionsunderlag vid 

en analys av elevernas kunskapsutveckling och inte kan ge en heltäckande förklaring. 

Syftet är att stimulera till tankar om fler alternativa synsätt för att förklara och förstå 

skolors resultat och måluppfyllelse. 

Det är en angelägen uppgift för de berörda skolorna liksom för kommunen att noggrant 

analysera orsakerna till skillnaderna i betygsresultat mellan ämnen och mellan 

skolor. Syftet med detta är att identifiera sådana insatser som skulle kunna förbättra 

elevernas kunskapsresultat i de ämnen där större grupper elever inte når målen. Med 

de goda resultat som eleverna presterar i svenska, matematik och engelska på alla skolor 

torde det finnas förutsättningar för en högre måluppfyllelse även i övriga ämnen. 

Eleverna i gymnasieskolan i Sundsgymnasiet når kunskapsmålen i nivå med eller strax 

över riksgenomsnittet. Andelen elever från barn- och fritidsprogrammet, estetiska programmet, 

mediaprogrammet samt samhällsvetenskapsprogrammet med grundläggande 

behörighet till universitet och högskolor och den genomsnittliga betygspoängen har 

stigit något sedan föregående år men ligger något lägre i jämförelse med 2007. Dock är 

alltjämt den genomsnittliga betygspoängen från samtliga nationella program över riksgenomsnittet. 

Andelen elever som efter ett år bytt från individuellt program till nationellt program 

uppgick år 2008 till 67 procent, vilket är en avsevärt högre andel än i riket i genomsnitt. 

1 

Det modellberäknade värdet i SALSA tar hänsyn till olika bakgrundsfaktorer som föräldrars utbildningsnivå, 

andel elever med utländsk bakgrund och fördelningen pojkar/flickor i kommunens skolor.

Beslut 

2009-05-08 

9 (23) 

Dnr: 43-2008:437 

I vuxenutbildningen är andelen studerande som slutfört den grundläggande utbildningen 

36 procent år 2007. Detta är en markant minskning jämfört med år 2006 då 92 

procent av de studerande slutförde utbildningen. I riket slutför i genomsnitt 66 procent 

av de studerande sin utbildning. 

Flertalet studerande inom särvux nådde år 2007 målen i några av kursplanerna och fick 

betyg i flera av de ämnen de läser. Däremot erbjuds inte samtliga ämnen som enligt 

förordningen ska erbjudas, vilket måste rättas till (se nedan). 

Tabell 1: Resultat för elever i årskurs 9 

Vellinge kommun 2 

Samtliga 

skolor i 

kommunen 3 

Kommungrupp 

4 Riket 5 

2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008 2008 

Genomsnittligt 

meritvärde 

Andel (%) som nått 

målen i samtliga ämnen 

Andel (%) behöriga till 

nationellt program 

220,4 216,0 221,0 215,9 222,9 223,5 216,7 209,3 

81 77 85 83 84 84 80 77 

94 95 96 95 96 96 91 89 

Källa: skolverkets statistik den 24 mars 2009 

. = Uppgift saknas 

.. = Uppgift kan ej visas, då resultatuppgiften baseras på färre än 10 individer 

2 

Uppgifter baserade på samtliga kommunala grundskolor i kommunen 

3 

Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommunen 

4 

Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen. 

5 

Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket

Beslut 

2009-05-08 

10 (23) 

Dnr: 43-2008:437 

Tabell 2: Resultat på nationella ämnesprov i årskurs 9 


Samtliga 

skolor i 

kommunen 

7 

Kommungrupp 

8 Riket 9 

2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008 2008 

Andel (%) elever som 

uppnått minst 

Godkänt i: 

Engelska . 99 97 99 99 99 97 96 

Matematik 96 96 94 94 90 90 86 83 

Svenska . 95 97 99 99 99 97 97 

Svenska som andraspråk 

. . . 100 100 100 86 83 

Källa: Skolverkets statistik 24 mars 2009 



6 

Uppgifter baserade på samtliga kommunala grundskolor i kommunen 

7 


8 

Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen 

9 


Beslut 

2009-05-08 

11 (23) 

Dnr: 43-2008:437 

Tabell 3: Resultat för elever i gymnasieskolans avgångsår 


Samtliga 

Kommun- 

Riket 13 

skolor i 

grupp 12 


2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008 2008 

Genomsnittlig 

betygspoäng 

14,9 14,3 15,0 14,4 14,5 14,5 

14,1 

14,0 

Andel (%) med grundläggande 

behörighet till 

universitets- och hög- 

90 87 94 89 93 93 

89 

89 

skolestudier 

Andel (%) som fullföljde 

utbildningen inom fyra 

83 89 88 84 85 85 75 76 

år 14 

Källa: Skolverkets statistik den 2 mars 2009 



1.2 Uppföljning av resultat avseende kunskaper, utveckling och lärande. 

Bedömningspunkter 

1.2.1 Kommunen följer upp och utvärderar kunskapsresultaten i samtliga skolformer och 

resultatet av arbetet med omsorg, utveckling och lärande i förskoleverksamheten 

och skolbarnsomsorgen. 

Styrdokumentens mål och 

krav uppfylls huvudsakligen 

Åtgärder behövs 

X 

Motivering 

Huvudmannen är enligt skollagen och kommunallagen ansvarig föra att utbild- 

10 Uppgifter baserade på samtliga kommunala gymnasieskolor i kommunen 

11 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommunen 

12 


13 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket 

14 Från och med 2006 års officiella statistik inkluderas elever på Individuella programmets introduktionskurs 

för invandrare (IVIK) i den här variabeln. Detta gör att tidsserien bryts och kan resultera i oväntade trendbrott.

Beslut 

2009-05-08 

12 (23) 

Dnr: 43-2008:437 

ningen bedrivs i enlighet med författningarna och har en tillfredställande kvalitet. 

Rektorn ansvarar enligt, 2.8 Rektors ansvar, för att skolans resultat följs upp 

och utvärderas i förhållande till de nationella målen. Enligt de allmänna råden 

för Kvalitet i förskolan framgår att kommunen vid utvärdering av måluppfyllelsen 

i förskolan bör bedöma hur väl förskolan har arbetat i riktning mot läroplanens 

mål att sträva mot. Kommunen bör också återkommande följa upp och 

utvärdera vilken betydelse personaltätheten samt barngruppernas storlek och 

sammansättning har i förhållande till möjligheten att bedriva en god pedagogisk 

verksamhet i enlighet med läroplanen. Liknande rekommendationer anges i 

Skolverkets allmänna råd för kvalitet i fritidshem. 

Förskoleverksamhetens samlade resultat följs endast i liten utsträckning upp och 

utvärderas på kommunal nivå. En årlig enkät till vårdnadshavarna genomförs, 

men denna redovisar till största del föräldrarnas nöjdhet med förskolornas service 

i olika delar. Enkäterna ger emellertid inte en tillräcklig bild av verksamhetens 

kvalitet i förhållande till de mål och krav som gäller enligt skollag och läroplan. 

Uppföljning och utvärdering av måluppfyllelsen i den obligatoriska särskolan 

genomförs inte heller på kommunal nivå. I grundskolan, gymnasieskolan 

och vuxenutbildningen saknas i stor utsträckning analys och utvärdering av 

måluppfyllelsen i förhållande till de nationella målen. 

När det gäller grundskolan görs på kommunal nivå resultatsammanställningar i 

ämnena engelska, matematik och svenska i årskurserna 5 och 9. Sammanställda 

resultat i övriga ämnen för årskurs 1 – 7 saknas helt. Också när det gäller gymnasieskolan 

efterfrågar kommunen begränsade uppgifter om elevernas måluppfyllelse 

i förhållande till de nationella målen och fokus ligger också här på resultaten 

i svenska, engelska och matematik. 

Skolinspektionen bedömer att kommunen behöver vidta åtgärder för att kontinuerligt 

följa upp och utvärdera måluppfyllelsen i förhållande till de nationella 

målen i samtliga verksamheter. (se vidare avsnitt 3.4.1 och 3.4.2) 

2 Normer och värden 

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område kommunens arbete för att ge 

eleverna en trygg miljö. 

2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro 


2.1.1 Kommunens samtliga verksamheter utgör trygga miljöer.

Beslut 

2009-05-08 

13 (23) 

Dnr: 43-2008:437 




X 

Motivering 

Enligt 1 kap. 2 § skollagen ska verksamheten i skolan utformas i överensstämmelse 

med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar 

inom skolan ska främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för 

vår gemensamma miljö. Särskilt ska den som verkar inom skolan främja jämställdheten 

mellan könen samt aktivt motverka alla former av kränkande behandling, 

såsom mobbning och rasistiska beteenden. 

Enligt 14 a kap. 1 § skollagen har bestämmelserna i detta kapitel till ändamål att 

motverka kränkande behandling av barn och elever. 

Av 14 a kap. 10 § skollagen framgår att om huvudmannen eller personal får 

kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande 

behandling i samband med verksamheten, är huvudmannen skyldig att utreda 

omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall 

vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling 

i framtiden. 

Kommunens verksamheter förefaller till stor del utgöra trygga miljöer. På alla 

skolor har det enligt intervjuerna emellertid förekommit kränkningar som man 

dock uppger att man kommit till rätta med. Vid tillsynen framkom att två skolor 

hade problem med pågående kränkningar av allvarligare art. Sandeplanskolan 

har anmälningsärenden som är under utredning dels hos Diskrimineringsombudsmannen 

dels hos Skolinspektionen. Ärendena berör delvis samma förhållanden. 

Skolinspektionen ser allvarligt på förekomsten av kränkningar och bedömer att 

kommunen utifrån kravet på nolltolerans behöver säkerställa att skolorna har 

tillräckligt kraftfulla redskap för att upptäcka, utreda och åtgärda alla uppgifter 

om kränkningar. Det finns också anledning för verksamheterna och kommunen 

att uppmärksamma och noggrant analysera resultaten av de kartläggningar om 

trygghet och trivsel som görs på flera håll i kommunens barn- och ungdomsverksamhet. 

2.1.2 Kommunen ser till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett 

målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. 




X

Beslut 

2009-05-08 

14 (23) 

Dnr: 43-2008:437 

Motivering 

2.1.3 Kommunen ser till att det finns en plan mot kränkande behandling i enlighet med 

författningarna i varje särskild verksamhet. 




X 

Motivering 

Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn 

och elever upphörde att gälla den 1 januari 2009. Efter den 1 januari 2009 finns 

bestämmelserna på två håll, dels i 14 a kap. skollagen (kränkande behandling) 

dels i den nya diskrimineringslagen (diskriminering). De nya bestämmelserna 

innebär i sak inga större förändringar för kommunens och skolornas arbete med 

att motverka diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. 

Skolinspektionen har tillsyn över lagstiftningen i skollagen, alltså arbetet 

mot kränkande behandling. Av 14 a kap. 8 § skollagen ska huvudmannen se till 

att det inom varje särskild verksamhet och varje år upprättas en plan mot kränkande 

behandling med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga 

och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla 

en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras 

under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna 

har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Vidare ska barn och elever vid 

den verksamhet för vilken planen gäller, enligt 2 § förordningen om barns och 

elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling, 

medverka vid upprättandet, uppföljningen och översynen av planen 

mot kränkande behandling enligt 14 a kap. 8 § skollagen. 

Samtliga platschefsområden i Vellinge kommuns grundskolor har upprättat en 

likabehandlingsplan. Dessa är gemensamma för såväl skola som förskolor och 

fritidshem inom området. I Sundsgymnasiet har en gemensam likabehandlingsplan 

upprättats för gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Likabehandlingsplanerna 

är inte anpassade till de specifika förhållanden och behov som gäller i 

de olika verksamheterna. De insatser som beskrivs i likabehandlingsplanerna är 

vidare på de flesta håll begränsade till generella långsiktiga åtgärder. Planerna 

saknar beskrivningar av vilka konkreta insatser som man utifrån en kartläggning 

av risker och behov avser att påbörja och genomföra under kommande år. 

Vid upprättandet och revideringen av likabehandlingsplanerna varierar det i 

vilken utsträckning barn och elever i kommunens verksamheter medverkat.

Beslut 

2009-05-08 

15 (23) 

Dnr: 43-2008:437 

Skolinspektionen bedömer att kommande planer mot kränkande behandling 

behöver utvecklas så att de utöver generella återkommande insatser också konkret 

beskriver vilka insatser man avser att göra under året. Dessa insatser ska 

grunda sig på en aktuell kartläggning av behoven. Det är också viktigt att planerna 

utgår från de specifika förhållanden och behov som gäller i t.ex. förskolan 

och fritidshemmet och att barn och elever ges möjlighet att medverka i det kontinuerliga 

arbetet med planerna. 

2.1.4 Kommunen ser till att planen mot kränkande behandling följs upp och utvärderas 

och ser till att skolor och verksamheter följer upp och utvärderar att miljön är trygg 




X 

Motivering 

3 Kommunens ledning och kvalitetsarbete 

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område kommunens ansvarstagande 

för skolans och övriga verksamheters arbete för att nå de nationella målen. Vidare 

granskas hur kvalitetsarbetet fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. 

Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt resurser i form av personal 

liksom hur kommunen följer bestämmelserna. 

3.1 Tillgång till plats och tillgång till likvärdig utbildning 


3.1.1 Kommunen erbjuder den omsorg, den undervisning och de valmöjligheter barn, 

elever och studerande har rätt till. 




X 

Motivering 

Enligt Läroplan för förskolan, Lpfö 98, Förskolans uppdrag samt 2.2 Utveckling 

och lärande, ska förskolan medverka till att barn med annat modersmål än 

svenska får möjlighet att utveckla såväl det svenska språket som sitt modersmål.

Beslut 

2009-05-08 

16 (23) 

Dnr: 43-2008:437 

Vidare ska förskolan sträva mot att barn som har ett annat modersmål än svenska 

utvecklar sin kulturella identitet samt sin förmåga att kommunicera såväl på 

svenska som på sitt modersmål. Skolverkets Allmänna råd och kommentarer, 

SKOLFS 2005:10, Kvalitet i förskolan, En mångkulturell förskola, anger att det är 

viktigt att personalen ser till att arbetet med att stödja barns modersmål och det 

svenska språket integreras i den dagliga verksamheten samt att stödet ges så 

tidigt som möjligt. 

I förskoleverksamheten i Vellinge kommun saknas ett medvetet och aktivt arbete 

för att barn med annat modersmål än svenska ska få möjlighet att utveckla sitt 

modersmål. 

Skolinspektionen bedömer att kommunen behöver se till att barn med annat 

modersmål än svenska får möjlighet att utveckla såväl sitt modersmål som det 

svenska språket. Arbetet bör integreras i den dagliga verksamheten. 

Enligt 2 kap. 15 § grundskoleförordningen ska undervisningen i svenska som 

andraspråk anordnas om det behövs för bland annat elever som har ett annat 

språk än svenska som modersmål. Rektorn beslutar om att undervisning i 

svenska som andraspråk ska anordnas för en elev. 

I flera av Vellinge kommuns skolor får många elever som behöver undervisning 

i svenska som andraspråk i stället stöd i ämnet svenska. Skälet till detta är att 

eleverna själva vill delta i undervisningen i svenska tillsammans med övriga 

klasskamrater. Eftersom det på en skola ofta rör sig om enstaka elever som har 

behov av undervisning i ämnet svenska som andra språk, skulle det bli fråga om 

enskild undervisning för eleven, vilket man alltså försökt undvika av hänsyn till 

elevens önskemål. Kommunen har för några månader sedan tillsatt en grupp 

som ska ta fram riktlinjer för undervisningen i svenska som andraspråk. 

Skolinspektionen bedömer att kommunen behöver vidta åtgärder så att alla 

elever som behöver undervisning i svenska som andraspråk får undervisning 

utifrån de nationella målen i detta ämne. Var sådan undervisning arrangeras är 

inte reglerad i lagstiftningen. Det finns anledning för kommunen att i arbetet 

med de riktlinjer som tas fram också undersöka skälen till att elever, som uppenbarligen 

har behov av ämnet, inte vill ha sådan undervisning. Här behöver 

särskilt uppmärksammas informationsfrågan och attityderna till elever med 

annat modersmål än svenska. 

Enligt 2 kap. 16 § förordningen om kommunal vuxenutbildning ska grundläggande 

vuxenutbildning erbjudas inom ett antal kunskapsområden som finns 

uppräknade i denna förordning. 

Vuxenutbildningen i Sundsgymnasiet informerar inte tydligt om det kursutbud 

som erbjuds studerande inom grundläggande vuxenutbildning, vilket innebär 

att blir svårt för studerande att veta vilka kurser som kan efterfrågas. Skolin-

Beslut 

2009-05-08 

17 (23) 

Dnr: 43-2008:437 

spektionen bedömer därför att informationen om kursutbudet behöver förbättras. 

Enligt 12 kap. 1 a § skollagen ska särvux syfta till att ge kunskaper och färdigheter 

motsvarande den obligatoriska särskolan och nationella eller specialutformade 

program i gymnasiesärskolan. Enligt 2 kap. 9 § förordningen om vuxenutbildning 

för utvecklingsstörda ska utbildning som motsvarar den som ges inom 

grundsärskolan anordnas i ämnena svenska, svenska som andraspråk, engelska, 

matematik, samhällskunskap, religionskunskap, historia, geografi, fysik, kemi 

och biologi. 

Studerande inom särvux i Vellinge, motsvarande den obligatoriska grundsärskolan, 

informeras inte om alla de ämnen som kan anordnas. Skolinspektionen 

konstaterar att de studerande inom särvux måste informeras om hela utbudet av 

ämnen. 

3.1.2 Kommunen ser till att lokala utformningar av utbildningen i gymnasieskolan och 

vuxenutbildningen överensstämmer med författningarnas krav. 




X 

Motivering 

3.2 Resurser 


3.2.1 Rektor, lärare och övrig personal i kommunen har utbildning för den verksamhet, 

respektive undervisning, de i huvudsak bedriver. 




X 

Motivering 

3.2.2 Kommunen ser till att lärare och övrig personal får och genomgår kompetensutveckling 

utifrån respektive verksamhets behov.

Beslut 

2009-05-08 

18 (23) 

Dnr: 43-2008:437 




X 

Motivering 

3.2.3 Utbildningen är avgiftsfri. 




X 

Motivering 

3.3 Styrning och ledning 


3.3.1 Det finns en tydlig ansvarsfördelning mellan nämnd, förvaltning och verksamheterna. 




X 

Motivering 

3.3.2 Kommunen ser till att lärare, förskollärare och fritidspedagoger i verksamheterna 

har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för det offentliga skolväsendet. 




X 

Motivering 

3.3.3 Kommunen har en aktuell skolplan som redovisar vilka åtgärder kommunen avser 

att vidta för att uppnå de nationella målen.

Beslut 

2009-05-08 

19 (23) 

Dnr: 43-2008:437 




X 

Motivering 

3.3.4 Kommunen följer upp att skolplikten fullgörs och informerar sig om hur ungdomar 

som fullgjort sin skolplikt men inte fyllt 20 år, är sysselsatta. 




X 

Motivering 

3.3.5 Kommunen ser till att lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, 

skola och skolbarnsomsorg iakttas. 




X 

Motivering 

3.3.6 Kommunen utövar tillsyn över enskilda förskolor och fritidshem i kommunen. 




X

Beslut 

2009-05-08 

20 (23) 

Dnr: 43-2008:437 

Motivering 

Av 2 a kap. 15 § skollagen framgår att enskilda förskolor och enskilda fritidshem 

står under tillsyn av kommunen där verksamheten bedrivs. 

Vellinge kommun genomför tillsyn av de enskilda förskolorna men motsvarande 

tillsyn av de enskilda fritidshemmen görs inte. 

Skolinspektionen bedömer att kommunen behöver se till att även de enskilda 

fritidshemmen kontinuerligt granskas. 

3.4 Kvalitetsarbete 


3.4.1 Kommunen bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer 

upp och utvärderar sina verksamheter samt tar tillvara resultaten och omsätter 

dessa i åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. 




X 

Motivering 

Huvudmannen är enligt skollagen och kommunallagen ansvarig föra att utbildningen 

bedrivs i enlighet med författningarna och har en tillfredställande kvalitet. 

Enligt 1 kap. 12 § skollagen ansvarar den som är huvudman för en del av det 

offentliga skolväsendet för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna 

i denna lag och de bestämmelser som kan finnas i annan lag eller förordning. 

Rektorn ansvarar enligt läroplanerna (Lpo och Lpf) (avsnitt Rektors 

ansvar) för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella 

målen. Skolverkets allmänna råd och kommentarer Kvalitetsredovisning, 

sid 10, anger att kvalitetsarbete ska bedrivas på huvudmannanivå och i 

verksamheterna. Huvudmannen har det övergripande ansvaret för att enheterna 

bedriver verksamheten och utbildningen i enlighet med författningarna inom 

området. Vidare ska huvudmannen skapa förutsättningar för verksamheten att 

kunna nå de nationella målen och avgöra vilka resurser som tilldelas dem. För 

att förbättringar ska bestå och kvaliteten höjas behöver utvecklingen följas över 

tid. Den skriftliga kvalitetsredovisningen är ett verktyg för att regelbundet 

stämma av hur långt verksamheterna kommit i det löpande förbättringsarbetet. 

Vellinge kommun har tydligt uttalade krav på att verksamheterna ska utvärdera 

i vilken mån de når upp till de målsättningar som kommunen bestämt och som 

framgår av de så kallade balanserade styrkorten. Dessa kommunala mål berör 

bara delvis skolornas, förskolornas och fritidshemmens nationella uppdrag en-

Beslut 

2009-05-08 

21 (23) 

Dnr: 43-2008:437 

ligt läroplaner, skollag m.m. Effekten av dessa brister i det systematiska kvalitetsarbetet 

blir att resultaten av skolans arbete utvärderas i alltför ringa utsträckning 

i förhållande till de nationella målen. Detta gäller såväl på verksamhetsnivå 

som på kommunal nivå. Det finns därför också risker för att angelägna 

och relevanta förbättringsinsatser uteblir på de områden där resultaten inte är 

goda. Ovan (se avsnitt 1.2.1) har till exempel påtalats brister i sammanställningar 

och analys av kunskapsresultaten i alla ämnen. På samma sätt görs i för liten 

utsträckning analyser av viktiga områden som värdegrundsklimatet, arbetet 

med elever i behov särskilt stöd, elevernas inflytande över undervisningen m.m. 

Även kvaliteten i omsorg och pedagogisk verksamhet i förskoleverksamheten 

och fritidshemmen behöver utvärderas i förhållande till barngruppernas storlek 

och sammansättning, lokalernas utseende och andra förutsättningar. 

Skolinspektionen bedömer sammantaget att kommunen behöver arbeta för att 

en större bredd av de nationella målen kontinuerligt följs upp och utvärderas. 

3.4.2 Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens 

krav. 




X 

Motivering 

Enligt 1 § förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska 

varje kommun, varje kommunal skola, förskola och fritidshem ska årligen upprätta 

en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen 

och utvärderingen av verksamheten. Kommunens kvalitetsredovisning 

ska omfatta såväl kommunalt bedriven skolverksamhet som kommunalt bedriven 

förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Arbetet med kvalitetsredovisningen 

ska främja kommunernas kvalitetsarbete och därigenom bidra till att 

förverkliga utbildningarnas nationella mål. Redovisningarna syftar även till att 

ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. 


kvalitetsredovisningen innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella 

målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka 

åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningen 

ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens 

måluppfyllelse redovisas. 

De brister som beskrivits ovan beträffande kvalitetsarbetet i Vellinge kommuns 

barn- och utbildningsverksamhet, återspeglas i såväl kommunens som verksamheternas 

kvalitetsredovisningar. Detta innebär att kvalitetsredovisningarna

Beslut 

2009-05-08 

22 (23) 

Dnr: 43-2008:437 

bara delvis ger en bild av verksamheternas resultat i förhållande till en större 

bredd av de nationella målen. Här saknas på många håll resultatredovisningar 

både när det gäller elevernas kunskapsutveckling som när det gäller andra väsentliga 

nationella mål. När det gäller kunskapsresultaten redovisar kommunen 

exempelvis endast ämnena engelska, matematik och svenska vilket påtalats under 

avsnitt 1.2.1. Måluppfyllelsen i övriga ämnen och andra väsentliga uppdrag 

för skolan, exempelvis elevinflytande och resultatet av normer och värden saknas 

således i kommunens kvalitetsredovisning. Kommunens kvalitetsredovisning 

ger en översiktlig bild av förskoleföräldrars nöjdhet med service och liknande 

samt barnens närvarotider medan kvaliteten i verksamheten, i betydelsen 

om man lever upp till målen i läroplanen, inte alls går utläsa. Motsvarande gäller 

för fritidshemmen. De resultat som redovisas i kvalitetsredovisningarna behöver 

i högre grad analyseras och utvärderas. Tydliga och konkreta åtgärder för 

att avhjälpa identifierade svagheter behöver också beskrivas. 

De brister som finns i kommunens kvalitetsredovisning finns alltså också i flertalet 

av platschefsområdenas kvalitetsredovisningar och i princip samtliga kvalitetsredovisningar 

behöver förbättras. Dock finns exempel på kvalitetsredovisningar 

som ger en god bild av verksamhetens styrkor och svagheter och som 

anger tydliga förbättringsåtgärder i de avseenden man funnit att verksamheten 

inte lever upp till de nationella målen. 

Skolinspektionen bedömer att kommunens kvalitetsredovisning, liksom verksamheternas 

redovisningar, behöver förbättras genom att redovisa verksamheternas 

resultat mer heltäckande i förhållande till de nationella målen. I de avseenden 

måluppfyllelsen bedöms som otillfredsställande behöver tydliga och 

konkreta förbättringsåtgärder anges. Om verksamheternas kvalitetsredovisningar 

självkritiskt redovisar både framgångar och tillkortakommanden, bör 

kommunen kunna hämta underlag till sitt kvalitetsarbete liksom till kvalitetsredovisningen 

därifrån.

Beslut 

2009-05-08 

23 (23) 

Dnr: 43-2008:437 

På Skolinspektionens vägnar 

Björn Persson 

Avdelningschef 

Helene Roslund 

Undervisningsråd 

I ärendets slutliga handläggning har också deltagit enhetschefen Peter Ekborg, undervisningsråden 

Ebba Svartz, Ingela Jonasson, Lennart Hansson, Cecilia Rösténius och 

utredarna Andrés Brink och Verica Stojanovic samt experten Martin Järnek. 

Bilagor 

Skol- och verksamhetsrapporter

Regelbunden tillsyn i Vellinge kommun 

Förskoleverksamhet 

Dnr 43-2008:437 

Regelbunden tillsyn av förskoleverksamheten 

Inledning 

Skolinspektionen har granskat förskoleverksamheten i Vellinge kommun under våren 

2009 och genomfört kommunövergripande intervjuer den 17 och 18 februari 2009. I 

slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen. 

Tillsynen riktas mot tre huvudområden, Utveckling och lärande, Normer och värden 

samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller 

statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen samt övriga, för verksamheten gällande, 

författningar. 

Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats 

(http://www.skolinspektionen.se/Tillsyn). 

Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har kommunen, 

tillsammans med verksamheterna, ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas 

till Skolinspektionen inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, 

dvs. senast den 10 augusti 2009. 

Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga 

inspektörerna. 

Underlag 

Underlaget för Skolinspektionens bedömning är intervjuer och dokument. Dokumenten 

samlas in från kommunen och förskoleverksamheten. Även annan information om 

kommunens förskoleverksamhet från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller 

som finns publicerad på annat sätt, har använts. 

I Vellinge kommun intervjuades ansvariga politiker, förvaltningspersonal, ansvarig 

ledningspersonal från kommunens förskoleenheter samt specialpedagoger med inriktning 

mot förskoleverksamheten. Dessutom genomfördes intervjuer med representanter 

från kommunens förskolor, dagbarnvårdare och föräldrar med barn i verksamheten. 

Huvudmannen har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter 

i rapporten. 

Tabell 1: Antal barn i förskoleverksamhet 

Förskoleverksamheten 

Beskrivning av verksamheten 

Antal barn 

Förskola i kommunal regi 1134 

Förskola i enskild regi 777 

Familjedaghem 72 

Källa: Uppgifter från kommunens bokslut 2008

Skolinspektionen 

2 (16) 

Förskoleverksamhet erbjuds i Vellinge kommun, för barn i åldern 1 – 5 år, i form av 

förskola i kommunal och enskild regi samt familjedaghem. I kommunen finns totalt 24 

förskolor varav 13 i enskild regi. Det finns 18 familjedaghem som tar emot barn i åldrarna 

1 – 5 år. Några av familjedaghemmen erbjuder omsorg även på kvällar, nätter och 

helger. Vellinge kommun har organiserat sin pedagogiska verksamhet i tio så kallade 

platschefsområden som leds av en platschef tillika rektor. Förskoleverksamheten ingår i 

sju av dessa, varar ett av platschefsområdena innehåller förskolor och familjedaghem 

medan övriga även ansvarar för bland annat förskoleklass, grundskola och skolbarnsomsorg. 

I ett av platschefsområdena har en platschefassistent ledningsansvaret för förskolor 

och familjedaghem. 

Enligt Skolverkets statistik från år 2007 är andelen inskrivna barn i förskola av samtliga 

barn i åldern 1 – 5 år högre i Vellinge kommun (86 procent) än jämförbara kommuner 

(81 procent) och riket (80 procent). I familjedaghem är andelen inskrivna barn emellertid 

lägre (3,0 procent) i jämförelse med jämförbara kommuner (6,0 procent) och riket 

(5,0 procent). Andel inskrivna barn i enskilda förskolor i Vellinge kommun är 26 procent 

medan det i jämförbara kommuner är 22 procent och i riket 14 procent. 

Antalet inskrivna barn per årsarbetare i förskolan (5,6) är i nivå med jämförbara kommuner 

(5,4) och riket (5,2), medan inskrivna barn per familjedaghem (4,2) ligger något 

lägre än jämförbara kommuner (5,1) och riket (4,9). 

Vellinge kommun har som mål att andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning 

i förskoleverksamheten ska vara 100 procent. Skolverkets statistik visar att andelen 

årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning är högre (67 procent) än jämförbara 

kommuner (43 procent) och riket (52 procent). Avgiftsfinansieringsgraden i Vellinge 

kommun är år 2007 13 procent medan den i jämförbara kommuner är 12 procent och 

riket 10 procent.


3 (16) 

Bedömningar 




1 Utveckling och lärande 

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område om kommunen tar sitt ansvar 

för förskoleverksamheten genom att se till att varje barn erbjuds en verksamhet som är 

i enlighet med de nationella målen i läroplanen. Här bedöms om verksamheten erbjuder 

barnen såväl omsorg, fostran som lärande och om verksamheten har ett innehåll 

som stimulerar till ett lustfyllt lärande och en allsidig utveckling. Tillsynen granskar 

också om barnen har inflytande och om verksamheten tar sin utgångspunkt i barnens 

intressen, behov och åsikter. Vidare granskas om barn i behov av särskilt stöd ges den 

omsorg de är i behov av och slutligen vilka förutsättningar kommunen ger verksamheten 

för att kunna arbeta mot de mål som anges i läroplanen. 

1.1 Omsorg och lärande 


1.1.1 Verksamheten i kommunens förskolor främjar leken, kreativiteten och stimulerar till 

ett lustfyllt lärande och en allsidig utveckling i enlighet med läroplanen. 

Styrdokumentens mål och krav 

uppfylls huvudsakligen 

X 


Motivering 

1.1.2 Verksamheten i kommunens förskolor är målinriktad och planerad. 



X 


Motivering 

1.1.3 Läroplanens mål anger inriktningen för verksamheten i förskolan. 



X 

Åtgärder behövs


4 (16) 

Motivering 

1.1.4 Verksamheten i kommunens förskolor utgår ifrån barnens behov, intressen och 

åsikter. 



X 


Motivering 

1.1.5 Kommunens förskolor arbetar för att barnen ska utveckla förmåga och vilja att 

påverka och ta ansvar. 



X 


Motivering 

1.1.6 I kommunens förskoleverksamhet är uppsikten över barnen god och det finns 

goda rutiner för säkerheten. 



X 


Motivering 

1.1.7 Det finns ett förtroendefullt samarbete mellan kommunens förskolor, 

förskoleklasser, skolor och fritidshem. 




X 

Motivering 

När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan, enligt 

Läroplan för förskolan, Lpfö 98, 2.5 Samverkan med förskoleklassen, skolan 

och fritidshemmet, den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda och 

avsluta förskoleperioden. Vid övergången till nya verksamheter skall särskild


5 (16) 

uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd. Arbetslaget ska utbyta 

kunskaper och erfarenheter med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem 

och samverka med dem samt uppmärksamma varje barns behov av stöd 

och stimulans. 

I Vellinge kommun finns en handlingsplan för övergång mellan förskola, familjdaghem 

och förskoleklass som beskriver rutinerna för övergången. När det gäller 

det kunskaps- och erfarenhetsutbyte på grupp- och individnivå som läroplanen 

anger genomförs det i varierad grad i platschefsområdena. I samtalen med 

personal och platschefer framkommer att det i några förskolor finns ett förtroendefullt 

samarbete med förskoleklass, skola och fritidshem medan det i andra 

förskolor endast innebär inskolning genom besök i skolan under vårterminen 

före starten i förskoleklassen. Vidare framkommer i samtalen att samverkan är 

svårare att få till stånd i de platschefsområden som inte har ansvar för förskoleverksamhet, 

eftersom barnen kommer från flera olika förskolor. 

Skolinspektionen bedömer att kunskaps- och erfarenhetsutbytet mellan personal 

från förskola, förskoleklass, skola och fritidshem behöver förbättras så att verksamheterna 

i högre grad bygger vidare på vad barnen lärt och utvecklat i förskolan. 

1.1.8 Arbetet i kommunens förskolor sker i ett nära och förtroendefullt samarbete med 

hemmen och föräldrarna ges möjlighet att påverka verksamheten. 



X 


Motivering 

1.1.9 Kommunens förskolor arbetar så att de medverkar till att barn med annat 

modersmål än svenska får möjlighet att utveckla såväl sitt modersmål som 

det svenska språket. 




X 

Motivering 

Enligt Läroplan för förskolan, Lpfö 98, Förskolans uppdrag sid. 6 samt 2.2 Utveckling 

och lärande, ska förskolan medverka till att barn med annat modersmål 

än svenska får möjlighet att utveckla såväl det svenska språket som sitt modersmål. 

Vidare ska förskolan sträva mot att barn som har ett annat modersmål 

än svenska utvecklar sin kulturella identitet samt sin förmåga att kommunicera 

såväl på svenska som på sitt modersmål. Skolverkets Allmänna råd och kom-


6 (16) 

mentarer, SKOLFS 2005:10, Kvalitet i förskolan, En mångkulturell förskola, sid. 

34, anger att det är viktigt att personalen ser till att arbetet med att stödja barns 

modersmål och det svenska språket integreras i den dagliga verksamheten samt 

att stödet ges så tidigt som möjligt. 

I samtalen med såväl personalrepresentanter som platschefer framkommer att 

det inte pågår ett medvetet och aktivt arbete för att barn med annat modersmål 

än svenska ska få möjlighet att utveckla sitt modersmål. 

Skolinspektionen bedömer att kommunen behöver vidta åtgärder så att barn 

med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla såväl sitt modersmål 

som det svenska språket. Arbetet behöver integreras i den dagliga verksamheten. 

1.2 Individanpassning och särskilt stöd 


1.2.1 Barn i kommunens förskoleverksamhet som av olika skäl är i behov av särskilt stöd 

i sin utveckling får den omsorg som deras speciella behov kräver. 



X 


Motivering 

1.2.2 Kommunen strävar efter att barns behov av särskilt stöd tillgodoses i den ordinarie 

verksamheten. 



X 


Motivering


7 (16) 



för förskoleverksamheten genom att se till att det pågår ett arbete för att främja vårt 

samhälles demokratiska värderingar och för att ta tillvara och utveckla barnens förmåga 

till empati och omtanke om andra, liksom öppenhet och respekt för skillnader i 

människors uppfattningar och levnadssätt. Tillsynen granskar också kommunens arbete 

för att ge barnen en trygg miljö. 

2.1 Normer och värden i samvaron 


2.1.1 Kommunens förskoleverksamhet erbjuder barnen en trygg miljö i barngrupperna. 



X 


Motivering 

2.1.2 I kommunens förskoleverksamhet bedrivs ett aktivt värdegrundsarbete. 



X 


Motivering 

2.1.3 Arbetet i kommunens förskolor är medvetet inriktat på att motverka traditionella 

könsmönster. 




X 

Motivering 

Enligt Läroplan för förskolan, Lpfö 98, Saklighet och allsidighet, sid.4, ska förskolan 

motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar 

ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen 

utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Skolverkets Allmänna 

råd och kommentarer, SKOLFS 2005:10, Kvalitet i förskolan, Jämställdhet mellan 

flickor och pojkar, sid. 29, anger att det är viktigt att personalen aktivt arbetar för 

jämställdhet mellan flickor och pojkar integrerat i den pedagogiska verksamheten. 

Personalen bör analysera sina egna föreställningar om manligt och kvinnligt


8 (16) 

och diskutera hur den pedagogiska miljön kan utformas för att stärka jämställdhetsarbetet. 

Genom det material som Skolinspektionen tagit del av och genom de samtal som 

fördes med de olika intervjugrupperna framkommer att det varierar huruvida 

förskolorna arbetar medvetet och aktivt för att motverka traditionella könsmönster 

och könsroller. Det är av vikt att förskolorna tillgodoser varje barns 

intresse och behov förutsättningslöst oberoende av kön för att lägga grunden för 

jämställdheten ur ett samhällsperspektiv. Likaså är det av vikt att personalen 

reflekterar över hur de vuxna agerar och hur miljön utformas för att hitta nya 

former som på ett bättre sätt främjar barns könssocialisation. 

Skolinspektionen bedömer att kommunen behöver förbättra förskolornas arbete 

med att medvetet och aktivt motverka traditionella könsmönster och könsroller. 

2.1.4 Det finns planer mot kränkande behandling för varje särskild verksamhet i enlighet 

med författningarnas krav. 




X


9 (16) 

Motivering 





innebär i sak inga större förändringar för skolornas arbete med att motverka 

diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Skolinspektionen 

har tillsyn över lagstiftningen i skollagen, alltså arbetet mot kränkande 

behandling. Av 14 kap. 8 § skollagen ska huvudmannen se till att det inom varje 

särskild verksamhet och varje år upprättas en plan mot kränkande behandling 

med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra 

kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse 

för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det 

kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts 

ska tas in i efterföljande års plan. 

Eftersom lagen om likabehandling gällde när Skolinspektionen begärde in dokumentation 

från Vellinge kommun hösten 2008, har kommunen skickat in likabehandlingsplaner 

som gäller för de olika platschefsområdena. I Vellinge kommun 

ingår förskolorna och familjedaghemmen i platschefsområdets gemensamma 

likabehandlingsplan. Konkreta åtgärder som avses påbörjas eller genomföras 

under året utifrån aktuella kartläggningar saknas för varje särskild verksamhet. 

Vidare har de insatser som ingår i likabehandlingsplanerna mer karaktären 

av generella långsiktiga åtgärder än av konkreta tidsbestämda åtgärder. 


behöver utvecklas genom att ange konkreta åtgärder för såväl de olika förskolorna 

som för respektive familjedaghem. De planerade åtgärderna behöver ha en 

tydligare koppling till de behov som konstateras efter en aktuell kartläggning. 

3 Ledning och kvalitetsarbete 

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område kommunens tar sitt ansvar för 

förskoleverksamheten när det gäller tillgången till plats samt för verksamhetens ledning 

och personal, barngruppernas storlek och sammansättning samt lokalernas ändamålsenlighet. 

Tillsynen granskar också ledningens ansvarsstagande för kvalitet och 

utveckling och vilka effekter kommunens kvalitetsarbete får för att förbättra kvaliteten 

i förskoleverksamheten. 

3.1 Personalens utbildning och erfarenhet 

Bedömningspunkter


10 (16) 

3.1.1 Personalen i kommunens förskolor har relevant utbildning eller erfarenhet. 



X 


Motivering 

3.2 Ledningens/huvudmannens ansvar 


3.2.1 Kommunen ger ledningen förutsättningar att vara förtrogen med det dagliga 

arbetet i förskolan. 




X 

Motivering 

Skolverkets Allmänna råd och kommentarer, SKOLFS 2005:10, Kvalitet i förskolan, 

Styrning och ledning, sid. 12, fastställer att kommunen tydligt bör ange hur 

ansvaret för förskolan är fördelat samt se till att förskolans chef är väl förtrogen 

med det dagliga arbetet i förskolan. Vidare anges att inledningen till förskolans 

läroplan slår fast att förskolans uppdrag ställer höga krav på ledarskapet för 

verksamheten. Den pedagogiska ledningen är en viktig faktor för förskolans 

kvalitet och för att medverka till att det pedagogiska arbetet utvecklas är det 

betydelsefullt att förskolans chef har möjlighet att följa det dagliga arbetet i förskolan. 

Platscheferna i Vellinge kommun ansvarar inom sitt platschefsområde för olika 

verksamheter och skolformer ur ett 1 till16 års perspektiv. Detta medför att 

platscheferna har många medarbetare, upp till över 100 i något fall. I samtalen 

med personalrepresentanter och föräldrarepresentanter framkommer att de 

anser att flertalet platschefer inte har möjlighet att följa det dagliga arbetet i förskolorna 

eller familjedaghemmen. De har förståelse för platschefernas situation 

och menar att ”de gör så gott de kan utifrån sina förutsättningar”. Personalrepresentanterna 

uppger vidare att de till största del själva driver det pedagogiska 

utvecklingsarbetet utan platschefens medverkan. Föräldrarepresentanterna 

framhåller att de saknar en ansvarig person på förskolorna att vända sig till och 

som har befogenhet att fatta beslut. Avståndet är långt till platschefen och man 

vänder sig till platschefen endast i riktigt allvarliga frågor. I ett av platschefsområdena 

har platschefen delegerat ledarskapet för förskoleverksamheten till platschefsassistenten 

som saknar pedagogisk utbildning. I samtalet med platschefer-


11 (16) 

na verifieras denna bild till stor del och de menar att det är avgörande med en 

duktig personal som självständigt kan driva utvecklingsarbetet. 

Skolinspektionen bedömer att kommunen behöver vidta åtgärder som säkerställer 

att förskoleverksamheten har en pedagogisk ledning som har möjlighet att 

säkerställa förskoleverksamhetens kvalitet och utveckla det pedagogiska arbetet. 

3.2.2 Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och 

skolbarnomsorg iakttas. 



X 


Motivering 

3.3 Tillgång till plats 


3.3.1 Kommunen erbjuder plats utan oskäligt dröjsmål (inom 3-4 månader efter anmälan). 



X 


Motivering 

3.3.2 Barn till arbetslösa och föräldralediga erbjuds en vistelse som omfattar minst 

3 timmar per dag eller 15 timmar per vecka. 



X 


Motivering 

3.3.3 Kommunen ger lättåtkomlig och tydlig information till föräldrarna om rätten till 

allmän förskola för 4- och 5-åringar samt erbjuder sådan plats. 



X 

Åtgärder behövs


12 (16) 

Motivering 

3.4 Grupper 


3.4.1 Barngrupperna i förskoleverksamheten har en lämplig sammansättning och storlek. 



X 


Motivering 

3.4.2 Kommunen gör konsekvensutredningar inför beslut som påverkar 

förskolegruppernas storlek/sammansättning. 




X 

Motivering 

Enligt Skolverkets Allmänna råd och kommentarer, SKOLFS 2005:10, Kvalitet i 

förskolan, Personaltäthet och barngruppernas storlek och sammansättning, sid. 

14, bör kommunen genomföra konsekvensutredningar innan beslut fattas som 

påverkar förskolornas personaltäthet, gruppstorlek och gruppsammansättning. 

Utredningarna bör behandla både ekonomiska och pedagogiska konsekvenser. 

I samtalen med platschefer och personalrepresentanter framkommer att kommunen 

inte genomför konsekvensutredningar inför beslut som kan påverka 

förskolornas personaltäthet, gruppstorlek och gruppsammansättning. Exempelvis 

när beslut tas om förändring av resursfördelning till förskolorna. De intervjuade 

anser att det i första hand är ekonomiska skäl och att erbjuda plats utan 

oskäligt dröjsmål som styr gruppstorlek och gruppsammansättning. I några 

platschefsområden utförs risk- och väsentlighetsbedömningar inför organisationsförändringar 

inom det egna platschefsområdet. 

Skolinspektionen bedömer att Vellinge kommun behöver genomföra konsekvensutredningar 

innan beslut fattas som påverkar förskolornas personaltäthet, 

gruppstorlek och gruppsammansättning och att dessa utredningar behandlar 

både ekonomiska och pedagogiska konsekvenser.


13 (16) 

3.4.3 Effekter av förskolegruppernas sammansättning utvärderas. 




X 

Motivering 

Skolverkets Allmänna råd och kommentarer, SKOLFS 2005:10, Kvalitet i förskolan, 

Personaltäthet och barngruppernas storlek och sammansättning, sid. 14, 

anger att kommunen återkommande bör följa upp och utvärdera vilken betydelse 

personaltätheten samt barngruppernas storlek och sammansättning har i förhållande 

till möjligheten att bedriva en god pedagogisk verksamhet i enlighet 

med läroplanen. 

I flera av platschefsområdena har verksamheten organiserats i så kallade storgrupper 

med upp till 60 barn i en grupp. Personalen delar sedan upp barnen i 

mindre grupper under vissa delar av dagen, i olika aktiviteter och i uteverksamhet. 

I intervjuerna framkommer att barngrupperna upplevs som stora av 

såväl personalrepresentanter som föräldrarepresentanter. Dock menar platscheferna 

att det finns en stor flexibilitet när det gäller gruppernas storlek och sammansättning 

och att barngrupperna inte känns för stora. De anser att förskolorna 

har en god pedagogisk verksamhet och en bra omsorg. I den dokumentation 

som Skolinspektionen tagit del av kan konstateras att kommunen kontinuerligt 

följer upp barnens närvaro på förskolorna. Däremot har inte effekterna av personaltätheten 

samt barngruppernas storlek och sammansättning utvärderats. 

Med tanke på den modell med storgrupper som används i Vellinge kommun, är 

det viktigt att kommunen följer upp effekterna av exempelvis vad det innebär 

för barnen att utsättas för många relationer, speciellt när det gäller de yngre 

barnen. Med stora barngrupper kan samspelet med de vuxna försvåras och det 

är framförallt identitetsutvecklingen och språkutvecklingen som kan ta skada. 

Skolinspektionen bedömer att kommunen på ett mer strukturerat sätt behöver 

följa upp och utvärdera vilken betydelse personaltätheten samt barngruppernas 

storlek och sammansättning har i förhållande till möjligheten att bedriva en god 

pedagogisk omsorg i enlighet med läroplanen. 

3.5 Lokaler 


3.5.1 Förskoleverksamheten bedrivs i ändamålsenliga lokaler. 



X 

Åtgärder behövs


14 (16) 

Motivering 



3.6.1 Såväl kommunen som kommunens förskolor bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, 

det vill säga planerar, följer upp och utvärderar verksamheten samt tar tillvara 

resultaten och omsätter dessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen. 




X 

Motivering 

Enligt Skolverkets Allmänna råd och kommentarer, SKOLFS 2005:10, Kvalitet i 

förskolan, Styrning och ledning, sid. 12, bör kommunen ha system och rutiner 

för kontinuerlig planering, uppföljning och utvärdering av förskolans verksamhet 

och för hur resultaten tas tillvara så att de leder till förbättringar av kvaliteten. 

Det är viktigt att ledningen för förskolan och personalen använder resultat 

från utvärderingar som ett led i det systematiska kvalitetsarbetet. De allmänna 

råden påvisar också att om det uppstår ett glapp mellan kommunnivå och verksamhetsnivå 

blir det svårt för kommunen både att driva relevanta utvecklingsfrågor 

och att fördela resurser efter behov. (se även punkt 3.2.1) 

I Vellinge kommun genomförs uppföljningar och utvärderingar som exempelvis 

en årlig enkät till föräldrar med barn i förskolan. Denna enkät redovisar dock till 

största del föräldrarnas nöjdhet av förskolornas service i olika delar. Enkätsvaren 

ger inte en tillräcklig bild av verksamhetens kvalitet i förhållande till de mål 

och krav som gäller enligt skollag och läroplan. Som tidigare nämnts (se punkt 

3.4.3) genomför inte heller kommunen någon utvärdering av effekter av förskolegruppernas 

sammansättning och storlek. I intervjuerna framkommer dock att 

förskolorna genomför egna uppföljningar och utvärderingar av måluppfyllelsen 

men en samlad bild på kommunnivå saknas. 

Skolinspektionen bedömer att Vellinge kommun behöver förbättra det systematiska 

kvalitetsarbetet i förskoleverksamheten i syfte att förbättra och säkerställa 

måluppfyllelsen och kvaliteten.


15 (16) 

3.6.2 Såväl kommunen som varje förskola upprättar en kvalitetsredovisning i enlighet 

med förordningens krav. 




X 

Motivering 

Enligt förordningen om kvalitetsredovisning (SFS 1997:702) ska varje kommun, 

varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet, varje kommunalt bedriven 

förskola och varje kommunalt bedrivet fritidshem årligen upprätta en skriftlig 

kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen 

av verksamheten. Kommunens kvalitetsredovisning ska omfatta såväl 

kommunalt bedriven skolverksamhet som kommunalt bedriven förskoleverksamhet 

och skolbarnsomsorg. Kvalitetsredovisningarna ska innehålla en bedömning 

av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats 

och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, 

förskolan eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna 

skall verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten 

och utbildningens måluppfyllelse redovisas. Skolans, förskolans och fritidshemmets 

kvalitetsredovisning ska utarbetas under medverkan av lärare, övrig 

personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare 

ska ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisning. 

Kommunens kvalitetsredovisning innehåller en kortfattad redovisning av en 

föräldraenkät samt barnens närvaro i förskolorna under året. Familjedaghemmen 

redovisas inte. Således ges en begränsad information om kvaliteten i förskoleverksamheten 

och den saknar en bedömning av måluppfyllelsen i förhållande 

till de nationella målen och en analys av dessa. Likaså saknas åtgärder för 

utveckling i förhållande till de nationella målen. Förskolornas uppföljningar 

ingår i platschefsområdets kvalitetsredovisningar och redovisas under egen 

rubrik. I flertalet av platschefsområdenas kvalitetsredovisningar är kopplingen 

till de nationella målen begränsad och det saknas ofta resultat, analys och åtgärder 

för förbättring i förhållande till de nationella målen. Platschefsområdena 

använder enkätundersökningar som en del i arbetet med kvalitetsredovisningen 

och kvalitetsredovisningen diskuteras i verksamhetsrådet. Vårdnadshavarnas 

delaktighet därutöver, tycks mer handla om information från rektorsområdet 

kring den upprättade kvalitetsredovisningen, än om vårdnadshavarnas deltagande 

i arbetet med kvalitetsredovisningen. 

Skolinspektionen bedömer att kommunens kvalitetsredovisning behöver förbättras 

för att kunna fungera som ett redskap i arbetet med att förbättra verksamheten 

i förhållande till de nationella målen och ge information om dess måluppfyllelse. 

Vidare måste kvalitetsredovisningarna omfatta all kommunalt bedriven 

förskoleverksamhet inklusive familjedaghemmen. Vårdnadshavarnas


16 (16) 

möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisningen behöver likaså förbättras. 

3.6.3 Kommunen utövar tillsyn av de enskilda förskolorna. 



X 


Motivering 

2009-05-08 Lund 

Ebba Svartz 

Helene Roslund



Dnr 2008:437 

Regelbunden tillsyn av skolbarnsomsorgen 


Inledning 

Skolinspektionen har granskat skolbarnsomsorgen i Vellinge kommun under våren 

2009 och genomfört kommunövergripande intervjuer den 17 och 18 februari 2009. I 

slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen. 

Tillsynen riktas mot tre huvudområden, Utveckling och lärande, Normer och värden 

samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller 

statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen samt övriga, för verksamheten gällande, 

författningar. 


(www.skolinspektionen.se/Tillsyn). 

Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har kommunen, 

tillsammans med verksamheterna, ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas 

till Skolinspektionen inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, 

dvs. senast den 10 augusti 2009. 



Underlag 

Underlaget för Skolinspektionens bedömning är intervjuer och dokument. Dokumenten 

samlas in från kommunen och skolbarnsomsorgen. Även annan information om 

kommunens skolbarnsomsorg från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller 

som finns publicerat på annat sätt, har använts. 

I Vellinge kommun intervjuades ansvariga politiker, förvaltningspersonal, ansvarig 

ledningspersonal från samtliga kommunens skolbarnsomsorgsenheter. Dessutom 

genomfördes intervjuer med representanter från kommunens fritidshem samt föräldrar 

med barn i verksamheterna. Skolbarnsomsorgen i Västra Ingelstad har besökts. 

Huvudmannen har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter 

i rapporten.


2 (14) 

Tabell 1: Antal barn i skolbarnsomsorg 

Skolbarnsomsorgen 


Antal barn 

Fritidshem i kommunal regi 1447 

Fritidshem i enskild regi 260 

Barn 6 – 12 år i familjedaghem 2 

Källa: Kommunens bokslut 2008 

Skolbarnsomsorg erbjuds i Vellinge kommun i form av fritidshem. Skolbarnsomsorg i 

familjedaghem eller öppen fritidsverksamhet erbjuds inte. Fritidshemmen är integrerade 

i samtliga av kommunens nio grundskolor och har sina lokaler i skolornas lokaler. 

Särskoleelever vid Ljungenskolan har sin fritidshemsverksamhet i särskilda lokaler. 

Lovverksamheten vid detta fritidshem sker i samverkan med övriga fritidshem på skolan. 

Enligt nationell statistik från år 2008, är 89 procent av kommunens barn i åldern 6-9 år 

inskrivna i fritidshem (jämför riket om 80 procent). Cirka 18 procent av barnen i åldern 

10-12 år är inskrivna i fritidshem i Vellinge, vilket utgör en högre andel än i riket i övrigt. 

Kommunen har en uttalad ambition att samtlig personal i fritidshemmen ska ha relevant 

högskoleutbildning. Idag består 90 procent av personalstyrkan av fritidspedagoger, 

förskollärare och i viss mån grundskollärare. Personalen tjänstgör förutom i fritidshemmen 

under morgnar, eftermiddagar och lov också dagligen i förskoleklasser 

eller lägre årskurser under skoltid. 

Ledningen för fritidshemmen utövas av grundskolornas rektorer och i ett fall av en 

platschefsassistent.


3 (14) 

Bedömningar 




1 Utveckling och lärande 


för skolbarnsomsorgen genom att se till att verksamheten kompletterar skolan och erbjuder 

varje barn en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. Här granskas om skolbarnsomsorgen 

är säker, om samverkan med förskolan och skolan liksom med hemmen 

fungerar för att ge barnen kontinuitet i tillvaron samt om barn som behöver särskilt 

stöd i sin utveckling ges den omsorg som de har rätt till. 

1.1 Omsorg och lärande 


1.1.1 Skolbarnsomsorgen erbjuder barnen en meningsfull fritid som utgår från barnens 

behov och intressen och som stödjer deras fysiska, intellektuella, sociala och emotionella 

utveckling. 



X 


Motivering 

1.1.2 Skolbarnsomsorgen kompletterar skolan både tids- och innehållsmässigt. 



X 


Motivering 

1.1.3 Inom kommunens skolbarnsomsorg finns det stort utrymme för barnen att påverka 

och ta ansvar. 



X 

Åtgärder behövs


4 (14) 

Motivering 

1.1.4 Personalen i den kommunala skolbarnsomsorgen har god uppsikt över barnen och 

det finns goda rutiner för säkerheten. 



X 


Motivering 

1.1.5 Det finns samarbetsformer mellan förskolor, förskoleklasser, skolor och skolbarnsomsorgen 

i kommunen vilket bidrar till att ge barnen kontinuitet och underlättar 

övergångar. 




X 

Motivering 

Av avsnitt 2.5 i läroplanen (Lpo 94) framgår att samarbetsformer mellan förskoleklass, 

skola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs månsidiga 

utveckling och lärande. För att stödja varje elevs utveckling och lärande i ett 

långsiktigt perspektiv ska skolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt 

samarbete med förskolan samt med de gymnasiala utbildningar som eleverna 

fortsätter till. Samarbetet ska utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer 

som gäller för respektive verksamhet. Motsvarande krav för förskolan framgår 

av läroplanen för förskolan (Lpfö). 

I Vellinge kommun har behovet av att öka samverkan mellan olika verksamheter 

uppmärksammats på senare år. Samverkan mellan skola och fritidshem är 

ofta tät även om det enligt kommunens egen utvärdering oftast sker på skolans 

villkor. Samverkan mellan förskola och fritidshem är mindre utvecklad. Förskolebarnens 

inskolning genom besök i skolan under vårterminen före starten i 

förskoleklass är oftast god, även om skillnader finns mellan olika platschefsområden. 

Däremot finner Skolinspektionen att kunskaps- och erfarenhetsutbytet 

mellan personal från förskolan och fritidshemmen behöver förbättras för att öka 

kontinuiteten för barnen och för att verksamheten i fritidshemmen i högre grad 

ska kunna bygga vidare på vad barnen lärt och utvecklat i förskolan.


5 (14) 

1.1.6 Kommunens skolbarnsomsorg samverkar med hemmen så att föräldrarna har möjlighet 

att påverka och anser sig få information om både det egna barnet och verksamheten 

i stort. 



X 


Motivering 

1.2 Särskilt stöd 


1.2.1 Kommunens skolbarnsomsorg erbjuder varje barn den omsorg som deras speciella 

behov kräver. 



X 


Motivering 

Se vidare avsnitt 3.6.1 



för skolbarnsomsorgen genom att se till att det pågår ett arbete för att främja vårt samhälles 

demokratiska värderingar och för att ta tillvara och utveckla barnens förmåga till 

empati och omtanke om andra, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors 

uppfattningar och levnadssätt. Tillsynen granskar också kommunens arbete för 

att ge barnen en trygg miljö. 

2.1 Normer och värden i samvaron 


2.1.1 Kommunens skolbarnsomsorg har trygga miljöer som utvecklar barnens förmåga 

att känna empati, respektera varandra och hantera konflikter. 



X 

Åtgärder behövs


6 (14) 

Motivering 

2.1.2 I kommunens skolbarnsomsorg bedrivs ett aktivt värdegrundsarbete. 



X 


Motivering 

2.1.3 Arbetet inom kommunens skolbarnsomsorg är medvetet inriktat på att motverka 

traditionella könsmönster. 




X 

Motivering 

Skolan ska enligt avsnitt 1 i läroplanen (Lpo 94) aktivt och medvetet främja 

kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar 

bemöts och bedöms i skolan och de krav och förväntningar som ställs på dem, 

bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. 

Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den ska ge 

utrymme för eleverna att pröva och utveckla förmåga och intressen oberoende 

av könstillhörighet. I de allmänna råden för kvalitet i fritidshemmen anges att 

det är viktigt att personalen reflekterar över sitt eget förhållningssätt till manligt 

och kvinnligt och diskuterar hur den pedagogiska miljön kan utformas för att 

stärka jämställdhetsarbetet. Det är vidare av vikt att personalen arbetar för jämställdhet 

mellan flickor och pojkar integrerat i verksamheten. 

Enligt kommunens egen utvärdering av fritidshemmen som nämnts ovan 

genomförs inget systematiskt arbetet i kommunens fritidshem för att motverka 

traditionella könsmönster. Detta bekräftades också i Skolinspektionens intervjuer. 

Skolinspektionen bedömer att jämställdhetsarbetet i kommunens fritidshem 

behöver stärkas. 

2.1.4 Inom kommunens skolbarnsomsorg finns det för varje särskild verksamhet en plan 

mot kränkande behandling i enlighet med författningarna.


7 (14) 




X 

Motivering 





innebär i sak inga större förändringar. Skolinspektionen har tillsyn över lagstiftningen 

i skollagen, alltså arbetet mot kränkande behandling. Av 14 kap. 8 § skollagen 

ska huvudmannen se till att det varje år upprättas en plan med en översikt 

över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling 

av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa 

åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En 

redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande 

års plan. 

För fritidshemmen i kommunen fanns vid inspektionstillfället likabehandlingsplaner 

som upprättats utifrån tidigare lagstiftning. Planerna är gemensamma 

med skolan och förskolan i de olika platschefsområdena och berör såväl kränkande 

behandling som diskriminering (för bedömning av dessa, se rapporter för 

grundskolorna). I personalintervjuerna framkommer att förhållandena i fritidshemsverksamheten 

till sin natur är annorlunda än i skolan. Barnen rör sig fritt i 

stor utsträckning och befinner sig ofta i utrymmen där personal inte är närvarande. 

Personalen menar att det kan vara svårt att upptäcka kränkningar under 

dessa förhållanden. Särskilt svårt är det i de barngrupper där antalet barn är 

stort (beträffande barngrupperna, se avsnitt 3.6.1). Samtidigt uppger fritidshemspersonalen 

att tryggheten i fritidshemmen sannolikt är större än i skolan 

eftersom personalen arbetar med ett mycket tydligare fokus på det sociala klimatet 

mellan barnen. De planer som i dag beskriver arbetet mot kränkande behandling 

i Vellinge kommuns fritidshem (likabehandlingsplanerna)utgår inte 

från de ovan beskrivna specifika omständigheter som gäller under barnens vistelse 

i fritidshemmen. 

Skolinspektionen bedömer att de årliga planer mot kränkande behandling som 

framöver upprättas tydligt behöver utgå från en kartläggning av de förhållanden 

och riskfaktorer som gäller under fritidshemstid och att planerade åtgärder 

har en tydligare koppling till de behov som konstateras efter en sådan analys.


8 (14) 


Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område kommunens tar sitt ansvar för 

skolbarnsomsorgen när det gäller tillgången till plats samt för verksamhetens ledning 

och personal, barngruppernas storlek och sammansättning samt lokalernas ändamålsenlighet. 

Tillsynen granskar också ledningens ansvarsstagande för kvalitet och utveckling 

och vilka effekter kommunens kvalitetsarbete får för att förbättra kvaliteten i skolbarnsomsorgen. 

3.1 Personalens utbildning och erfarenhet 


3.1.1 Personalen inom kommunens skolbarnsomsorg har relevant utbildning eller 

erfarenhet. 



X 


Motivering 

3.2 Ledningens och huvudmannens ansvar 

3.2.1 Kommunen ger ledningen förutsättningar att vara förtrogen med det dagliga arbetet 

i fritidshemmen. 



X 


Motivering 

3.2.2 Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnomsorg 

iakttas. 



X 


Motivering


9 (14) 

3.3 Tillgång till plats 


3.3.1 Kommunen erbjuder plats utan oskäligt dröjsmål (inom 3-4 månader efter anmälan) 

till barn vars föräldrar har behov utifrån arbete eller studier eller på grund av barnets 

eget behov 



X 


Motivering 

3.3.2 Skolbarnsomsorg erbjuds till och med barnet är tolv år. 




X 

Motivering 

Enligt 2 a kap. 1 § skollagen avser skolbarnsomsorgen barn till och med tolv års 

ålder som går i skolan. 

Av intervjuerna har framgått att ett fritidshem har nekat skolbarnsomsorg för 

barn i årskurs 5 och 6 men på de flesta håll erbjuds skolbarnsomsorg till och med 

tolv års ålder. Enligt intervjuerna slutar emellertid huvuddelen av barnen i fritidshemmen 

redan under eller i slutet av årskurs 3. Personalen och ledningen 

uppger i intervjuerna att den verksamhet som erbjuds barn i åldern 10 -12 år inte 

alltid är anpassad efter åldersgruppens behov och intressen. Samtidigt menar 

man att verksamhetens kvalitet inte alltid avgör hur många barn som deltar i 

fritidshemsverksamheten efter årskurs 3. Den omständigheten att det är få 

jämnåriga på fritidshemmet kan i sig medföra att ännu fler i åldersgruppen säger 

upp sin plats menar man. 

Skolinspektionen bedömer att kommunen behöver vidta åtgärder för att erbjuda 

skolbarnsomsorg för alla barn till och med 12 års ålder. Av avsnitt 3.6.1 framgår 

att kommunen behöver utvärdera hur meningsfull och stimulerande verksamheten 

är för barn i ålder 10-12 år.


10 (14) 

3.4 Grupper 


Tabell 2: Antal barn per avdelning 

Vellinge 1 

3.4.1 Barngrupperna inom skolbarnsomsorgen har en lämplig sammansättning och storlek. 

Kommungrupp 

2 

Riket 3 

2003 2004 2005 2006 2007 2007 2007 

Antal inskrivna barn per 

avdelning 

46,9 43,8 44,5 43,7 43,5 36,5 34 

Källa: Skolverkets officiella statistik, 2009-02-20 





X 


Motivering 

Se vidare avsnitt 3.6.1 

3.4.2 Kommunen gör konsekvensutredning inför beslut som påverkar fritidshemmets 

gruppstorlek och gruppsammansättning. 



X 


Motivering 

3.5 Lokaler 


1 

Uppgifter baserade på fritidshem i kommunal och enskild regi 

2 

Uppgifter baserade på fritidshem i kommunal och enskild regi i kommungruppen 

3 

Uppgifter baserade fritidshem i kommunal och enskild regi i riket


11 (14) 

3.5.1 Skolbarnsomsorgen i kommunen bedrivs i ändamålsenliga lokaler. 



X 


Motivering 



3.6.1 I kommunen bedrivs, på såväl lokal som kommunal nivå, ett systematiskt kvalitetsarbete, 

det vill säga man planerar, följer upp och utvärderar fritidshemmen samt tar 

tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen. 




X 

Motivering 

Fritidshemmen ingår, liksom skolan och förskolan i ett mål- och resultatstyrt 

system. Enligt Skolverkets allmänna råd för kvalitet i fritidshem, framgår följande 

om detta kvalitetsarbete i fritidshemmen. 

Det är viktigt att 

-ledningen för fritidshemmet ser till att det finns system och rutiner för att följa 

upp och utvärdera hur fritidshemmet arbetar i relation till skollagen och läroplanerna 

och 

-ser till att personalen har system och rutiner för utvärdering av sitt arbete tillsammans 

med ledning och kollegor samt tillsammans med barn och föräldrar 

för att få en så bred och nyanserad bild av verksamheten som möjligt. 

Det är viktigt att kommunen 

-har system och rutiner för kontinuerlig planering, uppföljning och utvärdering 

av verksamheterna och för hur resultaten tas tillvara så att de leder till förbättringar 

av kvaliteten. 

På förvaltningsnivå har man nyligen genomfört en utvärdering av kvaliteten i 

fyra fritidshem med utgångspunkt från flera av de nationella mål och krav som 

gäller för skolbarnsomsorgen. Bland annat har innehållet i verksamheten, arbetet 

med normer och värden samt samverkan med andra verksamheter granskats. 

Utvärderingen har resulterat i ett informationsmaterial om den verksamhet som 

erbjuds i kommunens fritidshem. Kopplingen till det nationella uppdraget är 

här tydlig. Tanken är också att fritidshemmen framöver ska utvärdera verksam-


12 (14) 

heten i förhållande till dessa målsättningar. 

Årligen genomför fritidshemmen också föräldra- och barnenkäter, ibland tillsammans 

med skolan. Enkätsvaren visar år efter år att föräldrarna är nöjda med 

verksamhetens innehåll och personalens förhållningssätt. Svarsfrekvensen är låg 

och tyder enligt flera intervjuade på att det finns en viss enkättrötthet bland 

föräldrarna. 

För att kvalitetsarbetet ska kunna fylla sin funktion- att identifiera aspekter av 

verksamheten där måluppfyllelsen är otillräcklig- krävs dock ytterligare arbete. 

Skolinspektionen bedömer att enkätsvaren och analysen av dessa inte ger en 

tillräcklig bild av verksamhetens kvalitet i förhållande till flera av de mål och 

krav som gäller enligt skollag och läroplaner. 

Särskilt angeläget är detta beträffande vilka effekter barngruppernas storlek har 

för barnen och verksamheten. Kommunens fritidshem har i ett nationellt perspektiv 

stora barngrupper (se tabell 2). I Vellinge består barngrupperna i genomsnitt 

av 43 barn vilket ska jämföras med genomsnittet i riket om 34 barn. Av 

intervjuerna framgår att det finns flera barngrupper som består av 70 eller fler 

barn. I en och samma grupp i Västra Ingelstad finns 110 barn, här ingår också ett 

antal barn som behöver särskilt stöd i sin utveckling. Personalen försöker enligt 

intervjuerna styra upp verksamheten och dela in barnen i mindre tillfälliga 

grupperingar för att skapa en lugn och positiv miljö. I Västra Ingelstad begränsar 

emellertid de tillgängliga lokalerna sådana åtgärder. 

Skolinspektionen bedömer att såväl kommunen som verksamheterna kritiskt 

behöver utvärdera de större barngruppernas effekter för omsorgen och uppsikten 

över barnen. Särskilt angeläget är detta beträffande de barn som behöver 

särskilt stöd i sin utveckling och för de mindre barnen. Med anledning av signaler 

om att den pedagogiska verksamheten för de äldre barnen inte har samma 

höga kvalitet som för övriga barn, finns det också anledning för fritidshemmen i 

kommunen att särskilt utvärdera och verksamhetens kvalitet för 10-12åringarna. 

3.6.2 Såväl kommunen som varje fritidshem upprättar en kvalitetsredovisning i enlighet 

med förordningens krav. 




X 

Motivering 

Enligt förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet (SFS 1997:702) 

ska varje kommun, varje skola, varje kommunalt bedriven förskola och varje 

kommunalt bedrivet fritidshem årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning 

som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. 

Kommunens kvalitetsredovisning ska omfatta såväl kommunalt be-


13 (14) 

driven skolverksamhet som kommunalt bedriven förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. 

Arbetet med kvalitetsredovisning ska främja fritidshemmens kvalitetsarbete 

och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella 

mål. Kvalitetsredovisningarna syftar även till att ge information om verksamheten 

och dess måluppfyllelse. Kvalitetsredovisningarna ska innehålla en bedömning 


och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan 

eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna 

skall verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och 

utbildningens måluppfyllelse redovisas. Fritidshemmens kvalitetsredovisning 

ska utformas under medverkan av lärare, övrig personal och elever. Elevernas 

vårdnadshavare skall ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisning. 

Fritidshemmen i Vellinge redovisar sin måluppfyllelse i samma kvalitetsredovisningar 

som skolorna men under särskilda rubriker. De resultat som redovisas 

ger en begränsad och otydlig bild av verksamhetens styrkor och tillkortakommanden. 

I den mån utvecklingsområden identifieras, föreslås sällan åtgärder för 

förbättring. Kommunens kvalitetsredovisning ger på samma vis en mycket begränsad 

information om kvaliteten i fritidshemmen. Senaste kvalitetsredovisningen 

redovisar t.ex. endast resultat vad gäller andelen högskoleutbildad personal 

och barnens närvarotider. Hur verksamheten lever upp till kraven om en 

god omsorg och en god pedagogisk verksamhet framgår inte alls. Inga åtgärder 

för att förbättra verksamheten föreslås heller. 

Skolinspektionen bedömer att såväl fritidshemmen lokalt som kommunen behöver 

vidta åtgärder för att förbättra sina kvalitetsredovisningar så att dessa kan 

fungera som ett redskap i arbetet med att förbättra verksamheten och ge information 

om dess måluppfyllelse. 

3.6.3 Kommunen utövar tillsyn av de enskilda fritidshemmen. 




X 

Motivering 

Enligt skollagen 2 a kap. 15 § ska enskild verksamhet stå under tillsyn av den 

kommun där verksamheten bedrivs. Kommunen har rätt att inspektera verksamheten 

och får inhämta de upplysningar och ta del av de handlingar som 

behövs för tillsynen. 

Vid inspektionstillfället har Vellinge kommun inte utövat någon tillsyn över de 

enskilda fritidshemmen.


14 (14) 

Skolinspektionen bedömer att Vellinge kommun behöver vidta åtgärder för att 

kontinuerligt utöva tillsyn över de fritidshem i enskild regi som finns i kommunen. 

2009-05-08 Lund 


Ebba Svartz



Dnr 43-2008:437 

Regelbunden tillsyn i Herrestorpskolan 

Förskoleklass 

Grundskola årskurserna 1 - 9 

Inledning 

Skolinspektionen har granskat verksamheten i Vellinge kommun under våren 2009 och 

besökt Herrestorpskolan den 28 januari 2009. I slutet av denna rapport framgår vilka 

som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen. 

Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning 

och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens 

krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. 



Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har kommunen 

och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen 

inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, dvs. senast 

den 10 augusti 2009. 



Underlag 

Underlaget för Skolinspektionens bedömning är dels dokument från kommunen och 

Herrestorpskolan, dels den information som samlats in under besöket. I Herrestorpskolan 

skola intervjuades rektorn, lärare, annan personal och elever. Även annan information 

om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller 

som finns publicerad på annat sätt, har använts. 

Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i 

rapporten. 

Tabell 1: Antal elever på Herrestorpskolan 

Skolan/skolorna 

Beskrivning av Herrestorpsskolan 

Antal elever 



Obligatorisk särskola 3 

Källa: Uppgifter från skolan den 10 februari 2009.


2 (14) 

Herrestorps platschefsområde omfattar förskola, förskoleklass, skolbarnsomsorg och 

grundskola årskurserna 1 – 9 och är beläget i Vellinge tätort. Skolan är byggd 1986. 

Bebyggelsen i upptagningsområdet är blandad med villor och flerfamiljshus. 

Skolledningen på Herrestorpskolan består av rektor/platschef och platschefsassistent. I 

skolans ledningsgrupp ingår förutom skolledningen personalrepresentanter från samtliga 

verksamheter i platschefsområdet. Skolans verksamhet är organiserad i tre arbetslag 

bestående av förskoleklass till och med årskurs 3, årskurserna 4 – 5 samt 6 – 9. 

Skolbarnsomsorgen är integrerad i förskoleklassen och de lägre årskurserna. Verksamheten 

i skolbarnsomsorgen granskas på en kommunövergripande nivå och bedömningarna 

av verksamheten återfinns i en separat rapport. Detta gäller även förskoleverksamheten.


3 (14) 

Bedömningar 




1 Kunskaper 

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och 

arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i 

läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger eleverna att 

nå målen. 

1.1 Kunskapsresultat 

Tabell 2: Måluppfyllelse i årskurs 5 


2004 2005 2006 2007 2008 

Andel (%) som nått målen i samtliga 

ämnen 

. . . . . 

Källa: Uppgifter från skolan den 10 februari 2009 





Samtliga 

skolor i 


Kommungrupp 

2 Riket 3 

2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008 2008 


meritvärde 


målen i samtliga 

ämnen 

Andel (%) behöriga 

till nationellt program 

192,1 192,0 205,3 196,9 205,8 223,5 216,7 209,3 

69 72 72 81 90 84 79 77 

79 94 97 94 97 96 91 89 

Källa: Skolverkets statistik den 27 januari 2009 

1 


2 


3 



4 (14) 




Populationen som de statistiska uppgifterna är baserade på i Herrestorpskolan är litet 

eftersom elevunderlaget utgör cirka 20 - 30 elever per årskurs. Detta innebära att osäkerheten 

i slutsatser och bedömningar som dras utifrån detta underlag blir stor. 4 Därför 

kan endast vissa trender och konstaterande göras i denna rapport. Dock kan konstateras 

utifrån intervjuer med rektorn och lärarna, att skolan behöver analysera elevernas 

kunskapsresultat djupare för att säkerställa att deras måluppfyllelse förbättras. 

En sammanställning av andelen elever som nått målen i samtliga ämnen i årskurs 5 i 

Herrestorpskolan saknas vid besökstillfället. Däremot sammanställer skolan resultaten 

på de nationella ämnesproven i årskurs 5. Skolans resultatsammanställningar av de 

nationella ämnesproven i årskurs 5 under åren 2004 - 2008 visar att mellan 73 och 96 

procent av eleverna nått målen i svenska, engelska och matematik. Andelen elever som 

nått kravnivån på samtliga delprov på de nationella ämnesproven för årskurs 5 år 2008 

är i engelska 96 procent, i matematik 86 procent och i svenska 93 procent. 

Skolverkets statistik visar under de senaste fem åren fram till år 2008 en uppåtgående 

trend när det gäller elevernas studieresultat i Herrestorpskolan. I förhållande till övriga 

grundskolor i Vellinge kommun ligger skolans resultat dock lägre när det gäller det 

genomsnittliga meritvärdet i årskurs 9. Det genomsnittliga meritvärdet år 2008 i Herrrestorpskolan 

är 205,8 i jämförelse med Vellinge kommun 223,5 och i riket 209,3. Under 

de senaste fem åren har det genomsnittliga meritvärdet på Herrestorpskolan förbättrats 

med cirka 14 poäng. Flickorna har genomgående högre genomsnittligt meritvärde än 

pojkarna men skillnaden i antalet poäng har minskat från 42,1 poäng år 2004 till 12,6 år 

2008. 

Under åren 2004 till år 2008 har andelen elever som nått målen i samtliga ämnen i 

årskurs 9 stigit från 69,0 procent till 90,3 procent. Således når en större andel elever 

målen i samtliga ämnen i jämförelse med såväl Vellinge kommun (83,7) som riket (77). 

Resultatet på de nationella ämnesproven i årskurs 9, kan emellertid ej redovisas då 

resultatuppgifterna i Skolverkets statistik till en del baseras på färre än tio individer. 

Vidare är 96,8 procent av eleverna i Herrestorpskolan behöriga till nationellt program 

år 2008, vilket är i paritet med andelen behöriga i kommunen (96,4) men högre än i 

riket (88,9). 

4 

För mer information och detaljerade statistiska uppgifter om skolan hänvisas till Skolverkets skoldatablad. 

http://siris.skolverket.se/portal/page?_pageid=33,72261&_dad=portal&_schema=PORTAL


5 (14) 

1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat 


1.2.1 Lärarna följer fortlöpande upp elevernas kunskapsutveckling och resultat i alla 

ämnen i förhållande till styrdokumentens krav. 




X 

Motivering 

Enligt 2 kap. 6 § grundskoleförordningen finns för varje ämne en kursplan. I 

kursplanen anges de mål som undervisningen ska sträva mot, och de mål som 

eleverna ska ha uppnått efter det femte och det nionde skolåret. I kursplanerna 

för ämnena matematik, svenska och svenska som andraspråk anges även de mål 

som eleverna ska ha uppnått i slutet av det tredje skolåret. Enligt läroplanen för 

det obligatoriska kolväsendet m.m., Lpo 94, 2.7 Bedömning och betyg, ska läraren 

bland annat utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling, 

samt muntligt och skriftligt redovisa detta för eleven och 

hemmen samt informera rektorn. 

I Herrestorpskolan följer lärarna fortlöpande upp elevernas kunskapsutveckling 

i de olika ämnena samt elevernas sociala utveckling. I årskurserna 1 – 3 följs 

däremot främst ämnena svenska och matematik upp systematiskt. Skolledning 

och lärare uppger att det pågår ett arbete på skolan för att dokumentera elevernas 

kunskapsutveckling även i de lägre årskurserna i alla ämnen men vid inspektionstillfället 

genomförs inte detta. 

Skolinspektionen bedömer att skolan behöver säkerställa att lärarna följer elevernas 

kunskapsutveckling i samtliga ämnen. 

1.2.2 Lärarna genomför utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala 

utveckling bäst kan stödjas. 



X 


1.2.3 Lärarna upprättar en individuell utvecklingsplan i samband med utvecklingssamtalet. 




X


6 (14) 

Motivering 

Enligt 7 kap. 2 § grundskoleförordningen ska läraren vid utvecklingssamtalet i 

en skriftlig individuell utvecklingsplan ge omdömen om elevens kunskapsutveckling 

i relation till målen för varje ämne som eleven får undervisning i. Vidare 

ska läraren sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen 

och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. 

Utvecklingssamtal genomförs och individuella utvecklingsplaner upprättas i 

Herrestorpskolan. I de individuella utvecklingsplaner som Skolinspektionen 

tagit del av framkommer att de inte utgår från var eleverna befinner sig i förhållande 

till de nationella målen. Planerna fokuserar mer på elevernas sätt att vara 

än att utgå från deras förmågor, intressen och styrkor. Omdömen om elevens 

kunskapsutveckling i relation till målen för varje ämne som eleven får undervisning 

i saknas i årskurserna 1 - 3. (se punkt 1.2.1) 

Skolinspektionen bedömer att Herrestorpskolan behöver förbättra de individuella 

utvecklingsplanerna så att de utgör det verktyg de är ämnade att vara, för 

att öka elevernas måluppfyllelse. De individuella utvecklingsplanerna behöver i 

högre grad utgå från de nationella målen och innehålla skriftliga omdömen om 

elevens kunskapsutveckling i varje årskurs och varje ämne som eleven får undervisning 

i. 

1.3 Bedömning och betygssättning 


1.3.1 Lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers 

kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning. 



X 


1.3.2 Vid bedömning och betygssättning utgår lärarna från de nationella målen i 

kursplanerna och från betygskriterierna. 



X 


1.3.3 Betyg sätts och utfärdas, skriftliga bedömningar ges och betygskatalog förs 

enligt grundskoleförordningens krav.


7 (14) 




X 

Motivering 

Enligt 7 kap. 9 § grundskoleförordningen ska betyg inte sättas i ett ämne eller 

ämnesblock om en elev inte når upp till målen som enligt kursplanen ska ha 

uppnåtts i slutet av det nionde skolåret. Från och med den 15 juli 2008 ska i stället 

för betyg en skriftlig bedömning av elevernas kunskapsutveckling i ämnet 

eller ämnesblocket ges. Av bedömningen kan också framgå de stödåtgärder som 

har vidtagits. De skriftliga bedömningarna ska fogas till elevens slutbetyg. 

I Herrestorpskolan utformas skriftliga bedömningar, och i de exempel som Skolinspektionen 

tagit del av står till exempel att ”xx uppnår ej målen för årskurs 9 i 

svenska”. Hur långt en elev har nått i sin kunskapsutveckling och en tydlig 

redovisning i förhållande till målen i kursplanerna saknas emellertid. Vidare är 

de bedömningar som görs till stor del kopplade till elevernas beteenden som 

exempelvis otillräcklig närvaro, arbetsinsatser, läxläsning med mera. Eftersom 

skriftliga bedömningar är en del av elevens slutbetyg är det viktigt att elevens 

kunskapsutveckling framgår, även i ämnen där eleven inte ännu nått målen. 

Skolinspektionen bedömer att skolan inte upprättar skriftliga bedömningar i 

enlighet med grundskoleförordningen. De skriftliga bedömningarna måste förbättras 

så att de i högre grad ges i förhållande till målen i kursplanerna i respektive 

ämne. 

1.4 Genomförande av utbildningen 


1.4.1 Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans 

utbildning. 



X 


1.4.2 Eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet. 



X 

Åtgärder behövs


8 (14) 

1.4.3 Eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att 

arbeta i demokratiska former. 



X 


1.4.4 De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att göra 

skolan till en god miljö för elevernas utveckling och lärande. 



X 


1.4.5 Utbildningen i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och 

ligger till grund till fortsatt skolgång. 



X 


1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov 


1.5.1 Skolans undervisning anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter 

och tänkande. 



X 


1.5.2 Särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet. 



X 


1.5.3 Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller 

författningarnas krav. 



X 

Åtgärder behövs


9 (14) 


Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans arbete för att påverka 

och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta 

dem komma till uttryck i vardaglig handling samt skolans arbete för att ge eleverna en 

trygg miljö. 



2.1.1 Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande. 



X 


2.1.2 Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete. 



X 


2.1.3 Skolan har upprättat en plan mot kränkande behandling i enlighet med författningarna. 




X 

Motivering 








behandling. Av 14 a kap. 8 § skollagen ska huvudmannen se till att det inom 

varje särskild verksamhet och varje år upprättas en plan mot kränkande behandling 

med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra 



kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts


10 (14) 

ska tas in i efterföljande års plan. Vidare ska barn och elever vid den verksamhet 

för vilken planen gäller enligt 2 § förordningen om barns och elevers deltagande 

i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling medverka 

vid upprättandet, uppföljningen och översynen av planen mot kränkande behandling 

enligt 14 a kap. 8 § skollagen och likabehandlingsplanen enligt 3 kap. 

16 § diskrimineringslagen. 

Herrestorpskolan hade vid besökstillfället i januari 2009 en likabehandlingsplan 

Likabehandlingsplanen för Herrestorps Platschefsområde uppfyller i huvudsak 

kraven i lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling 

av barn och elever. Dock har de insatser som ingår i likabehandlingsplanen mer 

karaktären av generella långsiktiga åtgärder än av konkreta tidsbestämda åtgärder. 

De generella åtgärderna är uppdelade mellan verksamheten i förskola 1 – 5 

år samt skola/fritidshem 6 - 16 år. Således saknas konkreta insatser för varje särskild 

verksamhet som avses påbörjas och genomföras under det kommande året 

för att ytterligare förbättra resultatet av värdegrundsarbetet. Vidare framkommer 

i intervjuerna med eleverna att de inte har kännedom om likabehandlingsplanen 

och innehållet i denna. 

Skolinspektionen bedömer att nästkommande planer mot kränkande behandling 

behöver utvecklas genom att ange konkreta åtgärder som avses påbörjas eller 

genomföras under året utifrån aktuella kartläggningar, utöver de generella insatser 

som pågår kontinuerligt. Åtgärderna ska anpassas efter de behov som 

finns i de olika verksamheterna, förskola, grundskola och skolbarnsomsorg, 

inom platschefsområdet. Likaså bör elevernas medverkan vid skolans årliga 

upprättande, uppföljning och översyn av planen mot kränkningar förbättras. 


Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för 

skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra 

kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt 

resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan. 

3.1 Tillgång till likvärdig utbildning 


3.1.1 Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar. 



X 

Åtgärder behövs


11 (14) 

Motivering 

3.1.2 Skolan erbjuder eleverna språkval, elevens val samt modersmålsundervisning i 

enlighet med författningarna. 



X 


Motivering 

3.1.3 Skolan anordnar undervisning i svenska som andraspråk i enlighet med 

författningarna. 



X 


Motivering 

3.1.4 Skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering. 



X 


Motivering 

3.1.5 Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan 

föranleda en obetydlig kostnad för eleverna. 



X 


Motivering 

3.2 Personalens utbildning 


3.2.1 Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak 

bedriver.


12 (14) 



X 


Motivering 

3.2.2 Rektorn har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt. 



X 


Motivering 

3.3 Rektors ansvar 


3.3.1 Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare 

det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen. 



X 


Motivering 

3.3.2 Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna. 



X 


Motivering 


skolbarnsomsorg iakttas. 



X 


Motivering


13 (14) 



3.4.1 Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp 

och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i 

åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. 




X 

Motivering 

Enligt läroplanen för det obligatoriska skolväsendet m.m., Lpo 94, 2.8 Rektors 

ansvar, ansvarar rektorn för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande 

till de nationella målen. Detta kräver att undervisningsmålen ständigt 

prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. 

Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel mellan skolans personal 

och elever och i nära kontakt med såväl hemmen som det omgivande samhället. 

Rektorn arbetar medvetet och aktivt för att verksamheten inriktas på att nå de 

nationella målen och för att utveckla utbildningen. I det systematiska kvalitetsarbetet 

har skolan en samlad bild av måluppfyllelsen i de högre årskurserna 

genom betygsresultaten. En samlad bild på skolnivå av elevernas kunskapsutveckling 

i de lägre årskurserna saknas dock. 

Skolinspektionen bedömer att det systematiska kvalitetsarbetet i detta hänseende 

bör förbättras. 

3.4.2 Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller 

förordningens krav. 




X 

Motivering 

Enligt 3 § förordningen om kvalitetsredovisningen inom skolväsendet m.m. ska 





måluppfyllelse redovisas. Kvalitetsredovisningen ska, enligt 4 § förordningen 

om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m., utarbetas under medverkan 

av lärare, övrig personal och elever. Den ska också innehålla en uppföljning och 

utvärdering av likabehandlingsplanen i enlighet med 3 a § förordningen om 

kvalitetsredovisningen inom skolväsendet m.m., 3 kap. 16 § diskrimineringslagen 

och planer mot kränkande behandling enligt 14 a kap. 8 § skollagen.


14 (14) 

Skolinspektionen har tagit del av skolans kvalitetsredovisning för 2007. Kvalitetsredovisningen 

saknar till stor del en redovisning av skolans resultat och 

måluppfyllelse och analys av dessa, i förhållande till de nationella målen. De 

resultat som redovisas består mer av aktiviteter som genomförs än en bedömning 

av måluppfyllelsen. En sammanställning av elevernas kunskapsutveckling 

på skolnivå i en bredd av ämnen saknas likaså saknas åtgärder för ökad måluppfyllelse 

av de nationella målen. Beträffande uppföljningen av likabehandlingsplan 

är den snarare en beskrivning av hur arbetet med likabehandlingsplanen 

sker och vilka rubriker som ska ingå snarare än en uppföljning av densamma. 

I samtalen med eleverna framkommer vidare att de inte har kännedom om 

skolans kvalitetsredovisning och att de inte heller har medverkat i framtagandet. 

Inspektörerna bedömer att skolans kvalitetsredovisning måste utvecklas så att 

den ger en tydlig bild av hur skolan bedömer måluppfyllelsen av de nationella 

målen. Elevernas kunskapsutveckling bör redovisas och analyseras samt uppföljning 

och utvärdering av likabehandlingsplanen förbättras. Vidare ska eleverna 

medverka i utarbetandet av kvalitetsredovisningen. 

2009-05-08 Lund 

Ebba Svartz 

Martin Järnek 

Verica Stajanovic


Ljungenskolan 

Dnr 43-2008:437 


Regelbunden tillsyn i Ljungenskolan 

Grundskola 1-9 

Särskola 1-10 

Inledning 


besökt Ljungeskolan den 28 och 29 januari 2009. I slutet av denna rapport framgår vilka 













Underlag 


Ljungenskolan, dels den information som samlats in under besöket. I Ljungenskolan 

intervjuades rektorn, lärare, annan personal och elever i grund- och särskolan. Även 

annan information om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, 

eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. 



Tabell 1: Antal elever på Ljungenskolan 


Beskrivning av skolan/rektorsområdet 

Antal elever 



Särskola 23 

Källa: Ljungenskolan


2 (21) 

Ljungenskolan är belägen i Ljunghusen i södra delen av Vellinge kommun. Området är 

bebyggt med villor och sommarstugor. Skolan byggdes som lågstadie- och mellanstadieskola 

på 1970-talet och byggdes om i slutet av 1990-talet för att rymma den grundskola 

som den i dag är. 

Kommunens särskola har funnits på Ljungenskolan i cirka 10 år. Eleverna är placerade 

i såväl grundsärskolan som träningsskolan. 

En platschefsassistent stöttar rektorn i administrativa uppgifter, t.ex. budgetarbetet, och 

har också personalansvar för viss personal. Skolan har en ledningsgrupp med åtta pedagogrepresentanter, 

rektorn och platschefsassistenten. Åtta personer, så kallade kvalitetspiloter, 

har till uppgift att utveckla kvalitetsarbetet och arbetet med kvalitetsredovisningarna. 

De årskursvisa arbetslagen bildar tillsammans åtta arbetsenheter med var 

sin samordnare. 

Fritidshemsverksamhet på Ljungenskolan bedöms inte i denna rapport utan i en kommunövergripande 

verksamhetsrapport.


3 (21) 

Bedömningar 




1 Kunskaper 




nå målen. 



Ljungenskolan 

Riket 

2004 2005 2006 2007 2008 2008 

Andel (%) som ej nått målen i 

samtliga ämnen 

. . . . . . 

Källa: Uppgifter från skolan 2009-03-03 




Ljungenskolan 

Samtliga 

skolor i 


Kommungrupp 

2 Riket 3 

2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008 2008 


meritvärde 



ämnen 



237,6 235,5 229,3 235,6 239,6 222,9 215,0 209,3 

97 99 95 94 96 16 21 23 

100 100 96 99 99 96 91 89 

Källa: Skolverkets officiella statistik 2009-02-02 


2 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen 

3 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket


4 (21) 


Av granskningen framgår att utbildningen i särskolan har fokus på kunskapsuppdraget 

och att man har en uttalad ambition att anpassa undervisningen efter elevernas 

förutsättningar. Enligt Ljungenskolans kvalitetsredovisning når eleverna målen för 

grundsärskolan och träningsskolan utifrån sina individuella målsättningar. Uppgiften 

om elevernas måluppfyllelse är dock svår att bedöma eftersom särskolan ännu inte 

upprättar skriftliga omdömen i alla ämnen och då betyg i huvudsak inte har satts i 

grundsärskolan. 

Enligt intervjuade lärare och rektorn, når de yngre grundskoleeleverna samtliga ämnesmål 

i hög grad även om inga systematiska sammanställningar av kunskapsresultaten 

hittills gjorts på skol- eller gruppnivå (se ovan tabell 2). Av sammanställningar av 

de nationella ämnesproven för årskurs 5 framgår att en stor del av eleverna, omkring 95 

procent, nått målen i engelska och svenska sedan 2004 medan resultaten i matematik 

varit något sämre. 

Av tabell 3 framgår att en mycket stor del av eleverna i grundskolans årskurs 9 når de 

nationella ämnesmålen. Också i förhållande till analysverktyget SALSA (Skolverkets 

arbetsverktyg för lokala sambandsanalyser) ligger betygsresultaten sedan 2002 över 

vad som skulle kunna förväntas med hänsyn till vissa bakgrundsfaktorer bland eleverna 

4 . Det finns över åren en skillnad i meritvärde mellan pojkar och flickor. Skillnaderna, 

som är mindre än genomsnittet i riket, är till flickornas fördel. 

Resultaten på nationella ämnesprov i svenska, matematik och engelska överensstämmer 

med betygen. 



1.2.1 Lärarna följer fortlöpande upp resultaten i alla ämnen/ämnesområden i förhållande 

till styrdokumentens krav. 

4 4 Det modellberäknade värdet i SALSA tar hänsyn till olika bakgrundsfaktorer som föräldrars utbildningsnivå, 



5 (21) 

Skolform 

Grundskola 

Obligatorisk särskola 

Styrdokumentens mål 

och krav uppfylls 

huvudsakligen 

X 

X 


Motivering 



Skolform 

Grundskola 




huvudsakligen 

X 

X 


Motivering 


Skolform 

Grundskola 




huvudsakligen 

X 


X 

Motivering 

Enligt 7 kap.1 § särskoleförordningen ska läraren i en skriftlig individuell utvecklingsplan 

ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i relation till målen 

i varje ämne eller ämnesområde som eleven får undervisning i, och sammanfatta 

vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så 

långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. 

Genomförda intervjuer visar att grundsärskolans elever inte erhåller skriftliga 

omdömen.


6 (21) 

Skolinspektionen konstaterar att skriftliga omdömen måste upprättas i grundsärskolan 

i alla ämnen som eleven får undervisning i. 





Skolform 

Grundskola 



huvudsakligen 

X 


Motivering 



Skolform 

Grundskola 




huvudsakligen 

X 

X 


Motivering


7 (21) 

1.3.3 Betyg sätts, intyg och studieomdömen utfärdas samt betygskatalog förs enligt förordningarnas 

krav. 

Skolform 

Grundskola 




huvudsakligen 

X 

X 


Motivering 




utbildning. 

Skolform 

Grundskola 




huvudsakligen 

X 


X 

Motivering 

Enligt avsnitt 2 i läroplanen ska mål att sträva mot ange inriktningen på skolans 

arbete. De anger därmed en önskad kvalitetsutveckling i skolan. 

Intervjuade lärare uppger att de oftast planerar undervisningen utifrån kursplanernas 

uppnåendemål och betygskriterierna och mer sällan utifrån strävansmålen. 

I vissa ämnen i de äldre årskurserna, t.ex. i undervisningen i naturorienterande 

ämnen som i huvudsak bedrivs ämnesövergripande, utgör kursplanernas 

och läroplanens strävansmål i högre grad utgångspunkt för hur undervisningen 

läggs upp. I de yngre årskurserna har lärarna ambitionen att strävansmålen ska 

styra hur man lägger upp temaarbeten, men det är sällan man har strävansmålen 

i kursplanerna framför sig i planeringsarbetet. Flera intervjuade lärare efterlyser 

att det ges utrymme att kontinuerligt i kollegiet diskutera strävansmålen 

och de olika ämnenas syfte och roll i utbildningen. 

Skolinspektionen bedömer att läroplanens och kursplanernas strävansmål i högre 

grad behöver styra undervisningens planering och genomförande i grundskolan.


8 (21) 

1.4.2 Elevernas ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet 

och eleverna i den obligatoriska särskolan utvecklar sitt eget sätt att lära och tillit 

till sin egen förmåga. 

Skolform 

Grundskola 




huvudsakligen 

X 


X 

Motivering 

Läraren ska, enligt avsnitt 2.3 i läroplanen, se till att alla elever får ett reellt inflytande 

på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll och detta inflytande 

ska öka med elevernas stigande ålder och mognad. Rektorn ska se till att 

arbetsformerna utvecklas så att elevinflytande gynnas. För att eleverna ska kunna 

få möjligheter att påverka undervisningens innehåll är det samtidigt en viktig 

förutsättning att klargöra målen för utbildningen. 

I Ljungenskolans grundskola har eleverna inflytande över sitt lärande främst 

genom att de får välja redovisningsformer och arbetssätt. Däremot har eleverna 

sällan inflytande på planeringen av undervisningen och val av stoff. Det är inte 

självklart att elevernas inflytande ökar med stigande ålder och mognad utan 

omfattningen av elevinflytandet tillåts variera från lärare till lärare. Eleverna 

uppger själva i intervjuerna att det är bekvämare och lättare att få bra betyg om 

läraren bestämmer innehållet i undervisningen. Enligt en elevenkät uppger endast 

hälften av eleverna att de får utvärdera undervisningen. På skolan pågår för 

närvarande inget gemensamt arbete för att öka elevernas inflytande. 

Skolinspektionen bedömer att Ljungenskolan behöver utveckla sina arbetsformer 

så att alla elever i takt med ålder och mognad får ett allt större inflytande 

över undervisningens innehåll. 


arbeta i demokratiska former och eleverna i den obligatoriska särskolan ges möjlighet 

till inflytande över hur deras utbildning utformas och till att påverka, vara 

delaktiga och ta ansvar.


9 (21) 

Skolform 

Grundskola 




huvudsakligen 

X 

X 


Motivering 


skolan till en god miljö för elevernas utveckling och lärande 

Skolform 

Grundskola 




huvudsakligen 


X 

X 

Motivering 

Enligt läroplanens avsnitt 2.5 ska samarbetsformer mellan förskoleklass, skola 

och fritidshem utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling. För att 

stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv ska skolan 

också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan samt med 

de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Samarbetet ska utgå från 

de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. 

Läraren ska utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskolan och 

gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. 

Mellan förskolorna i Ljungenskolans upptagningsområde och skolan fungerar 

samarbetet väl när det gäller att överföra information om barn i behov av särskilt 

stöd. Även den sociala ”inskolningen” av barnen sker efter tydliga rutiner 

som ger barnen en trygghet och kontinuitet när de ska börja i förskoleklassen. I 

princip förekommer dock inget organiserat erfarenhets- och kunskapsutbyte 

mellan skolans lärare och personalen i förskolan som syftar till att skapa en ”röd 

tråd” i barnens utveckling och lärande. 

Särskolan vid Ljungenskolan bedrivs i samma skolbyggnad som grundskolan, 

men i särskilda lokaler. Barn upp till 12 år har också sitt fritidshem i dessa lokaler. 

Eleverna i särskolan och grundskolan har få dagliga mötesplatser, t.ex. är 

rasterna inte utlagda så att de äldre eleverna från de olika skolformerna har möjlighet 

att umgås under rasttid. På skolan har under senare tid lärare i olika årskurser 

och skolformer auskulterat hos varandra. Detta initiativ uppskattas, inte


10 (21) 

minst av särskolans personal som upplever att samverkan med grundskolan 

hittills varit otillräcklig. 

Skolinspektionen bedömer att särskolan och grundskolan i högre grad behöver 

samarbeta såväl på elev- som skolnivå för att berika varje elevs mångsidiga utveckling. 

Även personal från förskoleklass och förskola behöver utveckla sitt 

kunskaps- och erfarenhetsutbyte. 


ligger till grund för fortsatt skolgång. 

Skolform 




huvudsakligen 

X 


Motivering 





Skolform 

Grundskola 




huvudsakligen 

X 

X 


Motivering


11 (21) 


Skolform 

Grundskola 




huvudsakligen 

X 

X 


Motivering 



Skolform 

Grundskola 




huvudsakligen 

X 

X 


Motivering 





trygg miljö. 




Skolform 

Grundskola 




huvudsakligen 

X 

X 

Åtgärder behövs


12 (21) 

Motivering 


Skolform 

Grundskola 




huvudsakligen 

X 

X 


Motivering 


Skolform 

Grundskola 




huvudsakligen 

X 


X 

Motivering 


och elever upphörde att gälla den 1 januari 2009. Därefter gäller i stället 14 a kap. 

skollagen (1995:1100, ändrad genom 2008:571) och den nya diskrimineringslagen 

(2008:567). Detta innebär att skolorna från och med den 1 januari 2009 ska beakta 

bestämmelserna i två regelverk för att garantera samma materiella skydd mot 

diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. De nya bestämmelserna 

innebär dock i sak inga större förändringar. Det finns inget som hindrar att skolan 

för samman de planer som ska upprättas till ett dokument. Skolinspektionen 

har sedan den 1 januari endast tillsyn över arbetet mot kränkande behandling 

(14 a kap. skollagen). 

Enligt 14 a kap. 8 § skollagen ska huvudmannen se till att det varje år upprättas 

en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra 


för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under 

det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har 

genomförts ska tas in i efterföljande års plan.


13 (21) 

Ljungenskolan hade vid besökstillfället i januari 2009 en likabehandlingsplan 

daterad oktober 2008. En ny årlig plan mot kränkande behandling kommer att 

upprättas under vårterminen 2009. Planen berör utöver arbetet mot diskriminering 

och trakasserier också arbetet för att motverka och förebygga kränkande 

behandling . Den beskriver såväl ett återkommande förebyggande arbete mot 

kränkande behandling som planerade konkreta åtgärder för innevarande läsår. 

De planerade åtgärderna för innevarande läsår behöver dock i högre grad utgå 

från en aktuell kartläggning av situationen på skolan och de behov som kan 

framkomma i en sådan. T.ex. uppmärksammar planen inte det förhållandet att 

yngre grundskoleelever med jämna mellanrum retar särskolans elever. Visserligen 

tar särskolans personal dessa kränkningar på allvar och riktar förebyggande 

insatser i berörda klasser. Det finns dock anledning för skolan att strukturera 

detta förebyggande arbete och beskriva det i sin årliga plan för att minimera 

risken att motsvarande situationer uppkommer i framtiden. 

Sammantaget bedömer Skolinspektionen att Ljungenskolans likabehandlingsplan, 

i de delar den berör kränkande behandling, i huvudsak uppfyller kraven i 

14 a kap. skollagen men att den behöver kompletteras i ovan nämnda avseenden. 

Beträffande fritidshemmens årliga plan mot kränkande behandling, se särskild 

rapport för skolbarnsomsorgen. 









Skolform 

Grundskola 




huvudsakligen 

X 


X


14 (21) 

Motivering 

I den nationella kursplanen i engelska för grundsärskolan finns mål att uppnå 

för årskurs 5 och för när eleven avslutat sin skolgång. Likaså finns i kursplanerna 

mål att uppnå för årskurs 5 och för när eleven avslutat skolgången i naturorienterande 

och samhällsorienterande ämnen. 

I Ljungenskolan börjar eleverna inte med engelska förrän i årskurs 6. Därmed 

ges eleverna inte möjlighet att nå målen för årskurs 5. 

Intervjuade elever liksom en förälder som kontaktat Skolinspektionen har haft 

uppfattningen att vissa väsentliga kursplanemål för de samhällsorienterande 

och naturorienterande ämnena inte berörs i undervisningen i tillräcklig utsträckning. 

Detta gäller mål hänförliga till ämnena historia och religion samt mål 

relaterade till fysik och kemi. Intervjuad personal har å sin sida uppgivit att 

dessa mål behandlas inom ramen för teman. 

Skolinspektionen bedömer att grundsärskolan vid Ljungenskolan behöver säkerställa 

att alla elever, utifrån sina förutsättningar, ges förutsättningar att nå 

samtliga mål i grundsärskolans kursplaner. 



Skolform 

Grundskola 




huvudsakligen 

X 


X 

Motivering 

I timplanerna för grundskolan, grundsärskolan och träningsskolan anges ett 

visst antal timmar för elevens val. Undervisningen syftar enligt 2 kap. 19 och 20 

§§ i grundskoleförordningen respektive särskoleförordningen till att fördjupa 

och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen eller, i träningsskolan, ämnesområden. 

Undervisningen ska till sitt innehåll och sin inriktning vara förenlig 

med målen i den kursplan eller de kursplaner som gäller det ämne eller ämnen 

(ämnesområden) som utgör elevens val. Styrelsen ska erbjuda eleverna ett 

allsidigt urval av ämnen som elevens val. 

I skolans timplan för grundsärskolan har inte tid avsatts för elevens val och 

genomförda intervjuer visar att eleverna i praktiken inte erbjuds någon sådan 

undervisning kontinuerligt.


15 (21) 

Skolinspektionen bedömer att skolan behöver vidta åtgärder så att särskoleeleverna 

erbjuds elevens val. 

3.1.3 Skolan anordnar undervisning i svenska som andraspråk i enlighet med författningarna. 

Skolform 

Grundskola 




huvudsakligen 

X 

X 


Motivering 


Skolform 

Grundskola 




huvudsakligen 

X 

X 


Motivering 


föranleda obetydlig kostnad för eleverna. 

Skolform 

Grundskola 




huvudsakligen 

X 

X 

Åtgärder behövs


16 (21) 

Motivering 

3.1.6 Barn och ungdomar tas emot i enlighet med författningarna 

Skolform 




huvudsakligen 

X 


Motivering 

3.1.7 Elever som i den obligatoriska särskolan har slutfört årskurs 9 kan få fortsatt utbildning 

i årskurs 10. 

Skolform 




huvudsakligen 

X 


Motivering 

3.1.8 Elever mottagna i särskolan och som får sin undervisning i grundskolan följer 

särskolans kursplaner. 

Skolform 




huvudsakligen 

X 


Motivering 


Bedömningspunkter


17 (21) 


bedriver. 

Skolform 

Grundskola 




huvudsakligen 

X 

X 


Motivering 


Skolform 

Grundskola 




huvudsakligen 

X 

X 


Motivering 





Skolform 

Grundskola 




huvudsakligen 

X 

X 


Motivering


18 (21) 


Skolform 

Grundskola 




huvudsakligen 

X 

X 


Motivering 

3.3.3 Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola 

och skolbarnsomsorg iakttas. 

Skolform 

Grundskola 




huvudsakligen 

X 

X 


Motivering 

3.3.4 Rektorn i särskolan fattar beslut om avvikelser från särskolans timplan, 

som krävs med hänsyn till undervisningens uppläggning i grundskolan. 

Skolform 

Grundskola 




huvudsakligen 

X 


Motivering


19 (21) 




och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder 

för att förbättra måluppfyllelsen. 

Skolform 

Grundskola 




huvudsakligen 


X 

X 

Motivering 

Enligt avsnitt 1 i läroplanen måste skolans verksamhet utvecklas så att den svarar 

mot uppställda mål. Huvudmannen har ett givet ansvar för att så sker. Den 

dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är 

förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att undervisningsmålen 

ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder 

prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel mellan 

skolans personal och elever och i nära kontakt med såväl hemmen som med 

det omgivande samhället. Skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar 

mot uppställda mål. Huvudmannen har ett givet ansvar för att så sker. Den dagliga 

pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar 

för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att undervisningsmålen 



skolans personal och elever och i nära kontakt med såväl hemmen som med det 

omgivande samhället. 

På Ljungenskolan finns en tydlig ambition att få till stånd ett effektivt kvalitetsarbete. 

De utvärderingsverktyg och strategier som skolans s.k. kvalitetspiloter 

nu håller på att ta fram har, enligt Skolinspektionens bedömning, förutsättningar 

att få till stånd en fungerande mål- och resultatstyrning av Ljungenskolan. 

Ytterligare arbete krävs dock innan detta kan bli verklighet. Idag ägnar personalen 

stor energi åt att utvärdera kommunala mål som inte direkt är kopplade 

till skolans nationella uppdrag. 

Skolinspektionen bedömer att Ljungenskolan behöver lägga ytterligare kraft på 

att följa upp och utvärdera resultaten i förhållande till en större bredd av de 

nationella målen. Av särskild vikt är att skolan och ytterst rektorn, kontinuerligt 

följer upp och sammanställer de yngre elevernas kunskapsutveckling i alla ämnen. 

Även särskoleelevernas kunskapsutveckling behöver mer systematiskt 

följas upp och utvärderas. Skolan behöver också, i högre grad än vad som görs i


20 (21) 

dag, kritiskt analysera och bedöma sina resultat i förhållande till de nationella 

målen och utifrån dessa analyser identifiera relevanta förbättringsåtgärder. 


krav. 

Skolform 

Grundskola 




huvudsakligen 


X 

X 

Motivering 

Enligt förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet ska arbetet med 

kvalitetsredovisning främja skolornas kvalitetsarbete och därigenom bidra till 

att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningarna syftar 

även till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. 

Kvalitetsredovisningarna skall innehålla en bedömning av i vilken utsträckning 

de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för 

vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan eller fritidshemmet avser 

att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna skall verksamhetens 

förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse 

redovisas. 

Skolans kvalitetsredovisning ska utarbetas under medverkan av lärare, övrig 

personal och elever. Elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet 

med kvalitetsredovisning. 

Ljungenskolan upprättar årligen en kvalitetsredovisning som omfattar verksamheten 

i förskoleklass, grundskola, särskola och fritidshem. Elevernas kunskapsresultat 

redovisas kortfattat i form av genomsnittligt meritvärde och resultat 

på nationella prov. Även andra resultat från elevenkäter, t.ex. trygghet och 

elevinflytande redovisas. Särskoleelevernas måluppfyllelse anges också men i 

svepande termer ”Måluppfyllelsen är mycket god. Eleverna når målen för särskolan”. 

I kvalitetsredovisningen analyseras inte de redovisade resultaten och 

det saknas också i praktiken helt skrivningar kring hur man bedömer resultaten 

i förhållande till de krav som finns i styrdokumenten. De åtgärder som föreslås 

saknar i viss mån konkretion och är inte alltid kopplade till visade brister. T.ex. 

redovisas relativt otillfredsställande resultat från enkäter kring elevinflytande. I 

kvalitetsredovisningen görs ingen analys och bedömning av enkätresultaten. 

Inte heller finns några åtgärder för att förbättra elevinflytandet beskrivna. Personalen 

liksom rektorn anser att kvalitetsredovisningen ännu inte fungerar som 

den är tänkt, nämligen som ett verktyg för att självkritiskt granska den egna


21 (21) 

verksamheten och identifiera och åtgärda svagheter och tillkortakommanden . 

Skolinspektionen bedömer att Ljungenskolan i sin kvalitetsredovisning i högre 

grad behöver analysera och bedöma verksamhetens resultat i förhållande till de 

nationella målen och i de fall måluppfyllelsen är låg, föreslå konkreta åtgärder 

som syftar till att höja måluppfyllelsen. Redovisningen behöver också innehålla 

fler resultatmått på elevernas kunskapsutveckling än i dag. 

Eleverna behöver vidare ta mer aktiv del i utarbetandet av kvalitetsredovisningen 

och deras föräldrar måste ges möjlighet att delta. Inget av detta sker i dag på 

annat sätt än genom medverkan i enkäter, vilket inte är tillräckligt. 

2009-05-08 Lund 



Andrés Brink



Dnr 43-2008:437 

Regelbunden tillsyn i Rosentorpskolan 


Grundskola årskurserna 1–9 

Inledning 


besökt Rosentorpskolan den 11 mars 2009. I slutet av denna rapport framgår vilka som 

varit ansvariga för den regelbundna tillsynen. 





(www.skolinspektionen.se/Tillsyn) 







Underlag 

Underlaget för Skolinspektionens bedömning är dels dokument från Rosentorpskolan, 

dels den information som samlats in under besöket. I Rosentorpskolan intervjuades 

rektorn, lärare, annan personal och elever Även annan information om kommunen och 

skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på 

annat sätt, har använts. 



Tabell 1: Antal elever på Rosentorpskolan 


Beskrivning av Rosentorpskolan 

Antal elever 



Källa: Uppgifter från skolan 11 mars 2009 

Rosentorpskolan ligger i Vellinge tätort i Vellinge kommun. I skolans äldsta byggnad 

har det bedrivits skola sedan tidigt 1900-tal. Utöver den gamla byggnaden har skolan


2 (16) 

en paviljong byggd 1974. Sedan 1997 bedriver skolan undervisning i grundskolans 

samtliga årskurser. Skolan saknar lokaler för hem- och konsumentkunskap, bild samt 

samlingssal. Dessa lokaler kommer att saknas även efter ombyggnaden. 

Vid inspektionstillfället renoverades stora delar av skolan till följd av mögelskador. 

Den därigenom uppkomna lokalbristen har lett till att årskurserna 3 till 5 åker buss till 

Skanörs skola där de får sin undervisning under läsåret. De ansvariga lärarna för dessa 

årskurser följer med, så utöver omställningen gällande lokaler förändras inte elevernas 

undervisning till följd av flytten. 

Rektorn har personalansvar för cirka 80 medarbetare som är indelade i tre arbetsenheter. 

En platschefsassistent har ansvar för administrativa uppgifter och viss personal.


3 (16) 

Bedömningar 




1 Kunskaper 




nå målen. 



Rosentorpsskolan 

2004 2005 2006 2007 2008 

Andel (%) som nått målen i 


. . . . . 

Källa: Uppgifter från skolan, 11 mars 2009. 



2007 2008 

Rosen- 

Riket 

Rosen- 

Riket 

torpssko- 

torpssko- 

lan 

lan 

Andel (%) elever 

som nått kravnivån 

på samtliga 

delprov på de 

nationella ämnesproven 

Engelska 88 85 92 87 

Matematik 86 72 96 73 

Svenska 86 71 94 72 

Källa: Uppgifter från skolan, 11 mars 2009. Uppgifter på riksnivå för variabeln nationella 

ämnesprov presenteras utifrån ett obundet slumpvis urval om 200 skolor, från vilka Skolverket 

samlar in uppgifter om måluppfyllelse på de nationella ämnesproven.


4 (16) 


Rosentorpsskolan 

Samtliga 

skolor i 


Kommungrupp 

2 Riket 3 

2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008 2008 


meritvärde 

Andel (%) som 

nått målen i 


195,8 188,5 209,1 209,8 211,9 223,5 216,7 209,3 

60 55 66 80 73 84 79 77 


till nationellt 

88 80 86 100,0 91 96 91 89 

program 

Källa: Skolverkets skoldatablad, 16 februari 2009. 


Rosentorpsskolan präglas av att nästan samtliga elever når målen i svenska, engelska 

och matematik under de senaste två åren. På de nationella ämnesproven i åk 9 har nästan 

100 % av eleverna nått kravnivån i de tre ämnena, enligt skolverkets statistik. De 

goda resultaten på de nationella ämnesproven ligger stabilt över tid. Däremot utmärker 

sig skolan negativt rörande elever som nått målen i alla ämnen, något som i synnerhet 

gäller för åren 2005 och 2006 med en anmärkningsvärt låg andel elever med slutbetyg i 

alla ämnen. Resultaten pekar på att skolan har tendenser till en så kallad ”treämnesskola”, 

det vill säga att undervisningens fokus i allt för hög grad riktas mot de tre behörighetsgivande 

ämnena. 

Skolan saknar en samlad bild av i vilken grad eleverna i årskurs 5 når målen i samtliga 

ämnen. Däremot redovisas att strax under 90 % av eleverna når målen på de nationella 

ämnesproven i årskurs 5. 

Med tanke på de goda resultaten i svenska, engelska och matematik – både vad gäller 

ämnesprov och måluppfyllelse vid fullgjord skolgång – vill Skolinspektionen peka på 

behovet av vidare analys och åtgärder för att öka alla elevers måluppfyllelse i samtliga 

ämnen. 

1 


2 


3 



5 (16) 







X 


Motivering 





X 


Motivering 





X 

Motivering 

Enligt 7 kap. 2 § grundskoleförordningen ska en skriftlig individuell utvecklingsplan 

upprättas i samband med utvecklingssamtal minst en gång per termin. 

Planen ska innehålla omdömen om elevens kunskapsutveckling i relation till 

målen i varje ämne som eleven får undervisning i, och sammanfatta vilka insatser 

som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som 

möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. 

Individuella utvecklingsplaner (IUP) upprättas på Rosentorpsskolan för samtliga 

elever. Som underlag för IUP används en kommungemensam mall där elevernas 

sociala såväl som kunskapsmässiga utveckling bedöms. 

De skriftliga omdömen som ges i samband med de individuella utvecklingsplanerna 

följer en matris där samtliga ämnen ingår och bedöms i enlighet med ett 

kodsystem. Till viss del ger dessa en bild om eleven uppnått eller inte uppnått 

de nationella kursplanemålen. Omdömena innehåller dock även rikligt med 

beskrivningar av elevernas uppträdande, som saknar anknytning till kursplanemålen 

i enskilda ämnen. 

Skolinspektionen bedömer att de individuella utvecklingsplanerna behöver


6 (16) 

förbättras till sitt innehåll genom att de skriftliga omdömena renodlas i förhållande 

till elevernas kunskapsutveckling och måluppfyllelse i de enskilda ämnena. 







X 


Motivering 





X 


Motivering 


enligt grundskoleförordningens krav. 




X 

Motivering 

I 7 kap. 9 § grundskoleförordningen anges att för en elev som inte når upp till 

kursplanens mål i ett ämne i slutet av det nionde skolåret ska istället en skriftlig 

bedömning av elevens kunskapsutveckling i ämnet eller ämnesblocket ges. Av 

bedömningen kan också framgå de stödåtgärder som har vidtagits. 

I 7 kap. 19 § grundskoleförordningen anges att det i 26 § förvaltningslagen finns 

bestämmelser om rättelse av skrivfel och liknande. Rektorn får besluta om rättelse 

av betyg. I sådana fall skall ett nytt terminsbetyg, slutbetyg eller betyg över 

prövning utfärdas. Om det är möjligt skall det felaktiga betyget förstöras. Rättelsen 

skall antecknas i betygskatalogen. 

Rosentorpsskolan har elever som avslutat grundskolan utan att ha nått målen i


7 (16) 

alla ämnen, således har dessa elever inte heller fått betyg i alla ämnen. 

Rosentorpskolan upprättar inga skriftliga bedömningar för dessa elever. 

I Rosentorpskolans betygskatalog finns ett flertal betyg som ändrats, i ett fall är 

betyget ändrat flera gånger. Dessa ändringar är osignerade och det framgår inte 

om ändringen är rättelser av skrivfel eller om betygen är ändrade av någon annan 

anledning, såsom exempelvis en förändrad bedömning, vilket inte är tillåtet 

när betyg väl satts. 

Skolinspektionen bedömer att Rosentorpskolan behöver utfärda skriftliga bedömningar 

till elever som inte når målen i ett eller flera ämnen enligt grundskoleförordningens 

krav. Vidare behöver Rosentorpskolan föra betygskatalog på ett 

sådant sätt att det framgår att rättelser av betyg sker i enlighet med grundskoleförordningens 

och förvaltningslagens krav. 




utbildning. 



X 


Motivering 





X 

Motivering 

Enligt 4 kap. 2 § skollagen ska eleverna ha inflytande över hur deras utbildning 

utformas. I läroplanen anges att skolan ska sträva efter att varje elev successivt 

utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan. 

Vidare föreskriver läroplanen att läraren tillsammans med eleverna ska planera 

och utvärdera undervisningen. Detta för att förbereda eleverna för delaktighet 

och medansvar samt för de rättigheter och skyldigheter som präglar ett demokratiskt 

samhälle. Rektorn har ett särskilt ansvar för att skolans arbetsformer 

utvecklas så att ett aktivt elevinflytande gynnas. 

I intervjuerna framkommer att eleverna på Rosentorpsskolan i viss utsträckning 

har inflytande över arbetsformer och redovisningsformer men att inflytandet


8 (16) 

varierar mellan lärare och ämnen. Vidare saknar eleverna i stor utsträckning 

inflytande över undervisningens innehåll. 

Skolinspektionen bedömer att skolan behöver skapa ett gemensamt förhållningssätt 

och hitta former för att öka elevernas inflytande över arbetssätt, arbetsformer 

och undervisningens innehåll samt se till att inflytandet ökar i takt med 

stigande ålder och mognad. 





X 


Motivering 





X 


Motivering 





X 


Motivering 







X 

Åtgärder behövs


9 (16) 

Motivering 





X 

Motivering 

I 5 kap. 2 § grundskoleförordningen anges att en elev ska få studiehandledning 

på sitt modersmål, om eleven behöver det. 

Vid intervjun med rektorn framkom att det på Rosentorpsskolan fanns elever 

med behov av studiehandledning på sitt modersmål men att dessa elever inte 

gavs detta. 

Skolinspektionen bedömer att Rosentorpsskolan behöver vidta åtgärder så att 

alla elever i behov av studiehandledning på respektive modersmål ges detta 

stöd. 





X 


Motivering 





trygg miljö. 






X 

Åtgärder behövs


10 (16) 

Motivering 




X 


Motivering 





X 

Motivering 











Enligt skollagen ska huvudmannen se till att det varje år upprättas en plan med 

en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande 

behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för 

vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande 

året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska 

tas in i efterföljande års plan. Planen ska enligt skollagen upprättas, följas upp 

och ses över under medverkan av barnen eller eleverna vid den verksamhet för 

vilken planen gäller. Utformningen och omfattningen av barnens eller elevernas 

deltagande ska enligt 2 § förordning om barns och elevers deltagande i arbetet 

med planer mot diskriminering och kränkande behandling anpassas efter deras 

ålder och mognad. 

Rosentorpsskolan har en likabehandlingsplan, daterad 21 september 2006, som 

har tillkommit efter diskussioner med personalgruppen, elevrådet har tagit del 

av planen men inte deltagit i upprättandet av den. Planen innehåller beskrivningar 

av hur det förebyggande arbetet ska bedrivas samt rutiner för hantering 

och dokumentation av skolans arbete vid enstaka eller återkommande kränk-


11 (16) 

ningar. Däremot saknas såväl kartläggning som tidssatta åtgärder som hör 

samman med den konkreta verksamheten. I planen saknas även en redovisning 

om förbudet för vuxna i verksamheten att kränka barn och elever samt rutiner 

för insatser om detta sker. 

Skolinspektionen bedömer att skolan behöver vidta åtgärder för att upprätta en 

årlig plan mot kränkande behandling i enlighet med författningarna. Arbetet 

med en ny plan ska också bygga på ett större deltagande av barn och elever än 

vad som skett vid arbetet med den nuvarande likabehandlingsplanen. 











X 


Motivering 






X 

Motivering 

I 2 kap. 19-20 §§ grundskoleförordningen anges att det inom elevens val ska 

bedrivas undervisning som syftar till att fördjupa eller bredda elevens kunskaper 

i ett eller flera ämnen samt att undervisningen ska vara förenlig med målen i 

de nationella kursplanerna. 7 kap. 19-20 §§ grundskoleförordningen anger också 

att det som språkval ska erbjudas minst två av språken franska, spanska och 

tyska. Utöver dessa språk ska även bland annat svenska eller engelska erbjudas 

om eleven eller elevens vårdnadshavare önskar det. 

På Rosentorpskolan saknas elevens val, däremot har skolan schemalagd tid i 

något man kallar ”extra studietid”. I intervjuer med elever såväl som med lärare


12 (16) 

framkommer att denna tid i första hand ägnas åt läxläsning och repetition av 

tidigare bedriven undervisning samt att den i vissa fall var frivillig. 

Eleverna på Rosentorp ges inte språkval i enlighet med förordningen såtillvida 

att svenska och engelska endast erbjuds de elever som riskerar att inte nå målen 

för godkänt i dessa ämnen. De elever som bedöms nå målen för godkänt i 

svenska och engelska stängs därmed ute från möjligheten att välja något av dessa 

språk som språkval. 

Skolinspektionen bedömer att Rosentorpskolan behöver vidta åtgärder för att 

erbjuda elevens val samt språkval, enligt grundskoleförordningens krav. 






X 

Motivering 

Av 2 kap. 15-16 §§ grundskoleförordningen framgår att undervisning i svenska 

som andraspråk ska anordnas om det behövs, för elever med ett annat modersmål 

än svenska. Undervisningen ska anordnas i stället för undervisning i svenska 

och ska följa kursplanen för ämnet. 

På Rosentorpskolan får de elever som bedöms ha behov av ämnet svenska som 

andraspråk stöd i ämnet vid några tillfällen i veckan av lärare från en central 

enhet i Vellinge kommun. Svenska som andraspråk betraktas inte som ett eget 

ämne som ska anordnas i stället för ämnet svenska. 

Skolinspektionen bedömer att skolan behöver vidta åtgärder för att anordna 

svenska som andraspråk så att det motsvarar kraven i förordningen och kursplanen 

för ämnet. 




X 


Motivering


13 (16) 





X 


Motivering 




bedriver. 



X 


Motivering 




X 


Motivering 







X 


Motivering


14 (16) 




X 


Motivering 





X 


Motivering 









X 

Motivering 

Enligt läroplanen måste skolans verksamhet utvecklas så att den svarar mot 

uppställda mål. Huvudmannen har ett givet ansvar för att så sker. Den dagliga 

pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar 

för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att undervisningsmålen 



skolans personal och elever och i nära kontakt med såväl hemmen som med det 

omgivande samhället. Enligt läroplanens har rektorn som pedagogisk ledare och 

chef för lärarna och övrig personal i skolan det övergripande ansvaret för att 

verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen. Rektorn ansvarar 

för att en arbetsplan upprättas samt för att skolans resultat följs upp och utvärderas 

i förhållande till de nationella målen och till målen i skolplanen och 

den arbetsplanen. Rektorn har ansvaret för skolans resultat. 

Ett systematiskt arbete för att samla in och ta till vara resultaten av skolans arbete 

genomförs inte på Rosentorpskolan. De enskilda lärarnas arbete dokumente-


15 (16) 

ras och följs upp på klass- och ämnesnivå men en genomgripande dokumentation 

och uppföljning saknas på skolnivå. Exempelvis saknas det på skolnivå en 

bild av elevernas kunskapsresultat i alla ämnen i de lägre årskurserna. 

Skolinspektionen bedömer att Rosentorpskolan behöver lägga ytterligare kraft 

på att följa upp och utvärdera resultaten i förhållande till de nationella målen på 

skolnivå, till exempel i förhållande till elevinflytande och andra viktiga nationella 

mål. Skolan behöver också, i högre grad än vad som görs i dag, kritiskt analysera 

och bedöma sina resultat i förhållande till de nationella målen och utifrån 

dessa analyser identifiera relevanta förbättringsåtgärder. 






X 

Motivering 





Kvalitetsredovisningarna ska innehålla en bedömning av i vilken utsträckning 



att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna ska verksamhetens 

förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. 




Rosentorpskolan upprättar årligen en kvalitetsredovisning som omfattar verksamheten 

i förskoleklass, grundskola och fritidshem. I denna ingår beskrivningar 

av den bedrivna verksamheten, nya mål för verksamheten och vissa åtgärder 

för att nå de uppsatta målen. Redovisningen präglas dock av att beskrivning och 

utvärdering i stor utsträckning flyter samman vilket gör det svårt att avgöra i 

vilken utsträckning tidigare åtgärder lett till ökad måluppfyllelse. En samlad 

redovisning av resultat i form av exempelvis meritvärde eller måluppfyllelse i 

åk 5 saknas helt. Av kvalitetsredovisningen är det svårt att utläsa i vilka ämnen 

skolan lyckas bra eller mindre bra med elevernas måluppfyllelse då den endast 

redovisar resultaten i svenska, engelska och matematik. 

Vidare är det svårt att se vilka åtgärder man avsett att vidta för att öka måluppfyllelsen. 

De åtgärder som anges är av en mer generell natur och saknar en tydlig 

tidsaspekt. Av redovisningen framgår inte heller om eleverna varit delaktiga


16 (16) 

i utarbetandet av dokumentet. 

Skolinspektionen bedömer att Rosentorpskolan i sin kvalitetsredovisning i högre 

grad behöver analysera och bedöma verksamhetens resultat i förhållande till de 

nationella målen och i de fall måluppfyllelsen är låg, föreslå konkreta åtgärder 

som syftar till att höja måluppfyllelsen. Redovisningen behöver också innehålla 

fler resultatmått på elevernas kunskapsutveckling än i dag. Eleverna behöver 

vidare ta mer aktiv del i utarbetandet av kvalitetsredovisningen och deras föräldrar 

måste ges möjlighet att delta. 

2009-05-08 Lund 

Andrés Brink 

Lennart Hansson



Dnr 2008:437 

Regelbunden tillsyn i Sandeplanskolan 


Grundskola årskurserna 1-9 

Inledning 


besökt Sandeplanskolan den 11 och 12 februari 2009. I slutet av denna rapport framgår 

vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen. 












Underlag 


Sandeplanskolan, dels den information som samlats in under besöket. I Sandeplanskolan 

intervjuades rektorn, lärare, annan personal, elever och föräldrar. Även annan information 

om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, 




Tabell 1: Antal elever på Sandeplanskolan 



Antal elever 



Källa: Sandeplanskolan


2 (13) 

Sandeplanskolan är belägen i Höllviken i södra delen av Vellinge kommun. Upptagningsområdet 

är i huvudsak bebyggt med villor och sommarstugor. Skolan byggdes på 

1970-talet och den har sedan byggt till i omgångar för att bilda den F-9 grundskola den 

är idag. Inom skolans område ligger också förskola med ca 160 barn, fördelade på tre 

enheter och fritidshem och fritidsgård.. 

Grundskolan F-9 är indelad i tre enheter: blå, gul och röd. Varje enhet består av 2-3 

arbetslag, F-2, 3-5 och alt. F-5 och 6-9. Personal och elever är knutna till en enhet. Daglig 

samverkan sker inom arbetslagen och den utgår från de gemensamma eleverna. 

Särskild konferens för samverkan mellan enheterna förekommer 1-2 gånger per månad. 

Rektor har personalansvar för 149 medarbetare. Två platschefsassistenter stöttar rektor 

i administrativa uppgifter, t. ex. budgetarbete och har också personalansvar för viss 

personal. Rektor har också till sin hjälp tre samordnare, en för förskolan, två för grundskolan. 

Samordnarna på grundskolan är två före detta lärare som på heltid har ansvar 

för pedagogiska samordningsfrågor för årskurserna 1-6 resp. 7-9. Rektor var vid inspektionstillfället 

sjukskriven och tillförordnad rektor var en av samordnarna. Samordnarna, 

rekton och de två platschefsassistenterna utgör tillsammans den operativa 

ledningsgruppen på skolan.


3 (13) 

Bedömningar 




1 Kunskaper 




nå målen. 




Riket 

2004 2005 2006 2007 2008 2008 

Andel (%) som ej nått målen i samtliga 

ämnen 

1 3 0 0 8 . 

Källa: Uppgifter från skolan 2004 - 2008 

. = uppgift saknas 



Samtliga 

skolor i 


Kommungrupp 

2 Riket 3 

2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008 2008 


meritvärde 



ämnen 



221,1 214,5 227,7 214,2 223,3 223,5 216,7 209,3 

72,4 67,8 86,9 77,8. 82,1 83,7 79,6 76,6 

96,6 95,0 97,1 90,5 95,7 96,4 91,2 88,9 

Källa: Skolverkets officiella statistik 2009-02-02 

1 


2 


3 



4 (13) 


Grundskoleeleverna i de lägre årskurserna når enligt intervjuade lärare och rektorn 

målen i hög grad även om inga systematiska sammanställningar av kunskapsresultaten 

hittills gjorts på skol- eller gruppnivå (se ovan tabell 2). Av de nationella ämnesproven i 

årskurs 5 framgår att omkring 95 procent av eleverna nått målen i engelska och svenska 

sedan 2004 medan resultaten i matematik varit något sämre, cirka 91 procent. De senaste 

två åren är dock de som nått målen i matematik i paritet med de som nått målen i 

svenska och engelska. 

Av tabell 3 framgår att en stor del av eleverna i grundskolans betygssättande årskurser 

når målen. Sandeplanskolans resultat ligger under flertalet år i femårsperioden kring 

de genomsnittliga i kommunens skolor, men över kommungruppen och i riket. I förhållande 

till analysverktyget SALSA (Skolverkets arbetsverktyg för lokala sambandsanalyser) 

ligger betygsresultaten senaste femårsperioden något under vad som skulle 

kunna förväntas med hänsyn till vissa bakgrundsfaktorer bland eleverna. Skillnaderna 

är dock inte stora. 

Det finns över åren en skillnad i meritvärde mellan pojkar och flickor. Skillnaderna, 

som är något större än genomsnittet i riket, är till flickornas fördel, men de har minskat 

under den senaste femårsperioden. 

Resultaten på nationella ämnesprov i årskurs 9 i svenska, matematik och engelska 

överensstämmer i huvudsak med betygen. Det finns en liten skillnad i matematik, där 

slutbetygen är något högre än provbetygen. 







X 


Motivering 





X 

Åtgärder behövs


5 (13) 

Motivering 




X 


Motivering 







X 


Motivering 





X 


Motivering 





X 


Motivering


6 (13) 




utbildning. 



X 


Motivering 




X 


Motivering 





X 


Motivering 






x 

Motivering 

Av läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94, 2,5 Övergång och 

samverkan framgår att samarbetsformer vid övergångar skall utvecklas för att 

berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. En del elever på Sandeplanskolan 

kommer från Stora Hammars skola. Av intervjuerna med elever och 

lärare framgår att inga systematiska samarbetsformer finns för elevernas övergångar 

mellan de båda skolorna. 

Skolinspektionen bedömer att samverkansformer för elevernas övergångar mel-


7 (13) 

lan Stora Hammars skola och Sandeplanskolan behöver utvecklas för att stödja 

elevernas utveckling och lärande. 





X 


Motivering 







X 


Motivering 




X 


Motivering 





x 


Motivering


8 (13) 





trygg miljö. 







x 

Motivering 

Enligt läroplanen för grundskolan Lpo 94 skall skolan sträva efter att vara en 

levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära. Ingen skall 

i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion 

eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder eller för annan 

kränkande behandling. 

När det gäller frågan om Sandeplanskolan utgör en trygg miljö inriktad på lärande 

och som är fri från kränkande behandling har vid inspektionen framkommit 

olika uppgifter som inte är helt samstämmiga. Enligt den elevenkät som 

redovisas i skolans senaste kvalitetsredovisning, svarade 7 procent av eleverna i 

F-9 att de ofta utsatts för kränkningar och 1 procent att de alltid utsätts för 

kränkning. Svaren har i motsvarande enkäter varit likartade de senaste tre åren. 

Enligt kvalitetsredovisningen tycks innebörden i begreppet kränkning vara begränsad 

till mobbing. Vid intervjuerna under tillsynen har det också framkommit 

att föräldrar, elever, och personal delvis har olika uppfattningar i frågan om 

alla elever känner trygghet i skolan. Intervjuade föräldrar har uttryckt att tryggheten 

och trivseln i en elevgrupp har varit otillfredsställande under en längre 

tid, medan skolan har en delvis annan uppfattning. Skolinspektionen respektive 

Diskrimineringsombudsmannen utreder för närvarande två anmälningar från 

föräldrar med koppling till dessa förhållanden. 

Skolinspektionen bedömer att skolan behöver fortsätta att utveckla sitt arbete 

mot alla former av kränkande behandling. Utgångspunkten i detta arbete måste 

vara att inga kränkningar tolereras. Framförallt behöver skolan utvecklas när det 

gäller att observera och utreda kränkningar och att vidta åtgärder som syftar till 

att förhindra kränkningar i framtiden. Skolinspektionen kommer att begära en 

särskild redovisning vid uppföljningen av denna kommuntillsyn vad gäller 

tryggheten och trivseln i den ovan nämnda elevgruppen.


9 (13) 




X 


Motivering 





X 

Motivering 

Enligt 14 a kap 8 § skollagen ska huvudmannen se till att det varje år upprättas 




kommande året. En redogörelse för hur det planerade har genomförts ska 

tas in i efterföljande plan. 

Sandeplanskolan hade vid besökstillfället i februari 2009 en likabehandlingsplan 

daterad september 2007 och en från denna plan konkretiserad handlingsplan, 

kallad antimobbningplan, mot kränkande behandling, reviderad i januari 2009. 

Planen beskriver ett återkommande förebyggande arbete mot alla typer av 

kränkningar såväl som handlingar i akuta situationer. Däremot saknas konkreta 

tidsbestämda åtgärder som en följd av en aktuell kartläggning av verksamhetens 

behov. 

Skolinspektionen bedömer att skolans plan mot kränkande behandling endast i 

vissa delar uppfyller lagens krav. Planen behöver utvecklas när det gäller konkreta 


behov. Arbetet med en ny plan bör också bygga på ett större deltagande 

av barn och elever än vad som skett vid arbetet med den nuvarande likabehandlingsplanen. 





resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan.


10 (13) 






X 


Motivering 





X 


Motivering 





X 


Motivering 

3.1.4 Skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering 



X 


Motivering 





X 

Åtgärder behövs


11 (13) 

Motivering 




bedriver. 



X 


Motivering 




X 


Motivering 







X 


Motivering 




X 


Motivering


12 (13) 





X 


Motivering 









X 

Motivering 

Av läroplanen för det obligatoriska skolväsendet m.m. , Lpo 94, 1 Skolans värdegrund 

och uppdrag, framgår bl.a. följande. Skolans verksamhet måste utvecklas 

så att den svarar mot uppställda mål. Huvudmannen har ett givet ansvar för 

att så sker. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella 

ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver 

att undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas 

och att nya metoder prövas och utvecklas. Vidare framgår av Lpo 94, 2.8 Rektors 

ansvar, att rektorn ansvarar för att en lokal arbetsplan upprättas samt att skolans 

resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen i skolplanen 

och den lokala arbetsplanen. Rektorn har ansvaret för skolans resultat. 

Sandeplansskolan följer upp kunskapsresultaten på individnivå i samtliga ämnen 

samt på skolnivå i ämnena svenska, engelska och matematik. På skolnivå 

saknas emellertid en systematisk uppföljning och utvärdering av skolans kunskapsresultat 

i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 och årskurs 9 i 

samtliga ämnen. Därmed saknas ett viktigt redskap för att genomföra förändringar 

av undervisningen i syfte att nå en ökad måluppfyllelse. 

Skolinspektionen bedömer att rektorn måste ta ett större ansvar för att skolans 

resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen i samtliga 

ämnen så att skolans utveckling främjas och en ökad måluppfyllelse nås.


13 (13) 






X 

Motivering 

Enligt 1 § förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska varje skola 

som ingår i det offentliga skolväsendet årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning 

som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Enligt 

3 § förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska kvalitetsredovisningarna 

innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen 

har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för 

ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna ska verksamhetens förutsättningar, arbetet 

i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. Enligt 4 § förordningen 

om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska skolans kvalitetsredovisning utarbetas 

under medverkan av lärare, övrig personal och elever. Elevernas vårdnadshavare 

skall ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisningen 

Sandeplanskolans kvalitetsredovisning uppfyller i vissa delar förordningens krav. I den 

saknas dock en tydlig analys av skolans resultat och samt förslag till vilka åtgärder som 

skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse av de nationella målen. Av intervjuerna 

och granskat material har framkommit att eleverna har svarat på enkäter som underlag 

för skolans kvalitetsredovisning. I övrigt har Sandeplanskolans kvalitetsredovisning inte 

utarbetats under medverkan av elever. 

Inspektörerna bedömer att Sandeplanskolans kvalitets redovisning behöver 

utvecklas när det gäller analysen av skolans resultat samt de förslag till åtgärder 

som skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse av de nationella målen. Eleverna 

och elevernas vårdnadshavare bör också i större utsträckning ges möjlighet 

att delta i arbetet med kvalitetsredovisningen. 

2009-05-06 


Ebba Svartz 

Helene Roslund



Dnr 43-2008:437 

Regelbunden tillsyn i Skanörs skola 


Grundskola årskurserna 1−9 

Inledning 

Skolinspektionen har granskat verksamheten i Vellinge kommun under februari och 

besökt Skanörs skola den 5 februari 2009. I slutet av denna rapport framgår vilka som 

varit ansvariga för den regelbundna tillsynen. 












Underlag 


Skanörs skola, dels den information som samlats in under besöket. I Skanörs skola intervjuades 

rektorn, lärare, annan personal och elever. Även annan information om 

kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns 

publicerad på annat sätt, har använts. 



Tabell 1: Antal elever på Skanörs skola 

Skolan 

Beskrivning av skolan 

Antal elever 



Källa: Skolans uppgifter


2 (15) 

Skanörs skola bedriver verksamhet för förskoleklass och årskurserna 1-9. Verksamheten 

organiseras i ålderhomogena grupper, men även ålderblandad undervisning 

genomförs, bland annat vid tematiskt arbete. Personalens pedagogiska arbete utgår 

från ett mindre arbetslag kring en specifik elevgrupp, som tillsammans med ytterligare 

arbetslag bildar arbetsenheter. Ledningen består av rektor/platschef och platschefsassistent. 

Ingen ledningsgrupp finns utan personalen är istället verksamma i 6 olika utvecklingsprocesser: 

Administration och organisation, Barn och elever, Medarbetare, 

Pedagogisk framåtanda, Kompetensutveckling samt Kvalitetssäkring.


3 (15) 

Bedömningar 




1 Kunskaper 




nå målen. 




2004 2005 2006 2007 2008 


ämnen 

. . . . . 

Källa: Uppgifter från skolan 2009-02-05 



2007 2008 

Skanörs 

skola 

Riket 

Skanörs 

skola 

Riket 



på samtliga 



Engelska 91 85 100 87 


Svenska 95 71 71 72 

Svenska 

som andraspråk 

. 56 . 61 

Källa: Uppgifter från skolan 2009-03-17. Uppgifter på riksnivå för variabeln nationella ämnesprov 

presenteras utifrån ett obundet slumpvis urval om 200 skolor, från vilka Skolverket samlar in 

uppgifter om måluppfyllelse på de nationella ämnesproven. 

. = Uppgift saknas


4 (15) 



Samtliga 

skolor i 

Kommungrupp 

2 

Riket 3 


2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008 2008 


meritvärde 



ämnen 



236,4 236,3 242,7 231,9 227,3 222,9 215,0 209,3 

96 90 97 82 92 84 79 77 

100 100 100 94 100 96 91 89 

Källa: Skolverkets skoldatablad 2009-02-01 


Vid intervjuer uppgav rektorn och lärare att skolan gör en systematisk uppföljning och 

utvärdering av elevernas kunskapsutveckling i förhållande till de nationella målen i 

årskurs 5 och i ämnena engelska, matematik och svenska. I övriga ämnen görs ingen 

systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling i förhållande 

till de nationella målen i årskurs 5. 

Tabell 4 visar att det genomsnittliga meritvärdet uppvisar en tämligen jämn nivå, med 

undantag för år 2008, då meritvärdet låg något lägre jämfört med tidigare år. Tabell 4 

visar också att meritvärdet under hela perioden har legat över riksgenomsnittet. Meritvärdet 

låg även år 2008 över genomsnitten såväl i jämförelse med riket som med kommungruppen. 

En betydligt större andel elever når i Skanörs skola målen i samtliga ämnen 

i jämförelse med riket. 

En jämförelse mellan resultaten vid de nationella ämnesproven och slutbetygen i 

årskurs 9 år 2008 i engelska, matematik och svenska, visar att betygen i stort sett överensstämmer 

med resultaten vid de nationella ämnesproven med undantag för matematik 

där 21 procent av eleverna har ett högre slutbetyg jämfört med provbetyget. Rektorn 

och lärare uppgav vid intervjuer att någon systematisk utvärdering av resultaten på de 

nationella proven i förhållande till bedömning inför slutbetyget görs inte. Vidare uppger 

intervjuade lärare att eleverna erbjuds stöd efter genomförda nationella prov och 

att de sedan når målen i matematik. Skolinspektionen vill påtala vikten av att skolan i 


2 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen 

3 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket


5 (15) 

högre utsträckning använder de nationella ämnesproven som stöd både för betygssättning 

och bedömning av elevernas kunskapsutveckling och för utveckling av undervisningen. 







x 


Motivering 





x 


Motivering 





x 

Motivering 


en skriftligt individuell utvecklingsplan ge omdömen om elevens kunskapsutveckling 

i relation till målen i varje ämne som eleven får undervisning i, och 

sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt 

utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. 

Samtliga elever har en individuell utvecklingsplan, som upprättas vid de utvecklingssamtal 

som lärare, elev och elevens vårdnadshavare genomför en gång 

per termin. Av de individuella utvecklingsplaner i Skanörs skola som inspektörerna 

tagit del av ligger ansvaret för insatserna till huvudsaklig del på vad eleven 

själv ska göra och det redovisas i mycket liten omfattning vilka insatser som 

skolan avser att bidra med. I de lägre årskurserna finns endast skriftliga omdöme 

i svenska, matematik samt motorik. Vidare saknar beskrivningen av elever-


6 (15) 

nas kunskapsutveckling koppling till de nationella målen. 

Bestämmelserna om individuella utvecklingsplaner innebär att den individuella 

utvecklingsplanen för en elev ska både innehålla skriftliga omdömen om elevens 

kunskaper i varje ämne och varje årskurs men också vara framåtsyftande och 

sammanfatta de åtgärder som behövs för att eleven ska nå målen. De individuella 

utvecklingsplaner Skolinspektionen har tagit del av innehåller varken sådana 

skriftliga omdömen som ska ingå eller en sådan sammanfattning av åtgärder 

som behövs för att eleven ska kunna nå målen, vilket skolan omgående behöver 

åtgärda. 







x 


Motivering 





x 


Motivering 





x 


Motivering


7 (15) 




utbildning. 



x 


Motivering 





x 

Motivering 

Läraren ska, enligt läroplanen Lpo 94, 2.3, se till att alla elever får ett reellt inflytande 

på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll och detta inflytande 

ska öka med elevernas stigande ålder och mognad. Rektorn ska se till att 

arbetsformerna utvecklas så att elevinflytande gynnas. För att eleverna ska kunna 

få möjligheter att påverka undervisningens innehåll är det samtidigt en viktig 

förutsättning att klargöra målen för utbildningen. 

Vid intervjuer framkom att elevernas inflytande över undervisningens arbetsformer 

och innehåll varierar mellan ämnen, arbetslag och lärare, och att inflytandet 

i klassrummet ofta begränsas till val mellan alternativ och ordningsföljd 

på arbetsuppgifter. Påverkansmöjligheterna gäller i första hand undervisningens 

form, snarare än dess innehåll. Någon progression över tid, eller gemensam 

strategi för en sådan i skolan, kunde inte heller urskiljas. Det varierar också i 

vilken utsträckning lärarna gör eleverna medvetna om undervisningens syfte 

genom att anknyta till kursplanemålen inför olika undervisningsmoment. 

Skolinspektionen bedömer att elevinflytandet behöver utvecklas på Skanörs 

skola så att det inte blir beroende av vilken lärare eller vilket ämne eleverna har 

och så att eleverna, i takt med ökad ålder och mognad, får ett ökat inflytande 

över såväl arbetssätt och arbetsformer som undervisningens innehåll. 





x 

Åtgärder behövs


8 (15) 

Motivering 






x 

Motivering 

Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem ska enligt läroplanen 

Lpo 94, 2.5 utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och 

lärande. Vidare ska alla som arbetar i skolan samverka för att göra skolan till en 

god miljö för utveckling och lärande och läraren ska samverka med andra lärare 

i arbetet för att nå utbildningsmålen. 

Vid Skanörs skola erbjuds barnen i förskoleklassen en verksamhet som utgår 

ifrån barnens behov och innebär en blandning av lek och lärande. Däremot saknas 

den samverkan mellan förskoleklass och skola som beskrivs i läroplanen. Av 

intervjuerna framgår att det samarbete som förekommer mellan förskoleklassen 

och grundskolan består av gemensamma utedagar, sångsamlingar samt tematiskt 

arbete. En samverkan utifrån varje elevs mångsidiga utveckling och lärande 

skulle kunna innebära bättre möjligheter att anpassa undervisningen till varje 

barns förutsättningar och behov. 

Skolinspektionen bedömer att samverkan mellan förskoleklass och skola behöver 

utvecklas så att verksamheterna i högre grad bygger vidare på varje barns 

förutsättningar och behov. 





x 


Motivering 




och tänkande.


9 (15) 




x 

Motivering 

Enligt läroplanen Lpo 94, 2.2 ska undervisningen anpassas till varje elevs förutsättningar 

och behov. Den ska med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare 

erfarenheter, språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling. 

Läraren ska utgå från varje enskild individs behov, förutsättningar, 

erfarenheter och tänkande. 

I intervjuerna med lärarna och rektorn vid Skanörs skola uppges att skolan försöker 

individanpassa undervisningen genom att bland annat använda sig av 

differentierade läromedel och nivågruppering men de anser samtidigt att fokus 

har legat på elever som har svårigheter i sitt skolarbete. I intervjuer med elever 

framkom också att det finns elever som inte alltid upplever att de får uppgifter 

som ligger på deras nivå. Det finns grupper där läraren väl anpassar undervisningen, 

men det finns också grupper där undervisningen är lika för alla oavsett 

elevernas behov. 

Skolinspektionen bedömer att undervisningen i högre utsträckning behöver 

anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. 




x 


Motivering 






x 

Motivering 

Enligt 5 kap. 1 § grundskoleförordningen, ska rektorn se till att en elevs behov 

av särskilda stödåtgärder utreds om det genom uppgifter från skolans personal, 

en elev, elevens vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att eleven kan 

ha behov av särskilda stödåtgärder. Om utredningen visar att eleven behöver 

särskilt stöd, ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av Skolverkets 

allmänna råd för arbete med åtgärdsprogram framgår att utredningen syftar till 

att skolan skaffar sig ett tillräckligt underlag för att förstå elevens behov och 

varför eleven har svårigheter i skolan. Syftet är att reda ut vad i skolsituationen 

som förorsakar en elevs svårigheter för att bedöma vilka åtgärder som skolan


10 (15) 

behöver vidta för att tillgodose elevens behov av särskilt stöd. Skolan bör genom 

sina särskilda stödåtgärder både uppmärksamma och uppmuntra elevens starka 

sidor och samtidigt hjälpa eleven i de situationer som utredningen pekat ut som 

problematiska. Vidare framgår av Skolverkets allmänna råd för arbete med åtgärdsprogram 

att en noggrann bedömning av elevens förmåga är en förutsättning 

för att realistiska mål ska kunna formuleras. Personliga egenskaper, som 

pigg och glad, räcker inte som beskrivning. Ibland lägger skolor ett alltför stort 

ansvar för stödåtgärderna på eleven eller elevens vårdnadshavare. Fokus måste 

ligga på de åtgärder skolan har ansvar för. Det är viktigt att åtgärdsprogrammen 

relaterar till läroplanens och kursplanernas mål och vad som ska uppnås på 

kortare och längre sikt. 

De åtgärdsprogram som inspektörerna tagit del av är av varierande kvalitet. 

Åtgärdsprogrammen har fokus på elevens åtagande och inte särskilt mycket hur 

skolan ska anpassa verksamheten utifrån elevens behov. Det saknas i flera fall 

insatser som skolan avser vidta kopplat till elevens stödbehov. Vidare är målen i 

åtgärdsprogrammen i flera fall otydliga och beteenderelaterade samt saknar 

koppling till läroplanen och kursplanerna. 

Skolinspektionen bedömer att skolan behöver förbättra kvaliteten på åtgärdsprogrammen 

så att det framgår vilka elevernas behov är, hur de ska tillgodoses 

samt hur åtgärder ska följas upp och utvärderas. Programmen bör också tydligare 

konkretisera hur skolan ska anpassa verksamheten utifrån elevens behov och 

förutsättningar samt att relatera till läroplanens och kursplanernas mål och vad 

man vill uppnå på kortare och längre sikt. Se Skolverkets allmänna råd för arbete 

med åtgärdsprogram (SKOLFS 2008:25). 





trygg miljö. 






x 


Motivering


11 (15) 




x 


Motivering 





x 

Motivering 





bestämmelserna i två regelverk för att garantera eleverna skydd mot diskriminering, 

trakasserier och kränkande behandling. De nya bestämmelserna innebär 

dock i sak inga större förändringar. Det finns inget som hindrar att skolan för 

samman de planer som ska upprättas till ett dokument. Skolinspektionen har 

sedan den 1 januari endast tillsyn över arbetet mot kränkande behandling (14 a 

kap. skollagen). 






genomförts ska tas in i efterföljande års plan. 

Skanörs skola hade vid besökstillfället i februari 2009 en likabehandlingsplan 

daterad december 2008 och en handlingsplan mot kränkande behandling och 

mobbning, daterad september 2008. Likabehandlingsplanen beskriver vision och 

policy, anger insatser, uppföljningssystem och vilka åtgärder som ska genomföras 

under det kommande året men behöver trots det konkretiseras ytterligare 

och redovisa vilka åtgärder som ska genomföras med utgångspunkt från en 

kartläggning av verksamhetens behov. 

Sammantaget bedömer Skolinspektionen att Skanörs skolas likabehandlingsplan, 

i de delar den berör kränkande behandling, i huvudsak uppfyller kraven i 

14 a kap. skollagen, men att den behöver kompletteras med att de planerade 

åtgärderna för innevarande läsår behöver i högre grad utgå från en aktuell kartläggning 

av situationen på skolan och de behov som kan framkomma i en sådan.


12 (15) 











x 


Motivering 





x 


Motivering 





x 


Motivering 




x 


Motivering


13 (15) 





x 


Motivering 




bedriver. 



x 


Motivering 




x 


Motivering 







x 


Motivering


14 (15) 




x 


Motivering 





x 


Motivering 









x 

Motivering 

Skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. Huvudmannen 

har ett givet ansvar för att så sker. Den dagliga pedagogiska ledningen 

av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att 

skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att undervisningsmålen ständigt prövas, 

resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. 

Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel mellan skolans personal och 

elever och i nära kontakt med såväl hemmen som med det omgivande samhället. 

Lpo 94, 1. Skolans värdegrund och uppdrag. 

Intervjuade lärare uppgav att de ägnar mycket tid åt att utvärdera kommunala 

mål som inte direkt är kopplade till skolans nationella uppdrag. Skolan bedriver 

till viss del ett systematiskt kvalitetsarbete med regelbundna utvärderingar på 

arbetslagsnivå och återkommande enkäter. Däremot varierar det i vilken utsträckning 

utvärderingarna ställs samman och analyseras på skolnivå eller relateras 

till de nationella målen på ett mer systematiskt sätt. Inte minst saknas 

sammanställningar av kunskapsresultaten i alla ämnen i förhållande till målen


15 (15) 

att uppnå i årskurs 5. 

Skolinspektionen bedömer att Skanörs skola behöver lägga ytterligare kraft på 

att följa upp och utvärdera resultaten i förhållande till en större bredd av de 

nationella målen så att det blir tydligt vilka mål arbetet och resultaten utvärderas 

mot och så att resultaten sätts i relation till de metoder som använts. 






x 

Motivering 

Enligt förordningen om kvalitetsredovisning m.m ska kvalitetsredovisningen 

innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen 

har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att 

vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna ska verksamhetens 


Skolans kvalitetsredovisning ska utarbetas under medverkan av lärare, 

övrig personal och elever. Elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i 

arbetet med kvalitetsredovisning. 

Kvalitetsredovisningen för Skanörs skola redovisar förutsättningarna för verksamheten, 

underlaget för att ta fram kvalitetsredovisningen, prioriterade mål 

och arbetet i verksamheten. Kvalitetsredovisningen är i stor utsträckning ett 

dokument som ägnas åt beskrivningar av genomförda insatser och redovisar 

inte tillräckligt tydligt och konkret hur långt man kommit i arbetet för att nå 

målen och vilka insatser som ska genomföras för att nå en högre måluppfyllelse. 

Kvalitetsredovisningen utarbetas inte under medverkan av elever eller elevernas 

vårdnadshavare, även om eleverna deltar i vissa utvärderingar som ibland läggs 

till grund för lärarnas utvärderingar, vilka i sin tur utgör underlaget för kvalitetsredovisningen. 

Skolinspektionen bedömer att kvalitetsredovisningen för Skanörs skola behöver 

en mer samlad redovisning av elevernas måluppfyllelse avseende kunskaper 

och färdigheter samt i högre grad analysera och bedöma verksamhetens resultat 

i förhållande till de nationella målen. 

Skolan måste också säkerställa att eleverna medverkar i upprättandet av skolans 

kvalitetsredovisning samt att elevernas vårdnadshavare ges möjlighet att delta i 

arbetet med skolans kvalitetsredovisning. 

2009-05-08 Lund 

Cecilia Rösténius 

Verica Stojanovic 

Maria Mohlin



Dnr 43 – 2008:437 

Regelbunden tillsyn i Stora Hammars skola 


Grundskola årskurserna 1 - 6 

Inledning 


besökt Stora Hammars skola den 10 februari 2009. I slutet av denna rapport framgår 

vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen. 





(www.skolinspketionen.se/Tillsyn). 

Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har huvudmannen 






Underlag 


Stora Hammars skola, dels den information som samlats in under besöket. I Stora 

Hammars skola intervjuades rektorn, lärare, annan personal och elever. Även annan 

information om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, 




Tabell 1: Antal elever på Stora Hammars skola 


Beskrivning av Stora Hammars skola 

Antal elever 



Källa: Uppgifter från skolan, 2009-02-10.


2 (12) 

Stora Hammars skola ligger alldeles intill Stora Hammars kyrka vid den norra infarten 

till Höllviken, den största tätorten i Vellinge kommun både yt- och befolkningsmässigt. 

Skolans verksamhet bedrivs i ett stort antal olika byggnader, varav den äldsta är byggd 

på 1800-talet. Skolan ingår i Stora Hammars platschefsområde som innefattar förskoleklass, 

grundskola årskurserna 1-6, fritidshem och förskola. En helt ny skola, som kommer 

att omfatta årskurserna 1 till 9 är på väg att färdigställas alldeles i närheten av den 

befintliga skolan. 

1 Kunskaper 

Bedömningar 




nå målen. 




2004 2005 2006 2007 2008 



92 95 98 83 91 

Källa: Uppgifter från skolan, 2009-02-10. 




på samtliga 



Stora 

Hammars 

skola 

2007 2008 

Riket 

Stora 

Hammars 

skola 

Riket 

Engelska 97 85 97 87 


Svenska 97 71 97 72 

Källa: Uppgifter från skolan, 2009-02-10. Uppgifter på riksnivå för variabeln nationella ämnesprov 

presenteras utifrån ett obundet slumpvis urval om 200 skolor, från vilka Skolverket samlar in 

uppgifter om måluppfyllelse på de nationella ämnesproven


3 (12) 


Av tabell 2 framgår att skolan följer upp och utvärderar elevernas kunskapsutveckling i 

samtliga ämnen i förhållande till de nationella målen i årskurs 5. Drygt 90 procent av 

eleverna har under de senaste fem åren nått målen i samtliga ämnen. 

Tabell 3 visar att resultaten på de nationella ämnesproven i årskurs 5 under de två senaste 

åren har legat över riksgenomsnittet i ämnena svenska, matematik och engelska. 

För de elever som inte nått kravnivån på ämnesproven och befaras att inte nå målen 

har åtgärdsprogram upprättats. 







X 


Motivering 






X 

Motivering 





X 

Motivering 

Enligt 7 kap.2 § grundskoleförordningen ska läraren fortlöpande informera eleven 

och elevens vårdnadshavare om elevens skolgång. Informationen vid utvecklingssamtalet 

ska grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i relation 

till målen i läroplanen och kursplanerna. Vid utvecklingssamtalet ska läraren 

i en skriftlig individuell utvecklingsplan ge omdömen om elevens kunskapsutveckling 

i relation till målen i varje ämne som eleven får undervisning i,


4 (12) 

och sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i 

övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. 

Den individuella utvecklingsplanen kan även innehålla omdömen om 

elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. 

Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen. 

Lärarna på Stora Hammars skola upprättar en individuell utvecklingsplan 

vid utvecklingssamtalet. De individuella utvecklingsplaner som 

inspektörerna tagit del av ger eleven kunskap om det egna lärandet utifrån 

kursplanernas och läroplanens mål, och innehåller framåtsyftande mål. Däremot 

har skolan ännu inte gett några skriftliga omdömen i varje ämne som eleven får 

undervisning i. Blankett för skriftliga omdömen har nu utformats av skolan och 

kommer att användas vid vårens utvecklingssamtal. Skolinspektionen bedömer 

att skolan behöver tillse att det upprättas individuella utvecklingsplaner innefattande 

skriftliga omdömen som motsvarar förordningens krav. 

1.3 Bedömning 



kunskapsutveckling. 



X 


Motivering 

1.3.2 Vid bedömning utgår lärarna från de nationella målen i kursplanerna. 




X 

Motivering 


Bedömningspunkter


5 (12) 


utbildning. 




X 

Motivering 





X 

Motivering 

Av läroplanen framgår att elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling 

förutsätter att de får möjlighet att ta ett allt större ansvar för det egna arbetet 

samt att de får ett reellt inflytande över arbetssätt, arbetsformer och undervisningens 

innehåll. Detta inflytande skall öka med stigande ålder och mognad. 

Eleverna i Stora Hammars skola har ett visst inflytande via klassråd och elevråd 

där eleverna tränas att arbeta i demokratiska former. Eleverna har även i viss 

utsträckning ett inflytande över arbetsformer och redovisningsformer men det 

varierar mellan lärare och ämnen. Rektorn anser att eleverna i projekt och temaarbeten 

har ett inflytande över innehållet men skulle vilja att inflytandet tydligare 

ökar med stigande ålder och genomsyrar det dagliga arbetet. Även intervjuade 

lärare menar att de kan bli bättre på att lyssna av elevernas intressen. 

Skolinspektionen bedömer att skolan behöver skapa ett gemensamt förhållningssätt 

och hitta former för att öka elevernas inflytande över arbetssätt, arbetsformer 

och undervisningens innehåll samt se till att inflytandet ökar i takt med 

stigande ålder och mognad. 





X 


Motivering


6 (12) 






X 

Motivering 

Enligt läroplanen ska alla som arbetar i skolan samverka för att göra skolan till 

en god miljö för utveckling och lärande. Läraren ska samverka med andra lärare 

i arbetet med att nå utbildningsmålen. Merparten av eleverna på Stora Hammars 

skola börjar på Sandeplanskolan i årskurs 7. Intervjuerna med rektorn och personalen 

visar att det sker ett överlämnade av information om eleverna till den 

mottagande skolan, men i övrigt finns inte någon samverkan. Rektorn menar att 

samarbetet kan fördjupas mellan skolorna, i syfte att skapa bättre kontinuitet i 

elevernas utveckling och lärande. Skolinspektionen bedömer att ansträngningar 

behöver göras på Stora Hammars skola för att åstadkomma ett bättre samarbete 

med Sandeplanskolan i syfte att skapa en obruten lärmiljö i elevens skolgång 

genom utbildningssystemet. 






X 

Motivering 



1.5.1 Skolans undervisning anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, 

erfarenheter och tänkande. 




X 

Motivering 

Enligt läroplanen ska undervisningen anpassas till varje elevs förutsättningar 

och behov. Den ska med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, 

språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling. 

Läraren ska utgå från varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter 

och tänkande. I intervjuerna med lärarna och rektorn på Stora Hammars 

skola uppges att skolan försöker individanpassa undervisningen genom att


7 (12) 

bland annat använda sig av differentierade läromedel och nivågruppering men 

de anser samtidigt att fokus har legat på elever som har svårigheter i sitt skolarbete. 

Rektorn menar att skolan har goda förutsättningar att kunna ”lyfta eleverna 

högre”, inte minst de elever som har behov av ytterligare stimulans och utmaningar. 

I elevintervjun framkom också att det finns elever som inte alltid upplever 

att de får uppgifter som ligger på deras nivå. 

Skolinspektionen bedömer att undervisningen i högre utsträckning behöver 

anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. 





X 

Motivering 






X 

Motivering 





trygg miljö. 







X 

Motivering


8 (12) 





X 

Motivering 





X 

Motivering 






diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det finns inget som 

hindrar att skolan för samman de planer som ska upprättas till ett dokument. 

Skolinspektionen har sedan den 1 januari endast tillsyn över arbetet mot kränkande 

behandling (14 a kap. skollagen). Stora Hammars skola har upprättat en 

likabehandlingsplan år 2008 som i huvudsak innehåller det som i den tidigare 

gällande lagstiftningen krävdes av en sådan plan. Det saknas dock en specifik 

redovisning av verksamhetens behov, utifrån en aktuell kartläggning, som utgångspunkt 

för vilka insatser som avses påbörjas och genomföras under det 

kommande året. Skolinspektionen bedömer att en årlig plan mot kränkande 

behandling behöver upprättas som uppfyller lagens krav. 







Bedömningspunkter


9 (12) 





X 

Motivering 






X 

Motivering 






X 

Motivering 




och ska följa kursplanen för ämnet. På Stora Hammars skola får de elever 

som bedöms ha behov av ämnet svenska som andraspråk stöd i ämnet vid några 

tillfällen i veckan av lärare från en central enhet i Vellinge kommun. Svenska 

som andraspråk betraktas inte som ett eget ämne som ska anordnas i stället för 

ämnet svenska. Skolinspektionen bedömer att skolan behöver anordna svenska 

som andraspråk så att det motsvarar kraven i förordningen och kursplanen för 

ämnet. 


föranleda obetydlig kostnad för eleverna. 




X 

Motivering


10 (12) 



3.2.1 Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i 

huvudsak bedriver. 




X 

Motivering 





X 

Motivering 







X 


Motivering 





X 

Motivering


11 (12) 






X 

Motivering 









X 

Motivering 






X 

Motivering 

Enligt förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet ska kvalitetsredovisningen 

innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen 

för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan 

avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningen ska verksamhetens 

förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse 

redovisas liksom uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanen. 

Stora Hammars skolas senaste kvalitetsredovisning innehåller i stora delar det 

förordningen kräver. Kvalitetsredovisningen redovisar dock inte resultaten i 

några ämnen utöver svenska, matematik och engelska och kopplingen mellan 

resultat och de åtgärder som anges är otydlig. Skolinspektionen bedömer att 

Stora Hammars kvalitetsredovisning behöver utvecklas så att den på ett tydligare 

sätt främjar kvalitetsarbetet genom att ge en fylligare redovisning av skolans 

måluppfyllelse och mer konkret beskriva sambandet mellan mål, resultat och 

åtgärder för förbättring.


12 (12) 

2009-02-13 Lund 

Lennart Hansson 

Andrés Brink



Dnr 43-2008:437 

Regelbunden tillsyn i Södervångskolan 



Inledning 

Skolinspektionen har granskat verksamheten i Vellinge kommun och besökt Södervångskolan 

den 4 mars 2009. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga 

för den regelbundna tillsynen. 





(www.skolinspektionen.se/Tillsyn ). 




den 2009-08-10. 



Underlag 

Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och Södervångskolan, 

dels den information som samlats in under besöket. I Södervångskolan 

intervjuades rektorn, lärare, annan personal och elever. Även annan information om 






Tabell 1: Antal elever på Södervångskolan 


Antal elever 



Källa: Skolans uppgifter 2009-03-01. 

Södervångskolans platschefsområde omfattar förskola, förskoleklass, skolbarnsomsorg 

och grundskolans årskurser 1-9 och är beläget i ett villaområde i södra kanten av Vellinge. 

Skolan som byggdes 1975 har på senare tid renoverats för 70 miljoner kronor.


2 (14) 

Personalen och barnen i förskolan har t.ex. fått alldeles nya lokaler att vistas i och intill 

skolan finns idag en nybyggd idrottshall som används av elever både under skoltid och 

efter skoltid. 

Skolan är uppbyggd kring sju arbetslag och arbetet leds av en rektor och en PAutbildad 

platschefsassistent. 

Andelen behöriga lärare är 96 procent och det finns fem pedagoger med fullständig 

speciallärar- eller specialpedagogutbildning. 

1 Kunskaper 

Bedömningar 




nå målen. 




2004 2005 2006 2007 2008 



. . . . . 

Källa: Uppgifter från skolan, 2009-03-01. 

. = Uppgift saknas


3 (14) 


2007 2008 

Söder- 

Riket 

Söder- 

Riket 

vångsko- 

vångsko- 

lan 

lan 



på samtliga 



Engelska 87 85 91 87 


Svenska 70 71 66 72 

Källa: Uppgifter från skolan, 2009-03-13. Uppgifter på riksnivå för variabeln nationella 

ämnesprov presenteras utifrån ett obundet slumpvis urval om 200 skolor, från 

vilka Skolverket samlar in uppgifter om måluppfyllelse på de nationella ämnesproven. 

För svenska och svenska som andraspråk är delprov 3 för 2006 och delprov 4 

för 2007 exkluderade på grund av stora bortfall. 



Samtliga 

skolor i 


Kommungrupp 

2 Riket 3 

2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008 2008 


meritvärde 

Andel (%) som 





program 

223,7 217,9 209,4 213,4 217,3 223,5 216,7 209,3 

83 84 80 88 90 84 79 77 

91 96 96 96 97 96 91 89 

Källa: Skolverkets skoldatablad, 2009-03-01 


.. = Uppgift kan på grund av statistiksekretess inte visas 

1 


2 


3 



4 (14) 


Jämförelser mellan elevernas resultat i årskurs 5 och i årskurs 9 på Södervångskolan år 

2007 visar tydliga skillnader i ämnena svenska och matematik. Medan 21 % att av eleverna 

inte klarat kravnivån på ämnesprovet i matematik och 30 % av eleverna inte klarat 

av kravnivån på ämnesprovet i svenska i årskurs 5 så klarar så gott som alla av dessa 

elever ämnena på de nationella proven i årskurs 9. 

Enligt rektorn handlar resultaten på det nationella provet i årskurs 5 om att en del av 

eleverna råkat ut för flera lärarbyten och haft vikarier genom åren.. Lärarna förklarar 

vidare situationen med att det handlat om vissa klasser där kunskapsnivån rent generellt 

varit låg. Skolan har arbetat intensivt med extra hjälp till dessa elever. Det har 

också visat sig att några elever haft stora stödbehov. Lärarna hoppas att de olika stödinsatserna 

som satts igång ska hjälpa så många elever som möjligt att uppnå målen i 

årskurs 9. 

Tabell tre visar att kunskapsnivån hos eleverna i årskurs 9 på Södervångskolan under 

den senaste femårsperioden legat över snittet för kommungruppen och riket. 

När det gäller relationen mellan de nationella proven och slutbetygen i årskurs 9 så 

överensstämmer resultaten i ämnena svenska och matematik men det finns en skillnad 

när det gäller ämnet engelska. Här har en högre andel elever fått lägre slutbetyg jämfört 

med provbetyget. 








x 

Motivering 

Enligt 2 kap. 6 § grundskoleförordningen finns för varje ämne en kursplan. I 

kursplanen anges de mål som undervisningen ska sträva mot, och de mål som 

eleverna ska ha uppnått efter det femte och det nionde skolåret. I kursplanerna 

för ämnena matematik, svenska och svenska som andraspråk anges även de mål 

som eleverna ska ha uppnått i slutet av det tredje skolåret. Enligt läroplanen för 

det obligatoriska skolväsendet m.m., Lpo 94, 2.7 Bedömning och betyg, ska läraren 

bl.a. utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling, 

muntligt och skriftligt redovisa detta för eleven och hemmen samt 

informera rektorn. 

På Södervångskolan följer lärarna upp elevernas kunskapsutveckling och resultat 

i ämnena engelska, matematik och svenska för sina elever i årskurs 5. Skolan 

saknar dokumentation över hur hög andel som nått målen i samtliga ämnen i


5 (14) 

årskurs 5. Nyligen har lärarna påbörjat att dokumentera resultaten i klasspärmar. 

Detta arbete anser skolan kommer att förbättra kunskaperna om vilka måluppfyllelser 

eleverna når i samtliga ämnen. 

Skolinspektionen bedömer att skolan måste säkerställa att lärarna följer upp och 

dokumenterar elevernas kunskapsutveckling i alla ämnen. 





x 


Motivering 





x 

Motivering 


en skriftlig individuell utvecklingsplan ge omdömen om elevens kunskapsutveckling 

i relation till målen i varje ämne som eleven får undervisning i, och 

sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt 

utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. 

De skriftliga omdömen som inspektörerna tagit del av visar att omdömen som 

delgivits om elevers kunskapsutveckling inte i tillräcklig grad relaterar till de 

nationella målen. 

Skolinspektionen bedömer att lärarna på Södervångskolan behöver utveckla de 

skriftliga omdömena så att det framkommer tydligt både för elever och också 

vårdnadshavare huruvida målen uppnåtts eller inte. 


Bedömningspunkter


6 (14) 





X 


Motivering 





x 


Motivering 





x 


Motivering 




utbildning. 



x 


Motivering


7 (14) 





x 

Motivering 

Enligt avsnitt 2.3 i läroplanen gällande elevernas ansvar och inflytande, ska läraren 

utgå från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sin inlärning 

och för sitt arbete i skolan, se till att alla elever oavsett kön och social och kulturell 

bakgrund får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens 

innehåll samt att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad. 

Av intervjuerna med eleverna på Södervångskolan framkommer det att elevernas 

möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet över 

undervisningens innehåll varierar och är beroende av vilken lärare eleven har. 

Skolinspektionen bedömer att Södervångsskolans arbete med att ge eleverna ett 

ökat inflytande och ansvartagande över det egna lärandet behöver förbättras. 





x 


Motivering 

1.4.4 De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att stödja 

elevernas utveckling och lärande. 



x 


Motivering 





x 

Åtgärder behövs


8 (14) 

Motivering 







x 


Motivering 




x 


Motivering 





x 


Motivering 





trygg miljö. 


Bedömningspunkter


9 (14) 




x 


Motivering 




x 


Motivering 

2.1.3 Skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med författningarna. 




x 

Motivering 






diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det finns inget som 

hindrar att skolan för samman de planer som ska upprättas till ett dokument. 

Skolinspektionen har sedan den 1 januari endast tillsyn över arbetet mot kränkande 

behandling (14 a kap. skollagen). 

Södervångskolan har upprättat en likabehandlingsplan år 2008 som i huvudsak 

innehåller det som i den tidigare gällande lagstiftningen krävdes av en sådan 

plan. Det saknas dock en specifik redovisning av verksamhetens behov, utifrån 

en aktuell kartläggning, som utgångspunkt för vilka insatser som avses påbörjas 

och genomföras under det kommande året. Det saknas även en beskrivning av 

vilka åtgärder som ska vidtas om kränkningar sker mellan vuxen och elev samt 

beskrivning av hur händelser och åtgärder ska dokumenteras. 

Skolinspektionen bedömer att skolans plan mot kränkande behandling behöver 

kompletteras i ovan angivna hänseenden.


10 (14) 











x 


Motivering 





x 


Motivering 






x 

Motivering 

Av 2 kap. 15-16 §§ grundskoleförordningen framgår följande. Undervisning i 

svenska som andraspråk ska om det behövs bl.a. anordnas för elever som har ett 

annat språk än svenska som modersmål. Undervisning i svenska som andraspråk 

ska anordnas i stället för undervisning i svenska. 

På Södervångskolan får de elever som bedöms ha behov av ämnet svenska som 

andraspråk stöd i svenska vid några tillfällen i veckan av lärare från en central 

enhet i Vellinge kommun. Svenska som andraspråk betraktas inte som ett eget 

ämne som ska anordnas i stället för ämnet svenska.


11 (14) 

Skolinspektionen bedömer att skolan inte anordnar svenska som andraspråk så 

att det motsvarar kraven i förordningen och kursplanen för ämnet. 




x 


Motivering 





x 


Motivering 




bedriver. 



x 


Motivering 

3.2.2 Rektor har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt 



x 


. 

Motivering 


Bedömningspunkter


12 (14) 





x 


Motivering 




x 


Motivering 





x 


Motivering 





åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen. 




x 

Motivering 

Av läroplanen för det obligatoriska skolväsendet m.m., Lpo 94, 1 Skolans värdegrund 

och uppdrag, framgår bl.a. följande. Skolans verksamhet måste utvecklas 

så att den svarar mot uppställda mål. Huvudmannen har ett givet ansvar för att 

så sker. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionel-


13 (14) 

la ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att 

undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att 

nya metoder prövas och utvecklas. Vidare framgår av Lpo 94, 2.8 Rektors ansvar, 

att rektorn ansvarar för att en lokal arbetsplan upprättas samt för att skolans 

resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och 

till målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen. Rektorn har ansvaret för 

skolans resultat. 

På Södervångskolan följs inte kunskapsresultaten upp hos eleverna på individnivå 

i samtliga ämnen. På skolnivå saknas idag också en systematisk uppföljning 

och utvärdering av skolans kunskapsresultat i förhållande till de nationella 

målen i årskurs 5 i samtliga ämnen, elevinflytande samt normer och värden. 

Därmed saknas ett viktigt redskap för att genomföra förändringar av undervisningen 

i syfte att nå en ökad måluppfyllelse. I intervjun med rektorn framkommer 

att man på skolan organiserat om utvecklingsarbetet för att alla skall bli 

delaktiga i det systematiska kvalitetsarbetet. Rektorn medger att de olika grupperna 

behöver mer tid för att jobba ihop sig för att kvalitetsarbetet skall kunna 

bedrivas systematiskt. 

Skolinspektionen bedömer att rektorn behöver utveckla arbetet med att resultat 

följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen så att skolans utveckling 

främjas och en ökad måluppfyllelse nås. 






x 

Motivering 


kvalitetsredovisningarna innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de 

nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka 

åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna 


måluppfyllelse redovisas. Enligt 3 a § ska i kvalitetsredovisningen uppföljning 

och utvärdering av likabehandlingsplaner enligt 3 kap. 16 § diskrimineringslagen 

och planer mot kränkande behandling enligt 14 a kap. 8 § skollagen 

redovisas. Enligt 4 § förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet 

m.m. ska skolans kvalitetsredovisning utarbetas under medverkan av lärare, 

övrig personal och elever. Elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i 

arbetet med kvalitetsredovisning. 

Södervångskolan har upprättat en skriftlig kvalitetsredovisning. I kvalitetsredovisning 

dokumenteras kunskapsresultaten alltför begränsat. Uppföljning och


14 (14) 

utvärdering av kunskapsresultat i fler ämnen än engelska, matematik och 

svenska måste redovisas. Även resultaten i förhållande till andra väsentliga nationella 

mål behöver redovisas och analyseras och vid låg måluppfyllelse behöver 

förslag på åtgärder beskrivas. I kvalitetsredovisning redovisas inte någon 

uppföljning och utvärdering av skolans likabehandlingsplan. Kvalitetsredovisningen 

är inte heller i tillräckligt hög grad utarbetad under medverkan/deltagande 

av lärare, elever, vårdnadshavare och övrig personal. Det räcker 

inte med att skolan gör enkätundersökningar vartannat år. 

Skolinspektionen bedömer att Södervångskolans kvalitetsredovisning behöver 

utvecklas så att den på ett tydligare sätt främjar kvalitetsarbetet genom att ge en 

fylligare redovisning av skolans måluppfyllelse och mer konkret beskriva sambandet 

mellan mål, resultat och åtgärder för förbättring. 

2009-03-O5 

Lund 

Verica Stojanovic 

Lennart Hansson



Dnr 43-2008:437 

Regelbunden tillsyn i Tångvallaskolan 


Grundskola årskurserna 19 

Inledning 


besökt Tångvallaskolan den 26 februari 2009. I slutet av denna rapport framgår vilka 






(www.skolsinspektionen.se/Tillsyn). 







Underlag 


Tångvallaskolan dels den information som samlats in under besöket. I Tångvallaskolan 






Beskrivning av Tångvallaskolans Platschefsområde 

Tabell 1: Antal elever på Tångvallaskolan 


Antal elever 



Obligatoriska särskolan integrerade elever 2 

Källa: Uppgifter från skolan den 11 mars 2009


2 (13) 

Tångvallaskolans platschefsområde omfattar förskola, förskoleklass, skolbarnsomsorg 

och grundskola årskurserna 1 – 9, fritidsgård och folkbibliotek och är beläget i Skanör i 

södra delen av Vellinge kommun. Bebyggelsen i upptagningsområdet består till största 

del av villor och kringliggande landsbyggd. Skolan bedrivs i två enheter, Falsterbogården 

och Tångvallaskolan. Falsterbogården är en äldre kringbyggd gård anpassad för att 

bedriva verksamhet för barn i åldern 5 år, förskoleklass, årskurs 1 samt skolbarnsomsorg. 

Verksamheten i Falsterbogården är åldersintegrerad. Tångvallaskolan är byggd år 

1979 och ombyggd 2002. I Tångvallaskolan bedrivs undervisning för årskurserna 2 – 9 

som är organiserad i åldershomogena grupper. Skolbarnsomsorg för barn i åldern 8 – 

12 år erbjuds i Tångvallaskolans lokaler. 

Skolledningen på Tångvallaskolan består av rektor/platschef och platschefsassistent. I 

skolans ledningsgrupp ingår förutom skolledningen personalrepresentanter från samtliga 

verksamheter i platschefsområdet samt fackliga representanter. Skolans verksamhet 

är organiserad i arbetslag och alla i arbetslagen är mentorer för ett antal elever. 

Verksamheten i skolbarnsomsorgen granskas på en kommunövergripande nivå och 

bedömningarna av verksamheten återfinns i en separat rapport. Detta gäller även förskoleverksamheten.


3 (13) 

Bedömningar 




1 Kunskaper 




nå målen. 




2004 2005 2006 2007 2008 


ämnen 

. . . . . 

Källa: Uppgifter från skolan den 11 mars 2009 





Samtliga 

skolor i 


Kommungrupp 

2 Riket 3 

2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008 2008 


meritvärde 



ämnen 



227,9 221,9 230,6 210,0 237,8 223,5 216,7 209,3 

96 93 96 82 81 84 79 77 

98 100 100 97 98 96 91 89 

Källa: Skolverkets statistik den 24 februari 2009 

1 


2 


3 



4 (13) 




Antalet elever som de statistiska uppgifterna är baserade på i Tångvallaskolan är relativt 

litet eftersom elevunderlaget utgör cirka 40 - 50 elever per årskurs. Detta innebära 

att osäkerheten i slutsatser och bedömningar som dras utifrån detta underlag blir stor. 4 

Därför kan endast vissa trender och konstaterande göras i denna rapport. Det är dock 

av vikt att skolan analyserar elevernas kunskapsresultat för att ytterligare förbättra 

elevernas måluppfyllelse samt uppmärksamma skillnaderna i pojkar och flickors resultat 

(se nedan). 

En sammanställning på andelen elever som nått målen i samtliga ämnen i årskurs 5 i 

Tångvallaskolan saknas vid inspektionstillfället. Däremot sammanställer skolan resultaten 

på de nationella ämnesproven i årskurs 5. Skolans resultatsammanställningar av 

de nationella ämnesproven i årskurs 5 under åren 2004 - 2008 visar att mellan 90 och 98 

procent av eleverna nått målen i svenska, engelska och matematik. Andelen elever som 

nått kravnivån på samtliga delprov på de nationella ämnesproven år 2008 är i engelska 

90 procent, i matematik 87 procent och i svenska 97 procent. 

I förhållande till övriga grundskolor i Vellinge kommun ligger Tångvallaskolans resultat 

högre när det gäller det genomsnittliga meritvärdet i årskurs 9. Det genomsnittliga 

meritvärdet år 2008 i Tångvallaskolan är 237,8 i jämförelse med Vellinge kommun 223,5 

och i riket 209,3. Under de senaste fem åren har det genomsnittliga meritvärdet på 

Tångvallaskolan varierat något mellan åren men legat någotsånär stabilt. Skolverkets 

statistik visar att flickorna under de senaste fem åren har genomgående högre genomsnittligt 

meritvärde än pojkarna, förutom år 2005 då pojkarna hade 27,6 poäng högre. 

År 2008 har flickorna 252,6 poäng i genomsnittligt meritvärde medan pojkarna har 

227,7, vilket gör en skillnad på 24,9 poäng. Skolledning och lärare har inte på ett djupare 

sätt reflekterat över denna skillnad och har inte heller någon förklaring till skillnaden. 

Under åren 2004 till år 2006 har andelen elever som nått målen i samtliga ämnen i 

årskurs 9 legat mellan cirka 93 och 96 procent (tabell 3). Medan det år 2007 och 2008 har 

legat på drygt 80 procent. Som tidigare nämnts, har skolan ett relativt litet elevunderlag 

vilket medför att fluktuationerna mellan åren kan variera stort. Skolinspektionen vill 

göra skolan uppmärksamma på att cirka 20 procent av eleverna inte nått målen i alla 

ämnen och skolan behöver följa upp och analysera resultaten för att pröva och utveckla 

nya metoder för att förbättra måluppfyllelsen för eleverna. 

4 

För mer information och detaljerade statistiska uppgifter om skolan hänvisas till Skolverkets skoldatablad. 

http://siris.skolverket.se/portal/page?_pageid=33,72261&_dad=portal&_schema=PORTAL


5 (13) 

Resultatet på de nationella ämnesproven i årskurs 9 i svenska, matematik och engelska 

överensstämmer i huvudsak med satta betyg. Vidare är 98,1 procent av eleverna i 

Tångvallaskolan behöriga till nationellt program år 2008, vilket är högre än andelen 

behöriga både i kommunen (96,4) och i riket (88,9). 

Skolverkets analysverktyg SALSA 5 visar att det genomsnittliga faktiska meritvärdet 

under de senaste sex åren varierat mellan att ligga över eller under det modellberäknade 

värdet. År 2008 ligger det tre procentenheter över det modellberäknade värdet medan 

det år 2007 låg 14 procentenheter under. Däremot när det gäller andelen elever 

som uppnått målen i alla ämnen ligger det faktiska värdet stadigt över det modellberäknade 

värdet utom år 2007 och 2008 då det är tre respektive nio procentenheter under. 

Det är viktigt att betona att det modellberäknade värdet enligt SALSA bör ses som 

ett diskussionsunderlag vid en analys av elevernas kunskapsutveckling och inte som 

reell fakta. Syftet är att stimulera till tankar om fler alternativa synsätt för att förklara 

och förstå skolors resultat och måluppfyllelse. 







X 






X 


5 




6 (13) 




X 








X 






X 






X 





utbildning. 



X 

Åtgärder behövs


7 (13) 




X 






X 






X 






X 








X 





X 

Åtgärder behövs


8 (13) 





X 






trygg miljö. 






X 





X 






X 

Motivering 








behandling. Av 14 a kap. 8 § skollagen ska huvudmannen se till att det inom 

varje särskild verksamhet och varje år upprättas en plan mot kränkande behand-


9 (13) 

ling med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra 



kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts 

ska tas in i efterföljande års plan. Vidare ska barn och elever vid den verksamhet 

för vilken planen gäller enligt 2 § förordningen om barns och elevers deltagande 

i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling medverka 

vid upprättandet, uppföljningen och översynen av planen mot kränkande behandling 

enligt 14 a kap. 8 §. 

När Skolinspektionen begärde in dokumentation från Vellinge kommun hösten 

2008, skickade Tångvallaskolan ett utkast till en likabehandlingsplan för platschefsområdet. 

Vid Skolinspektionens besök på skolan överlämnades en färdigställd 

plan. Likabehandlingsplanen för Tångvallaskolans Platschefsområde uppfyller 

i huvudsak kraven i lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande 

behandling av barn och elever. Dock har de insatser som ingår i likabehandlingsplanen 

mer karaktären av generella långsiktiga åtgärder än av konkreta 

tidsbestämda åtgärder för varje särskild verksamhet. Således saknas konkreta 

insatser i likabehandlingsplanen som avses påbörjas och genomföras under det 

kommande året för att ytterligare förbättra resultatet av värdegrundsarbetet. 

Vidare framkommer i intervjuerna med elevrepresentanterna att de inte har 

kännedom om likabehandlingsplanen och innehållet i denna. 




som pågår kontinuerligt. Åtgärderna ska synliggöras för de olika verksamheterna, 

förskola, grundskola och skolbarnsomsorg, inom platschefsområdet. 

Likaså måste elevernas medverkan vid skolans årliga upprättande, uppföljning 

och översyn av planen mot kränkningar förbättras. 







Bedömningspunkter


10 (13) 




X 






X 






X 





X 






X 





bedriver. 



X 

Åtgärder behövs


11 (13) 




X 








X 





X 






X 










X 

Motivering


12 (13) 

Enligt läroplanen för det obligatoriska skolväsendet m.m., Lpo 94, 2.8 Rektors 

ansvar, ansvarar rektorn för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande 

till de nationella målen. Detta kräver att undervisningsmålen ständigt 

prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. 

Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel mellan skolans personal 

och elever och i nära kontakt med såväl hemmen som det omgivande samhället. 

Rektorn arbetar medvetet och aktivt för att verksamheten inriktas på att nå de 

nationella målen och för att utveckla utbildningen. Lärarna uppger att de kontinuerligt 

följer elevernas kunskapsutveckling i förhållande till de nationella målen 

i alla årskurser. I det systematiska kvalitetsarbetet har skolan en samlad bild 

av måluppfyllelsen i de högre årskurserna genom betygsresultaten. En samlad 

bild på skolnivå av elevernas kunskapsutveckling i de lägre årskurserna saknas 

dock. 

Skolinspektionen bedömer att det systematiska kvalitetsarbetet i detta hänseende 

behöver förbättras. 






X 

Motivering 

Enligt 3 § förordningen om kvalitetsredovisningen inom skolväsendet m.m. ska 





måluppfyllelse redovisas. Kvalitetsredovisningen ska, enligt 4 § förordningen 

om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m., utarbetas under medverkan 

av lärare, övrig personal och elever. 

Kvalitetsredovisningen för Tångvallaskolans Platschefsområde för år 2007 är av 

god kvalitet och innehåller till största delen det förordningen kräver. Dock redovisas 

inte resultaten i några andra ämnen än svenska, matematik och engelska. 

Av granskat material och av intervjuerna framkommer att elever och vårdnadshavare 

svarar på en enkät som underlag för platschefsområdets kvalitetsredovisning. 

Elevrepresentanterna uppger emellertid i intervjuerna att de inte 

känner till resultatet från enkäten eller innehållet kvalitetsredovisningen. Lärarna 

är däremot i hög grad delaktiga i utarbetandet. 

Skolinspektionen bedömer att skolans kvalitetsredovisning behöver förbättras


13 (13) 

genom att ge en bild av elevernas kunskapsutveckling i fler ämnen än svenska, 

matematik och engelska. Skolan behöver eftersträva att elevernas medverkan i 

utarbetandet av och kännedom om kvalitetsredovisningen förbättras. 

2009-05-08 Lund 

Ebba Svartz 

Andrés Brink 

Lisa Lemmeke



Dnr 43-2008:437 

Regelbunden tillsyn i Västra Ingelstads skola 



Inledning 


besökt Västra Ingelstads skola den 3 mars 2009. I slutet av denna rapport framgår vilka 













Underlag 


Västra Ingelstads skola, dels den information som samlats in under besöket. I Västra 

Ingelstads skola intervjuades rektorn, lärare, annan personal och elever. Även annan 

information om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, 




Beskrivning av Västra Ingelstads skola 

Tabell 1: Antal elever på Västra Ingelstads skola 


Antal elever 



Källa: Uppgifter från skolan 3 mars 2009


2 (17) 

Västra Ingelstads skola är belägen i Västra Ingelstad som ligger i den östra delen av 

Vellinge kommun, nära gränsen till Malmö. Skolans äldsta delar byggdes som byskola 

för ungefär hundra år sedan. I anslutning till skolan finns även en nyuppförd idrottshall 

samt ett kombinerat skol- och folkbibliotek med två heltidsanställda bibliotekarier. 

Skolan har strax under 400 elever, varav knappt hälften reser till skolan med skolskjuts 

från skolans upptagningsområde vilket utgörs av de omkringliggande byarna. Eleverna 

är organiserade årskursvis i förskoleklass till och med årskurs 9. 

Rektorn har personalansvar för cirka 95 medarbetare. En platschefsassistent har ansvar 

för administrativa uppgifter och viss personal. Lärarna är organiserade i tre arbetsenheter 

baserade på vilka årskurser de arbetar med.


3 (17) 

Bedömningar 




1 Kunskaper 




nå målen. 



Västra Ingelstad 

2004 2005 2006 2007 2008 



98 98 100 100 98 

Källa: Uppgifter från skolan, 3 mars 2009. 


2007 2008 

Västra 

Ingelstad 

Riket 

Västra 

Ingelstad 

Riket 



på samtliga 



Engelska 97 85 92 87 

Matematik 100 72 97 73 

Svenska 100 71 97 72 

Källa: Uppgifter från skolan, 3 mars 2009. Uppgifter på riksnivå för variabeln nationella 

ämnesprov presenteras utifrån ett obundet slumpvis urval om 200 skolor, från 

vilka Skolverket samlar in uppgifter om måluppfyllelse på de nationella ämnesproven.


4 (17) 


Västra Ingelstad 

Samtliga 

skolor i 


Kommungrupp 

2 Riket 3 

2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008 2008 


meritvärde 

Andel (%) som 



210,4 210,3 201,0 205,5 208,1 223,5 216,7 209,3 

83 59 76 81 68 84 79 77 



96 91 96 98 98 96 91 89 

program 

Källa: Skolverkets skoldatablad, 16 februari 2009. 


Västra Ingelstads skola präglas av att en hög andel elever når målen i svenska, engelska 

och matematik. På de nationella ämnesproven i åk 9 har kring 90 procent nått kravnivån 

i de tre ämnena. Detta är en andel som ligger stabilt över tid. Däremot utmärker sig 

skolan negativt rörande elever som nått målen i alla ämnen, något som i synnerhet 

gäller för åren 2005 och 2008 med en anmärkningsvärt låg andel elever med slutbetyg i 

alla ämnen. Resultaten pekar på att skolan har tendenser till en så kallad ”treämnesskola”, 

det vill säga att undervisningens fokus i allt för hög grad riktas mot de tre behörighetsgivande 

ämnena. 

Skolan redovisar att nästan alla eleverna i åk 5 når målen i samtliga ämnen, över de 

senaste fem åren varierar andelen kring 95 procent av eleverna. Eleverna i åk 5 har 

även en hög måluppfyllelse på de nationella ämnesproven. Med tanke på den höga 

måluppfyllelse skolan redovisar för årskurs fem samt de goda resultaten i svenska, 

engelska och matematik i årskurs nio vill skolinspektionen peka på behovet av vidare 

analys och åtgärder för att öka alla elevers måluppfyllelse i samtliga ämnen. 

Skolverkets analysverktyg SALSA 4 visar att vad gäller andelen elever som uppnått 

målen i alla ämnen ligger det faktiska värdet under det modellberäknade värdet, med 

undantag för år 2004 och 2007 då det är fyra respektive fem procentenheter över. För år 

2005 och 2008 ligger det faktiska utfallet nitton respektive 15 procentenheter under det 

1 


2 


3 

Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket 

4 




5 (17) 

modellberäknade värdet. Här bör dock det ringa elevunderlaget beaktas. Det är viktigt 

att betona att det modellberäknade värdet enligt SALSA bör ses som ett diskussionsunderlag 

vid en analys av elevernas kunskapsutveckling och inte som reell fakta. Syftet 

är att stimulera till tankar om fler alternativa synsätt för att förklara och förstå skolors 

resultat och måluppfyllelse. 







X 


Motivering 





X 


Motivering 





X 

Motivering 

Enligt 7 kap.2 § grundskoleförordningen ska en skriftlig individuell utvecklingsplan 

upprättas i samband med utvecklingssamtal minst en gång per termin. 

Planen ska innehålla omdömen om elevens kunskapsutveckling i relation till 

målen i varje ämne som eleven får undervisning i, och sammanfatta vilka insatser 

som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som 

möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. 

Individuella utvecklingsplaner upprättas i Västra Ingelstads skola för samtliga 

elever, som underlag för IUP används en kommungemensam mall där elevernas


6 (17) 

sociala såväl som kunskapsmässiga utveckling bedöms. De skriftliga omdömen 

som ges i samband med de individuella utvecklingsplanerna följer en matris där 

samtliga ämnen ingår. Till viss del ger dessa en bild om eleven uppnått eller inte 

uppnått de nationella kursplanemålen. Omdömena innehåller dock även rikligt 

med beskrivningar av elevernas uppträdande, som saknar anknytning till kursplanemålen 

i enskilda ämnen. 

Skolinspektionen bedömer att de individuella utvecklingsplanerna behöver förbättras 

till sitt innehåll genom att de skriftliga omdömena renodlas i förhållande 

till elevernas kunskapsutveckling och måluppfyllelse i de enskilda ämnena. 







X 


Motivering 





X 


Motivering 






X 

Motivering 

I 7 kap. 9 § grundskoleförordningen anges att för en elev som inte når upp till 

kursplanens mål i ett ämne i slutet av det nionde skolåret ska istället en skriftlig 

bedömning av elevens kunskaper i ämnet eller ämnesblocket ges. Av bedömningen 

kan också framgå de stödåtgärder som har vidtagits.


7 (17) 

Västra Ingelstads skola upprättar ett ”Omdöme” för elever som inte nått målen i 

slutet av det nionde skolåret. På denna bedömning markeras med kryss huruvida 

eleven har otillräckliga, godkända eller goda kunskaper inom några områden 

i ämnet. Vidare anges hur läraren bedömt elevens studiesociala färdigheter, som 

exempelvis ”närvaro, tider” eller ”social kompetens”, på en skala från ”dålig” 

till ”bra”. 

Skolinspektionen bedömer att denna typ av bedömning inte svarar mot förordningens 

krav på skriftlig bedömning då de kunskapsområden som bedöms inte i 

tillräckligt hög grad är kopplade till de nationella kursplanemålen. Utöver detta 

vill skolinspektionen inskärpa att studiesociala bedömningar inte är att betrakta 

som bedömningar av en elevs kunskaper i ett ämne och således inte ska ingå i en 

skriftlig bedömning. 




utbildning. 




X 

Motivering 

I såväl läroplanen som i de nationella kursplanerna anges mål att sträva mot. De 

visar på inriktningen och därmed önskad kvalitetsutveckling i skolan. Mål att 

sträva mot ska styra undervisningen och prägla allt arbete på skolan. Skolorna 

måste därmed med dessa som underlag diskutera och ta ställning till hur verksamheten 

ska organiseras och bedrivas för att ge eleverna förutsättningar att 

utveckla de kunskapskvaliteter som utrycks i dessa mål. 

I intervjuer med elever i de äldre årskurserna framkom att mål att uppnå präglade 

mycket av undervisningen. De två lärarintervjuerna gav vid handen att mål 

att uppnå dominerade de individuella utvecklingsplanerna samt att lärarna såg 

på mål att uppnå som det centrala i undervisningen. Samtidigt menade de intervjuade 

lärarna att mål att sträva mot och mål att uppnå båda genomsyrade undervisningen. 

Skolinspektionen bedömer, med tanke på de motstridiga uppgifter som framkom, 

att skolan behöver säkerställa att läroplanens och kursplanernas mål att 

sträva mot styr undervisningens planering och genomförande. Vidare behöver 

skolan tydliggöra för eleverna den roll mål att sträva moten har i utbildningen.


8 (17) 





X 

Motivering 

Enligt 4 kap. 2 § skollagen ska eleverna ha inflytande över hur deras utbildning 

utformas. I läroplanen anges att skolan ska sträva efter att varje elev successivt 

utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan. 

Vidare föreskriver läroplanen att läraren tillsammans med eleverna ska planera 

och utvärdera undervisningen. Detta för att förbereda eleverna för delaktighet 

och medansvar samt för de rättigheter och skyldigheter som präglar ett demokratiskt 

samhälle. Rektorn har ett särskilt ansvar för att skolans arbetsformer 

utvecklas så att ett aktivt elevinflytande gynnas. En central del i elevers utövande 

av inflytande är en medvetenhet om vilket inflytande de faktiskt har över sin 

undervisning. Det är skolans skyldighet att göra eleverna medvetna om detta 

I skolans lägre årskurser har eleverna i första hand inflytande över sitt lärande 

genom att de påverkar undervisningens innehåll. I de högre årskurserna är bilden 

den motsatta, där har eleverna litet inflytande över undervisningens innehåll 

och planering men däremot större inflytande över arbets- och redovisningsformer. 

Bilden av vilken grad av elevinflytande som råder på skolan skiljer sig 

något mellan de olika intervjugrupperna. Eleverna menade att de i princip helt 

saknade inflytande över såväl planering som innehåll. De intervjuade lärarna 

gav vissa exempel på hur eleverna påverkade innehållet och konstaterade att 

eleverna stundtals inte tycktes medvetna om att de utövade visst inflytande över 

undervisningens innehåll. 

Skolinspektionen bedömer att Västra Ingelstads skola behöver utveckla sina 

arbetsformer så att alla elever i takt med ålder och mognad får ett allt större inflytande 

över undervisningen. 





X 


Motivering


9 (17) 





X 


Motivering 





X 


Motivering 







X 


Motivering 




X 


Motivering


10 (17) 





X 


Motivering 





trygg miljö. 







X 

Motivering 

Enligt läroplanen för grundskolan skall skolan sträva efter att vara en levande 

social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära. Ingen skall i skolan 

utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller 

annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder eller för annan 

kränkande behandling. 

När det gäller frågan om Västra Ingelstads skola utgör en trygg miljö inriktad på 

lärande och som är fri från kränkande behandling har vid inspektionen framkommit 

uppgifter som inte är helt samstämmiga. Vid intervjuerna under Skolinspektionens 

besök har både lärare och elever betonat att eleverna i grundskolan 

upplever trygghet samt att lärare och personal på skolan har god kännedom om 

vad som försiggår även utanför lektionssalarna. Däremot har det på annat sätt 

framkommit att det i en förskoleklass förekommer kränkningar av barn samt att 

personal har använt otillåtna disciplinära åtgärder mot barn som i sig är kränkande. 

I ett uppföljande samtal med rektorn framkommer att rektorn var medveten 

om den otrygga situationen samt om att barn kränkt varandra verbalt. 

Mot detta har skolan vidtagit åtgärder. Däremot sade sig rektor inte vara medveten 

om att personal vid skolan använt otillåtna disciplinära åtgärder.


11 (17) 

Skolinspektionen bedömer att skolan behöver fortsätta att utveckla sitt arbete 

mot alla former av kränkande behandling. Utgångspunkten i detta arbete måste 

vara att inga kränkningar tolereras, varken från elever eller vuxna. 




X 


Motivering 





X 

Motivering 
















genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Planen ska enligt skollagen upprättas, 

följas upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna vid den 

verksamhet för vilken planen gäller. Utformningen och omfattningen av barnens 

eller elevernas deltagande ska enligt 2 § förordning om barns och elevers deltagande 

i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling anpassas 

efter deras ålder och mognad. 

Västra Ingelstads platschefsområde har en gemensam likabehandlingsplan, daterad 

2 oktober 2007. Planen innehåller beskrivningar av hur det förebyggande 

arbetet ska bedrivas samt rutiner för hantering och dokumentation av skolans


12 (17) 

arbete vid enstaka eller återkommande kränkningar. Däremot saknas såväl kartläggning 

som tidssatta åtgärder som hör samman med den konkreta verksamheten. 

I planen saknas även en redovisning om förbudet för vuxna i verksamheten 

att kränka barn och elever samt rutiner för insatser om detta sker. Vid intervjun 

med rektorn framkommer att han upprättat en matris med såväl riskbedömningar 

som tidssatta åtgärder. Skolinspektionen bedömer att denna bör föras in 

skolans plan mot kränkande behandling. 

Skolinspektionen bedömer att skolans plan mot kränkande behandling endast i 

vissa delar uppfyller kraven i 14 a kap. 8 § skollagen. Planen saknar konkreta 


behov. Detta behöver åtgärdas. Arbetet med en ny plan behöver också bygga på 

ett större deltagande av barn och elever än vad som skett vid arbetet med den 

nuvarande likabehandlingsplanen. 











X 


Motivering 






X 

Motivering 

I 2 kap. 19-20 §§ grundskoleförordningen anges att det inom elevens val ska 

bedrivas undervisning som syftar till att fördjupa eller bredda elevens kunskaper 

i ett eller flera ämnen samt att undervisningen ska vara förenlig med målen i 

de nationella kursplanerna.


13 (17) 

På Västra Ingelstads skola saknas elevens val, däremot har skolan schemalagd 

tid i något man kallar fördjupning. I intervjuer med elever såväl som med lärare 

framkommer att denna fördjupning i första hand ägnades åt läxläsning och repetition 

av tidigare bedriven undervisning. 

Skolinspektionen bedömer att skolan behöver anordna elevens val i enlighet 

med grundskoleförordningens krav. 






X 

Motivering 




och ska följa kursplanen för ämnet. 

På Västra Ingelstads skola får de elever som bedöms ha behov av ämnet svenska 

som andraspråk stöd i ämnet vid några tillfällen i veckan av lärare från en central 

enhet i Vellinge kommun. Svenska som andraspråk betraktas inte som ett 

eget ämne som ska anordnas i stället för ämnet svenska. 

Skolinspektionen bedömer att skolan behöver anordna svenska som andraspråk 

så att det motsvarar kraven i förordningen och kursplanen för ämnet. 




X 


Motivering 





X 


Motivering


14 (17) 




bedriver. 



X 


Motivering 




X 


Motivering 







X 


Motivering 




X 


Motivering 





Åtgärder behövs


15 (17) 

X 

Motivering 









X 

Motivering 

Enligt avsnitt 1 i läroplanen måste skolans verksamhet utvecklas så att den svarar 

mot uppställda mål. Huvudmannen har ett givet ansvar för att så sker. Den 

dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är 

förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att undervisningsmålen 



skolans personal och elever och i nära kontakt med såväl hemmen som med 

det omgivande samhället. Enligt läroplanens avsnitt 2.8 har rektorn som pedagogisk 

ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan det övergripande 

ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen. 

Rektorn ansvarar för att en lokal arbetsplan upprättas samt för att skolans resultat 

följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och till målen i 

skolplanen och den lokala arbetsplanen. Rektorn har ansvaret för skolans resultat. 

Ett systematiskt arbete för att samla in och ta till vara resultaten av skolans arbete 

genomförs inte på Västra Ingelstads skola. De enskilda lärarnas arbete dokumenteras 

och följs upp på klass- och ämnesnivå men en sådan genomgripande 

dokumentation och uppföljning saknas på skolnivå. 

Skolinspektionen bedömer att Västra Ingelstads skola behöver lägga ytterligare 

kraft på att följa upp och utvärdera resultaten i förhållande till de nationella 

målen på skolnivå, till exempel i förhållande till elevinflytande och andra viktiga 

nationella mål. Skolan behöver också, i högre grad än vad som görs i dag, kritiskt 

analysera och bedöma sina resultat i förhållande till de nationella målen 

och utifrån dessa analyser identifiera relevanta förbättringsåtgärder.


16 (17) 






X 

Motivering 





Kvalitetsredovisningarna ska innehålla en bedömning av i vilken utsträckning 



att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna ska verksamhetens 





Västra Ingelstads skola upprättar årligen en kvalitetsredovisning som omfattar 

verksamheten i förskoleklass, grundskola och fritidshem. I denna ingår beskrivningar 

av den bedrivna verksamheten, nya mål för verksamheten och vissa åtgärder 

för att nå de uppsatta målen såväl som en ökad måluppfyllelse. Redovisningen 

präglas dock av att beskrivning och utvärdering i stor utsträckning flyter 

samman vilket gör det svårt att avgöra i vilken utsträckning tidigare åtgärder 

lett till ökad måluppfyllelse. En samlad redovisning av resultat i form av exempelvis 

meritvärde eller måluppfyllelse i åk 5 saknas helt. Av kvalitetsredovisningen 

är det svårt att utläsa i vilka ämnen skolan lyckas bra eller mindre bra 

med elevernas måluppfyllelse samt vilka åtgärder man avsett att vidtaga för att 

öka måluppfyllelsen. 

Vidare ges ett stort utrymme till beskrivningar av skolans värdegrundsarbete 

medan beskrivningar av hur skolan knyter sitt arbete till de nationella målen 

saknas. Trots att redovisningen har sin tyngdpunkt i beskrivningar av den sociala 

situationen på skolan saknas en redovisning av hur eleverna upplever sin 

situation. Av redovisningen framgår inte heller om eleverna varit delaktiga i 

utarbetandet av dokumentet. 

Skolinspektionen bedömer att Västra Ingelstads skola i sin kvalitetsredovisning i 

högre grad behöver analysera och bedöma verksamhetens resultat i förhållande 

till de nationella målen och i de fall måluppfyllelsen är låg, föreslå konkreta åtgärder 

som syftar till att höja måluppfyllelsen. Redovisningen behöver också 

innehålla fler resultatmått på elevernas kunskapsutveckling än i dag. Eleverna 

måste vidare ta mer aktiv del i utarbetandet av kvalitetsredovisningen och deras


17 (17) 

föräldrar måste ges möjlighet att delta. 

2009-05-08. Lund 

Andrés Brink 

Martin Järnek



Dnr 43:2008-437 

Regelbunden tillsyn i Sundsgymnasiet 

Gymnasieskola 

Inledning 

Skolinspektionen har granskat verksamheten i Vellinge kommun och besökt Sundsgymnasiet 

den 3 mars 2009. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga 

för den regelbundna tillsynen. 




Information om den regelbundna tillsynen finns i separata material och på 

Skolinspektionens webbplats (www.skolinspektionen.se/Tillsyn). 

På de punkter där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har huvudmannen och 

rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen 

inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, dvs. senast den 

8 augusti 2009. 



Underlag 

Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och 

Sundsgymnasiet, dels den information som samlats in under besöket. I Sundsgymnasiet 






Tabell 1: Antal elever på Sundsgymnasiet 

Skolan/verksamheten 


Antal elever 

Gymnasieskola 867 

Källa: Skolverkets statistik 

Sundsgymnasiet omfattar gymnasieskola, vuxenutbildning, särvux och svenska för 

invandrare, SFI. Verksamheterna leds av en platschef, tillika rektor, som även ansvarar 

för Vellinge folkbibliotek. Platschefen/rektorn biträds av en verksamhetsassistent och 

av en ledningsgrupp bestående av fem program-/verksamhetsansvariga personer, omfattande 

3,6 heltidstjänster.


2 (16) 

Gymnasieskolan erbjuder sju nationella program: barn- och fritidsprogrammet, estetiska 

programmet, medieprogrammet, naturvetenskapsprogrammet, omvårdnadsprogrammet, 

samhällsvetenskapsprogrammet, tekniska programmet, idrottsprogrammet 

samt individuella program. Vellinge kommun samverkar med Trelleborg och Svedala i 

programutbudet. Teknikprogrammet bedrivs i Vellinge tillsammans med Trelleborg 

och Svedala som Teknikcollege, som tillsammans med industrin i regionen utvecklar 

utbildningar utifrån de krav industrin ställer. Basen för Teknikcollege är de nationella 

Industri- och Teknikprogrammen. 

Denna rapport omfattar endast gymnasieskolan och vuxenutbildningen behandlas i en 

separat rapport. 

1 Kunskaper 

Bedömningar 

Inom detta granskningsområde behandlas skolans kunskapsresultat och arbetet för att 

varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. 

Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger för att eleverna ska nå målen. 


Inom detta bedömningsområde har granskats: 

 

om eleverna tillägnar sig kunskaper i enlighet med läroplanens mål, programmålen 

och kursplanernas mål. 

Tabell 2: Resultatmått för elever som fick slutbetyg respektive läsår 

Barn- och fritidsprogrammet 

(BF) 

Genomsnittlig betygspoäng 



universitets- och högskolestudier 


Kommungrupp 

Riket 

Fristående 

skolor 

Kommunala 

skolor 

2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008 2008 

12,7 12,9 11,4 13,8 13,1 12,7 14,4 12,7 

.. 88 .. 93 86,4 83 93 84 

1 

Uppgifter baserade på samtliga kommunala skolor i kommungruppen


3 (16) 

Estetiska programmet 

(ES) 





13,7 15 15 15,3 14,9 14,6 15,1 14,9 

70 94 100 95 94 88 91 91 

Medieprogrammet 

(MP) 





Naturvetenskapsprogrammet 

(NV) 





Samhällsvetenskapsprogrammet 

(SP) 





Teknikprogrammet 

(TE) 





Totalt 

13,8 13,5 14,5 13,6 14,2 13,2 13,2 13,5 

95 81 95 86 100 85 84 87 

16,6 15,8 16,4 15,8 15,3 15,9 16,6 16,2 

100 98 100 98 94 94 95 96 

14,9 14,1 14,9 14,3 14,9 14,5 15,1 14,7 

88 81 93 86 93 93 91 92 

14,1 14 15 13,3 13,4 14,0 13,7 14,0 

90 100 92 85 83 83 89 90


4 (16) 


14,9 14,3 15 14,4 14,5 14,7 14,2 14,0 




. . 90 87 89 88 88 89 

Källa: Skolverkets officiella statistik 



Tabell 29: Andel (%) nybörjare som efter ett år bytt från IV till annat program 


Riket 

2004 2005 2006 2007 2008 2008 

Andel (%) nybörjare som bytt från 

IV till annat program 

. . 88 88 67 36 

Källa: Skolverkets officiella statistik 




Eleverna i gymnasieskolan i Sundsgymnasiet når kunskaper som ligger i nivå med eller 

strax över riksgenomsnittet. Andelen elever från barn- och fritidsprogrammet, estetiska 

programmet, mediaprogrammet samt samhällsvetenskapsprogrammet med grundläggande 

behörighet till universitet och högskolor och den genomsnittliga betygspoängen 

har stigit något sedan föregående år men ligger något lägre i jämförelse med 2007, dock 

ligger alltjämt den genomsnittliga betygspoängen från samtliga nationella program 

över riksgenomsnittet. 

Andelen elever som efter ett år bytt från individuellt program till nationellt program 

uppgick år 2008 till 67 procent, vilket är en avsevärt högre andel än i riket i genomsnitt. 

Andelen elever som fullföljt sin utbildning inom fyra år och fått slutbetyg har ökat från 

85 procent år 2007 till 89 procent år 2008.


5 (16) 




kurser/ämnesområden i förhållande till styrdokumentens krav. 

Skolform 

Gymnasieskola 



x 


Motivering 

1.2.2 Varje elev ges minst en gång per termin ett utvecklingssamtal där man med den 

individuella studieplanen som grund ger en samlad information om elevens kunskapsutveckling 

och studiesituation/skolsituation. 

Skolform 

Gymnasieskola 



x 


Motivering 



1.3.1 Lärarna använder resultaten från de nationella kursproven för att bedöma elevers 


Skolform 

Gymnasieskola 



x 


Motivering 

1.3.2 Lärarna utgår vid bedömning och betygssättning från de nationella målen i 


Skolform 

Gymnasieskola 



x 

Åtgärder behövs


6 (16) 

Motivering 

1.3.3 Betyg sätts och utfärdas, intyg och studieomdömen utfärdas samt betygskatalog 

förs enligt författningarnas krav. 

Skolform 

Gymnasieskola 



x 


Motivering 



1.4.1 Läroplanens strävansmål, programmålen och kursplanernas mål anger inriktningen 

för skolans utbildning. 

Skolform 

Gymnasieskola 



x 


Motivering 

1.4.2 Eleverna har inflytande över hur deras utbildning utformas och ges möjlighet att 

kunna påverka, vara delaktiga och ta ansvar. 

Skolform 

Gymnasieskola 




x 

Motivering 

Enligt skollagen ska eleverna ha inflytande över hur deras utbildning utformas 

och enligt läroplanen ska läraren se till att alla elever oberoende av social bakgrund 

och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, 

sexuell läggning eller funktionshinder får ett verkligt inflytande på arbetssätt, 

arbetsformer och undervisningens innehåll. Enligt läroplanen har rektorn ett 

särskilt ansvar för att skolans arbetsformer utvecklas så att ett aktivt elevinflytande 

gynnas. 

Eleverna i Sundsgymnasiet tränas i representativa demokratiska beslutsformer 

genom klassråd, elevråd och andra råd men genomförda intervjuer visar att det


7 (16) 

representativa elevinflytandet kan utvecklas. Elevrådets arbete är okänt för flertalet 

av de intervjuade eleverna. Elevernas inflytande i den dagliga undervisningen 

och i den enskilda kursen varierar mellan olika lärare. Intervjuerna visar 

att eleverna ofta ges ett inflytande över planering av provtillfällen och redovisningstillfällen 

och i viss mån över arbetssätt och arbetsformer. Inflytande över 

kursens innehåll fungerar väl hos en del lärare och i en del kurser men det är 

också vanligt att läraren presenterar en färdig planering vid kursstart. I flertalet 

kurser deltar eleverna endast i begränsad omfattning vid planeringen av kursen. 

Skolinspektionen vill understryka vikten av att lärare ihärdigt försöker förmå 

alla elever att utöva ett inflytande, i syfte bland annat att öka måluppfyllelsen i 

förhållande till skolans demokratiuppdrag. 

Skolinspektionen bedömer att skolan behöver förbättra elevernas möjligheter att 

tränas i representativa demokratiska beslutsformer. Skolinspektionen bedömer 

vidare att skolan behöver utveckla elevernas inflytande så att lärarna planerar 

undervisningen tillsammans med eleverna och att eleverna genom denna planering 

ges ett verkligt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och innehåll i undervisningen. 

Enligt 4 kap. 5-10 §§ ska det vid varje gymnasieskola finnas en skolkonferens. 

Skolkonferensen är ett organ för att behandla vissa frågor som är av stor betydelse 

för eleverna samt för informationsutbyte, samråd och gemensamma diskussioner 

mellan rektor, personal och elever. Rektor eller den ledamot som rektor 

utser är ordförande för skolkonferensen. Skolkonferensen består i övrigt dels 

av företrädare för lärare och annan skolpersonal, dels av företrädare för eleverna. 

De båda grupperna ska ha lika många representanter. För varje ledamot ska 

det finnas en ersättare. Om undervisningen bedrivs i samverkan med den kommunala 

vuxenutbildningen, får representanter för skolpersonal och elever från 

den utbildningen ingå i motsvarande proportioner. Skolkonferensen ska, i den 

utsträckning styrelsen för utbildningen bestämmer, besluta i frågor som annars 

hör till rektors beslutsområden men där beslutanderätten inte i författning har 

lagts på rektor. Beslutanderätten bör i första hand avse principer och riktlinjer 

för hanteringen av frågorna. Skolkonferensen är beslutför när rektor eller rektors 

ersättare och minst hälften av övriga ledamöter är närvarande. Av de övriga 

ledamöterna ska det vara lika många representanter från varje grupp. 

I Sundsgymnasiet finns ett enligt rektorn mycket välfungerande verksamhetsråd, 

bestående av rektorn, elevrepresentanter från gymnasieskolan och vuxenutbildningen, 

personalrepresentanter, föräldrarepresentanter och politiker. 

Verksamhetsråd finns även i kommunens grundskolor. Gymnasieförordningens 

6 § utesluter att andra representanter kan ingå i skolkonferensen än de ovan 

angivna. Verksamhetsrådet kan därmed inte ersätta skolkonferensen enligt 

gymnasieförordningens mening.


8 (16) 

Skolinspektionen bedömer att skolan behöver säkerställa att skolkonferens inrättas 

i enlighet med förordningen. 

1.4.3 Skolan strävar mot att varje elev utvecklar en insikt om sitt eget sätt att lära och en 

förmåga att utvärdera sitt eget lärande. 

Skolform 

Gymnasieskola 



x 


Motivering 

1.4.4 De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna och med det 

omgivande samhället för att göra skolan till en god miljö för elevernas utveckling 

och lärande. 

Skolform 

Gymnasieskola 




x 

Motivering 

Enligt läroplanen Lpf 94 2.4 ska de frivilliga skolformerna nära samverka med 

den obligatoriska skolan, med arbetslivet, med universiteten och högskolorna 

och med samhället i övrigt. Detta krävs för att eleverna ska få en individanpassad 

utbildning och en kontinuitet i lärandet. 

Vid intervjuer framgår det att grundskolans lärare och gymnasieskolans inte 

alltid samverkar vid elevers övergång från grundskolor till Sundsgymnasiet, 

vilket kan få negativa konsekvenser för elevernas kunskapsutveckling i gymnasieskolan. 

Skolinspektionen bedömer att överlämnanderutiner behöver utvecklas så att 

undervisningen i högre grad kan individanpassas och eleverna får en kontinuitet 

i sitt lärande. 



1.5.1 Skolans undervisning anpassas till den enskilde elevens behov, förutsättningar, 

erfarenheter och tänkande.


9 (16) 

Skolform 

Gymnasieskola 



x 


Motivering 

1.5.2 Särskilt stöd ges till elever som har svårigheter i skolarbetet. 

Skolform 

Gymnasieskola 



x 


Motivering 

1.5.3 Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som 

uppfyller författningarnas krav. 

Skolform 

Gymnasieskola 




x 

Motivering 

Enligt 8 kap. 1a § gymnasieförordningen ska rektor se till att behov utreds om 

det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare 

eller på annat sätt framkommer att en elev kan ha behov av särskilda stödåtgärder. 

Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, ska rektorn se till att 

ett åtgärdsprogram utarbetas och elever eller vårdnadshavare erbjuds möjlighet 

att delta i utarbetandet. Av åtgärdsprogrammen framgår vilka behov eleven har, 

hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna skall följas upp och utvärderas. 

Genomförda intervjuer visar att elevers behov av särskilda stödåtgärder utreds 

av ansvariga lärare, mentorer, eller studie- och yrkesvägledare. Om utredningen 

visar att eleven är i behov av särskilt stöd upprättas åtgärdsprogram. Skolan har 

dock ingen samlad bild av hur många elever det upprättas åtgärdsprogram för. 

I de åtgärdsprogram som Skolinspektionen tagit del av anges inte tydligt hur 

verksamheten ska tillgodose elevens behov, utan huvudsakligen vad som ankommer 

på eleven. Exempelvis anges som åtgärd för en elev med frånvaro att 

eleven ska närvara i högre utsträckning, men inte vilka insatser skolan ska vidta 

för att förmå eleven att närvara. Det framgår heller inte hur åtgärderna ska följas 

upp och utvärderas. 

Skolinspektionen bedömer att skolan behöver upprätta åtgärdsprogram som 

tydligt anger vilka åtgärder verksamheten ska vidta för att tillgodose elevens


10 (16) 

behov samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. 

1.5.4 Skolans individuella program förbereder först och främst eleven för studier på ett 

nationellt eller specialutformat program och följer en fastställd plan. 

Skolform 

Gymnasieskola 



x 


Motivering 


Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att påverka och stimulera 

eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till 

uttryck i vardaglig handling. 




Skolform 

Gymnasieskola 



x 


Motivering 


Skolform 

Gymnasieskola 



x 


Motivering 

2.1.3 Skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med författningarna. 

Skolform 

Gymnasieskola 




x


11 (16) 

Motivering 

















I Sundsgymnasiets likabehandlingsplan, gemensam för både gymnasieskolan 

och vuxenutbildningen, har de insatser som anges mer karaktären av generella 

långsiktiga åtgärder än av konkreta tidsbestämda åtgärder för varje särskild 

verksamhet. Därmed saknas konkreta insatser i likabehandlingsplanen som 

avses påbörjas och genomföras under det kommande året för att ytterligare förbättra 

resultatet av värdegrundsarbetet. Vidare framkommer i intervjuerna med 

elevrepresentanterna att de inte har kännedom om likabehandlingsplanen och 

innehållet i denna. 




som pågår kontinuerligt. Åtgärderna ska synliggöras för de olika verksamheterna 

inom Sundsgymnasiet. Likaså behöver elevernas medverkan vid 

skolans årliga upprättande, uppföljning och översyn av planen mot kränkningar 

förbättras. 


Inom detta granskningsområde behandlas tillgång till utbildning samt verksamhetens 

ledning och personal och hur skolan följer de nationella bestämmelserna som omfattar 

dessa grupper. Den regelbundna tillsynen granskar dessutom rektors och personalens 

ansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur skolans 

kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen.


12 (16) 



3.1.1 Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar och den erbjudna 

undervisningstiden kan redovisas. 

Skolform 

Gymnasieskola 



x 


Motivering 

3.1.2 Skolan erbjuder eleverna valmöjligheter i enlighet med författningarna 

Skolform 

Gymnasieskola 



x 


Motivering 

3.1.3 Skolans specialutformade program uppfyller författningarnas krav. 

Skolform 

Gymnasieskola 



x 


Motivering 

3.1.4 Skolans lokala kurser uppfyller författningarnas krav. 

Skolform 

Gymnasieskola 



x 


Motivering 

3.1.5 Skolans lokala inriktningar uppfyller författningarnas krav. 

Skolform 

Gymnasieskola 



x 

Åtgärder behövs


13 (16) 

Motivering 

3.1.6 Skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering och förberedelse för arbete, 

boende och fritid i vuxenlivet. 

Skolform 

Gymnasieskola 



x 


Motivering 

3.1.7 Utbildningen är avgiftsfri för eleverna med undantag för vissa hjälpmedel eller 

enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna. 

Skolform 

Gymnasieskola 



x 


Motivering 



3.2.1 Skolans lärare/pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i 

huvudsak bedriver. 

Skolform 

Gymnasieskola 



x 


Motivering 

3.2.2 Rektor har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt. 

Skolform 

Gymnasieskola 



x 


Motivering


14 (16) 



3.3.1 Rektor håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare 

det övergripande ansvaret för att utbildningen/verksamheten inriktas på att nå de 

nationella målen. 

Skolform 

Gymnasieskola 



x 


Motivering 

3.3.2 Rektor fattar beslut enligt bestämmelserna. 

Skolform 

Gymnasieskola 



x 


Motivering 






Skolform 

Gymnasieskola 




x 

Motivering 

Enligt 2 kap. 2 § åligger det rektorn att särskilt verka för att utbildningen utvecklas. 

Enligt läroplanen Lpf 94 1.2 måste skolans verksamhet utvecklas så att den 

svarar mot uppställda mål. För att en skola ska utvecklas måste den fortlöpande 

ifrågasätta sina undervisningsmål och arbetsformer, utvärdera sina resultat och 

pröva nya metoder. Som pedagogisk ledare för skolan och som chef för lärarna 

och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verk-


15 (16) 

samheten som helhet inriktas på att nå de riksgiltiga målen. 

Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete genom olika former av utvärderingar 

och uppföljningar, bland annat genom kursutvärderingar och elevenkäter. 

Dessa uppföljningar och utvärderingar kombinerat med nationell statistik 

ger en god bild av skolans resultat men inom många områden saknas en skolövergripande 

resultatanalys och en bedömning av måluppfyllelsen i relation till 

de nationella målen. Avsaknaden av bedömning av måluppfyllelsen leder till att 

de åtgärder för en ökad måluppfyllelse som skolan identifierar i flera fall saknar 

koppling till utvärderingsresultat och till nationella målområden. 

Det kvalitetsarbete som bedrivs på skolan saknar i alltför hög grad systematik 

och en tydlig koppling till de nationella målen för utbildningen i form av läroplaner, 

kursplaner och programmål. Åtgärder för ökad måluppfyllelse är heller 

inte tydligt kopplade till nationella mål. 

Skolinspektionen bedömer att skolans kvalitetsarbete behöver utvecklas mot en 

högre grad av systematik samt en tydligare koppling mellan resultat i förhållande 

till de nationella målen och konkreta åtgärder för ökad måluppfyllelse. 


krav. 

Skolform 

Gymnasieskola 




x 

Motivering 

Enligt förordningen om kvalitetsredovisning ska arbetet med kvalitetsredovisningen 

främja skolans utveckling och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas 

nationella mål. Kvalitetsredovisningen ska innehålla en bedömning 


och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. 

I kvalitetsredovisningen ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten 

och utbildningens måluppfyllelse redovisas. Kvalitetsredovisningen 

ska utarbetas under medverkan av lärare, övrig personal och elever. 

Skolans kvalitetsredovisning innehåller i viss mån en bedömning av 

måluppfyllelsen. Dessa bedömningar täcker dock endast in begränsade delar av 

det nationella uppdraget eller riktar sig mot mål som ligger utanför detta uppdrag. 

Det går inte att utläsa hur väl skolan som helhet har lyckats nå de nationella 

målen och konkreta åtgärder för en ökad måluppfyllelse saknas i kvalitetsredovisningen. 

Elever har inte medverkat när kvalitetsredovisningen utarbetades. 

Skolinspektionen bedömer att kvalitetsredovisningen inte upprättats i enlighet 

med förordningen och att kvalitetsredovisningen behöver utvecklas så att den


16 (16) 

ger en tydlig bild av hur skolan bedömer måluppfyllelsen av de nationella målen 

samt vilka åtgärder som skolan avser att vidta för en ökad måluppfyllelse. 

Vidare behöver elevernas medverkan vid skolans årliga upprättande av kvalitetsredovisningen 

förbättras. 

2009-05-08 Lund 

Ingela Jonasson 

Elisabeth Porath Sjöö


Vuxenutbildning 

Dnr 43:2008-437 

Regelbunden tillsyn i Sundsgymnasiet. 

Vuxenutbildning 

Inledning 

Skolinspektionen har granskat verksamheten i och besökt Sundsgymnasiet den 5 mars 

2009. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för den regelbundna 

tillsynen. 





(www.skolinspektionen.se/Tillsyn) . 


och rektor för verksamheten ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas 

till Skolinspektionen inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, dvs. 

senast den 8 augusti 2009. 



Underlag 

Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och vuxenutbildningen, 

dels den information som samlats in under besöket. I Sundsgymnasiet 

intervjuades rektorn, lärare, annan personal och studerande. Även annan information 

om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som 

finns publicerad på annat sätt, har använts. 




Tabell 1: Antal studerande i vuxenutbildning 

Vuxenutbildningen 

Antal studerande 

Komvux, grundläggande vuxenutbildning 54 

Komvux, gymnasial vuxenutbildning 

(individer och utbildningsplatser heltid) 

Individer 123 

Heltidsplatser 27 

Grundläggande särvux 5 

Gymnasial särvux 12 

Svenskundervisning för invandrare (sfi) 56 

Källa: Skolans uppgifter 20090305


2 (14) 

Vuxenutbildningen i Vellinge kommun omfattar Vellinge Lärcenter, komvux, särvux 

och svenska för invandrare, SFI. Vuxenutbildningen sorterar under Sundsgymnasiet 

och verksamheten bedrivs i gemensamma lokaler med gymnasieskolan. Verksamheten 

i såväl vuxenutbildningen som gymnasieskolan i Sundsgymnasiet leds av en platschef, 

tillika rektor. Vellinge kommun samverkar framför allt med Trelleborg och Svedala i 

kursutbud och i gemensamma upphandlingar av utbildning. Verksamheten i SFI bedrivs 

av en lärare som även ansvarar för kontakterna med arbetsförmedlingen och 

kommunens modersmålslärare. 

Bedömningar 




1 Kunskaper 

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område verksamhetens kunskapsresultat 

och arbetet för att ge de studerande möjlighet att nå de nationella målen för lärandet 

uttryckta i läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar verksamheten 

ger de studerande att nå målen. 


Tabell 1: Andel (%) kursdeltagare i komvux med respektive betyg för A-kurserna i engelska, 

matematik och svenska 

Engelska A 

Matematik 

A 

Svenska A 

Vellinge Kommungrupp 1 Riket 2 

2003 2004 2005 2006 2007 2007 2007 

Icke godkänt 

0 0 0 0 0 14 17 

Godkänt 13 13 31 45 17 30 31 

Väl godkänt 75 60 31 18 83 31 29 

Mycket väl 

godkänt 

13 27 38 36 0 25 22 

Icke godkänt 

5 5 3 0 0 17 21 

Godkänt 36 28 16 17 17 35 37 

Väl godkänt 28 53 48 50 58 29 27 

Mycket väl 

godkänt 

31 15 32 33 25 18 16 

Icke godkänt 

8 4 0 .. 7 15 16 

1 


2 



3 (14) 

Godkänt 31 7 25 .. 29 23 27 

Väl godkänt 46 59 42 .. 15 34 32 

Mycket väl 

godkänt 

15 30 33 .. 57 28 25 




Tabell 2: Andel (%) kursdeltagare i grundläggande vuxenutbildning och gymnasial vuxenutbildning 

som slutfört eller avbrutit kurs 

Grundläggande vuxenutbildning 

Vellinge 

Kommungrupp 

3 

Riket 4 

2003 2004 2005 2006 2007 2007 2007 

Slutfört kurs 56 55 70 88 90 65 66 

Avbrutit kurs 29 45 30 12 10 27 27 

Fanns i pågående utbildning 

Gymnasial vuxenutbildning 

16 0 0 0 0 7 7 

Slutfört kurs 83 70 66 67 76 76 75 

Avbrutit kurs 16 26 33 33 24 20 20 

Fanns i pågående utbildning 



2 4 0 0 0 5 5 


3 


4 



4 (14) 

Tabell 3: Studieresultat för studerande i sfi som två år tidigare påbörjat sin utbildning 

Andel (%) 

studerande 

som börjat i 

sfi och godkänts 

senast 

efter 2 läsår 

Sfi 3 (kurs 

D) 

Sfi 2 (kurs 

C) 

Sfi 1 (kurs 

B) 

Vellinge 

Kommungrupp 

5 

Riket 6 

2003 2004 2005 2006 2007 2007 2007 

.. .. .. .. 22 36 33 

.. .. .. .. 11 6 7 

.. .. .. .. 0 2 2 

enligt studieväg… 

utbildningen 

Avbrutit 

.. .. .. .. 44 35 35 

Källa: Skolverkets statistik 20080428 


..= Uppgift kan ej visas, då resultatuppgiften baseras på färre än 10 individer 


Andelen studerande som slutfört grundläggande vuxenutbildning uppgick år 2007 till 

36 procent, vilket är en påfallande minskning jämfört med året dessförinnan då 92 

procent av de studerande slutförde utbildningen. Enligt rektorn beror denna minskning 

på att studerande slutar studierna för att i stor utsträckning börja på nytt påföljande 

termin. I riket i genomsnitt slutför 66 procent av de studerande sin utbildning. 

Andelen studerande som når målen i de gymnasiala kurserna matematik A, svenska A 

och engelska A ligger, enligt tabell 1, över riksgenomsnittet för de tre kurser som redovisas. 

Det är dock en större andel studerande som når betyget mycket väl godkänt i 

riket i genomsnitt i kurserna matematik A och svenska A än i vuxenutbildningen i 

Vellinge. 

Ett flertal studerande inom särvux nådde år 2007 målen i kursplanerna och fick betyg i 

olika ämnen. 

Resultaten för kommunens sfi-studerande visar att andelen studerande som slutfört 

utbildningen med godkänt i kurs D senast två år efter påbörjad utbildning ligger på 54 

procent. 

1.2 Uppföljning och kommunikation av resultat 


5 


6 



5 (14) 

1.2.1 Lärarna följer fortlöpande upp de studerandes kunskapsutveckling och resultat i 

alla kurser och kunskapsområden i förhållande till styrdokumentens krav. 



x 


Motivering 

1.2.2 Lärarna ger fortlöpande varje studerande information om utvecklingsbehov och 

resultat i studierna. 



x 


Motivering 

1.2.3 De studerande har en individuell studieplan. 



x 


Motivering 



1.3.1 Lärarna utgår vid bedömning och betygssättning från de nationella målen i kursplanerna 

och från betygskriterierna. 



x 


Motivering


6 (14) 

1.3.2 Betyg sätts och utfärdas, intyg utfärdas och betygskatalog förs enligt författningarna. 



x 


Motivering 



1.4.1 Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för utbildningen. 



x 


Motivering 

1.4.2 De studerande har möjlighet till inflytande över hur deras utbildning utformas. 



x 


Motivering 

1.4.3 Den studerandes tidigare utbildning och erfarenhet kartläggs/valideras. 



x 


Motivering


7 (14) 

1.4.4 Särvux bedriver en verksamhet som syftar till att ge vuxna som är utvecklingsstörda 

kunskaper och färdigheter som motsvarar den obligatoriska särskolan eller 

gymnasiesärskolan. 




x 

Motivering 

Enligt 12 kap.1 a § skollagen ska särvux syfta till att ge kunskaper och färdigheter 

motsvarande den obligatoriska särskolan och nationella eller specialutformade 

program i gymnasiesärskolan. 

Särvux i Vellinge omfattar såväl en verksamhet motsvarande grundsärskolan 

som en verksamhet motsvarande gymnasiesärskolan. De studerande deltar i 

genomsnitt ca 3 timmar per vecka i verksamheten. Denna tidsomfattning är 

alltför begränsad för att möjliggöra en undervisning som uppfyller skollagens 

syfte för särvux. 

Skolinspektionen bedömer att den verksamhet som bedrivs är av god pedagogisk 

kvalitet för den enskilde studerande. Skolinspektionen bedömer dock att 

verksamheten behöver erbjuda de studerande den undervisningstid som krävs 

för att nå utbildningsmålen samt skollagens syfte med utbildningen. 

1.5 Anpassning av verksamheten till de studerandes behov 


1.5.1 Utbildningarna är flexibla och anpassade till de studerandes behov, förutsättningar, 

erfarenheter och livssituation. 



x 


Motivering 

1.5.2 Särskilt stöd ges till elever som har svårigheter med utbildningen. 



x 


Motivering


8 (14) 


Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område verksamhetens arbete för att 

påverka och stimulera de studerande att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar 

och låta dem komma till uttryck i vardaglig handling samt verksamhetens arbete 

för att ge de studerande en trygg miljö. 






x 


Motivering 

2.1.2 Verksamheterna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete. 



x 


Motivering 

2.1.3 Det finns likabehandlingsplaner i enlighet med författningarna. 




x 

Motivering 










(14 a kap. skollagen).


9 (14) 







I Sundsgymnasiets likabehandlingsplan, gemensam för både gymnasieskolan 

och vuxenutbildningen, har de insatser som anges mer karaktären av generella 

långsiktiga åtgärder än av konkreta tidsbestämda åtgärder för varje särskild 

verksamhet. Därmed saknas konkreta insatser i likabehandlingsplanen som 

avses påbörjas och genomföras under det kommande året för att ytterligare förbättra 

resultatet av värdegrundsarbetet. Vidare framkommer i intervjuerna med 

studerande att de inte har kännedom om likabehandlingsplanen och innehållet i 

denna. 




som pågår kontinuerligt. Åtgärderna ska synliggöras för de olika verksamheterna 

inom Sundsgymnasiet. Likaså behöver de studerandes medverkan 

vid skolans årliga upprättande, uppföljning och översyn av planen mot kränkningar 

förbättras. 



verksamhetens målinriktning samt hur verksamhetens kvalitetsarbete fungerar för att 

säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till 

utbildning samt resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna 

för verksamheten. 

3.1 Likvärdig tillgång till utbildning 


3.1.1 Kommunen ger vuxna tillgång till grundläggande vuxenutbildning, grundläggande 

särvux och sfi enligt författningarna. 




x


10 (14) 

Motivering 

Enligt 2 kap. 16 § förordningen om kommunal vuxenutbildning ska grundläggande 

vuxenutbildning erbjudas inom ett antal kunskapsområden som finns uppräknade i 

denna förordning. 

Genomförda intervjuer visar att vuxenutbildningen i Sundsgymnasiet kan erbjuda dessa 

kunskapsområden. Detta erbjudande framgår dock inte av det informationsmaterial 

som finns riktat mot studerande, exempelvis i form av hemsidan och skriftligt material. 

Någon efterfrågan på andra kurser är de som anordnas i svenska, svenska som andraspråk, 

matematik, engelska, religionskunskap och samhällskunskap finns inte enligt de 

intervjuade grupperna. Det är dock svårt för studerande att veta vilka kurser som kan 

efterfrågas när skolan inte ger en tydlig information om dessa valmöjligheter. 

Skolinspektionen bedömer att verksamheten behöver bli tydligare i sin information 

kring vilka kurser som erbjuds de studerande inom den grundläggande vuxenutbildningen. 

Enligt 2 kap. 9 § förordningen om vuxenutbildning för utvecklingsstörda ska utbildning 

som motsvarar den som ges inom grundsärskolan anordnas i ämnena svenska, 

svenska som andraspråk, engelska, matematik, samhällskunskap, religionskunskap, 

historia, geografi, fysik, kemi och biologi. 

Det framgår inte av det informationsmaterial som Skolinspektionen tagit del av att eller 

om vuxenutbildningen inom särvux kan anordna alla ämnen enligt förordningen. 

Skolinspektionen bedömer att verksamheten tydligt behöver informera om att samtliga 

ämnen som anges i förordningen kan anordnas. 

3.1.2 Kommunen verkar aktivt för att nå dem i kommunen som har rätt till grundläggande 

vuxenutbildning, grundläggande särvux och sfi. 



x 


Motivering 

3.1.3 Kommunen verkar i samarbete med arbetsförmedlingen för att sfi-studerande ges 

möjligheter att öva det svenska språket i arbetslivet. 



x 


Motivering 

.


11 (14) 

3.1.4 Verksamheternas lokala kurser överensstämmer med 




x 


Motivering 

3.1.5 De studerande erbjuds vägledning. 



x 


Motivering 

3.1.6 Utbildningen för alla studerande är, med de undantag som författningarna medger, 

avgiftsfri. 



x 


Motivering 



3.2.1 Lärarna inom utbildning i egen regi och upphandlad utbildning har utbildning för 

den undervisning de i huvudsak bedriver. 



x 


Motivering


12 (14) 

3.2.2 Rektorn har, genom utbildning och erfarenhet, förvärvat pedagogisk insikt. 



x 


Motivering 

3.3 Styrelsens ansvar 


3.3.1 Det finns en tydlig ansvarsfördelning mellan nämnd, förvaltning och verksamheterna. 



x 


Motivering 







x 


Motivering 





x 

Motivering 

Enligt 1 kap. 7 § förordningen om vuxenutbildning för utvecklingsstörda ska det 

för genomförandet av de fastställda målen för utbildningen finnas en arbetsplan.


13 (14) 

Arbetsplanen ska utarbetas under medverkan av lärare och övrig berörd personal 

samt representanter för eleverna. Rektorn beslutar om arbetsplanen. Arbetsplanen 

ska kontinuerligt följas upp och utvärderas. 

Skolinspektionen konstaterar att det inte finns någon arbetsplan för särvuxutbildningen, 

vilket behöver åtgärdas. 


Bedömningsområden 

3.5.1 Vuxenutbildningen bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, 

följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter 

dessa i åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. 




x 

Motivering 

Enligt 2 kap. 2 § åligger det rektorn att särskilt verka för att utbildningen utvecklas. 

Enligt läroplanen Lpf 94 1.2 måste skolans verksamhet utvecklas så att den 

svarar mot uppställda mål. För att en skola ska utvecklas måste den fortlöpande 

ifrågasätta sina undervisningsmål och arbetsformer, utvärdera sina resultat och 

pröva nya metoder. 

Verksamheten bedriver i viss mån ett systematiskt kvalitetsarbete genom olika 

former av kursutvärderingar. Dessa uppföljningar och utvärderingar ger lärarna 

en bild av måluppfyllelsen men resultaten sammanställs och analyseras inte på 

verksamhetsnivå. Detta gör att det saknas underlag för en samlad bedömning av 

måluppfyllelsen på verksamhetsnivå. Avsaknaden av bedömning av måluppfyllelsen 

leder till att de åtgärder för en ökad måluppfyllelse som skolan i vissa fall 

identifierar oftast saknar koppling till utvärderingsresultat och till nationella 

målområden. Det kvalitetsarbete som bedrivs i verksamheten saknar i alltför 

hög grad systematik och en tydlig koppling till de nationella målen för utbildningen 

i form av läroplaner, kursplaner och programmål. 

Skolinspektionen bedömer att verksamhetens kvalitetsarbete behöver utvecklas 

mot en högre grad av systematik samt en tydlig koppling mellan resultat i förhållande 

till de nationella målen och konkreta åtgärder för ökad måluppfyllelse.


14 (14) 


krav. 




x 

Motivering 

Enligt förordningen om kvalitetsredovisning ska arbetet med kvalitetsredovisningen 

främja skolans utveckling och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas 

nationella mål. Kvalitetsredovisningen ska innehålla en bedömning 


och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. 

I kvalitetsredovisningen ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten 

och utbildningens måluppfyllelse redovisas. Kvalitetsredovisningen 

ska utarbetas under medverkan av lärare, övrig personal och elever. 

Skolans kvalitetsredovisning innehåller i viss mån en bedömning av måluppfyllelsen. 

Dessa bedömningar täcker dock endast in begränsade delar av det nationella 

uppdraget eller riktar sig mot mål som ligger utanför detta uppdrag. Det 

går inte att utläsa hur väl skolan som helhet har lyckats nå de nationella målen 

och konkreta åtgärder för en ökad måluppfyllelse saknas i kvalitetsredovisningen. 

Studerande har inte medverkat när kvalitetsredovisningen utarbetades. 

Skolinspektionen bedömer att kvalitetsredovisningen inte upprättats i enlighet 

med förordningen och att den behöver utvecklas så att den ger en tydlig bild av 

hur skolan bedömer måluppfyllelsen av de nationella målen samt vilka åtgärder 

som skolan avser att vidta för en ökad måluppfyllelse. Vidare behöver de studerandes 

medverkan vid skolans årliga utarbetande av kvalitetsredovisningen 

förbättras. 

2009-05-08 Lund 

Ingela Jonasson 

Elisabeth Porath Sjöö

Skollagen (1985:1100) 

Läroplan för förskola, Lpfö 98 

Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94 

Läroplan för de frivilliga skolformerna, Lpf 94 

Grundskoleförordningen (1994:1194) 

Särskoleförordningen (1995:206) 

Förordning (1996:1206) om fristående skolor 

Gymnasieförordningen (1992:394) 

Förordning (1994:741) om gymnasiesärskolan 

Förordning (2002:1012) om kommunal vuxenutbildning 

Förordning (1992:736) om vuxenutbildning för utvecklingsstörda 

Förordning (1994:895) om svenskundervisning för invandrare 

Förordning (2001:976) om utbildning, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg 

för asylsökande barn m.fl. 

Förordning (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet 

Lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling 

av barn och elever 

Förordning (2006:1083) om barn och elevers deltagande i arbetet med en 

likabehandlingsplan

Skolinspektionens rapport - Vellinge kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?