29.04.2015 Views

Skolinspektionens rapport - Vellinge kommun

Skolinspektionens rapport - Vellinge kommun

Skolinspektionens rapport - Vellinge kommun

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Regelbunden tillsyn i<br />

<strong>Vellinge</strong> <strong>kommun</strong><br />

Beslut och <strong>rapport</strong>er<br />

Rapport regelbunden tillsyn Dnr 43-2008:437


Innehåll<br />

Beslut och <strong>kommun</strong><strong>rapport</strong><br />

Förskoleverksamhet<br />

Skolbarnsomsorg<br />

Rosentorpskolan<br />

Södervångskolan<br />

Västra Ingelstads skola<br />

Ljungenskolan<br />

Skanörs skola<br />

Sandeplanskolan<br />

Herrestorpskolan<br />

Stora Hammars skola<br />

Tångvallaskolan<br />

Sundsgymnasiet<br />

Sundsgymnasiet Vuxenutbildningen


Beslut<br />

<strong>Vellinge</strong> <strong>kommun</strong><br />

Norrevångsgatan 3<br />

235 81 <strong>Vellinge</strong><br />

2009-05-08<br />

1 (23)<br />

Dnr: 43-2008:437<br />

Genomförd regelbunden tillsyn i <strong>Vellinge</strong> <strong>kommun</strong><br />

Inledning<br />

Skolinspektionen har genomfört regelbunden tillsyn i <strong>Vellinge</strong> <strong>kommun</strong> av förskoleverksamheten<br />

och skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen samt vuxnas<br />

lärande. Besök gjordes i <strong>kommun</strong>ens skolor och andra verksamheter under perioden<br />

den 8 januari 2009 till den 18 mars 2009.<br />

Vid den regelbundna tillsynen tar Skolinspektionen ställning till i vad mån verksamheten<br />

ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i <strong>kommun</strong>en att nå de<br />

nationella målen. Inspektionen bedömer om <strong>kommun</strong>en uppfyller de krav som författningarna<br />

ställer på verksamheten.<br />

Den regelbundna tillsynen behandlar tre områden: Kunskaper, utveckling och lärande,<br />

Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Tillsynen syftar inte till att<br />

ge en heltäckande bild av all verksamhet vid den aktuella tidpunkten. Övergripande<br />

information om den regelbundna tillsynen finns på <strong>Skolinspektionens</strong> webbplats<br />

(http://www.skolinspektionen.se/Tillsyn).<br />

Av bilagda <strong>rapport</strong>er framgår vilka skolor och verksamheter som granskats och hur<br />

tillsynen genomförts, samt de bedömningar som gjorts.<br />

Dessa skriftliga <strong>rapport</strong>er kompletteras med muntlig åter<strong>rapport</strong>ering av inspektörerna<br />

till företrädare för <strong>kommun</strong>en, skolorna och verksamheterna.<br />

Underlag<br />

Underlaget för <strong>Skolinspektionens</strong> bedömningar av <strong>kommun</strong>ens ansvarstagande är dels<br />

dokument från <strong>kommun</strong>en och verksamheterna, dels den information som inspektörerna<br />

samlat in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Beslutet grundas<br />

även på annan information om <strong>kommun</strong>en och verksamheterna från exempelvis<br />

Skolverkets nationella uppföljningssystem. I <strong>Vellinge</strong> <strong>kommun</strong> genomfördes intervjuer<br />

med representanter för den politiska nämnden, M-nämnden, Barn- och utbildningsförvaltningen<br />

och det centrala resursteamet. Samtliga grundskolor och gymnasieskolan<br />

samt särskolan vid Ljungenskolan och vuxenutbildningen har besökts, men däremot<br />

inte förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Inspektörer har dock gjort ett kortare<br />

besök i skolbarnsomsorgen i Västra Ingelstads skola. På skolorna har intervjuer<br />

genomförts med skolledningen samt med representanter för elever, personal och på en<br />

skola även med föräldrar. Skolinspektionen har vid besöket vid Sandeplanskolan inte<br />

kunnat intervjua ordinarie rektorn då denna varit sjukskriven. Vidare har intervjuer<br />

genomförts med representanter för föräldrar, personal och chefer för förskoleverksamheten<br />

och skolbarnsomsorgen.


Beslut<br />

2009-05-08<br />

2 (23)<br />

Dnr: 43-2008:437<br />

Företrädare för <strong>kommun</strong>en har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter<br />

på sakuppgifter i beslutet.<br />

Verksamhetens omfattning och<br />

organisation vid den regelbundna tillsynen<br />

Verksamhetsform<br />

Antal barn/elever/studerande<br />

Förskoleverksamhet 1134<br />

Skolbarnsomsorg 1447<br />

Förskoleklass 367<br />

Grundskola 3570<br />

Obligatorisk särskola 29<br />

Gymnasieskola 859<br />

Gymnasiesärskola 23.<br />

Kommunal vuxenutbildning 269<br />

Vuxenutbildning för utvecklingsstörda 31<br />

Svenskundervisning för invandrare 70<br />

Källa: Kommunens uppgifter<br />

<strong>Vellinge</strong> <strong>kommun</strong>, som är belägen cirka 15 km söder om Malmö och längst ner i sydvästra<br />

hörnet av Skåne, har drygt 32 000 invånare. Befolkningsutvecklingen i <strong>kommun</strong>en<br />

har under många år varit positiv. De tre största orterna i <strong>kommun</strong>en är Höllviken,<br />

<strong>Vellinge</strong> samt Skanör/Falsterbo. Förvärvsfrekvensen i den arbetsföra delen av befolkningen<br />

är hög och ligger över andelen i såväl länet som riket. När det gäller andel av<br />

befolkningen med eftergymnasialutbildning är den också högre (42 procent) än länet<br />

(36 procent) och riket (35 procent). Få medborgare är födda utrikes. Under senare år har<br />

efterfrågan på plats i förskoleverksamheten varit stor medan antalet barn i grundskolan<br />

har varit minskande. För att möta det ökade behovet av förskoleverksamhet har <strong>kommun</strong>en<br />

byggt och startat ett antal nya förskolor.<br />

Kommunstyrelsen styr <strong>kommun</strong>ens verksamhet genom så kallade balanserade<br />

styrkort, där <strong>kommun</strong>ala mål årligen tas fram. Målen för barn- och utbildningsverksamheten<br />

bryts ner på platschefsområde, arbetslags- och individnivå. M-nämnden fullgör<br />

<strong>kommun</strong>ens uppgifter inom barnomsorg, skola, fritid, kultur, vård och omsorg<br />

samt individ- och familjeomsorg och svarar för 90 procent av <strong>kommun</strong>ens verksamhet.<br />

För styrning, uppföljning och utvärdering av de olika verksamheterna finns en M-<br />

förvaltning bestående av en förvaltningsledning, utvecklingsansvariga och ett kansli. I<br />

M-förvaltningens uppdrag ligger också uppföljning av verksamheter i enskild regi. En<br />

förvaltningsdirektör leder M-förvaltningen och dess verksamheter.


Beslut<br />

2009-05-08<br />

3 (23)<br />

Dnr: 43-2008:437<br />

Vid <strong>Skolinspektionens</strong> besök i <strong>Vellinge</strong> <strong>kommun</strong> finns totalt 24 förskolor varav 11<br />

<strong>kommun</strong>ala förskolor och 13 enskilda förskolor, samt 18 familjedaghem. Flera tidigare<br />

<strong>kommun</strong>ala förskolor har övergått till enskilda huvudmän. Kommunen har som ambition<br />

att ytterligare öka andelen enskilda förskolor. Det finns nio <strong>kommun</strong>ala grundskolor,<br />

varav åtta omfattar förskoleklass till och med årskurs 9 medan en omfattar utbildning<br />

från förskoleklass till och med årskurs 6, <strong>kommun</strong>al gymnasieskola samt vuxenutbildning.<br />

I <strong>Vellinge</strong> finns 13 fritidshem varav 4 drivs av fristående skolor.<br />

Sedan år 2008 är den obligatoriska särskolan samlad till Ljungenskolan där både<br />

grundsärskola och träningsskola finns, därutöver finns ett litet antal elever integrerade<br />

i de olika skolorna i <strong>kommun</strong>en.<br />

Håslövs byaskola, Skanör Falsterbo Montessoriskola samt Ängdala skolor, som är fristående<br />

skolor i <strong>Vellinge</strong> <strong>kommun</strong>, har inspekterats i samband med att <strong>kommun</strong>ens<br />

skolor har inspekterats. Särskilda inspektionsbeslut kommer att fattas beträffande respektive<br />

huvudman.<br />

Kommunens gymnasie- och vuxenutbildning bedrivs i Sundsgymnasiet. Gymnasieskolan<br />

som startade år 1998, tar emot cirka 55 procent av <strong>kommun</strong>ens gymnasieelever.<br />

Skolan erbjuder utbildning inom de nationella programmen barn- och fritidsprogrammet,<br />

estetiska programmet, medieprogrammet, naturvetenskapsprogrammet, omvårdnadsprogrammet,<br />

samhällsvetenskapsprogrammet, idrottsprogrammet, tekniska programmet<br />

samt individuella program. Teknikprogrammet bedrivs i <strong>Vellinge</strong> <strong>kommun</strong><br />

tillsammans med Trelleborgs och Svedala <strong>kommun</strong>er som Teknikcollege, vilket innebär<br />

att flera <strong>kommun</strong>er och utbildningsanordnare tillsammans med industrin i regionen<br />

utvecklar utbildningar utifrån de krav industrin ställer. Gymnasiesärskoleeleverna får<br />

sin utbildning främst i Trelleborgs <strong>kommun</strong>. Sundsgymnasiet administrerar modersmålsundervisning,<br />

svenska som andraspråk och studiehandledning på modersmålet.<br />

Vuxenutbildningen i <strong>Vellinge</strong> <strong>kommun</strong> omfattar <strong>Vellinge</strong> Lärcenter, komvux, särvux<br />

och svenska för invandrare, SFI. Kommunen samverkar framför allt med Trelleborg<br />

och Svedala <strong>kommun</strong>er i kursutbud och i gemensamma upphandlingar av utbildning.<br />

Ett <strong>kommun</strong>övergripande resursteam arbetar på uppdrag av platscheferna med barn<br />

och elever i behov av särskilt stöd, från förskolan till gymnasieskolan. Teamet genomför<br />

bland annat utredningar inför mottagande av elever i särskolan, ansvarar för skolhälsovården<br />

samt arbetar förebyggande och handledande i verksamheterna.<br />

Verksamheterna leds av en platschef tillika rektor. Grundskolans rektorer har ofta utöver<br />

skolan ansvar för förskola och fritidshem inom området samt någon ytterligare<br />

<strong>kommun</strong>al verksamhet, t.ex. badanläggning eller folkbibliotek. Sundsgymnasiets rektor<br />

har ansvar för gymnasieskola och vuxenutbildning. Rektorerna får stöd i administrativa<br />

frågor av högskoleutbildade platschefsassistenter men har ofta ett stort personalansvar.


Beslut<br />

2009-05-08<br />

4 (23)<br />

Dnr: 43-2008:437<br />

Helhetsbedömning<br />

Barn, elever och vuxenstuderande erbjuds generellt sett en god pedagogisk verksamhet<br />

i <strong>Vellinge</strong> <strong>kommun</strong>s förskolor, skolor och fritidshem. Kommunens satsningar på att<br />

rekrytera personal med relevant utbildning, har tillsammans med viljan att få till stånd<br />

en god samverkan med föräldrarna sannolikt bidragit till den goda kvaliteten. Trots<br />

denna övergripande positiva bild, finns på några väsentliga områden förbättringsbehov<br />

som inte i tillräcklig mån uppmärksammas och åtgärdas, varken på verksamhetsnivå<br />

eller på <strong>kommun</strong>nivå. Kommunen och verksamheterna behöver därför stärka sitt<br />

kvalitetsarbete. Skolor, fritidshem och förskolor behöver kontinuerligt och mer kritiskt<br />

än i dag granska sin verksamhet i förhållande till ett bredare spektrum av de nationella<br />

målen och kraven.<br />

Kvalitetsredovisningen är tänkt att utgöra ett redskap i kvalitetsarbetet. Den ska hjälpa<br />

verksamheterna att identifiera otillräckliga resultat och brister i genomförandet och<br />

föreslå relevanta åtgärder för förbättring. Den är också tänkt att ge information om<br />

verksamheten och dess måluppfyllelse till de politiskt ansvariga, föräldrar och andra<br />

berörda. Med några undantag fungerar varken <strong>Vellinge</strong> <strong>kommun</strong>s kvalitetsredovisning<br />

eller verksamheternas redovisningar på detta sätt. Därmed saknar de politiskt ansvariga,<br />

liksom rektorn som har det övergripande ansvaret för skolans resultat, välgrundade<br />

signaler om var insatser behöver göras. <strong>Vellinge</strong> <strong>kommun</strong> har en uttalad ambition att<br />

ytterligare förbättra sina verksamheter. Enligt <strong>Skolinspektionens</strong> bedömning finns potential<br />

att förverkliga denna ambition genom att på alla nivåer få till stånd ett fungerande<br />

kvalitetsarbete som har de nationella målen och kraven i fokus.<br />

Barngrupperna i fritidshemmen och förskolorna är visserligen stora men genom ändamålsenliga<br />

lokaler, en relativt god personaltäthet samt kompetent personal, erbjuds en<br />

verksamhet av god kvalitet. Avvikelser från detta generella mönster förekommer dock.<br />

Det finns enstaka förskolor och fritidshem där personalen menar att de inte i tillräcklig<br />

grad kan tillgodose alla barns behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet på<br />

grund av barngruppernas utseende. Verksamheten för de äldre fritidshemsbarnen<br />

framstår vidare som mindre anpassad till åldersgruppen vilket kan utgöra en orsak till<br />

att 8 av 10 barn i åldern 9-12 år inte går på fritids. Kommunen har nyligen genomfört en<br />

utvärdering av innehållet i fritidshemmens verksamhet som gett impulser till ett nu<br />

pågående förbättringsarbete. För förskoleverksamhetens del saknas motsvarande utvärderingar<br />

i förhållande till de nationella målen. Skolinspektionen bedömer att alla<br />

förskolor och fritidshem i högre utsträckning bör utvärdera sin verksamhet i förhållande<br />

till de nationella målen. I denna analys behöver uppmärksammas de effekter barngruppernas<br />

sammansättning kan få för omsorgen och den pedagogiska kvaliteten.<br />

<strong>Vellinge</strong>elevernas kunskapsresultat mätt i betyg och nationella prov ligger genomsnittligt<br />

bättre till än i riket. Detta gäller framförallt i grundskolan men också i någon mån


Beslut<br />

2009-05-08<br />

5 (23)<br />

Dnr: 43-2008:437<br />

gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Grundskoleelevernas resultat skiljer sig emellertid<br />

åt på ett påtagligt sätt mellan de södra och norra <strong>kommun</strong>delarna. Ett par grundskolor<br />

har över åren haft en anmärkningsvärt stor andel elever som inte når målen i alla<br />

ämnen. I dessa skolor finns en tydlig tendens till att de behörighetsgivande ämnena<br />

fokuseras på bekostnad av övriga ämnen. Denna tendens till treämnesfokusering visar<br />

sig också i att <strong>kommun</strong>en i sin uppföljning i huvudsak efterfrågar resultat i svenska,<br />

matematik och engelska men inte uppmärksammar att stora grupper elever inte når<br />

målen i andra ämnen. Även om tillsynen inte visat annat än att det i <strong>kommun</strong>ens skolor<br />

och förskolor finns relativt gott om specialpedagoger och annan stödpersonal, finns<br />

anledning för vissa av grundskolorna liksom för <strong>kommun</strong>en själv att noggrant undersöka<br />

i vilken mån skolans insatser, i form av till exempel stödinsatser och undervisningens<br />

upplägg skulle kunna öka andelen elever med fullständiga slutbetyg. Redovisning<br />

av kunskapsresultaten, analyser och förslag på åtgärder måste också framgå av<br />

skolornas kvalitetsredovisningar vilket sker i otillräcklig utsträckning i dag.<br />

Det är också av stor vikt att undervisningen i alla ämnen i de lägre årskurserna uppmärksammas.<br />

Av tillsynen framgår att flertalet skolor idag ger skriftliga omdömen i<br />

alla ämnen och årskurser. Fortfarande saknar dock flertalet grundskolor - och därmed<br />

rektorerna som enligt läroplanen har det övergripande ansvaret för skolans resultat- en<br />

samlad bild av elevernas måluppfyllelse i alla ämnen i årskurs 1-7.<br />

Av granskningen framgår att utbildningen i särskolan har fokus på kunskapsuppdraget<br />

och att man har en uttalad ambition att anpassa undervisningen efter elevernas<br />

förutsättningar. Uppgifter om elevernas måluppfyllelse är dock svår att bedöma eftersom<br />

särskolan ännu inte upprättar skriftliga omdömen i alla ämnen och då betyg i huvudsak<br />

inte har satts i grundsärskolan. Skolinspektionen bedömer att den verksamhet<br />

som bedrivs inom vuxenutbildningen har en god pedagogisk kvalitet. Skolinspektionen<br />

bedömer dock att vuxenutbildningen för utvecklingsstörda måste erbjuda de studerande<br />

den undervisningstid som krävs för att de ska kunna nå de nationella utbildningsmålen.<br />

Att eleverna ska ha inflytande dels över sitt lärande, dels över det inre arbetet i skolan<br />

är ett tydligt nationellt krav. <strong>Vellinge</strong> <strong>kommun</strong> uttalar i sina lokala styrdokument, att<br />

elevens inflytande över sin skolsituation och skolmiljö ska öka med stigande ålder.<br />

Tillsynen visar emellertid att vellingeelevernas inflytande över undervisningens innehåll<br />

är begränsad i merparten av grundskolorna liksom i gymnasieskolan och att det är<br />

upp till den enskilde läraren i vilken mån eleverna får inflytande över sitt eget lärande.<br />

Elevernas deltagande i rådsverksamhet och andra representativa organ fungerar väl i<br />

grundskolan medan skolkonferensen, som är ett viktigt och nödvändigt forum för<br />

elevdelaktighet, saknas i gymnasieskolan. Elevernas medverkan i och kännedom om<br />

planer som behandlar den sociala miljön och lärmiljön inom skolan, exempelvis likabehandlingsplaner,<br />

arbetsplaner och i kvalitetsredovisningar, behöver likaså öka på<br />

många håll. Skolinspektionen bedömer mot denna bakgrund att rektorerna i enlighet<br />

med läroplanens krav måste utveckla skolornas arbetsformer så att ett aktivt elevinflytande<br />

gynnas.


Beslut<br />

2009-05-08<br />

6 (23)<br />

Dnr: 43-2008:437<br />

De statliga kraven har på senare år skärpts vad gäller att upptäcka, utreda och åtgärda<br />

alla signaler om att barn och elever är utsatta för kränkande behandling. I tillsynen har<br />

inte framkommit annat än att barnens, elevernas och de vuxenstuderandes trygghet<br />

och trivsel är förhållandevis god i <strong>Vellinge</strong> <strong>kommun</strong>s barn- och utbildningsverksamhet.<br />

Alla verksamheter bedriver sedan en längre tid ett förebyggande arbete mot kränkande<br />

behandling. Dock förekommer kränkningar av viss omfattning och <strong>kommun</strong>en måste<br />

säkerställa att verksamheterna har kraftfulla redskap för att upptäcka och utreda alla<br />

signaler om kränkningar och att de åtgärder som vidtas för att motverka fortsatta<br />

kränkningar är tillräckliga och adekvata. Det är en grundläggande rättighet för alla<br />

barn och elever att få vistas i en trygg lärandemiljö. Trots detta redovisar och analyserar<br />

inte alla verksamheter kontinuerligt resultaten av detta viktiga uppdrag i sina kvalitetsredovisningar.<br />

Inte heller <strong>kommun</strong>ens kvalitetsredovisning tar upp detta område<br />

för granskning.<br />

Rektorerna i <strong>Vellinge</strong> har i dag stora ansvarsområden. Även om det i intervjuerna<br />

framkommit att vissa rektorer har lite tid för att närvara i den dagliga verksamheten<br />

och att tillgängligheten för föräldrar och elever periodvis är låg, fullgör rektorerna sitt<br />

ansvar att hålla sig förtrogna med den dagliga verksamheten i skolan och att arbeta för<br />

att skolan utvecklas. Rektorerna är också relativt aktiva när det gäller utvecklingsarbetet<br />

i fritidshemmen, även om initiativet till förbättringsinsatser oftast kommer från personalen<br />

eller som nu senast från förvaltningen. Som påtalats på flera håll i tillsyns<strong>rapport</strong>erna<br />

behöver emellertid kvalitetsarbetet, för vilket rektorerna har det yttersta ansvaret,<br />

stärkas. Ledningen av förskoleverksamheten behöver också på flera håll bli bättre.<br />

I bedömningarna nedan redovisas inom vilka områden <strong>kommun</strong>en behöver vidta<br />

åtgärder. Av bilagda <strong>rapport</strong>er framgår inom vilka områden rektorer och verksamheter<br />

behöver vidta åtgärder. Det är <strong>kommun</strong>en som har det yttersta ansvaret även för<br />

dessa. Senast inom tre månader från dagen för beslutet, dvs. senast den 10 augusti<br />

2009 ska <strong>Vellinge</strong> <strong>kommun</strong> redovisa till Skolinspektionen, avdelningen i Lund vilka<br />

åtgärder som vidtagits. Redovisningen ska också innehålla en beskrivning av vilka<br />

åtgärder som vidtagits beträffande trygghetssituationen i en elevgrupp vid Sandeplanskolan,<br />

och effekterna av dessa.<br />

Bedömningar<br />

Motiveringsrutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen<br />

bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en<br />

samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd.<br />

1 Kunskaper, utveckling och lärande<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolornas kunskapsresultat och<br />

resultatet av arbetet med omsorg, utveckling och lärande i förskoleverksamheten och<br />

skolbarnsomsorgen. Vidare granskas hur <strong>kommun</strong>en följer upp och utvärderar resultaten.


Beslut<br />

2009-05-08<br />

7 (23)<br />

Dnr: 43-2008:437<br />

1.1 Resultat som har uppnåtts i <strong>kommun</strong>ens verksamheter<br />

Kommentar och bedömning:<br />

Utifrån vad som framkommit vid intervjuerna erbjuder de <strong>kommun</strong>ala förskolorna till<br />

största del en verksamhet av hög och jämn kvalitet som ligger i linje med styrdokumentens<br />

krav. Skolbarnsomsorgen erbjuder likaså en varierad verksamhet av generellt god<br />

kvalitet. Avvikelser från detta generella mönster förekommer dock. Det finns enstaka<br />

förskolor och fritidshem där personalen menar att de inte i tillräcklig grad kan tillgodose<br />

alla barns behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet på grund av barngruppernas<br />

utseende eller lokalernas ändamålsenlighet. Verksamheten för de äldre<br />

fritidshemsbarnen framstår vidare som mindre anpassad till åldersgruppen vilket kan<br />

utgöra en orsak till att 8 av 10 barn i åldern 9-12 år inte går på fritids. Såväl förskoleverksamheten<br />

som skolbarnsomsorgen är målinriktad och planerad samt anpassas efter<br />

barnens behov, förutsättningar och intressen. Samverkan mellan skola och fritidshem<br />

fungerar bra såtillvida att den ger barnen kontinuitet i deras utveckling och lärande.<br />

Samverkan mellan förskola och fritidshem behöver däremot utvecklas.<br />

Personalen i särskolan uppger att elevernas kunskaps- och allmänna utveckling är positiv.<br />

Särskoleelevernas kunskapsresultat framstår för Skolinspektionen som svåra att<br />

bedöma eftersom <strong>kommun</strong>en liksom skolan saknar sammanställningar och utvärderingar<br />

av elevernas lärande i grundsärskolan.<br />

I två av <strong>kommun</strong>ens grundskolor finns uppgifter om andelen elever som nått målen i<br />

samtliga ämnen i årskurs 5. I övrigt saknas genomgående uppgifter på såväl skol- som<br />

<strong>kommun</strong>nivå om vilka kunskapsresultat som eleverna i årskurserna 1-7 nått i andra<br />

ämnen än svenska, matematik och engelska. I dessa tre ämnen sammanställs och analyseras<br />

resultaten från de nationella ämnesproven i årskurs 5. Av <strong>kommun</strong>ens sammanställning<br />

för år 2007 framgår att resultaten varierar kraftigt mellan skolorna. Mellan 87<br />

och 100 procent av eleverna når målen i engelska och mellan 79 och 100 procent når<br />

målen i matematik, medan mellan 72 och 100 procent av eleverna når målen i svenska .<br />

Det är främst två av skolorna i <strong>kommun</strong>en som redovisar de lägre kunskapsresultaten.<br />

Sammantaget når cirka 93 procent av eleverna i årskurs 5 målen i engelska, matematik<br />

och svenska.<br />

Grundskoleelevernas kunskapsresultat mätt i betyg visar på förhållandevis goda resultat<br />

och har över åren legat över snittet i riket, dock finns det stora skillnader mellan<br />

skolorna. Några av skolorna som haft de lägsta kunskapsresultaten har under de två,<br />

tre senaste åren visat på förbättrade resultat.<br />

Det genomsnittliga meritvärdet har under en fem års period legat runt 220 poäng. År<br />

2008 är det 222,9 poäng som kan jämföras med riket som har 209,3 poäng. Variationen<br />

mellan skolorna är dock stor. Några av skolorna har över åren ett genomsnittliga meritvärde<br />

som ligger i paritet med genomsnittet i riket medan tre, fyra skolor har resultat<br />

som ligger 20 till 30 poäng över genomsnittet i riket. Efter grundskolan är cirka 95 procent<br />

av eleverna behöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan och i detta avse-


Beslut<br />

2009-05-08<br />

8 (23)<br />

Dnr: 43-2008:437<br />

ende finns inte några större skillnader mellan skolorna. Denna parameter bör dock<br />

jämföras med andelen elever som nått målen i samtliga ämnen för att få en bild av om<br />

det finns tendenser till så kallade treämnesskolor, där fokus i undervisning och stödinsatser<br />

läggs på svenska, matematik och engelska på bekostnad av övriga ämnen. Andelen<br />

elever som nått målen i samtliga ämnen i årskurs 9 varierar påtagligt mellan skolorna,<br />

år 2008 mellan 67,5 procent och 96,9 procent. Två skolor utmärker sig, Rosentorpskolan<br />

och Västra Ingelstad skola, och bör uppmärksammas när det gäller jämförelsen<br />

mellan andelen elever som nått målen i samtliga ämnen och andelen elever som<br />

är behöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan. År 2008 är andelen elever som<br />

nått målen i samtliga ämnen i Västra Ingelstad skola 67,5 procent medan 97,5 procent är<br />

behöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan. I Rosentorpskolan har 72,7 procent<br />

nått målen i samtliga ämnen medan 90,9 procent av eleverna är behöriga till ett<br />

nationellt program.<br />

Under åren 2005 till 2008 visar Skolverkets analysverktyg SALSA 1 att betygsresultaten i<br />

<strong>Vellinge</strong> <strong>kommun</strong>s grundskolor i genomsnitt överensstämmer med det modellberäknade<br />

värdet när det gäller andelen elever som nått målen i samtliga ämnen. Västra Ingelstad<br />

och Rosentorpsskolan ligger i detta avseende dock under modellberäknat värde.<br />

Däremot har skolornas resultat under motsvarande period stadigt legat över det modellberäknade<br />

värdet när det gäller genomsnittligt meritvärde. Det är viktigt att betona<br />

att det modellberäknade värdet enligt SALSA bör ses som ett diskussionsunderlag vid<br />

en analys av elevernas kunskapsutveckling och inte kan ge en heltäckande förklaring.<br />

Syftet är att stimulera till tankar om fler alternativa synsätt för att förklara och förstå<br />

skolors resultat och måluppfyllelse.<br />

Det är en angelägen uppgift för de berörda skolorna liksom för <strong>kommun</strong>en att noggrant<br />

analysera orsakerna till skillnaderna i betygsresultat mellan ämnen och mellan<br />

skolor. Syftet med detta är att identifiera sådana insatser som skulle kunna förbättra<br />

elevernas kunskapsresultat i de ämnen där större grupper elever inte når målen. Med<br />

de goda resultat som eleverna presterar i svenska, matematik och engelska på alla skolor<br />

torde det finnas förutsättningar för en högre måluppfyllelse även i övriga ämnen.<br />

Eleverna i gymnasieskolan i Sundsgymnasiet når kunskapsmålen i nivå med eller strax<br />

över riksgenomsnittet. Andelen elever från barn- och fritidsprogrammet, estetiska programmet,<br />

mediaprogrammet samt samhällsvetenskapsprogrammet med grundläggande<br />

behörighet till universitet och högskolor och den genomsnittliga betygspoängen har<br />

stigit något sedan föregående år men ligger något lägre i jämförelse med 2007. Dock är<br />

alltjämt den genomsnittliga betygspoängen från samtliga nationella program över riksgenomsnittet.<br />

Andelen elever som efter ett år bytt från individuellt program till nationellt program<br />

uppgick år 2008 till 67 procent, vilket är en avsevärt högre andel än i riket i genomsnitt.<br />

1<br />

Det modellberäknade värdet i SALSA tar hänsyn till olika bakgrundsfaktorer som föräldrars utbildningsnivå,<br />

andel elever med utländsk bakgrund och fördelningen pojkar/flickor i <strong>kommun</strong>ens skolor.


Beslut<br />

2009-05-08<br />

9 (23)<br />

Dnr: 43-2008:437<br />

I vuxenutbildningen är andelen studerande som slutfört den grundläggande utbildningen<br />

36 procent år 2007. Detta är en markant minskning jämfört med år 2006 då 92<br />

procent av de studerande slutförde utbildningen. I riket slutför i genomsnitt 66 procent<br />

av de studerande sin utbildning.<br />

Flertalet studerande inom särvux nådde år 2007 målen i några av kursplanerna och fick<br />

betyg i flera av de ämnen de läser. Däremot erbjuds inte samtliga ämnen som enligt<br />

förordningen ska erbjudas, vilket måste rättas till (se nedan).<br />

Tabell 1: Resultat för elever i årskurs 9<br />

<strong>Vellinge</strong> <strong>kommun</strong> 2<br />

Samtliga<br />

skolor i<br />

<strong>kommun</strong>en 3<br />

Kommungrupp<br />

4 Riket 5<br />

2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008 2008<br />

Genomsnittligt<br />

meritvärde<br />

Andel (%) som nått<br />

målen i samtliga ämnen<br />

Andel (%) behöriga till<br />

nationellt program<br />

220,4 216,0 221,0 215,9 222,9 223,5 216,7 209,3<br />

81 77 85 83 84 84 80 77<br />

94 95 96 95 96 96 91 89<br />

Källa: skolverkets statistik den 24 mars 2009<br />

. = Uppgift saknas<br />

.. = Uppgift kan ej visas, då resultatuppgiften baseras på färre än 10 individer<br />

2<br />

Uppgifter baserade på samtliga <strong>kommun</strong>ala grundskolor i <strong>kommun</strong>en<br />

3<br />

Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i <strong>kommun</strong>en<br />

4<br />

Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i <strong>kommun</strong>gruppen.<br />

5<br />

Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket


Beslut<br />

2009-05-08<br />

10 (23)<br />

Dnr: 43-2008:437<br />

Tabell 2: Resultat på nationella ämnesprov i årskurs 9<br />

<strong>Vellinge</strong> <strong>kommun</strong> 6<br />

Samtliga<br />

skolor i<br />

<strong>kommun</strong>en<br />

7<br />

Kommungrupp<br />

8 Riket 9<br />

2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008 2008<br />

Andel (%) elever som<br />

uppnått minst<br />

Godkänt i:<br />

Engelska . 99 97 99 99 99 97 96<br />

Matematik 96 96 94 94 90 90 86 83<br />

Svenska . 95 97 99 99 99 97 97<br />

Svenska som andraspråk<br />

. . . 100 100 100 86 83<br />

Källa: Skolverkets statistik 24 mars 2009<br />

. = Uppgift saknas<br />

.. = Uppgift kan ej visas, då resultatuppgiften baseras på färre än 10 individer<br />

6<br />

Uppgifter baserade på samtliga <strong>kommun</strong>ala grundskolor i <strong>kommun</strong>en<br />

7<br />

Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i <strong>kommun</strong>en<br />

8<br />

Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i <strong>kommun</strong>gruppen<br />

9<br />

Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket


Beslut<br />

2009-05-08<br />

11 (23)<br />

Dnr: 43-2008:437<br />

Tabell 3: Resultat för elever i gymnasieskolans avgångsår<br />

<strong>Vellinge</strong> <strong>kommun</strong> 10<br />

Samtliga<br />

Kommun-<br />

Riket 13<br />

skolor i<br />

grupp 12<br />

<strong>kommun</strong>en 11<br />

2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008 2008<br />

Genomsnittlig<br />

betygspoäng<br />

14,9 14,3 15,0 14,4 14,5 14,5<br />

14,1<br />

14,0<br />

Andel (%) med grundläggande<br />

behörighet till<br />

universitets- och hög-<br />

90 87 94 89 93 93<br />

89<br />

89<br />

skolestudier<br />

Andel (%) som fullföljde<br />

utbildningen inom fyra<br />

83 89 88 84 85 85 75 76<br />

år 14<br />

Källa: Skolverkets statistik den 2 mars 2009<br />

. = Uppgift saknas<br />

.. = Uppgift kan ej visas, då resultatuppgiften baseras på färre än 10 individer<br />

1.2 Uppföljning av resultat avseende kunskaper, utveckling och lärande.<br />

Bedömningspunkter<br />

1.2.1 Kommunen följer upp och utvärderar kunskapsresultaten i samtliga skolformer och<br />

resultatet av arbetet med omsorg, utveckling och lärande i förskoleverksamheten<br />

och skolbarnsomsorgen.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Huvudmannen är enligt skollagen och <strong>kommun</strong>allagen ansvarig föra att utbild-<br />

10 Uppgifter baserade på samtliga <strong>kommun</strong>ala gymnasieskolor i <strong>kommun</strong>en<br />

11 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i <strong>kommun</strong>en<br />

12<br />

Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i <strong>kommun</strong>gruppen<br />

13 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket<br />

14 Från och med 2006 års officiella statistik inkluderas elever på Individuella programmets introduktionskurs<br />

för invandrare (IVIK) i den här variabeln. Detta gör att tidsserien bryts och kan resultera i oväntade trendbrott.


Beslut<br />

2009-05-08<br />

12 (23)<br />

Dnr: 43-2008:437<br />

ningen bedrivs i enlighet med författningarna och har en tillfredställande kvalitet.<br />

Rektorn ansvarar enligt, 2.8 Rektors ansvar, för att skolans resultat följs upp<br />

och utvärderas i förhållande till de nationella målen. Enligt de allmänna råden<br />

för Kvalitet i förskolan framgår att <strong>kommun</strong>en vid utvärdering av måluppfyllelsen<br />

i förskolan bör bedöma hur väl förskolan har arbetat i riktning mot läroplanens<br />

mål att sträva mot. Kommunen bör också återkommande följa upp och<br />

utvärdera vilken betydelse personaltätheten samt barngruppernas storlek och<br />

sammansättning har i förhållande till möjligheten att bedriva en god pedagogisk<br />

verksamhet i enlighet med läroplanen. Liknande rekommendationer anges i<br />

Skolverkets allmänna råd för kvalitet i fritidshem.<br />

Förskoleverksamhetens samlade resultat följs endast i liten utsträckning upp och<br />

utvärderas på <strong>kommun</strong>al nivå. En årlig enkät till vårdnadshavarna genomförs,<br />

men denna redovisar till största del föräldrarnas nöjdhet med förskolornas service<br />

i olika delar. Enkäterna ger emellertid inte en tillräcklig bild av verksamhetens<br />

kvalitet i förhållande till de mål och krav som gäller enligt skollag och läroplan.<br />

Uppföljning och utvärdering av måluppfyllelsen i den obligatoriska särskolan<br />

genomförs inte heller på <strong>kommun</strong>al nivå. I grundskolan, gymnasieskolan<br />

och vuxenutbildningen saknas i stor utsträckning analys och utvärdering av<br />

måluppfyllelsen i förhållande till de nationella målen.<br />

När det gäller grundskolan görs på <strong>kommun</strong>al nivå resultatsammanställningar i<br />

ämnena engelska, matematik och svenska i årskurserna 5 och 9. Sammanställda<br />

resultat i övriga ämnen för årskurs 1 – 7 saknas helt. Också när det gäller gymnasieskolan<br />

efterfrågar <strong>kommun</strong>en begränsade uppgifter om elevernas måluppfyllelse<br />

i förhållande till de nationella målen och fokus ligger också här på resultaten<br />

i svenska, engelska och matematik.<br />

Skolinspektionen bedömer att <strong>kommun</strong>en behöver vidta åtgärder för att kontinuerligt<br />

följa upp och utvärdera måluppfyllelsen i förhållande till de nationella<br />

målen i samtliga verksamheter. (se vidare avsnitt 3.4.1 och 3.4.2)<br />

2 Normer och värden<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område <strong>kommun</strong>ens arbete för att ge<br />

eleverna en trygg miljö.<br />

2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro<br />

Bedömningspunkter<br />

2.1.1 Kommunens samtliga verksamheter utgör trygga miljöer.


Beslut<br />

2009-05-08<br />

13 (23)<br />

Dnr: 43-2008:437<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt 1 kap. 2 § skollagen ska verksamheten i skolan utformas i överensstämmelse<br />

med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar<br />

inom skolan ska främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för<br />

vår gemensamma miljö. Särskilt ska den som verkar inom skolan främja jämställdheten<br />

mellan könen samt aktivt motverka alla former av kränkande behandling,<br />

såsom mobbning och rasistiska beteenden.<br />

Enligt 14 a kap. 1 § skollagen har bestämmelserna i detta kapitel till ändamål att<br />

motverka kränkande behandling av barn och elever.<br />

Av 14 a kap. 10 § skollagen framgår att om huvudmannen eller personal får<br />

kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande<br />

behandling i samband med verksamheten, är huvudmannen skyldig att utreda<br />

omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall<br />

vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling<br />

i framtiden.<br />

Kommunens verksamheter förefaller till stor del utgöra trygga miljöer. På alla<br />

skolor har det enligt intervjuerna emellertid förekommit kränkningar som man<br />

dock uppger att man kommit till rätta med. Vid tillsynen framkom att två skolor<br />

hade problem med pågående kränkningar av allvarligare art. Sandeplanskolan<br />

har anmälningsärenden som är under utredning dels hos Diskrimineringsombudsmannen<br />

dels hos Skolinspektionen. Ärendena berör delvis samma förhållanden.<br />

Skolinspektionen ser allvarligt på förekomsten av kränkningar och bedömer att<br />

<strong>kommun</strong>en utifrån kravet på nolltolerans behöver säkerställa att skolorna har<br />

tillräckligt kraftfulla redskap för att upptäcka, utreda och åtgärda alla uppgifter<br />

om kränkningar. Det finns också anledning för verksamheterna och <strong>kommun</strong>en<br />

att uppmärksamma och noggrant analysera resultaten av de kartläggningar om<br />

trygghet och trivsel som görs på flera håll i <strong>kommun</strong>ens barn- och ungdomsverksamhet.<br />

2.1.2 Kommunen ser till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett<br />

målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X


Beslut<br />

2009-05-08<br />

14 (23)<br />

Dnr: 43-2008:437<br />

Motivering<br />

2.1.3 Kommunen ser till att det finns en plan mot kränkande behandling i enlighet med<br />

författningarna i varje särskild verksamhet.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn<br />

och elever upphörde att gälla den 1 januari 2009. Efter den 1 januari 2009 finns<br />

bestämmelserna på två håll, dels i 14 a kap. skollagen (kränkande behandling)<br />

dels i den nya diskrimineringslagen (diskriminering). De nya bestämmelserna<br />

innebär i sak inga större förändringar för <strong>kommun</strong>ens och skolornas arbete med<br />

att motverka diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever.<br />

Skolinspektionen har tillsyn över lagstiftningen i skollagen, alltså arbetet<br />

mot kränkande behandling. Av 14 a kap. 8 § skollagen ska huvudmannen se till<br />

att det inom varje särskild verksamhet och varje år upprättas en plan mot kränkande<br />

behandling med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga<br />

och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla<br />

en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras<br />

under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna<br />

har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Vidare ska barn och elever vid<br />

den verksamhet för vilken planen gäller, enligt 2 § förordningen om barns och<br />

elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling,<br />

medverka vid upprättandet, uppföljningen och översynen av planen<br />

mot kränkande behandling enligt 14 a kap. 8 § skollagen.<br />

Samtliga platschefsområden i <strong>Vellinge</strong> <strong>kommun</strong>s grundskolor har upprättat en<br />

likabehandlingsplan. Dessa är gemensamma för såväl skola som förskolor och<br />

fritidshem inom området. I Sundsgymnasiet har en gemensam likabehandlingsplan<br />

upprättats för gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Likabehandlingsplanerna<br />

är inte anpassade till de specifika förhållanden och behov som gäller i<br />

de olika verksamheterna. De insatser som beskrivs i likabehandlingsplanerna är<br />

vidare på de flesta håll begränsade till generella långsiktiga åtgärder. Planerna<br />

saknar beskrivningar av vilka konkreta insatser som man utifrån en kartläggning<br />

av risker och behov avser att påbörja och genomföra under kommande år.<br />

Vid upprättandet och revideringen av likabehandlingsplanerna varierar det i<br />

vilken utsträckning barn och elever i <strong>kommun</strong>ens verksamheter medverkat.


Beslut<br />

2009-05-08<br />

15 (23)<br />

Dnr: 43-2008:437<br />

Skolinspektionen bedömer att kommande planer mot kränkande behandling<br />

behöver utvecklas så att de utöver generella återkommande insatser också konkret<br />

beskriver vilka insatser man avser att göra under året. Dessa insatser ska<br />

grunda sig på en aktuell kartläggning av behoven. Det är också viktigt att planerna<br />

utgår från de specifika förhållanden och behov som gäller i t.ex. förskolan<br />

och fritidshemmet och att barn och elever ges möjlighet att medverka i det kontinuerliga<br />

arbetet med planerna.<br />

2.1.4 Kommunen ser till att planen mot kränkande behandling följs upp och utvärderas<br />

och ser till att skolor och verksamheter följer upp och utvärderar att miljön är trygg<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

3 Kommunens ledning och kvalitetsarbete<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område <strong>kommun</strong>ens ansvarstagande<br />

för skolans och övriga verksamheters arbete för att nå de nationella målen. Vidare<br />

granskas hur kvalitetsarbetet fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen.<br />

Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt resurser i form av personal<br />

liksom hur <strong>kommun</strong>en följer bestämmelserna.<br />

3.1 Tillgång till plats och tillgång till likvärdig utbildning<br />

Bedömningspunkter<br />

3.1.1 Kommunen erbjuder den omsorg, den undervisning och de valmöjligheter barn,<br />

elever och studerande har rätt till.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt Läroplan för förskolan, Lpfö 98, Förskolans uppdrag samt 2.2 Utveckling<br />

och lärande, ska förskolan medverka till att barn med annat modersmål än<br />

svenska får möjlighet att utveckla såväl det svenska språket som sitt modersmål.


Beslut<br />

2009-05-08<br />

16 (23)<br />

Dnr: 43-2008:437<br />

Vidare ska förskolan sträva mot att barn som har ett annat modersmål än svenska<br />

utvecklar sin kulturella identitet samt sin förmåga att <strong>kommun</strong>icera såväl på<br />

svenska som på sitt modersmål. Skolverkets Allmänna råd och kommentarer,<br />

SKOLFS 2005:10, Kvalitet i förskolan, En mångkulturell förskola, anger att det är<br />

viktigt att personalen ser till att arbetet med att stödja barns modersmål och det<br />

svenska språket integreras i den dagliga verksamheten samt att stödet ges så<br />

tidigt som möjligt.<br />

I förskoleverksamheten i <strong>Vellinge</strong> <strong>kommun</strong> saknas ett medvetet och aktivt arbete<br />

för att barn med annat modersmål än svenska ska få möjlighet att utveckla sitt<br />

modersmål.<br />

Skolinspektionen bedömer att <strong>kommun</strong>en behöver se till att barn med annat<br />

modersmål än svenska får möjlighet att utveckla såväl sitt modersmål som det<br />

svenska språket. Arbetet bör integreras i den dagliga verksamheten.<br />

Enligt 2 kap. 15 § grundskoleförordningen ska undervisningen i svenska som<br />

andraspråk anordnas om det behövs för bland annat elever som har ett annat<br />

språk än svenska som modersmål. Rektorn beslutar om att undervisning i<br />

svenska som andraspråk ska anordnas för en elev.<br />

I flera av <strong>Vellinge</strong> <strong>kommun</strong>s skolor får många elever som behöver undervisning<br />

i svenska som andraspråk i stället stöd i ämnet svenska. Skälet till detta är att<br />

eleverna själva vill delta i undervisningen i svenska tillsammans med övriga<br />

klasskamrater. Eftersom det på en skola ofta rör sig om enstaka elever som har<br />

behov av undervisning i ämnet svenska som andra språk, skulle det bli fråga om<br />

enskild undervisning för eleven, vilket man alltså försökt undvika av hänsyn till<br />

elevens önskemål. Kommunen har för några månader sedan tillsatt en grupp<br />

som ska ta fram riktlinjer för undervisningen i svenska som andraspråk.<br />

Skolinspektionen bedömer att <strong>kommun</strong>en behöver vidta åtgärder så att alla<br />

elever som behöver undervisning i svenska som andraspråk får undervisning<br />

utifrån de nationella målen i detta ämne. Var sådan undervisning arrangeras är<br />

inte reglerad i lagstiftningen. Det finns anledning för <strong>kommun</strong>en att i arbetet<br />

med de riktlinjer som tas fram också undersöka skälen till att elever, som uppenbarligen<br />

har behov av ämnet, inte vill ha sådan undervisning. Här behöver<br />

särskilt uppmärksammas informationsfrågan och attityderna till elever med<br />

annat modersmål än svenska.<br />

Enligt 2 kap. 16 § förordningen om <strong>kommun</strong>al vuxenutbildning ska grundläggande<br />

vuxenutbildning erbjudas inom ett antal kunskapsområden som finns<br />

uppräknade i denna förordning.<br />

Vuxenutbildningen i Sundsgymnasiet informerar inte tydligt om det kursutbud<br />

som erbjuds studerande inom grundläggande vuxenutbildning, vilket innebär<br />

att blir svårt för studerande att veta vilka kurser som kan efterfrågas. Skolin-


Beslut<br />

2009-05-08<br />

17 (23)<br />

Dnr: 43-2008:437<br />

spektionen bedömer därför att informationen om kursutbudet behöver förbättras.<br />

Enligt 12 kap. 1 a § skollagen ska särvux syfta till att ge kunskaper och färdigheter<br />

motsvarande den obligatoriska särskolan och nationella eller specialutformade<br />

program i gymnasiesärskolan. Enligt 2 kap. 9 § förordningen om vuxenutbildning<br />

för utvecklingsstörda ska utbildning som motsvarar den som ges inom<br />

grundsärskolan anordnas i ämnena svenska, svenska som andraspråk, engelska,<br />

matematik, samhällskunskap, religionskunskap, historia, geografi, fysik, kemi<br />

och biologi.<br />

Studerande inom särvux i <strong>Vellinge</strong>, motsvarande den obligatoriska grundsärskolan,<br />

informeras inte om alla de ämnen som kan anordnas. Skolinspektionen<br />

konstaterar att de studerande inom särvux måste informeras om hela utbudet av<br />

ämnen.<br />

3.1.2 Kommunen ser till att lokala utformningar av utbildningen i gymnasieskolan och<br />

vuxenutbildningen överensstämmer med författningarnas krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

3.2 Resurser<br />

Bedömningspunkter<br />

3.2.1 Rektor, lärare och övrig personal i <strong>kommun</strong>en har utbildning för den verksamhet,<br />

respektive undervisning, de i huvudsak bedriver.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

3.2.2 Kommunen ser till att lärare och övrig personal får och genomgår kompetensutveckling<br />

utifrån respektive verksamhets behov.


Beslut<br />

2009-05-08<br />

18 (23)<br />

Dnr: 43-2008:437<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

3.2.3 Utbildningen är avgiftsfri.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

3.3 Styrning och ledning<br />

Bedömningspunkter<br />

3.3.1 Det finns en tydlig ansvarsfördelning mellan nämnd, förvaltning och verksamheterna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

3.3.2 Kommunen ser till att lärare, förskollärare och fritidspedagoger i verksamheterna<br />

har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för det offentliga skolväsendet.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

3.3.3 Kommunen har en aktuell skolplan som redovisar vilka åtgärder <strong>kommun</strong>en avser<br />

att vidta för att uppnå de nationella målen.


Beslut<br />

2009-05-08<br />

19 (23)<br />

Dnr: 43-2008:437<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

3.3.4 Kommunen följer upp att skolplikten fullgörs och informerar sig om hur ungdomar<br />

som fullgjort sin skolplikt men inte fyllt 20 år, är sysselsatta.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

3.3.5 Kommunen ser till att lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet,<br />

skola och skolbarnsomsorg iakttas.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

3.3.6 Kommunen utövar tillsyn över enskilda förskolor och fritidshem i <strong>kommun</strong>en.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X


Beslut<br />

2009-05-08<br />

20 (23)<br />

Dnr: 43-2008:437<br />

Motivering<br />

Av 2 a kap. 15 § skollagen framgår att enskilda förskolor och enskilda fritidshem<br />

står under tillsyn av <strong>kommun</strong>en där verksamheten bedrivs.<br />

<strong>Vellinge</strong> <strong>kommun</strong> genomför tillsyn av de enskilda förskolorna men motsvarande<br />

tillsyn av de enskilda fritidshemmen görs inte.<br />

Skolinspektionen bedömer att <strong>kommun</strong>en behöver se till att även de enskilda<br />

fritidshemmen kontinuerligt granskas.<br />

3.4 Kvalitetsarbete<br />

Bedömningspunkter<br />

3.4.1 Kommunen bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer<br />

upp och utvärderar sina verksamheter samt tar tillvara resultaten och omsätter<br />

dessa i åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Huvudmannen är enligt skollagen och <strong>kommun</strong>allagen ansvarig föra att utbildningen<br />

bedrivs i enlighet med författningarna och har en tillfredställande kvalitet.<br />

Enligt 1 kap. 12 § skollagen ansvarar den som är huvudman för en del av det<br />

offentliga skolväsendet för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna<br />

i denna lag och de bestämmelser som kan finnas i annan lag eller förordning.<br />

Rektorn ansvarar enligt läroplanerna (Lpo och Lpf) (avsnitt Rektors<br />

ansvar) för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella<br />

målen. Skolverkets allmänna råd och kommentarer Kvalitetsredovisning,<br />

sid 10, anger att kvalitetsarbete ska bedrivas på huvudmannanivå och i<br />

verksamheterna. Huvudmannen har det övergripande ansvaret för att enheterna<br />

bedriver verksamheten och utbildningen i enlighet med författningarna inom<br />

området. Vidare ska huvudmannen skapa förutsättningar för verksamheten att<br />

kunna nå de nationella målen och avgöra vilka resurser som tilldelas dem. För<br />

att förbättringar ska bestå och kvaliteten höjas behöver utvecklingen följas över<br />

tid. Den skriftliga kvalitetsredovisningen är ett verktyg för att regelbundet<br />

stämma av hur långt verksamheterna kommit i det löpande förbättringsarbetet.<br />

<strong>Vellinge</strong> <strong>kommun</strong> har tydligt uttalade krav på att verksamheterna ska utvärdera<br />

i vilken mån de når upp till de målsättningar som <strong>kommun</strong>en bestämt och som<br />

framgår av de så kallade balanserade styrkorten. Dessa <strong>kommun</strong>ala mål berör<br />

bara delvis skolornas, förskolornas och fritidshemmens nationella uppdrag en-


Beslut<br />

2009-05-08<br />

21 (23)<br />

Dnr: 43-2008:437<br />

ligt läroplaner, skollag m.m. Effekten av dessa brister i det systematiska kvalitetsarbetet<br />

blir att resultaten av skolans arbete utvärderas i alltför ringa utsträckning<br />

i förhållande till de nationella målen. Detta gäller såväl på verksamhetsnivå<br />

som på <strong>kommun</strong>al nivå. Det finns därför också risker för att angelägna<br />

och relevanta förbättringsinsatser uteblir på de områden där resultaten inte är<br />

goda. Ovan (se avsnitt 1.2.1) har till exempel påtalats brister i sammanställningar<br />

och analys av kunskapsresultaten i alla ämnen. På samma sätt görs i för liten<br />

utsträckning analyser av viktiga områden som värdegrundsklimatet, arbetet<br />

med elever i behov särskilt stöd, elevernas inflytande över undervisningen m.m.<br />

Även kvaliteten i omsorg och pedagogisk verksamhet i förskoleverksamheten<br />

och fritidshemmen behöver utvärderas i förhållande till barngruppernas storlek<br />

och sammansättning, lokalernas utseende och andra förutsättningar.<br />

Skolinspektionen bedömer sammantaget att <strong>kommun</strong>en behöver arbeta för att<br />

en större bredd av de nationella målen kontinuerligt följs upp och utvärderas.<br />

3.4.2 Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens<br />

krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt 1 § förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska<br />

varje <strong>kommun</strong>, varje <strong>kommun</strong>al skola, förskola och fritidshem ska årligen upprätta<br />

en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen<br />

och utvärderingen av verksamheten. Kommunens kvalitetsredovisning<br />

ska omfatta såväl <strong>kommun</strong>alt bedriven skolverksamhet som <strong>kommun</strong>alt bedriven<br />

förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Arbetet med kvalitetsredovisningen<br />

ska främja <strong>kommun</strong>ernas kvalitetsarbete och därigenom bidra till att<br />

förverkliga utbildningarnas nationella mål. Redovisningarna syftar även till att<br />

ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse.<br />

Enligt 3 § förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska<br />

kvalitetsredovisningen innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella<br />

målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka<br />

åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningen<br />

ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens<br />

måluppfyllelse redovisas.<br />

De brister som beskrivits ovan beträffande kvalitetsarbetet i <strong>Vellinge</strong> <strong>kommun</strong>s<br />

barn- och utbildningsverksamhet, återspeglas i såväl <strong>kommun</strong>ens som verksamheternas<br />

kvalitetsredovisningar. Detta innebär att kvalitetsredovisningarna


Beslut<br />

2009-05-08<br />

22 (23)<br />

Dnr: 43-2008:437<br />

bara delvis ger en bild av verksamheternas resultat i förhållande till en större<br />

bredd av de nationella målen. Här saknas på många håll resultatredovisningar<br />

både när det gäller elevernas kunskapsutveckling som när det gäller andra väsentliga<br />

nationella mål. När det gäller kunskapsresultaten redovisar <strong>kommun</strong>en<br />

exempelvis endast ämnena engelska, matematik och svenska vilket påtalats under<br />

avsnitt 1.2.1. Måluppfyllelsen i övriga ämnen och andra väsentliga uppdrag<br />

för skolan, exempelvis elevinflytande och resultatet av normer och värden saknas<br />

således i <strong>kommun</strong>ens kvalitetsredovisning. Kommunens kvalitetsredovisning<br />

ger en översiktlig bild av förskoleföräldrars nöjdhet med service och liknande<br />

samt barnens närvarotider medan kvaliteten i verksamheten, i betydelsen<br />

om man lever upp till målen i läroplanen, inte alls går utläsa. Motsvarande gäller<br />

för fritidshemmen. De resultat som redovisas i kvalitetsredovisningarna behöver<br />

i högre grad analyseras och utvärderas. Tydliga och konkreta åtgärder för<br />

att avhjälpa identifierade svagheter behöver också beskrivas.<br />

De brister som finns i <strong>kommun</strong>ens kvalitetsredovisning finns alltså också i flertalet<br />

av platschefsområdenas kvalitetsredovisningar och i princip samtliga kvalitetsredovisningar<br />

behöver förbättras. Dock finns exempel på kvalitetsredovisningar<br />

som ger en god bild av verksamhetens styrkor och svagheter och som<br />

anger tydliga förbättringsåtgärder i de avseenden man funnit att verksamheten<br />

inte lever upp till de nationella målen.<br />

Skolinspektionen bedömer att <strong>kommun</strong>ens kvalitetsredovisning, liksom verksamheternas<br />

redovisningar, behöver förbättras genom att redovisa verksamheternas<br />

resultat mer heltäckande i förhållande till de nationella målen. I de avseenden<br />

måluppfyllelsen bedöms som otillfredsställande behöver tydliga och<br />

konkreta förbättringsåtgärder anges. Om verksamheternas kvalitetsredovisningar<br />

självkritiskt redovisar både framgångar och tillkortakommanden, bör<br />

<strong>kommun</strong>en kunna hämta underlag till sitt kvalitetsarbete liksom till kvalitetsredovisningen<br />

därifrån.


Beslut<br />

2009-05-08<br />

23 (23)<br />

Dnr: 43-2008:437<br />

På <strong>Skolinspektionens</strong> vägnar<br />

Björn Persson<br />

Avdelningschef<br />

Helene Roslund<br />

Undervisningsråd<br />

I ärendets slutliga handläggning har också deltagit enhetschefen Peter Ekborg, undervisningsråden<br />

Ebba Svartz, Ingela Jonasson, Lennart Hansson, Cecilia Rösténius och<br />

utredarna Andrés Brink och Verica Stojanovic samt experten Martin Järnek.<br />

Bilagor<br />

Skol- och verksamhets<strong>rapport</strong>er


Regelbunden tillsyn i <strong>Vellinge</strong> <strong>kommun</strong><br />

Förskoleverksamhet<br />

Dnr 43-2008:437<br />

Regelbunden tillsyn av förskoleverksamheten<br />

Inledning<br />

Skolinspektionen har granskat förskoleverksamheten i <strong>Vellinge</strong> <strong>kommun</strong> under våren<br />

2009 och genomfört <strong>kommun</strong>övergripande intervjuer den 17 och 18 februari 2009. I<br />

slutet av denna <strong>rapport</strong> framgår vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen.<br />

Tillsynen riktas mot tre huvudområden, Utveckling och lärande, Normer och värden<br />

samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller<br />

statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen samt övriga, för verksamheten gällande,<br />

författningar.<br />

Information om den regelbundna tillsynen finns på <strong>Skolinspektionens</strong> webbplats<br />

(http://www.skolinspektionen.se/Tillsyn).<br />

Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har <strong>kommun</strong>en,<br />

tillsammans med verksamheterna, ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas<br />

till Skolinspektionen inom tre månader från dagen för <strong>Skolinspektionens</strong> beslut,<br />

dvs. senast den 10 augusti 2009.<br />

Denna skriftliga <strong>rapport</strong> kompletteras med muntlig åter<strong>rapport</strong>ering av de ansvariga<br />

inspektörerna.<br />

Underlag<br />

Underlaget för <strong>Skolinspektionens</strong> bedömning är intervjuer och dokument. Dokumenten<br />

samlas in från <strong>kommun</strong>en och förskoleverksamheten. Även annan information om<br />

<strong>kommun</strong>ens förskoleverksamhet från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller<br />

som finns publicerad på annat sätt, har använts.<br />

I <strong>Vellinge</strong> <strong>kommun</strong> intervjuades ansvariga politiker, förvaltningspersonal, ansvarig<br />

ledningspersonal från <strong>kommun</strong>ens förskoleenheter samt specialpedagoger med inriktning<br />

mot förskoleverksamheten. Dessutom genomfördes intervjuer med representanter<br />

från <strong>kommun</strong>ens förskolor, dagbarnvårdare och föräldrar med barn i verksamheten.<br />

Huvudmannen har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter<br />

i <strong>rapport</strong>en.<br />

Tabell 1: Antal barn i förskoleverksamhet<br />

Förskoleverksamheten<br />

Beskrivning av verksamheten<br />

Antal barn<br />

Förskola i <strong>kommun</strong>al regi 1134<br />

Förskola i enskild regi 777<br />

Familjedaghem 72<br />

Källa: Uppgifter från <strong>kommun</strong>ens bokslut 2008


Skolinspektionen<br />

2 (16)<br />

Förskoleverksamhet erbjuds i <strong>Vellinge</strong> <strong>kommun</strong>, för barn i åldern 1 – 5 år, i form av<br />

förskola i <strong>kommun</strong>al och enskild regi samt familjedaghem. I <strong>kommun</strong>en finns totalt 24<br />

förskolor varav 13 i enskild regi. Det finns 18 familjedaghem som tar emot barn i åldrarna<br />

1 – 5 år. Några av familjedaghemmen erbjuder omsorg även på kvällar, nätter och<br />

helger. <strong>Vellinge</strong> <strong>kommun</strong> har organiserat sin pedagogiska verksamhet i tio så kallade<br />

platschefsområden som leds av en platschef tillika rektor. Förskoleverksamheten ingår i<br />

sju av dessa, varar ett av platschefsområdena innehåller förskolor och familjedaghem<br />

medan övriga även ansvarar för bland annat förskoleklass, grundskola och skolbarnsomsorg.<br />

I ett av platschefsområdena har en platschefassistent ledningsansvaret för förskolor<br />

och familjedaghem.<br />

Enligt Skolverkets statistik från år 2007 är andelen inskrivna barn i förskola av samtliga<br />

barn i åldern 1 – 5 år högre i <strong>Vellinge</strong> <strong>kommun</strong> (86 procent) än jämförbara <strong>kommun</strong>er<br />

(81 procent) och riket (80 procent). I familjedaghem är andelen inskrivna barn emellertid<br />

lägre (3,0 procent) i jämförelse med jämförbara <strong>kommun</strong>er (6,0 procent) och riket<br />

(5,0 procent). Andel inskrivna barn i enskilda förskolor i <strong>Vellinge</strong> <strong>kommun</strong> är 26 procent<br />

medan det i jämförbara <strong>kommun</strong>er är 22 procent och i riket 14 procent.<br />

Antalet inskrivna barn per årsarbetare i förskolan (5,6) är i nivå med jämförbara <strong>kommun</strong>er<br />

(5,4) och riket (5,2), medan inskrivna barn per familjedaghem (4,2) ligger något<br />

lägre än jämförbara <strong>kommun</strong>er (5,1) och riket (4,9).<br />

<strong>Vellinge</strong> <strong>kommun</strong> har som mål att andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning<br />

i förskoleverksamheten ska vara 100 procent. Skolverkets statistik visar att andelen<br />

årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning är högre (67 procent) än jämförbara<br />

<strong>kommun</strong>er (43 procent) och riket (52 procent). Avgiftsfinansieringsgraden i <strong>Vellinge</strong><br />

<strong>kommun</strong> är år 2007 13 procent medan den i jämförbara <strong>kommun</strong>er är 12 procent och<br />

riket 10 procent.


Skolinspektionen<br />

3 (16)<br />

Bedömningar<br />

Motiveringsrutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen<br />

bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en<br />

samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd.<br />

1 Utveckling och lärande<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område om <strong>kommun</strong>en tar sitt ansvar<br />

för förskoleverksamheten genom att se till att varje barn erbjuds en verksamhet som är<br />

i enlighet med de nationella målen i läroplanen. Här bedöms om verksamheten erbjuder<br />

barnen såväl omsorg, fostran som lärande och om verksamheten har ett innehåll<br />

som stimulerar till ett lustfyllt lärande och en allsidig utveckling. Tillsynen granskar<br />

också om barnen har inflytande och om verksamheten tar sin utgångspunkt i barnens<br />

intressen, behov och åsikter. Vidare granskas om barn i behov av särskilt stöd ges den<br />

omsorg de är i behov av och slutligen vilka förutsättningar <strong>kommun</strong>en ger verksamheten<br />

för att kunna arbeta mot de mål som anges i läroplanen.<br />

1.1 Omsorg och lärande<br />

Bedömningspunkter<br />

1.1.1 Verksamheten i <strong>kommun</strong>ens förskolor främjar leken, kreativiteten och stimulerar till<br />

ett lustfyllt lärande och en allsidig utveckling i enlighet med läroplanen.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.1.2 Verksamheten i <strong>kommun</strong>ens förskolor är målinriktad och planerad.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.1.3 Läroplanens mål anger inriktningen för verksamheten i förskolan.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs


Skolinspektionen<br />

4 (16)<br />

Motivering<br />

1.1.4 Verksamheten i <strong>kommun</strong>ens förskolor utgår ifrån barnens behov, intressen och<br />

åsikter.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.1.5 Kommunens förskolor arbetar för att barnen ska utveckla förmåga och vilja att<br />

påverka och ta ansvar.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.1.6 I <strong>kommun</strong>ens förskoleverksamhet är uppsikten över barnen god och det finns<br />

goda rutiner för säkerheten.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.1.7 Det finns ett förtroendefullt samarbete mellan <strong>kommun</strong>ens förskolor,<br />

förskoleklasser, skolor och fritidshem.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan, enligt<br />

Läroplan för förskolan, Lpfö 98, 2.5 Samverkan med förskoleklassen, skolan<br />

och fritidshemmet, den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda och<br />

avsluta förskoleperioden. Vid övergången till nya verksamheter skall särskild


Skolinspektionen<br />

5 (16)<br />

uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd. Arbetslaget ska utbyta<br />

kunskaper och erfarenheter med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem<br />

och samverka med dem samt uppmärksamma varje barns behov av stöd<br />

och stimulans.<br />

I <strong>Vellinge</strong> <strong>kommun</strong> finns en handlingsplan för övergång mellan förskola, familjdaghem<br />

och förskoleklass som beskriver rutinerna för övergången. När det gäller<br />

det kunskaps- och erfarenhetsutbyte på grupp- och individnivå som läroplanen<br />

anger genomförs det i varierad grad i platschefsområdena. I samtalen med<br />

personal och platschefer framkommer att det i några förskolor finns ett förtroendefullt<br />

samarbete med förskoleklass, skola och fritidshem medan det i andra<br />

förskolor endast innebär inskolning genom besök i skolan under vårterminen<br />

före starten i förskoleklassen. Vidare framkommer i samtalen att samverkan är<br />

svårare att få till stånd i de platschefsområden som inte har ansvar för förskoleverksamhet,<br />

eftersom barnen kommer från flera olika förskolor.<br />

Skolinspektionen bedömer att kunskaps- och erfarenhetsutbytet mellan personal<br />

från förskola, förskoleklass, skola och fritidshem behöver förbättras så att verksamheterna<br />

i högre grad bygger vidare på vad barnen lärt och utvecklat i förskolan.<br />

1.1.8 Arbetet i <strong>kommun</strong>ens förskolor sker i ett nära och förtroendefullt samarbete med<br />

hemmen och föräldrarna ges möjlighet att påverka verksamheten.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.1.9 Kommunens förskolor arbetar så att de medverkar till att barn med annat<br />

modersmål än svenska får möjlighet att utveckla såväl sitt modersmål som<br />

det svenska språket.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt Läroplan för förskolan, Lpfö 98, Förskolans uppdrag sid. 6 samt 2.2 Utveckling<br />

och lärande, ska förskolan medverka till att barn med annat modersmål<br />

än svenska får möjlighet att utveckla såväl det svenska språket som sitt modersmål.<br />

Vidare ska förskolan sträva mot att barn som har ett annat modersmål<br />

än svenska utvecklar sin kulturella identitet samt sin förmåga att <strong>kommun</strong>icera<br />

såväl på svenska som på sitt modersmål. Skolverkets Allmänna råd och kom-


Skolinspektionen<br />

6 (16)<br />

mentarer, SKOLFS 2005:10, Kvalitet i förskolan, En mångkulturell förskola, sid.<br />

34, anger att det är viktigt att personalen ser till att arbetet med att stödja barns<br />

modersmål och det svenska språket integreras i den dagliga verksamheten samt<br />

att stödet ges så tidigt som möjligt.<br />

I samtalen med såväl personalrepresentanter som platschefer framkommer att<br />

det inte pågår ett medvetet och aktivt arbete för att barn med annat modersmål<br />

än svenska ska få möjlighet att utveckla sitt modersmål.<br />

Skolinspektionen bedömer att <strong>kommun</strong>en behöver vidta åtgärder så att barn<br />

med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla såväl sitt modersmål<br />

som det svenska språket. Arbetet behöver integreras i den dagliga verksamheten.<br />

1.2 Individanpassning och särskilt stöd<br />

Bedömningspunkter<br />

1.2.1 Barn i <strong>kommun</strong>ens förskoleverksamhet som av olika skäl är i behov av särskilt stöd<br />

i sin utveckling får den omsorg som deras speciella behov kräver.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.2.2 Kommunen strävar efter att barns behov av särskilt stöd tillgodoses i den ordinarie<br />

verksamheten.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering


Skolinspektionen<br />

7 (16)<br />

2 Normer och värden<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område om <strong>kommun</strong>en tar sitt ansvar<br />

för förskoleverksamheten genom att se till att det pågår ett arbete för att främja vårt<br />

samhälles demokratiska värderingar och för att ta tillvara och utveckla barnens förmåga<br />

till empati och omtanke om andra, liksom öppenhet och respekt för skillnader i<br />

människors uppfattningar och levnadssätt. Tillsynen granskar också <strong>kommun</strong>ens arbete<br />

för att ge barnen en trygg miljö.<br />

2.1 Normer och värden i samvaron<br />

Bedömningspunkter<br />

2.1.1 Kommunens förskoleverksamhet erbjuder barnen en trygg miljö i barngrupperna.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

2.1.2 I <strong>kommun</strong>ens förskoleverksamhet bedrivs ett aktivt värdegrundsarbete.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

2.1.3 Arbetet i <strong>kommun</strong>ens förskolor är medvetet inriktat på att motverka traditionella<br />

könsmönster.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt Läroplan för förskolan, Lpfö 98, Saklighet och allsidighet, sid.4, ska förskolan<br />

motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar<br />

ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen<br />

utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Skolverkets Allmänna<br />

råd och kommentarer, SKOLFS 2005:10, Kvalitet i förskolan, Jämställdhet mellan<br />

flickor och pojkar, sid. 29, anger att det är viktigt att personalen aktivt arbetar för<br />

jämställdhet mellan flickor och pojkar integrerat i den pedagogiska verksamheten.<br />

Personalen bör analysera sina egna föreställningar om manligt och kvinnligt


Skolinspektionen<br />

8 (16)<br />

och diskutera hur den pedagogiska miljön kan utformas för att stärka jämställdhetsarbetet.<br />

Genom det material som Skolinspektionen tagit del av och genom de samtal som<br />

fördes med de olika intervjugrupperna framkommer att det varierar huruvida<br />

förskolorna arbetar medvetet och aktivt för att motverka traditionella könsmönster<br />

och könsroller. Det är av vikt att förskolorna tillgodoser varje barns<br />

intresse och behov förutsättningslöst oberoende av kön för att lägga grunden för<br />

jämställdheten ur ett samhällsperspektiv. Likaså är det av vikt att personalen<br />

reflekterar över hur de vuxna agerar och hur miljön utformas för att hitta nya<br />

former som på ett bättre sätt främjar barns könssocialisation.<br />

Skolinspektionen bedömer att <strong>kommun</strong>en behöver förbättra förskolornas arbete<br />

med att medvetet och aktivt motverka traditionella könsmönster och könsroller.<br />

2.1.4 Det finns planer mot kränkande behandling för varje särskild verksamhet i enlighet<br />

med författningarnas krav.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X


Skolinspektionen<br />

9 (16)<br />

Motivering<br />

Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn<br />

och elever upphörde att gälla den 1 januari 2009. Efter den 1 januari 2009 finns<br />

bestämmelserna på två håll, dels i 14 a kap. skollagen (kränkande behandling)<br />

dels i den nya diskrimineringslagen (diskriminering). De nya bestämmelserna<br />

innebär i sak inga större förändringar för skolornas arbete med att motverka<br />

diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Skolinspektionen<br />

har tillsyn över lagstiftningen i skollagen, alltså arbetet mot kränkande<br />

behandling. Av 14 kap. 8 § skollagen ska huvudmannen se till att det inom varje<br />

särskild verksamhet och varje år upprättas en plan mot kränkande behandling<br />

med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra<br />

kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse<br />

för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det<br />

kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts<br />

ska tas in i efterföljande års plan.<br />

Eftersom lagen om likabehandling gällde när Skolinspektionen begärde in dokumentation<br />

från <strong>Vellinge</strong> <strong>kommun</strong> hösten 2008, har <strong>kommun</strong>en skickat in likabehandlingsplaner<br />

som gäller för de olika platschefsområdena. I <strong>Vellinge</strong> <strong>kommun</strong><br />

ingår förskolorna och familjedaghemmen i platschefsområdets gemensamma<br />

likabehandlingsplan. Konkreta åtgärder som avses påbörjas eller genomföras<br />

under året utifrån aktuella kartläggningar saknas för varje särskild verksamhet.<br />

Vidare har de insatser som ingår i likabehandlingsplanerna mer karaktären<br />

av generella långsiktiga åtgärder än av konkreta tidsbestämda åtgärder.<br />

Skolinspektionen bedömer att kommande planer mot kränkande behandling<br />

behöver utvecklas genom att ange konkreta åtgärder för såväl de olika förskolorna<br />

som för respektive familjedaghem. De planerade åtgärderna behöver ha en<br />

tydligare koppling till de behov som konstateras efter en aktuell kartläggning.<br />

3 Ledning och kvalitetsarbete<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område <strong>kommun</strong>ens tar sitt ansvar för<br />

förskoleverksamheten när det gäller tillgången till plats samt för verksamhetens ledning<br />

och personal, barngruppernas storlek och sammansättning samt lokalernas ändamålsenlighet.<br />

Tillsynen granskar också ledningens ansvarsstagande för kvalitet och<br />

utveckling och vilka effekter <strong>kommun</strong>ens kvalitetsarbete får för att förbättra kvaliteten<br />

i förskoleverksamheten.<br />

3.1 Personalens utbildning och erfarenhet<br />

Bedömningspunkter


Skolinspektionen<br />

10 (16)<br />

3.1.1 Personalen i <strong>kommun</strong>ens förskolor har relevant utbildning eller erfarenhet.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.2 Ledningens/huvudmannens ansvar<br />

Bedömningspunkter<br />

3.2.1 Kommunen ger ledningen förutsättningar att vara förtrogen med det dagliga<br />

arbetet i förskolan.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Skolverkets Allmänna råd och kommentarer, SKOLFS 2005:10, Kvalitet i förskolan,<br />

Styrning och ledning, sid. 12, fastställer att <strong>kommun</strong>en tydligt bör ange hur<br />

ansvaret för förskolan är fördelat samt se till att förskolans chef är väl förtrogen<br />

med det dagliga arbetet i förskolan. Vidare anges att inledningen till förskolans<br />

läroplan slår fast att förskolans uppdrag ställer höga krav på ledarskapet för<br />

verksamheten. Den pedagogiska ledningen är en viktig faktor för förskolans<br />

kvalitet och för att medverka till att det pedagogiska arbetet utvecklas är det<br />

betydelsefullt att förskolans chef har möjlighet att följa det dagliga arbetet i förskolan.<br />

Platscheferna i <strong>Vellinge</strong> <strong>kommun</strong> ansvarar inom sitt platschefsområde för olika<br />

verksamheter och skolformer ur ett 1 till16 års perspektiv. Detta medför att<br />

platscheferna har många medarbetare, upp till över 100 i något fall. I samtalen<br />

med personalrepresentanter och föräldrarepresentanter framkommer att de<br />

anser att flertalet platschefer inte har möjlighet att följa det dagliga arbetet i förskolorna<br />

eller familjedaghemmen. De har förståelse för platschefernas situation<br />

och menar att ”de gör så gott de kan utifrån sina förutsättningar”. Personalrepresentanterna<br />

uppger vidare att de till största del själva driver det pedagogiska<br />

utvecklingsarbetet utan platschefens medverkan. Föräldrarepresentanterna<br />

framhåller att de saknar en ansvarig person på förskolorna att vända sig till och<br />

som har befogenhet att fatta beslut. Avståndet är långt till platschefen och man<br />

vänder sig till platschefen endast i riktigt allvarliga frågor. I ett av platschefsområdena<br />

har platschefen delegerat ledarskapet för förskoleverksamheten till platschefsassistenten<br />

som saknar pedagogisk utbildning. I samtalet med platschefer-


Skolinspektionen<br />

11 (16)<br />

na verifieras denna bild till stor del och de menar att det är avgörande med en<br />

duktig personal som självständigt kan driva utvecklingsarbetet.<br />

Skolinspektionen bedömer att <strong>kommun</strong>en behöver vidta åtgärder som säkerställer<br />

att förskoleverksamheten har en pedagogisk ledning som har möjlighet att<br />

säkerställa förskoleverksamhetens kvalitet och utveckla det pedagogiska arbetet.<br />

3.2.2 Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och<br />

skolbarnomsorg iakttas.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.3 Tillgång till plats<br />

Bedömningspunkter<br />

3.3.1 Kommunen erbjuder plats utan oskäligt dröjsmål (inom 3-4 månader efter anmälan).<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.3.2 Barn till arbetslösa och föräldralediga erbjuds en vistelse som omfattar minst<br />

3 timmar per dag eller 15 timmar per vecka.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.3.3 Kommunen ger lättåtkomlig och tydlig information till föräldrarna om rätten till<br />

allmän förskola för 4- och 5-åringar samt erbjuder sådan plats.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs


Skolinspektionen<br />

12 (16)<br />

Motivering<br />

3.4 Grupper<br />

Bedömningspunkter<br />

3.4.1 Barngrupperna i förskoleverksamheten har en lämplig sammansättning och storlek.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.4.2 Kommunen gör konsekvensutredningar inför beslut som påverkar<br />

förskolegruppernas storlek/sammansättning.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt Skolverkets Allmänna råd och kommentarer, SKOLFS 2005:10, Kvalitet i<br />

förskolan, Personaltäthet och barngruppernas storlek och sammansättning, sid.<br />

14, bör <strong>kommun</strong>en genomföra konsekvensutredningar innan beslut fattas som<br />

påverkar förskolornas personaltäthet, gruppstorlek och gruppsammansättning.<br />

Utredningarna bör behandla både ekonomiska och pedagogiska konsekvenser.<br />

I samtalen med platschefer och personalrepresentanter framkommer att <strong>kommun</strong>en<br />

inte genomför konsekvensutredningar inför beslut som kan påverka<br />

förskolornas personaltäthet, gruppstorlek och gruppsammansättning. Exempelvis<br />

när beslut tas om förändring av resursfördelning till förskolorna. De intervjuade<br />

anser att det i första hand är ekonomiska skäl och att erbjuda plats utan<br />

oskäligt dröjsmål som styr gruppstorlek och gruppsammansättning. I några<br />

platschefsområden utförs risk- och väsentlighetsbedömningar inför organisationsförändringar<br />

inom det egna platschefsområdet.<br />

Skolinspektionen bedömer att <strong>Vellinge</strong> <strong>kommun</strong> behöver genomföra konsekvensutredningar<br />

innan beslut fattas som påverkar förskolornas personaltäthet,<br />

gruppstorlek och gruppsammansättning och att dessa utredningar behandlar<br />

både ekonomiska och pedagogiska konsekvenser.


Skolinspektionen<br />

13 (16)<br />

3.4.3 Effekter av förskolegruppernas sammansättning utvärderas.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Skolverkets Allmänna råd och kommentarer, SKOLFS 2005:10, Kvalitet i förskolan,<br />

Personaltäthet och barngruppernas storlek och sammansättning, sid. 14,<br />

anger att <strong>kommun</strong>en återkommande bör följa upp och utvärdera vilken betydelse<br />

personaltätheten samt barngruppernas storlek och sammansättning har i förhållande<br />

till möjligheten att bedriva en god pedagogisk verksamhet i enlighet<br />

med läroplanen.<br />

I flera av platschefsområdena har verksamheten organiserats i så kallade storgrupper<br />

med upp till 60 barn i en grupp. Personalen delar sedan upp barnen i<br />

mindre grupper under vissa delar av dagen, i olika aktiviteter och i uteverksamhet.<br />

I intervjuerna framkommer att barngrupperna upplevs som stora av<br />

såväl personalrepresentanter som föräldrarepresentanter. Dock menar platscheferna<br />

att det finns en stor flexibilitet när det gäller gruppernas storlek och sammansättning<br />

och att barngrupperna inte känns för stora. De anser att förskolorna<br />

har en god pedagogisk verksamhet och en bra omsorg. I den dokumentation<br />

som Skolinspektionen tagit del av kan konstateras att <strong>kommun</strong>en kontinuerligt<br />

följer upp barnens närvaro på förskolorna. Däremot har inte effekterna av personaltätheten<br />

samt barngruppernas storlek och sammansättning utvärderats.<br />

Med tanke på den modell med storgrupper som används i <strong>Vellinge</strong> <strong>kommun</strong>, är<br />

det viktigt att <strong>kommun</strong>en följer upp effekterna av exempelvis vad det innebär<br />

för barnen att utsättas för många relationer, speciellt när det gäller de yngre<br />

barnen. Med stora barngrupper kan samspelet med de vuxna försvåras och det<br />

är framförallt identitetsutvecklingen och språkutvecklingen som kan ta skada.<br />

Skolinspektionen bedömer att <strong>kommun</strong>en på ett mer strukturerat sätt behöver<br />

följa upp och utvärdera vilken betydelse personaltätheten samt barngruppernas<br />

storlek och sammansättning har i förhållande till möjligheten att bedriva en god<br />

pedagogisk omsorg i enlighet med läroplanen.<br />

3.5 Lokaler<br />

Bedömningspunkter<br />

3.5.1 Förskoleverksamheten bedrivs i ändamålsenliga lokaler.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs


Skolinspektionen<br />

14 (16)<br />

Motivering<br />

3.6 Kvalitetsarbete<br />

Bedömningspunkter<br />

3.6.1 Såväl <strong>kommun</strong>en som <strong>kommun</strong>ens förskolor bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete,<br />

det vill säga planerar, följer upp och utvärderar verksamheten samt tar tillvara<br />

resultaten och omsätter dessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt Skolverkets Allmänna råd och kommentarer, SKOLFS 2005:10, Kvalitet i<br />

förskolan, Styrning och ledning, sid. 12, bör <strong>kommun</strong>en ha system och rutiner<br />

för kontinuerlig planering, uppföljning och utvärdering av förskolans verksamhet<br />

och för hur resultaten tas tillvara så att de leder till förbättringar av kvaliteten.<br />

Det är viktigt att ledningen för förskolan och personalen använder resultat<br />

från utvärderingar som ett led i det systematiska kvalitetsarbetet. De allmänna<br />

råden påvisar också att om det uppstår ett glapp mellan <strong>kommun</strong>nivå och verksamhetsnivå<br />

blir det svårt för <strong>kommun</strong>en både att driva relevanta utvecklingsfrågor<br />

och att fördela resurser efter behov. (se även punkt 3.2.1)<br />

I <strong>Vellinge</strong> <strong>kommun</strong> genomförs uppföljningar och utvärderingar som exempelvis<br />

en årlig enkät till föräldrar med barn i förskolan. Denna enkät redovisar dock till<br />

största del föräldrarnas nöjdhet av förskolornas service i olika delar. Enkätsvaren<br />

ger inte en tillräcklig bild av verksamhetens kvalitet i förhållande till de mål<br />

och krav som gäller enligt skollag och läroplan. Som tidigare nämnts (se punkt<br />

3.4.3) genomför inte heller <strong>kommun</strong>en någon utvärdering av effekter av förskolegruppernas<br />

sammansättning och storlek. I intervjuerna framkommer dock att<br />

förskolorna genomför egna uppföljningar och utvärderingar av måluppfyllelsen<br />

men en samlad bild på <strong>kommun</strong>nivå saknas.<br />

Skolinspektionen bedömer att <strong>Vellinge</strong> <strong>kommun</strong> behöver förbättra det systematiska<br />

kvalitetsarbetet i förskoleverksamheten i syfte att förbättra och säkerställa<br />

måluppfyllelsen och kvaliteten.


Skolinspektionen<br />

15 (16)<br />

3.6.2 Såväl <strong>kommun</strong>en som varje förskola upprättar en kvalitetsredovisning i enlighet<br />

med förordningens krav.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt förordningen om kvalitetsredovisning (SFS 1997:702) ska varje <strong>kommun</strong>,<br />

varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet, varje <strong>kommun</strong>alt bedriven<br />

förskola och varje <strong>kommun</strong>alt bedrivet fritidshem årligen upprätta en skriftlig<br />

kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen<br />

av verksamheten. Kommunens kvalitetsredovisning ska omfatta såväl<br />

<strong>kommun</strong>alt bedriven skolverksamhet som <strong>kommun</strong>alt bedriven förskoleverksamhet<br />

och skolbarnsomsorg. Kvalitetsredovisningarna ska innehålla en bedömning<br />

av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats<br />

och en redogörelse för vilka åtgärder <strong>kommun</strong>en respektive skolan,<br />

förskolan eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna<br />

skall verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten<br />

och utbildningens måluppfyllelse redovisas. Skolans, förskolans och fritidshemmets<br />

kvalitetsredovisning ska utarbetas under medverkan av lärare, övrig<br />

personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare<br />

ska ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisning.<br />

Kommunens kvalitetsredovisning innehåller en kortfattad redovisning av en<br />

föräldraenkät samt barnens närvaro i förskolorna under året. Familjedaghemmen<br />

redovisas inte. Således ges en begränsad information om kvaliteten i förskoleverksamheten<br />

och den saknar en bedömning av måluppfyllelsen i förhållande<br />

till de nationella målen och en analys av dessa. Likaså saknas åtgärder för<br />

utveckling i förhållande till de nationella målen. Förskolornas uppföljningar<br />

ingår i platschefsområdets kvalitetsredovisningar och redovisas under egen<br />

rubrik. I flertalet av platschefsområdenas kvalitetsredovisningar är kopplingen<br />

till de nationella målen begränsad och det saknas ofta resultat, analys och åtgärder<br />

för förbättring i förhållande till de nationella målen. Platschefsområdena<br />

använder enkätundersökningar som en del i arbetet med kvalitetsredovisningen<br />

och kvalitetsredovisningen diskuteras i verksamhetsrådet. Vårdnadshavarnas<br />

delaktighet därutöver, tycks mer handla om information från rektorsområdet<br />

kring den upprättade kvalitetsredovisningen, än om vårdnadshavarnas deltagande<br />

i arbetet med kvalitetsredovisningen.<br />

Skolinspektionen bedömer att <strong>kommun</strong>ens kvalitetsredovisning behöver förbättras<br />

för att kunna fungera som ett redskap i arbetet med att förbättra verksamheten<br />

i förhållande till de nationella målen och ge information om dess måluppfyllelse.<br />

Vidare måste kvalitetsredovisningarna omfatta all <strong>kommun</strong>alt bedriven<br />

förskoleverksamhet inklusive familjedaghemmen. Vårdnadshavarnas


Skolinspektionen<br />

16 (16)<br />

möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisningen behöver likaså förbättras.<br />

3.6.3 Kommunen utövar tillsyn av de enskilda förskolorna.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

2009-05-08 Lund<br />

Ebba Svartz<br />

Helene Roslund


Regelbunden tillsyn i <strong>Vellinge</strong> <strong>kommun</strong><br />

Skolbarnsomsorg<br />

Dnr 2008:437<br />

Regelbunden tillsyn av skolbarnsomsorgen<br />

Skolbarnsomsorg<br />

Inledning<br />

Skolinspektionen har granskat skolbarnsomsorgen i <strong>Vellinge</strong> <strong>kommun</strong> under våren<br />

2009 och genomfört <strong>kommun</strong>övergripande intervjuer den 17 och 18 februari 2009. I<br />

slutet av denna <strong>rapport</strong> framgår vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen.<br />

Tillsynen riktas mot tre huvudområden, Utveckling och lärande, Normer och värden<br />

samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller<br />

statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen samt övriga, för verksamheten gällande,<br />

författningar.<br />

Information om den regelbundna tillsynen finns på <strong>Skolinspektionens</strong> webbplats<br />

(www.skolinspektionen.se/Tillsyn).<br />

Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har <strong>kommun</strong>en,<br />

tillsammans med verksamheterna, ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas<br />

till Skolinspektionen inom tre månader från dagen för <strong>Skolinspektionens</strong> beslut,<br />

dvs. senast den 10 augusti 2009.<br />

Denna skriftliga <strong>rapport</strong> kompletteras med muntlig åter<strong>rapport</strong>ering av de ansvariga<br />

inspektörerna.<br />

Underlag<br />

Underlaget för <strong>Skolinspektionens</strong> bedömning är intervjuer och dokument. Dokumenten<br />

samlas in från <strong>kommun</strong>en och skolbarnsomsorgen. Även annan information om<br />

<strong>kommun</strong>ens skolbarnsomsorg från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller<br />

som finns publicerat på annat sätt, har använts.<br />

I <strong>Vellinge</strong> <strong>kommun</strong> intervjuades ansvariga politiker, förvaltningspersonal, ansvarig<br />

ledningspersonal från samtliga <strong>kommun</strong>ens skolbarnsomsorgsenheter. Dessutom<br />

genomfördes intervjuer med representanter från <strong>kommun</strong>ens fritidshem samt föräldrar<br />

med barn i verksamheterna. Skolbarnsomsorgen i Västra Ingelstad har besökts.<br />

Huvudmannen har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter<br />

i <strong>rapport</strong>en.


Skolinspektionen<br />

2 (14)<br />

Tabell 1: Antal barn i skolbarnsomsorg<br />

Skolbarnsomsorgen<br />

Beskrivning av verksamheten<br />

Antal barn<br />

Fritidshem i <strong>kommun</strong>al regi 1447<br />

Fritidshem i enskild regi 260<br />

Barn 6 – 12 år i familjedaghem 2<br />

Källa: Kommunens bokslut 2008<br />

Skolbarnsomsorg erbjuds i <strong>Vellinge</strong> <strong>kommun</strong> i form av fritidshem. Skolbarnsomsorg i<br />

familjedaghem eller öppen fritidsverksamhet erbjuds inte. Fritidshemmen är integrerade<br />

i samtliga av <strong>kommun</strong>ens nio grundskolor och har sina lokaler i skolornas lokaler.<br />

Särskoleelever vid Ljungenskolan har sin fritidshemsverksamhet i särskilda lokaler.<br />

Lovverksamheten vid detta fritidshem sker i samverkan med övriga fritidshem på skolan.<br />

Enligt nationell statistik från år 2008, är 89 procent av <strong>kommun</strong>ens barn i åldern 6-9 år<br />

inskrivna i fritidshem (jämför riket om 80 procent). Cirka 18 procent av barnen i åldern<br />

10-12 år är inskrivna i fritidshem i <strong>Vellinge</strong>, vilket utgör en högre andel än i riket i övrigt.<br />

Kommunen har en uttalad ambition att samtlig personal i fritidshemmen ska ha relevant<br />

högskoleutbildning. Idag består 90 procent av personalstyrkan av fritidspedagoger,<br />

förskollärare och i viss mån grundskollärare. Personalen tjänstgör förutom i fritidshemmen<br />

under morgnar, eftermiddagar och lov också dagligen i förskoleklasser<br />

eller lägre årskurser under skoltid.<br />

Ledningen för fritidshemmen utövas av grundskolornas rektorer och i ett fall av en<br />

platschefsassistent.


Skolinspektionen<br />

3 (14)<br />

Bedömningar<br />

Motiveringsrutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen<br />

bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en<br />

samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd.<br />

1 Utveckling och lärande<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område om <strong>kommun</strong>en tar sitt ansvar<br />

för skolbarnsomsorgen genom att se till att verksamheten kompletterar skolan och erbjuder<br />

varje barn en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. Här granskas om skolbarnsomsorgen<br />

är säker, om samverkan med förskolan och skolan liksom med hemmen<br />

fungerar för att ge barnen kontinuitet i tillvaron samt om barn som behöver särskilt<br />

stöd i sin utveckling ges den omsorg som de har rätt till.<br />

1.1 Omsorg och lärande<br />

Bedömningspunkter<br />

1.1.1 Skolbarnsomsorgen erbjuder barnen en meningsfull fritid som utgår från barnens<br />

behov och intressen och som stödjer deras fysiska, intellektuella, sociala och emotionella<br />

utveckling.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.1.2 Skolbarnsomsorgen kompletterar skolan både tids- och innehållsmässigt.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.1.3 Inom <strong>kommun</strong>ens skolbarnsomsorg finns det stort utrymme för barnen att påverka<br />

och ta ansvar.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs


Skolinspektionen<br />

4 (14)<br />

Motivering<br />

1.1.4 Personalen i den <strong>kommun</strong>ala skolbarnsomsorgen har god uppsikt över barnen och<br />

det finns goda rutiner för säkerheten.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.1.5 Det finns samarbetsformer mellan förskolor, förskoleklasser, skolor och skolbarnsomsorgen<br />

i <strong>kommun</strong>en vilket bidrar till att ge barnen kontinuitet och underlättar<br />

övergångar.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Av avsnitt 2.5 i läroplanen (Lpo 94) framgår att samarbetsformer mellan förskoleklass,<br />

skola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs månsidiga<br />

utveckling och lärande. För att stödja varje elevs utveckling och lärande i ett<br />

långsiktigt perspektiv ska skolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt<br />

samarbete med förskolan samt med de gymnasiala utbildningar som eleverna<br />

fortsätter till. Samarbetet ska utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer<br />

som gäller för respektive verksamhet. Motsvarande krav för förskolan framgår<br />

av läroplanen för förskolan (Lpfö).<br />

I <strong>Vellinge</strong> <strong>kommun</strong> har behovet av att öka samverkan mellan olika verksamheter<br />

uppmärksammats på senare år. Samverkan mellan skola och fritidshem är<br />

ofta tät även om det enligt <strong>kommun</strong>ens egen utvärdering oftast sker på skolans<br />

villkor. Samverkan mellan förskola och fritidshem är mindre utvecklad. Förskolebarnens<br />

inskolning genom besök i skolan under vårterminen före starten i<br />

förskoleklass är oftast god, även om skillnader finns mellan olika platschefsområden.<br />

Däremot finner Skolinspektionen att kunskaps- och erfarenhetsutbytet<br />

mellan personal från förskolan och fritidshemmen behöver förbättras för att öka<br />

kontinuiteten för barnen och för att verksamheten i fritidshemmen i högre grad<br />

ska kunna bygga vidare på vad barnen lärt och utvecklat i förskolan.


Skolinspektionen<br />

5 (14)<br />

1.1.6 Kommunens skolbarnsomsorg samverkar med hemmen så att föräldrarna har möjlighet<br />

att påverka och anser sig få information om både det egna barnet och verksamheten<br />

i stort.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.2 Särskilt stöd<br />

Bedömningspunkter<br />

1.2.1 Kommunens skolbarnsomsorg erbjuder varje barn den omsorg som deras speciella<br />

behov kräver.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

Se vidare avsnitt 3.6.1<br />

2 Normer och värden<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område om <strong>kommun</strong>en tar sitt ansvar<br />

för skolbarnsomsorgen genom att se till att det pågår ett arbete för att främja vårt samhälles<br />

demokratiska värderingar och för att ta tillvara och utveckla barnens förmåga till<br />

empati och omtanke om andra, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors<br />

uppfattningar och levnadssätt. Tillsynen granskar också <strong>kommun</strong>ens arbete för<br />

att ge barnen en trygg miljö.<br />

2.1 Normer och värden i samvaron<br />

Bedömningspunkter<br />

2.1.1 Kommunens skolbarnsomsorg har trygga miljöer som utvecklar barnens förmåga<br />

att känna empati, respektera varandra och hantera konflikter.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs


Skolinspektionen<br />

6 (14)<br />

Motivering<br />

2.1.2 I <strong>kommun</strong>ens skolbarnsomsorg bedrivs ett aktivt värdegrundsarbete.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

2.1.3 Arbetet inom <strong>kommun</strong>ens skolbarnsomsorg är medvetet inriktat på att motverka<br />

traditionella könsmönster.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Skolan ska enligt avsnitt 1 i läroplanen (Lpo 94) aktivt och medvetet främja<br />

kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar<br />

bemöts och bedöms i skolan och de krav och förväntningar som ställs på dem,<br />

bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt.<br />

Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den ska ge<br />

utrymme för eleverna att pröva och utveckla förmåga och intressen oberoende<br />

av könstillhörighet. I de allmänna råden för kvalitet i fritidshemmen anges att<br />

det är viktigt att personalen reflekterar över sitt eget förhållningssätt till manligt<br />

och kvinnligt och diskuterar hur den pedagogiska miljön kan utformas för att<br />

stärka jämställdhetsarbetet. Det är vidare av vikt att personalen arbetar för jämställdhet<br />

mellan flickor och pojkar integrerat i verksamheten.<br />

Enligt <strong>kommun</strong>ens egen utvärdering av fritidshemmen som nämnts ovan<br />

genomförs inget systematiskt arbetet i <strong>kommun</strong>ens fritidshem för att motverka<br />

traditionella könsmönster. Detta bekräftades också i <strong>Skolinspektionens</strong> intervjuer.<br />

Skolinspektionen bedömer att jämställdhetsarbetet i <strong>kommun</strong>ens fritidshem<br />

behöver stärkas.<br />

2.1.4 Inom <strong>kommun</strong>ens skolbarnsomsorg finns det för varje särskild verksamhet en plan<br />

mot kränkande behandling i enlighet med författningarna.


Skolinspektionen<br />

7 (14)<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn<br />

och elever upphörde att gälla den 1 januari 2009. Efter den 1 januari 2009 finns<br />

bestämmelserna på två håll, dels i 14 a kap. skollagen (kränkande behandling)<br />

dels i den nya diskrimineringslagen (diskriminering). De nya bestämmelserna<br />

innebär i sak inga större förändringar. Skolinspektionen har tillsyn över lagstiftningen<br />

i skollagen, alltså arbetet mot kränkande behandling. Av 14 kap. 8 § skollagen<br />

ska huvudmannen se till att det varje år upprättas en plan med en översikt<br />

över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling<br />

av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa<br />

åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En<br />

redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande<br />

års plan.<br />

För fritidshemmen i <strong>kommun</strong>en fanns vid inspektionstillfället likabehandlingsplaner<br />

som upprättats utifrån tidigare lagstiftning. Planerna är gemensamma<br />

med skolan och förskolan i de olika platschefsområdena och berör såväl kränkande<br />

behandling som diskriminering (för bedömning av dessa, se <strong>rapport</strong>er för<br />

grundskolorna). I personalintervjuerna framkommer att förhållandena i fritidshemsverksamheten<br />

till sin natur är annorlunda än i skolan. Barnen rör sig fritt i<br />

stor utsträckning och befinner sig ofta i utrymmen där personal inte är närvarande.<br />

Personalen menar att det kan vara svårt att upptäcka kränkningar under<br />

dessa förhållanden. Särskilt svårt är det i de barngrupper där antalet barn är<br />

stort (beträffande barngrupperna, se avsnitt 3.6.1). Samtidigt uppger fritidshemspersonalen<br />

att tryggheten i fritidshemmen sannolikt är större än i skolan<br />

eftersom personalen arbetar med ett mycket tydligare fokus på det sociala klimatet<br />

mellan barnen. De planer som i dag beskriver arbetet mot kränkande behandling<br />

i <strong>Vellinge</strong> <strong>kommun</strong>s fritidshem (likabehandlingsplanerna)utgår inte<br />

från de ovan beskrivna specifika omständigheter som gäller under barnens vistelse<br />

i fritidshemmen.<br />

Skolinspektionen bedömer att de årliga planer mot kränkande behandling som<br />

framöver upprättas tydligt behöver utgå från en kartläggning av de förhållanden<br />

och riskfaktorer som gäller under fritidshemstid och att planerade åtgärder<br />

har en tydligare koppling till de behov som konstateras efter en sådan analys.


Skolinspektionen<br />

8 (14)<br />

3 Ledning och kvalitetsarbete<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område <strong>kommun</strong>ens tar sitt ansvar för<br />

skolbarnsomsorgen när det gäller tillgången till plats samt för verksamhetens ledning<br />

och personal, barngruppernas storlek och sammansättning samt lokalernas ändamålsenlighet.<br />

Tillsynen granskar också ledningens ansvarsstagande för kvalitet och utveckling<br />

och vilka effekter <strong>kommun</strong>ens kvalitetsarbete får för att förbättra kvaliteten i skolbarnsomsorgen.<br />

3.1 Personalens utbildning och erfarenhet<br />

Bedömningspunkter<br />

3.1.1 Personalen inom <strong>kommun</strong>ens skolbarnsomsorg har relevant utbildning eller<br />

erfarenhet.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.2 Ledningens och huvudmannens ansvar<br />

3.2.1 Kommunen ger ledningen förutsättningar att vara förtrogen med det dagliga arbetet<br />

i fritidshemmen.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.2.2 Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnomsorg<br />

iakttas.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering


Skolinspektionen<br />

9 (14)<br />

3.3 Tillgång till plats<br />

Bedömningspunkter<br />

3.3.1 Kommunen erbjuder plats utan oskäligt dröjsmål (inom 3-4 månader efter anmälan)<br />

till barn vars föräldrar har behov utifrån arbete eller studier eller på grund av barnets<br />

eget behov<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.3.2 Skolbarnsomsorg erbjuds till och med barnet är tolv år.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt 2 a kap. 1 § skollagen avser skolbarnsomsorgen barn till och med tolv års<br />

ålder som går i skolan.<br />

Av intervjuerna har framgått att ett fritidshem har nekat skolbarnsomsorg för<br />

barn i årskurs 5 och 6 men på de flesta håll erbjuds skolbarnsomsorg till och med<br />

tolv års ålder. Enligt intervjuerna slutar emellertid huvuddelen av barnen i fritidshemmen<br />

redan under eller i slutet av årskurs 3. Personalen och ledningen<br />

uppger i intervjuerna att den verksamhet som erbjuds barn i åldern 10 -12 år inte<br />

alltid är anpassad efter åldersgruppens behov och intressen. Samtidigt menar<br />

man att verksamhetens kvalitet inte alltid avgör hur många barn som deltar i<br />

fritidshemsverksamheten efter årskurs 3. Den omständigheten att det är få<br />

jämnåriga på fritidshemmet kan i sig medföra att ännu fler i åldersgruppen säger<br />

upp sin plats menar man.<br />

Skolinspektionen bedömer att <strong>kommun</strong>en behöver vidta åtgärder för att erbjuda<br />

skolbarnsomsorg för alla barn till och med 12 års ålder. Av avsnitt 3.6.1 framgår<br />

att <strong>kommun</strong>en behöver utvärdera hur meningsfull och stimulerande verksamheten<br />

är för barn i ålder 10-12 år.


Skolinspektionen<br />

10 (14)<br />

3.4 Grupper<br />

Bedömningspunkter<br />

Tabell 2: Antal barn per avdelning<br />

<strong>Vellinge</strong> 1<br />

3.4.1 Barngrupperna inom skolbarnsomsorgen har en lämplig sammansättning och storlek.<br />

Kommungrupp<br />

2<br />

Riket 3<br />

2003 2004 2005 2006 2007 2007 2007<br />

Antal inskrivna barn per<br />

avdelning<br />

46,9 43,8 44,5 43,7 43,5 36,5 34<br />

Källa: Skolverkets officiella statistik, 2009-02-20<br />

. = Uppgift saknas<br />

.. = Uppgift kan ej visas, då resultatuppgiften baseras på färre än 10 individer<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

Se vidare avsnitt 3.6.1<br />

3.4.2 Kommunen gör konsekvensutredning inför beslut som påverkar fritidshemmets<br />

gruppstorlek och gruppsammansättning.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.5 Lokaler<br />

Bedömningspunkter<br />

1<br />

Uppgifter baserade på fritidshem i <strong>kommun</strong>al och enskild regi<br />

2<br />

Uppgifter baserade på fritidshem i <strong>kommun</strong>al och enskild regi i <strong>kommun</strong>gruppen<br />

3<br />

Uppgifter baserade fritidshem i <strong>kommun</strong>al och enskild regi i riket


Skolinspektionen<br />

11 (14)<br />

3.5.1 Skolbarnsomsorgen i <strong>kommun</strong>en bedrivs i ändamålsenliga lokaler.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.6 Kvalitetsarbete<br />

Bedömningspunkter<br />

3.6.1 I <strong>kommun</strong>en bedrivs, på såväl lokal som <strong>kommun</strong>al nivå, ett systematiskt kvalitetsarbete,<br />

det vill säga man planerar, följer upp och utvärderar fritidshemmen samt tar<br />

tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Fritidshemmen ingår, liksom skolan och förskolan i ett mål- och resultatstyrt<br />

system. Enligt Skolverkets allmänna råd för kvalitet i fritidshem, framgår följande<br />

om detta kvalitetsarbete i fritidshemmen.<br />

Det är viktigt att<br />

-ledningen för fritidshemmet ser till att det finns system och rutiner för att följa<br />

upp och utvärdera hur fritidshemmet arbetar i relation till skollagen och läroplanerna<br />

och<br />

-ser till att personalen har system och rutiner för utvärdering av sitt arbete tillsammans<br />

med ledning och kollegor samt tillsammans med barn och föräldrar<br />

för att få en så bred och nyanserad bild av verksamheten som möjligt.<br />

Det är viktigt att <strong>kommun</strong>en<br />

-har system och rutiner för kontinuerlig planering, uppföljning och utvärdering<br />

av verksamheterna och för hur resultaten tas tillvara så att de leder till förbättringar<br />

av kvaliteten.<br />

På förvaltningsnivå har man nyligen genomfört en utvärdering av kvaliteten i<br />

fyra fritidshem med utgångspunkt från flera av de nationella mål och krav som<br />

gäller för skolbarnsomsorgen. Bland annat har innehållet i verksamheten, arbetet<br />

med normer och värden samt samverkan med andra verksamheter granskats.<br />

Utvärderingen har resulterat i ett informationsmaterial om den verksamhet som<br />

erbjuds i <strong>kommun</strong>ens fritidshem. Kopplingen till det nationella uppdraget är<br />

här tydlig. Tanken är också att fritidshemmen framöver ska utvärdera verksam-


Skolinspektionen<br />

12 (14)<br />

heten i förhållande till dessa målsättningar.<br />

Årligen genomför fritidshemmen också föräldra- och barnenkäter, ibland tillsammans<br />

med skolan. Enkätsvaren visar år efter år att föräldrarna är nöjda med<br />

verksamhetens innehåll och personalens förhållningssätt. Svarsfrekvensen är låg<br />

och tyder enligt flera intervjuade på att det finns en viss enkättrötthet bland<br />

föräldrarna.<br />

För att kvalitetsarbetet ska kunna fylla sin funktion- att identifiera aspekter av<br />

verksamheten där måluppfyllelsen är otillräcklig- krävs dock ytterligare arbete.<br />

Skolinspektionen bedömer att enkätsvaren och analysen av dessa inte ger en<br />

tillräcklig bild av verksamhetens kvalitet i förhållande till flera av de mål och<br />

krav som gäller enligt skollag och läroplaner.<br />

Särskilt angeläget är detta beträffande vilka effekter barngruppernas storlek har<br />

för barnen och verksamheten. Kommunens fritidshem har i ett nationellt perspektiv<br />

stora barngrupper (se tabell 2). I <strong>Vellinge</strong> består barngrupperna i genomsnitt<br />

av 43 barn vilket ska jämföras med genomsnittet i riket om 34 barn. Av<br />

intervjuerna framgår att det finns flera barngrupper som består av 70 eller fler<br />

barn. I en och samma grupp i Västra Ingelstad finns 110 barn, här ingår också ett<br />

antal barn som behöver särskilt stöd i sin utveckling. Personalen försöker enligt<br />

intervjuerna styra upp verksamheten och dela in barnen i mindre tillfälliga<br />

grupperingar för att skapa en lugn och positiv miljö. I Västra Ingelstad begränsar<br />

emellertid de tillgängliga lokalerna sådana åtgärder.<br />

Skolinspektionen bedömer att såväl <strong>kommun</strong>en som verksamheterna kritiskt<br />

behöver utvärdera de större barngruppernas effekter för omsorgen och uppsikten<br />

över barnen. Särskilt angeläget är detta beträffande de barn som behöver<br />

särskilt stöd i sin utveckling och för de mindre barnen. Med anledning av signaler<br />

om att den pedagogiska verksamheten för de äldre barnen inte har samma<br />

höga kvalitet som för övriga barn, finns det också anledning för fritidshemmen i<br />

<strong>kommun</strong>en att särskilt utvärdera och verksamhetens kvalitet för 10-12åringarna.<br />

3.6.2 Såväl <strong>kommun</strong>en som varje fritidshem upprättar en kvalitetsredovisning i enlighet<br />

med förordningens krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet (SFS 1997:702)<br />

ska varje <strong>kommun</strong>, varje skola, varje <strong>kommun</strong>alt bedriven förskola och varje<br />

<strong>kommun</strong>alt bedrivet fritidshem årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning<br />

som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten.<br />

Kommunens kvalitetsredovisning ska omfatta såväl <strong>kommun</strong>alt be-


Skolinspektionen<br />

13 (14)<br />

driven skolverksamhet som <strong>kommun</strong>alt bedriven förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg.<br />

Arbetet med kvalitetsredovisning ska främja fritidshemmens kvalitetsarbete<br />

och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella<br />

mål. Kvalitetsredovisningarna syftar även till att ge information om verksamheten<br />

och dess måluppfyllelse. Kvalitetsredovisningarna ska innehålla en bedömning<br />

av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats<br />

och en redogörelse för vilka åtgärder <strong>kommun</strong>en respektive skolan, förskolan<br />

eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna<br />

skall verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och<br />

utbildningens måluppfyllelse redovisas. Fritidshemmens kvalitetsredovisning<br />

ska utformas under medverkan av lärare, övrig personal och elever. Elevernas<br />

vårdnadshavare skall ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisning.<br />

Fritidshemmen i <strong>Vellinge</strong> redovisar sin måluppfyllelse i samma kvalitetsredovisningar<br />

som skolorna men under särskilda rubriker. De resultat som redovisas<br />

ger en begränsad och otydlig bild av verksamhetens styrkor och tillkortakommanden.<br />

I den mån utvecklingsområden identifieras, föreslås sällan åtgärder för<br />

förbättring. Kommunens kvalitetsredovisning ger på samma vis en mycket begränsad<br />

information om kvaliteten i fritidshemmen. Senaste kvalitetsredovisningen<br />

redovisar t.ex. endast resultat vad gäller andelen högskoleutbildad personal<br />

och barnens närvarotider. Hur verksamheten lever upp till kraven om en<br />

god omsorg och en god pedagogisk verksamhet framgår inte alls. Inga åtgärder<br />

för att förbättra verksamheten föreslås heller.<br />

Skolinspektionen bedömer att såväl fritidshemmen lokalt som <strong>kommun</strong>en behöver<br />

vidta åtgärder för att förbättra sina kvalitetsredovisningar så att dessa kan<br />

fungera som ett redskap i arbetet med att förbättra verksamheten och ge information<br />

om dess måluppfyllelse.<br />

3.6.3 Kommunen utövar tillsyn av de enskilda fritidshemmen.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt skollagen 2 a kap. 15 § ska enskild verksamhet stå under tillsyn av den<br />

<strong>kommun</strong> där verksamheten bedrivs. Kommunen har rätt att inspektera verksamheten<br />

och får inhämta de upplysningar och ta del av de handlingar som<br />

behövs för tillsynen.<br />

Vid inspektionstillfället har <strong>Vellinge</strong> <strong>kommun</strong> inte utövat någon tillsyn över de<br />

enskilda fritidshemmen.


Skolinspektionen<br />

14 (14)<br />

Skolinspektionen bedömer att <strong>Vellinge</strong> <strong>kommun</strong> behöver vidta åtgärder för att<br />

kontinuerligt utöva tillsyn över de fritidshem i enskild regi som finns i <strong>kommun</strong>en.<br />

2009-05-08 Lund<br />

Helene Roslund<br />

Ebba Svartz


Regelbunden tillsyn i <strong>Vellinge</strong> <strong>kommun</strong><br />

Herrestorpskolan<br />

Dnr 43-2008:437<br />

Regelbunden tillsyn i Herrestorpskolan<br />

Förskoleklass<br />

Grundskola årskurserna 1 - 9<br />

Inledning<br />

Skolinspektionen har granskat verksamheten i <strong>Vellinge</strong> <strong>kommun</strong> under våren 2009 och<br />

besökt Herrestorpskolan den 28 januari 2009. I slutet av denna <strong>rapport</strong> framgår vilka<br />

som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen.<br />

Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning<br />

och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens<br />

krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet.<br />

Information om den regelbundna tillsynen finns på <strong>Skolinspektionens</strong> webbplats<br />

(www.skolinspektionen.se/Tillsyn).<br />

Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har <strong>kommun</strong>en<br />

och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen<br />

inom tre månader från dagen för <strong>Skolinspektionens</strong> beslut, dvs. senast<br />

den 10 augusti 2009.<br />

Denna skriftliga <strong>rapport</strong> kompletteras med muntlig åter<strong>rapport</strong>ering av de ansvariga<br />

inspektörerna.<br />

Underlag<br />

Underlaget för <strong>Skolinspektionens</strong> bedömning är dels dokument från <strong>kommun</strong>en och<br />

Herrestorpskolan, dels den information som samlats in under besöket. I Herrestorpskolan<br />

skola intervjuades rektorn, lärare, annan personal och elever. Även annan information<br />

om <strong>kommun</strong>en och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller<br />

som finns publicerad på annat sätt, har använts.<br />

Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i<br />

<strong>rapport</strong>en.<br />

Tabell 1: Antal elever på Herrestorpskolan<br />

Skolan/skolorna<br />

Beskrivning av Herrestorpsskolan<br />

Antal elever<br />

Förskoleklass 30<br />

Grundskola 232<br />

Obligatorisk särskola 3<br />

Källa: Uppgifter från skolan den 10 februari 2009.


Skolinspektionen<br />

2 (14)<br />

Herrestorps platschefsområde omfattar förskola, förskoleklass, skolbarnsomsorg och<br />

grundskola årskurserna 1 – 9 och är beläget i <strong>Vellinge</strong> tätort. Skolan är byggd 1986.<br />

Bebyggelsen i upptagningsområdet är blandad med villor och flerfamiljshus.<br />

Skolledningen på Herrestorpskolan består av rektor/platschef och platschefsassistent. I<br />

skolans ledningsgrupp ingår förutom skolledningen personalrepresentanter från samtliga<br />

verksamheter i platschefsområdet. Skolans verksamhet är organiserad i tre arbetslag<br />

bestående av förskoleklass till och med årskurs 3, årskurserna 4 – 5 samt 6 – 9.<br />

Skolbarnsomsorgen är integrerad i förskoleklassen och de lägre årskurserna. Verksamheten<br />

i skolbarnsomsorgen granskas på en <strong>kommun</strong>övergripande nivå och bedömningarna<br />

av verksamheten återfinns i en separat <strong>rapport</strong>. Detta gäller även förskoleverksamheten.


Skolinspektionen<br />

3 (14)<br />

Bedömningar<br />

Motiveringsrutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen<br />

bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en<br />

samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd.<br />

1 Kunskaper<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och<br />

arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i<br />

läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger eleverna att<br />

nå målen.<br />

1.1 Kunskapsresultat<br />

Tabell 2: Måluppfyllelse i årskurs 5<br />

Herrestorpskolan<br />

2004 2005 2006 2007 2008<br />

Andel (%) som nått målen i samtliga<br />

ämnen<br />

. . . . .<br />

Källa: Uppgifter från skolan den 10 februari 2009<br />

. = Uppgift saknas<br />

.. = Uppgift kan ej visas, då resultatuppgiften baseras på färre än 10 individer<br />

Tabell 3: Resultat för elever i årskurs 9<br />

Herrestorpskolan<br />

Samtliga<br />

skolor i<br />

<strong>kommun</strong>en 1<br />

Kommungrupp<br />

2 Riket 3<br />

2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008 2008<br />

Genomsnittligt<br />

meritvärde<br />

Andel (%) som nått<br />

målen i samtliga<br />

ämnen<br />

Andel (%) behöriga<br />

till nationellt program<br />

192,1 192,0 205,3 196,9 205,8 223,5 216,7 209,3<br />

69 72 72 81 90 84 79 77<br />

79 94 97 94 97 96 91 89<br />

Källa: Skolverkets statistik den 27 januari 2009<br />

1<br />

Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i <strong>kommun</strong>en<br />

2<br />

Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i <strong>kommun</strong>gruppen<br />

3<br />

Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket


Skolinspektionen<br />

4 (14)<br />

. = Uppgift saknas<br />

.. = Uppgift kan ej visas, då resultatuppgiften baseras på färre än 10 individer<br />

Kommentar och bedömning:<br />

Populationen som de statistiska uppgifterna är baserade på i Herrestorpskolan är litet<br />

eftersom elevunderlaget utgör cirka 20 - 30 elever per årskurs. Detta innebära att osäkerheten<br />

i slutsatser och bedömningar som dras utifrån detta underlag blir stor. 4 Därför<br />

kan endast vissa trender och konstaterande göras i denna <strong>rapport</strong>. Dock kan konstateras<br />

utifrån intervjuer med rektorn och lärarna, att skolan behöver analysera elevernas<br />

kunskapsresultat djupare för att säkerställa att deras måluppfyllelse förbättras.<br />

En sammanställning av andelen elever som nått målen i samtliga ämnen i årskurs 5 i<br />

Herrestorpskolan saknas vid besökstillfället. Däremot sammanställer skolan resultaten<br />

på de nationella ämnesproven i årskurs 5. Skolans resultatsammanställningar av de<br />

nationella ämnesproven i årskurs 5 under åren 2004 - 2008 visar att mellan 73 och 96<br />

procent av eleverna nått målen i svenska, engelska och matematik. Andelen elever som<br />

nått kravnivån på samtliga delprov på de nationella ämnesproven för årskurs 5 år 2008<br />

är i engelska 96 procent, i matematik 86 procent och i svenska 93 procent.<br />

Skolverkets statistik visar under de senaste fem åren fram till år 2008 en uppåtgående<br />

trend när det gäller elevernas studieresultat i Herrestorpskolan. I förhållande till övriga<br />

grundskolor i <strong>Vellinge</strong> <strong>kommun</strong> ligger skolans resultat dock lägre när det gäller det<br />

genomsnittliga meritvärdet i årskurs 9. Det genomsnittliga meritvärdet år 2008 i Herrrestorpskolan<br />

är 205,8 i jämförelse med <strong>Vellinge</strong> <strong>kommun</strong> 223,5 och i riket 209,3. Under<br />

de senaste fem åren har det genomsnittliga meritvärdet på Herrestorpskolan förbättrats<br />

med cirka 14 poäng. Flickorna har genomgående högre genomsnittligt meritvärde än<br />

pojkarna men skillnaden i antalet poäng har minskat från 42,1 poäng år 2004 till 12,6 år<br />

2008.<br />

Under åren 2004 till år 2008 har andelen elever som nått målen i samtliga ämnen i<br />

årskurs 9 stigit från 69,0 procent till 90,3 procent. Således når en större andel elever<br />

målen i samtliga ämnen i jämförelse med såväl <strong>Vellinge</strong> <strong>kommun</strong> (83,7) som riket (77).<br />

Resultatet på de nationella ämnesproven i årskurs 9, kan emellertid ej redovisas då<br />

resultatuppgifterna i Skolverkets statistik till en del baseras på färre än tio individer.<br />

Vidare är 96,8 procent av eleverna i Herrestorpskolan behöriga till nationellt program<br />

år 2008, vilket är i paritet med andelen behöriga i <strong>kommun</strong>en (96,4) men högre än i<br />

riket (88,9).<br />

4<br />

För mer information och detaljerade statistiska uppgifter om skolan hänvisas till Skolverkets skoldatablad.<br />

http://siris.skolverket.se/portal/page?_pageid=33,72261&_dad=portal&_schema=PORTAL


Skolinspektionen<br />

5 (14)<br />

1.2 Uppföljning och <strong>kommun</strong>ikation av kunskapsresultat<br />

Bedömningspunkter<br />

1.2.1 Lärarna följer fortlöpande upp elevernas kunskapsutveckling och resultat i alla<br />

ämnen i förhållande till styrdokumentens krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt 2 kap. 6 § grundskoleförordningen finns för varje ämne en kursplan. I<br />

kursplanen anges de mål som undervisningen ska sträva mot, och de mål som<br />

eleverna ska ha uppnått efter det femte och det nionde skolåret. I kursplanerna<br />

för ämnena matematik, svenska och svenska som andraspråk anges även de mål<br />

som eleverna ska ha uppnått i slutet av det tredje skolåret. Enligt läroplanen för<br />

det obligatoriska kolväsendet m.m., Lpo 94, 2.7 Bedömning och betyg, ska läraren<br />

bland annat utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling,<br />

samt muntligt och skriftligt redovisa detta för eleven och<br />

hemmen samt informera rektorn.<br />

I Herrestorpskolan följer lärarna fortlöpande upp elevernas kunskapsutveckling<br />

i de olika ämnena samt elevernas sociala utveckling. I årskurserna 1 – 3 följs<br />

däremot främst ämnena svenska och matematik upp systematiskt. Skolledning<br />

och lärare uppger att det pågår ett arbete på skolan för att dokumentera elevernas<br />

kunskapsutveckling även i de lägre årskurserna i alla ämnen men vid inspektionstillfället<br />

genomförs inte detta.<br />

Skolinspektionen bedömer att skolan behöver säkerställa att lärarna följer elevernas<br />

kunskapsutveckling i samtliga ämnen.<br />

1.2.2 Lärarna genomför utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala<br />

utveckling bäst kan stödjas.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.2.3 Lärarna upprättar en individuell utvecklingsplan i samband med utvecklingssamtalet.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X


Skolinspektionen<br />

6 (14)<br />

Motivering<br />

Enligt 7 kap. 2 § grundskoleförordningen ska läraren vid utvecklingssamtalet i<br />

en skriftlig individuell utvecklingsplan ge omdömen om elevens kunskapsutveckling<br />

i relation till målen för varje ämne som eleven får undervisning i. Vidare<br />

ska läraren sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen<br />

och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna.<br />

Utvecklingssamtal genomförs och individuella utvecklingsplaner upprättas i<br />

Herrestorpskolan. I de individuella utvecklingsplaner som Skolinspektionen<br />

tagit del av framkommer att de inte utgår från var eleverna befinner sig i förhållande<br />

till de nationella målen. Planerna fokuserar mer på elevernas sätt att vara<br />

än att utgå från deras förmågor, intressen och styrkor. Omdömen om elevens<br />

kunskapsutveckling i relation till målen för varje ämne som eleven får undervisning<br />

i saknas i årskurserna 1 - 3. (se punkt 1.2.1)<br />

Skolinspektionen bedömer att Herrestorpskolan behöver förbättra de individuella<br />

utvecklingsplanerna så att de utgör det verktyg de är ämnade att vara, för<br />

att öka elevernas måluppfyllelse. De individuella utvecklingsplanerna behöver i<br />

högre grad utgå från de nationella målen och innehålla skriftliga omdömen om<br />

elevens kunskapsutveckling i varje årskurs och varje ämne som eleven får undervisning<br />

i.<br />

1.3 Bedömning och betygssättning<br />

Bedömningspunkter<br />

1.3.1 Lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers<br />

kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.3.2 Vid bedömning och betygssättning utgår lärarna från de nationella målen i<br />

kursplanerna och från betygskriterierna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.3.3 Betyg sätts och utfärdas, skriftliga bedömningar ges och betygskatalog förs<br />

enligt grundskoleförordningens krav.


Skolinspektionen<br />

7 (14)<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt 7 kap. 9 § grundskoleförordningen ska betyg inte sättas i ett ämne eller<br />

ämnesblock om en elev inte når upp till målen som enligt kursplanen ska ha<br />

uppnåtts i slutet av det nionde skolåret. Från och med den 15 juli 2008 ska i stället<br />

för betyg en skriftlig bedömning av elevernas kunskapsutveckling i ämnet<br />

eller ämnesblocket ges. Av bedömningen kan också framgå de stödåtgärder som<br />

har vidtagits. De skriftliga bedömningarna ska fogas till elevens slutbetyg.<br />

I Herrestorpskolan utformas skriftliga bedömningar, och i de exempel som Skolinspektionen<br />

tagit del av står till exempel att ”xx uppnår ej målen för årskurs 9 i<br />

svenska”. Hur långt en elev har nått i sin kunskapsutveckling och en tydlig<br />

redovisning i förhållande till målen i kursplanerna saknas emellertid. Vidare är<br />

de bedömningar som görs till stor del kopplade till elevernas beteenden som<br />

exempelvis otillräcklig närvaro, arbetsinsatser, läxläsning med mera. Eftersom<br />

skriftliga bedömningar är en del av elevens slutbetyg är det viktigt att elevens<br />

kunskapsutveckling framgår, även i ämnen där eleven inte ännu nått målen.<br />

Skolinspektionen bedömer att skolan inte upprättar skriftliga bedömningar i<br />

enlighet med grundskoleförordningen. De skriftliga bedömningarna måste förbättras<br />

så att de i högre grad ges i förhållande till målen i kursplanerna i respektive<br />

ämne.<br />

1.4 Genomförande av utbildningen<br />

Bedömningspunkter<br />

1.4.1 Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans<br />

utbildning.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.4.2 Eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs


Skolinspektionen<br />

8 (14)<br />

1.4.3 Eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att<br />

arbeta i demokratiska former.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.4.4 De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att göra<br />

skolan till en god miljö för elevernas utveckling och lärande.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.4.5 Utbildningen i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och<br />

ligger till grund till fortsatt skolgång.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov<br />

Bedömningspunkter<br />

1.5.1 Skolans undervisning anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter<br />

och tänkande.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.5.2 Särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.5.3 Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller<br />

författningarnas krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs


Skolinspektionen<br />

9 (14)<br />

2 Normer och värden<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans arbete för att påverka<br />

och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta<br />

dem komma till uttryck i vardaglig handling samt skolans arbete för att ge eleverna en<br />

trygg miljö.<br />

2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro<br />

Bedömningspunkter<br />

2.1.1 Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

2.1.2 Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

2.1.3 Skolan har upprättat en plan mot kränkande behandling i enlighet med författningarna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn<br />

och elever upphörde att gälla den 1 januari 2009. Efter den 1 januari 2009 finns<br />

bestämmelserna på två håll, dels i 14 a kap. skollagen (kränkande behandling)<br />

dels i den nya diskrimineringslagen (diskriminering). De nya bestämmelserna<br />

innebär i sak inga större förändringar för skolornas arbete med att motverka<br />

diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Skolinspektionen<br />

har tillsyn över lagstiftningen i skollagen, alltså arbetet mot kränkande<br />

behandling. Av 14 a kap. 8 § skollagen ska huvudmannen se till att det inom<br />

varje särskild verksamhet och varje år upprättas en plan mot kränkande behandling<br />

med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra<br />

kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse<br />

för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det<br />

kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts


Skolinspektionen<br />

10 (14)<br />

ska tas in i efterföljande års plan. Vidare ska barn och elever vid den verksamhet<br />

för vilken planen gäller enligt 2 § förordningen om barns och elevers deltagande<br />

i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling medverka<br />

vid upprättandet, uppföljningen och översynen av planen mot kränkande behandling<br />

enligt 14 a kap. 8 § skollagen och likabehandlingsplanen enligt 3 kap.<br />

16 § diskrimineringslagen.<br />

Herrestorpskolan hade vid besökstillfället i januari 2009 en likabehandlingsplan<br />

Likabehandlingsplanen för Herrestorps Platschefsområde uppfyller i huvudsak<br />

kraven i lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling<br />

av barn och elever. Dock har de insatser som ingår i likabehandlingsplanen mer<br />

karaktären av generella långsiktiga åtgärder än av konkreta tidsbestämda åtgärder.<br />

De generella åtgärderna är uppdelade mellan verksamheten i förskola 1 – 5<br />

år samt skola/fritidshem 6 - 16 år. Således saknas konkreta insatser för varje särskild<br />

verksamhet som avses påbörjas och genomföras under det kommande året<br />

för att ytterligare förbättra resultatet av värdegrundsarbetet. Vidare framkommer<br />

i intervjuerna med eleverna att de inte har kännedom om likabehandlingsplanen<br />

och innehållet i denna.<br />

Skolinspektionen bedömer att nästkommande planer mot kränkande behandling<br />

behöver utvecklas genom att ange konkreta åtgärder som avses påbörjas eller<br />

genomföras under året utifrån aktuella kartläggningar, utöver de generella insatser<br />

som pågår kontinuerligt. Åtgärderna ska anpassas efter de behov som<br />

finns i de olika verksamheterna, förskola, grundskola och skolbarnsomsorg,<br />

inom platschefsområdet. Likaså bör elevernas medverkan vid skolans årliga<br />

upprättande, uppföljning och översyn av planen mot kränkningar förbättras.<br />

3 Ledning och kvalitetsarbete<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för<br />

skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra<br />

kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt<br />

resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan.<br />

3.1 Tillgång till likvärdig utbildning<br />

Bedömningspunkter<br />

3.1.1 Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs


Skolinspektionen<br />

11 (14)<br />

Motivering<br />

3.1.2 Skolan erbjuder eleverna språkval, elevens val samt modersmålsundervisning i<br />

enlighet med författningarna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.1.3 Skolan anordnar undervisning i svenska som andraspråk i enlighet med<br />

författningarna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.1.4 Skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.1.5 Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan<br />

föranleda en obetydlig kostnad för eleverna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.2 Personalens utbildning<br />

Bedömningspunkter<br />

3.2.1 Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak<br />

bedriver.


Skolinspektionen<br />

12 (14)<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.2.2 Rektorn har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.3 Rektors ansvar<br />

Bedömningspunkter<br />

3.3.1 Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare<br />

det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.3.2 Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.3.3 Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och<br />

skolbarnsomsorg iakttas.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering


Skolinspektionen<br />

13 (14)<br />

3.4 Kvalitetsarbete<br />

Bedömningspunkter<br />

3.4.1 Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp<br />

och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i<br />

åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt läroplanen för det obligatoriska skolväsendet m.m., Lpo 94, 2.8 Rektors<br />

ansvar, ansvarar rektorn för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande<br />

till de nationella målen. Detta kräver att undervisningsmålen ständigt<br />

prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas.<br />

Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel mellan skolans personal<br />

och elever och i nära kontakt med såväl hemmen som det omgivande samhället.<br />

Rektorn arbetar medvetet och aktivt för att verksamheten inriktas på att nå de<br />

nationella målen och för att utveckla utbildningen. I det systematiska kvalitetsarbetet<br />

har skolan en samlad bild av måluppfyllelsen i de högre årskurserna<br />

genom betygsresultaten. En samlad bild på skolnivå av elevernas kunskapsutveckling<br />

i de lägre årskurserna saknas dock.<br />

Skolinspektionen bedömer att det systematiska kvalitetsarbetet i detta hänseende<br />

bör förbättras.<br />

3.4.2 Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller<br />

förordningens krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt 3 § förordningen om kvalitetsredovisningen inom skolväsendet m.m. ska<br />

kvalitetsredovisningen innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella<br />

målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka<br />

åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningen<br />

ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens<br />

måluppfyllelse redovisas. Kvalitetsredovisningen ska, enligt 4 § förordningen<br />

om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m., utarbetas under medverkan<br />

av lärare, övrig personal och elever. Den ska också innehålla en uppföljning och<br />

utvärdering av likabehandlingsplanen i enlighet med 3 a § förordningen om<br />

kvalitetsredovisningen inom skolväsendet m.m., 3 kap. 16 § diskrimineringslagen<br />

och planer mot kränkande behandling enligt 14 a kap. 8 § skollagen.


Skolinspektionen<br />

14 (14)<br />

Skolinspektionen har tagit del av skolans kvalitetsredovisning för 2007. Kvalitetsredovisningen<br />

saknar till stor del en redovisning av skolans resultat och<br />

måluppfyllelse och analys av dessa, i förhållande till de nationella målen. De<br />

resultat som redovisas består mer av aktiviteter som genomförs än en bedömning<br />

av måluppfyllelsen. En sammanställning av elevernas kunskapsutveckling<br />

på skolnivå i en bredd av ämnen saknas likaså saknas åtgärder för ökad måluppfyllelse<br />

av de nationella målen. Beträffande uppföljningen av likabehandlingsplan<br />

är den snarare en beskrivning av hur arbetet med likabehandlingsplanen<br />

sker och vilka rubriker som ska ingå snarare än en uppföljning av densamma.<br />

I samtalen med eleverna framkommer vidare att de inte har kännedom om<br />

skolans kvalitetsredovisning och att de inte heller har medverkat i framtagandet.<br />

Inspektörerna bedömer att skolans kvalitetsredovisning måste utvecklas så att<br />

den ger en tydlig bild av hur skolan bedömer måluppfyllelsen av de nationella<br />

målen. Elevernas kunskapsutveckling bör redovisas och analyseras samt uppföljning<br />

och utvärdering av likabehandlingsplanen förbättras. Vidare ska eleverna<br />

medverka i utarbetandet av kvalitetsredovisningen.<br />

2009-05-08 Lund<br />

Ebba Svartz<br />

Martin Järnek<br />

Verica Stajanovic


Regelbunden tillsyn i <strong>Vellinge</strong> <strong>kommun</strong><br />

Ljungenskolan<br />

Dnr 43-2008:437<br />

Förskoleklass<br />

Regelbunden tillsyn i Ljungenskolan<br />

Grundskola 1-9<br />

Särskola 1-10<br />

Inledning<br />

Skolinspektionen har granskat verksamheten i <strong>Vellinge</strong> <strong>kommun</strong> under våren 2009 och<br />

besökt Ljungeskolan den 28 och 29 januari 2009. I slutet av denna <strong>rapport</strong> framgår vilka<br />

som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen.<br />

Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning<br />

och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens<br />

krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet.<br />

Information om den regelbundna tillsynen finns på <strong>Skolinspektionens</strong> webbplats<br />

(www.skolinspektionen.se/Tillsyn).<br />

Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har <strong>kommun</strong>en<br />

och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen<br />

inom tre månader från dagen för <strong>Skolinspektionens</strong> beslut, dvs. senast<br />

den 10 augusti 2009.<br />

Denna skriftliga <strong>rapport</strong> kompletteras med muntlig åter<strong>rapport</strong>ering av de ansvariga<br />

inspektörerna.<br />

Underlag<br />

Underlaget för <strong>Skolinspektionens</strong> bedömning är dels dokument från <strong>kommun</strong>en och<br />

Ljungenskolan, dels den information som samlats in under besöket. I Ljungenskolan<br />

intervjuades rektorn, lärare, annan personal och elever i grund- och särskolan. Även<br />

annan information om <strong>kommun</strong>en och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem,<br />

eller som finns publicerad på annat sätt, har använts.<br />

Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i<br />

<strong>rapport</strong>en.<br />

Tabell 1: Antal elever på Ljungenskolan<br />

Skolan/skolorna<br />

Beskrivning av skolan/rektorsområdet<br />

Antal elever<br />

Förskoleklass 44<br />

Grundskola 513<br />

Särskola 23<br />

Källa: Ljungenskolan


Skolinspektionen<br />

2 (21)<br />

Ljungenskolan är belägen i Ljunghusen i södra delen av <strong>Vellinge</strong> <strong>kommun</strong>. Området är<br />

bebyggt med villor och sommarstugor. Skolan byggdes som lågstadie- och mellanstadieskola<br />

på 1970-talet och byggdes om i slutet av 1990-talet för att rymma den grundskola<br />

som den i dag är.<br />

Kommunens särskola har funnits på Ljungenskolan i cirka 10 år. Eleverna är placerade<br />

i såväl grundsärskolan som träningsskolan.<br />

En platschefsassistent stöttar rektorn i administrativa uppgifter, t.ex. budgetarbetet, och<br />

har också personalansvar för viss personal. Skolan har en ledningsgrupp med åtta pedagogrepresentanter,<br />

rektorn och platschefsassistenten. Åtta personer, så kallade kvalitetspiloter,<br />

har till uppgift att utveckla kvalitetsarbetet och arbetet med kvalitetsredovisningarna.<br />

De årskursvisa arbetslagen bildar tillsammans åtta arbetsenheter med var<br />

sin samordnare.<br />

Fritidshemsverksamhet på Ljungenskolan bedöms inte i denna <strong>rapport</strong> utan i en <strong>kommun</strong>övergripande<br />

verksamhets<strong>rapport</strong>.


Skolinspektionen<br />

3 (21)<br />

Bedömningar<br />

Motiveringsrutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen<br />

bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en<br />

samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd.<br />

1 Kunskaper<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och<br />

arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i<br />

läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger eleverna att<br />

nå målen.<br />

1.1 Kunskapsresultat<br />

Tabell 2: Måluppfyllelse i årskurs 5<br />

Ljungenskolan<br />

Riket<br />

2004 2005 2006 2007 2008 2008<br />

Andel (%) som ej nått målen i<br />

samtliga ämnen<br />

. . . . . .<br />

Källa: Uppgifter från skolan 2009-03-03<br />

. = Uppgift saknas<br />

.. = Uppgift kan ej visas, då resultatuppgiften baseras på färre än 10 individer<br />

Tabell 3: Resultat för elever i årskurs 9<br />

Ljungenskolan<br />

Samtliga<br />

skolor i<br />

<strong>kommun</strong>en 1<br />

Kommungrupp<br />

2 Riket 3<br />

2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008 2008<br />

Genomsnittligt<br />

meritvärde<br />

Andel (%) som nått<br />

målen i samtliga<br />

ämnen<br />

Andel (%) behöriga<br />

till nationellt program<br />

237,6 235,5 229,3 235,6 239,6 222,9 215,0 209,3<br />

97 99 95 94 96 16 21 23<br />

100 100 96 99 99 96 91 89<br />

Källa: Skolverkets officiella statistik 2009-02-02<br />

1 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i <strong>kommun</strong>en<br />

2 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i <strong>kommun</strong>gruppen<br />

3 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket


Skolinspektionen<br />

4 (21)<br />

Kommentar och bedömning:<br />

Av granskningen framgår att utbildningen i särskolan har fokus på kunskapsuppdraget<br />

och att man har en uttalad ambition att anpassa undervisningen efter elevernas<br />

förutsättningar. Enligt Ljungenskolans kvalitetsredovisning når eleverna målen för<br />

grundsärskolan och träningsskolan utifrån sina individuella målsättningar. Uppgiften<br />

om elevernas måluppfyllelse är dock svår att bedöma eftersom särskolan ännu inte<br />

upprättar skriftliga omdömen i alla ämnen och då betyg i huvudsak inte har satts i<br />

grundsärskolan.<br />

Enligt intervjuade lärare och rektorn, når de yngre grundskoleeleverna samtliga ämnesmål<br />

i hög grad även om inga systematiska sammanställningar av kunskapsresultaten<br />

hittills gjorts på skol- eller gruppnivå (se ovan tabell 2). Av sammanställningar av<br />

de nationella ämnesproven för årskurs 5 framgår att en stor del av eleverna, omkring 95<br />

procent, nått målen i engelska och svenska sedan 2004 medan resultaten i matematik<br />

varit något sämre.<br />

Av tabell 3 framgår att en mycket stor del av eleverna i grundskolans årskurs 9 når de<br />

nationella ämnesmålen. Också i förhållande till analysverktyget SALSA (Skolverkets<br />

arbetsverktyg för lokala sambandsanalyser) ligger betygsresultaten sedan 2002 över<br />

vad som skulle kunna förväntas med hänsyn till vissa bakgrundsfaktorer bland eleverna<br />

4 . Det finns över åren en skillnad i meritvärde mellan pojkar och flickor. Skillnaderna,<br />

som är mindre än genomsnittet i riket, är till flickornas fördel.<br />

Resultaten på nationella ämnesprov i svenska, matematik och engelska överensstämmer<br />

med betygen.<br />

1.2 Uppföljning och <strong>kommun</strong>ikation av kunskapsresultat<br />

Bedömningspunkter<br />

1.2.1 Lärarna följer fortlöpande upp resultaten i alla ämnen/ämnesområden i förhållande<br />

till styrdokumentens krav.<br />

4 4 Det modellberäknade värdet i SALSA tar hänsyn till olika bakgrundsfaktorer som föräldrars utbildningsnivå,<br />

andel elever med utländsk bakgrund och fördelningen pojkar/flickor i <strong>kommun</strong>ens skolor.


Skolinspektionen<br />

5 (21)<br />

Skolform<br />

Grundskola<br />

Obligatorisk särskola<br />

Styrdokumentens mål<br />

och krav uppfylls<br />

huvudsakligen<br />

X<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.2.2 Lärarna genomför utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala<br />

utveckling bäst kan stödjas.<br />

Skolform<br />

Grundskola<br />

Obligatorisk särskola<br />

Styrdokumentens mål<br />

och krav uppfylls<br />

huvudsakligen<br />

X<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.2.3 Lärarna upprättar en individuell utvecklingsplan i samband med utvecklingssamtalet.<br />

Skolform<br />

Grundskola<br />

Obligatorisk särskola<br />

Styrdokumentens mål<br />

och krav uppfylls<br />

huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt 7 kap.1 § särskoleförordningen ska läraren i en skriftlig individuell utvecklingsplan<br />

ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i relation till målen<br />

i varje ämne eller ämnesområde som eleven får undervisning i, och sammanfatta<br />

vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så<br />

långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna.<br />

Genomförda intervjuer visar att grundsärskolans elever inte erhåller skriftliga<br />

omdömen.


Skolinspektionen<br />

6 (21)<br />

Skolinspektionen konstaterar att skriftliga omdömen måste upprättas i grundsärskolan<br />

i alla ämnen som eleven får undervisning i.<br />

1.3 Bedömning och betygssättning<br />

Bedömningspunkter<br />

1.3.1 Lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers<br />

kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning.<br />

Skolform<br />

Grundskola<br />

Styrdokumentens mål<br />

och krav uppfylls<br />

huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.3.2 Vid bedömning och betygssättning utgår lärarna från de nationella målen i<br />

kursplanerna och från betygskriterierna.<br />

Skolform<br />

Grundskola<br />

Obligatorisk särskola<br />

Styrdokumentens mål<br />

och krav uppfylls<br />

huvudsakligen<br />

X<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering


Skolinspektionen<br />

7 (21)<br />

1.3.3 Betyg sätts, intyg och studieomdömen utfärdas samt betygskatalog förs enligt förordningarnas<br />

krav.<br />

Skolform<br />

Grundskola<br />

Obligatorisk särskola<br />

Styrdokumentens mål<br />

och krav uppfylls<br />

huvudsakligen<br />

X<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.4 Genomförande av utbildningen<br />

Bedömningspunkter<br />

1.4.1 Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans<br />

utbildning.<br />

Skolform<br />

Grundskola<br />

Obligatorisk särskola<br />

Styrdokumentens mål<br />

och krav uppfylls<br />

huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt avsnitt 2 i läroplanen ska mål att sträva mot ange inriktningen på skolans<br />

arbete. De anger därmed en önskad kvalitetsutveckling i skolan.<br />

Intervjuade lärare uppger att de oftast planerar undervisningen utifrån kursplanernas<br />

uppnåendemål och betygskriterierna och mer sällan utifrån strävansmålen.<br />

I vissa ämnen i de äldre årskurserna, t.ex. i undervisningen i naturorienterande<br />

ämnen som i huvudsak bedrivs ämnesövergripande, utgör kursplanernas<br />

och läroplanens strävansmål i högre grad utgångspunkt för hur undervisningen<br />

läggs upp. I de yngre årskurserna har lärarna ambitionen att strävansmålen ska<br />

styra hur man lägger upp temaarbeten, men det är sällan man har strävansmålen<br />

i kursplanerna framför sig i planeringsarbetet. Flera intervjuade lärare efterlyser<br />

att det ges utrymme att kontinuerligt i kollegiet diskutera strävansmålen<br />

och de olika ämnenas syfte och roll i utbildningen.<br />

Skolinspektionen bedömer att läroplanens och kursplanernas strävansmål i högre<br />

grad behöver styra undervisningens planering och genomförande i grundskolan.


Skolinspektionen<br />

8 (21)<br />

1.4.2 Elevernas ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet<br />

och eleverna i den obligatoriska särskolan utvecklar sitt eget sätt att lära och tillit<br />

till sin egen förmåga.<br />

Skolform<br />

Grundskola<br />

Obligatorisk särskola<br />

Styrdokumentens mål<br />

och krav uppfylls<br />

huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Läraren ska, enligt avsnitt 2.3 i läroplanen, se till att alla elever får ett reellt inflytande<br />

på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll och detta inflytande<br />

ska öka med elevernas stigande ålder och mognad. Rektorn ska se till att<br />

arbetsformerna utvecklas så att elevinflytande gynnas. För att eleverna ska kunna<br />

få möjligheter att påverka undervisningens innehåll är det samtidigt en viktig<br />

förutsättning att klargöra målen för utbildningen.<br />

I Ljungenskolans grundskola har eleverna inflytande över sitt lärande främst<br />

genom att de får välja redovisningsformer och arbetssätt. Däremot har eleverna<br />

sällan inflytande på planeringen av undervisningen och val av stoff. Det är inte<br />

självklart att elevernas inflytande ökar med stigande ålder och mognad utan<br />

omfattningen av elevinflytandet tillåts variera från lärare till lärare. Eleverna<br />

uppger själva i intervjuerna att det är bekvämare och lättare att få bra betyg om<br />

läraren bestämmer innehållet i undervisningen. Enligt en elevenkät uppger endast<br />

hälften av eleverna att de får utvärdera undervisningen. På skolan pågår för<br />

närvarande inget gemensamt arbete för att öka elevernas inflytande.<br />

Skolinspektionen bedömer att Ljungenskolan behöver utveckla sina arbetsformer<br />

så att alla elever i takt med ålder och mognad får ett allt större inflytande<br />

över undervisningens innehåll.<br />

1.4.3 Eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att<br />

arbeta i demokratiska former och eleverna i den obligatoriska särskolan ges möjlighet<br />

till inflytande över hur deras utbildning utformas och till att påverka, vara<br />

delaktiga och ta ansvar.


Skolinspektionen<br />

9 (21)<br />

Skolform<br />

Grundskola<br />

Obligatorisk särskola<br />

Styrdokumentens mål<br />

och krav uppfylls<br />

huvudsakligen<br />

X<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.4.4 De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att göra<br />

skolan till en god miljö för elevernas utveckling och lärande<br />

Skolform<br />

Grundskola<br />

Obligatorisk särskola<br />

Styrdokumentens mål<br />

och krav uppfylls<br />

huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt läroplanens avsnitt 2.5 ska samarbetsformer mellan förskoleklass, skola<br />

och fritidshem utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling. För att<br />

stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv ska skolan<br />

också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan samt med<br />

de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Samarbetet ska utgå från<br />

de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet.<br />

Läraren ska utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskolan och<br />

gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.<br />

Mellan förskolorna i Ljungenskolans upptagningsområde och skolan fungerar<br />

samarbetet väl när det gäller att överföra information om barn i behov av särskilt<br />

stöd. Även den sociala ”inskolningen” av barnen sker efter tydliga rutiner<br />

som ger barnen en trygghet och kontinuitet när de ska börja i förskoleklassen. I<br />

princip förekommer dock inget organiserat erfarenhets- och kunskapsutbyte<br />

mellan skolans lärare och personalen i förskolan som syftar till att skapa en ”röd<br />

tråd” i barnens utveckling och lärande.<br />

Särskolan vid Ljungenskolan bedrivs i samma skolbyggnad som grundskolan,<br />

men i särskilda lokaler. Barn upp till 12 år har också sitt fritidshem i dessa lokaler.<br />

Eleverna i särskolan och grundskolan har få dagliga mötesplatser, t.ex. är<br />

rasterna inte utlagda så att de äldre eleverna från de olika skolformerna har möjlighet<br />

att umgås under rasttid. På skolan har under senare tid lärare i olika årskurser<br />

och skolformer auskulterat hos varandra. Detta initiativ uppskattas, inte


Skolinspektionen<br />

10 (21)<br />

minst av särskolans personal som upplever att samverkan med grundskolan<br />

hittills varit otillräcklig.<br />

Skolinspektionen bedömer att särskolan och grundskolan i högre grad behöver<br />

samarbeta såväl på elev- som skolnivå för att berika varje elevs mångsidiga utveckling.<br />

Även personal från förskoleklass och förskola behöver utveckla sitt<br />

kunskaps- och erfarenhetsutbyte.<br />

1.4.5 Utbildningen i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och<br />

ligger till grund för fortsatt skolgång.<br />

Skolform<br />

Förskoleklass<br />

Styrdokumentens mål<br />

och krav uppfylls<br />

huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov<br />

Bedömningspunkter<br />

1.5.1 Skolans undervisning anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter<br />

och tänkande.<br />

Skolform<br />

Grundskola<br />

Obligatorisk särskola<br />

Styrdokumentens mål<br />

och krav uppfylls<br />

huvudsakligen<br />

X<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering


Skolinspektionen<br />

11 (21)<br />

1.5.2 Särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet.<br />

Skolform<br />

Grundskola<br />

Obligatorisk särskola<br />

Styrdokumentens mål<br />

och krav uppfylls<br />

huvudsakligen<br />

X<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.5.3 Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller<br />

författningarnas krav.<br />

Skolform<br />

Grundskola<br />

Obligatorisk särskola<br />

Styrdokumentens mål<br />

och krav uppfylls<br />

huvudsakligen<br />

X<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

2 Normer och värden<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans arbete för att påverka<br />

och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta<br />

dem komma till uttryck i vardaglig handling samt skolans arbete för att ge eleverna en<br />

trygg miljö.<br />

2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro<br />

Bedömningspunkter<br />

2.1.1 Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande.<br />

Skolform<br />

Grundskola<br />

Obligatorisk särskola<br />

Styrdokumentens mål<br />

och krav uppfylls<br />

huvudsakligen<br />

X<br />

X<br />

Åtgärder behövs


Skolinspektionen<br />

12 (21)<br />

Motivering<br />

2.1.2 Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete.<br />

Skolform<br />

Grundskola<br />

Obligatorisk särskola<br />

Styrdokumentens mål<br />

och krav uppfylls<br />

huvudsakligen<br />

X<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

2.1.3 Skolan har upprättat en plan mot kränkande behandling i enlighet med författningarna.<br />

Skolform<br />

Grundskola<br />

Obligatorisk särskola<br />

Styrdokumentens mål<br />

och krav uppfylls<br />

huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn<br />

och elever upphörde att gälla den 1 januari 2009. Därefter gäller i stället 14 a kap.<br />

skollagen (1995:1100, ändrad genom 2008:571) och den nya diskrimineringslagen<br />

(2008:567). Detta innebär att skolorna från och med den 1 januari 2009 ska beakta<br />

bestämmelserna i två regelverk för att garantera samma materiella skydd mot<br />

diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. De nya bestämmelserna<br />

innebär dock i sak inga större förändringar. Det finns inget som hindrar att skolan<br />

för samman de planer som ska upprättas till ett dokument. Skolinspektionen<br />

har sedan den 1 januari endast tillsyn över arbetet mot kränkande behandling<br />

(14 a kap. skollagen).<br />

Enligt 14 a kap. 8 § skollagen ska huvudmannen se till att det varje år upprättas<br />

en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra<br />

kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse<br />

för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under<br />

det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har<br />

genomförts ska tas in i efterföljande års plan.


Skolinspektionen<br />

13 (21)<br />

Ljungenskolan hade vid besökstillfället i januari 2009 en likabehandlingsplan<br />

daterad oktober 2008. En ny årlig plan mot kränkande behandling kommer att<br />

upprättas under vårterminen 2009. Planen berör utöver arbetet mot diskriminering<br />

och trakasserier också arbetet för att motverka och förebygga kränkande<br />

behandling . Den beskriver såväl ett återkommande förebyggande arbete mot<br />

kränkande behandling som planerade konkreta åtgärder för innevarande läsår.<br />

De planerade åtgärderna för innevarande läsår behöver dock i högre grad utgå<br />

från en aktuell kartläggning av situationen på skolan och de behov som kan<br />

framkomma i en sådan. T.ex. uppmärksammar planen inte det förhållandet att<br />

yngre grundskoleelever med jämna mellanrum retar särskolans elever. Visserligen<br />

tar särskolans personal dessa kränkningar på allvar och riktar förebyggande<br />

insatser i berörda klasser. Det finns dock anledning för skolan att strukturera<br />

detta förebyggande arbete och beskriva det i sin årliga plan för att minimera<br />

risken att motsvarande situationer uppkommer i framtiden.<br />

Sammantaget bedömer Skolinspektionen att Ljungenskolans likabehandlingsplan,<br />

i de delar den berör kränkande behandling, i huvudsak uppfyller kraven i<br />

14 a kap. skollagen men att den behöver kompletteras i ovan nämnda avseenden.<br />

Beträffande fritidshemmens årliga plan mot kränkande behandling, se särskild<br />

<strong>rapport</strong> för skolbarnsomsorgen.<br />

3 Ledning och kvalitetsarbete<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för<br />

skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra<br />

kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt<br />

resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan.<br />

3.1 Tillgång till likvärdig utbildning<br />

Bedömningspunkter<br />

3.1.1 Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar.<br />

Skolform<br />

Grundskola<br />

Obligatorisk särskola<br />

Styrdokumentens mål<br />

och krav uppfylls<br />

huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

X


Skolinspektionen<br />

14 (21)<br />

Motivering<br />

I den nationella kursplanen i engelska för grundsärskolan finns mål att uppnå<br />

för årskurs 5 och för när eleven avslutat sin skolgång. Likaså finns i kursplanerna<br />

mål att uppnå för årskurs 5 och för när eleven avslutat skolgången i naturorienterande<br />

och samhällsorienterande ämnen.<br />

I Ljungenskolan börjar eleverna inte med engelska förrän i årskurs 6. Därmed<br />

ges eleverna inte möjlighet att nå målen för årskurs 5.<br />

Intervjuade elever liksom en förälder som kontaktat Skolinspektionen har haft<br />

uppfattningen att vissa väsentliga kursplanemål för de samhällsorienterande<br />

och naturorienterande ämnena inte berörs i undervisningen i tillräcklig utsträckning.<br />

Detta gäller mål hänförliga till ämnena historia och religion samt mål<br />

relaterade till fysik och kemi. Intervjuad personal har å sin sida uppgivit att<br />

dessa mål behandlas inom ramen för teman.<br />

Skolinspektionen bedömer att grundsärskolan vid Ljungenskolan behöver säkerställa<br />

att alla elever, utifrån sina förutsättningar, ges förutsättningar att nå<br />

samtliga mål i grundsärskolans kursplaner.<br />

3.1.2 Skolan erbjuder eleverna språkval, elevens val samt modersmålsundervisning i<br />

enlighet med författningarna.<br />

Skolform<br />

Grundskola<br />

Obligatorisk särskola<br />

Styrdokumentens mål<br />

och krav uppfylls<br />

huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

I timplanerna för grundskolan, grundsärskolan och träningsskolan anges ett<br />

visst antal timmar för elevens val. Undervisningen syftar enligt 2 kap. 19 och 20<br />

§§ i grundskoleförordningen respektive särskoleförordningen till att fördjupa<br />

och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen eller, i träningsskolan, ämnesområden.<br />

Undervisningen ska till sitt innehåll och sin inriktning vara förenlig<br />

med målen i den kursplan eller de kursplaner som gäller det ämne eller ämnen<br />

(ämnesområden) som utgör elevens val. Styrelsen ska erbjuda eleverna ett<br />

allsidigt urval av ämnen som elevens val.<br />

I skolans timplan för grundsärskolan har inte tid avsatts för elevens val och<br />

genomförda intervjuer visar att eleverna i praktiken inte erbjuds någon sådan<br />

undervisning kontinuerligt.


Skolinspektionen<br />

15 (21)<br />

Skolinspektionen bedömer att skolan behöver vidta åtgärder så att särskoleeleverna<br />

erbjuds elevens val.<br />

3.1.3 Skolan anordnar undervisning i svenska som andraspråk i enlighet med författningarna.<br />

Skolform<br />

Grundskola<br />

Obligatorisk särskola<br />

Styrdokumentens mål<br />

och krav uppfylls<br />

huvudsakligen<br />

X<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.1.4 Skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering.<br />

Skolform<br />

Grundskola<br />

Obligatorisk särskola<br />

Styrdokumentens mål<br />

och krav uppfylls<br />

huvudsakligen<br />

X<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.1.5 Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan<br />

föranleda obetydlig kostnad för eleverna.<br />

Skolform<br />

Grundskola<br />

Obligatorisk särskola<br />

Styrdokumentens mål<br />

och krav uppfylls<br />

huvudsakligen<br />

X<br />

X<br />

Åtgärder behövs


Skolinspektionen<br />

16 (21)<br />

Motivering<br />

3.1.6 Barn och ungdomar tas emot i enlighet med författningarna<br />

Skolform<br />

Obligatorisk särskola<br />

Styrdokumentens mål<br />

och krav uppfylls<br />

huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.1.7 Elever som i den obligatoriska särskolan har slutfört årskurs 9 kan få fortsatt utbildning<br />

i årskurs 10.<br />

Skolform<br />

Obligatorisk särskola<br />

Styrdokumentens mål<br />

och krav uppfylls<br />

huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.1.8 Elever mottagna i särskolan och som får sin undervisning i grundskolan följer<br />

särskolans kursplaner.<br />

Skolform<br />

Obligatorisk särskola<br />

Styrdokumentens mål<br />

och krav uppfylls<br />

huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.2 Personalens utbildning<br />

Bedömningspunkter


Skolinspektionen<br />

17 (21)<br />

3.2.1 Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak<br />

bedriver.<br />

Skolform<br />

Grundskola<br />

Obligatorisk särskola<br />

Styrdokumentens mål<br />

och krav uppfylls<br />

huvudsakligen<br />

X<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.2.2 Rektorn har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt.<br />

Skolform<br />

Grundskola<br />

Obligatorisk särskola<br />

Styrdokumentens mål<br />

och krav uppfylls<br />

huvudsakligen<br />

X<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.3 Rektors ansvar<br />

Bedömningspunkter<br />

3.3.1 Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare<br />

det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen.<br />

Skolform<br />

Grundskola<br />

Obligatorisk särskola<br />

Styrdokumentens mål<br />

och krav uppfylls<br />

huvudsakligen<br />

X<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering


Skolinspektionen<br />

18 (21)<br />

3.3.2 Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna.<br />

Skolform<br />

Grundskola<br />

Obligatorisk särskola<br />

Styrdokumentens mål<br />

och krav uppfylls<br />

huvudsakligen<br />

X<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.3.3 Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola<br />

och skolbarnsomsorg iakttas.<br />

Skolform<br />

Grundskola<br />

Obligatorisk särskola<br />

Styrdokumentens mål<br />

och krav uppfylls<br />

huvudsakligen<br />

X<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.3.4 Rektorn i särskolan fattar beslut om avvikelser från särskolans timplan,<br />

som krävs med hänsyn till undervisningens uppläggning i grundskolan.<br />

Skolform<br />

Grundskola<br />

Obligatorisk särskola<br />

Styrdokumentens mål<br />

och krav uppfylls<br />

huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering


Skolinspektionen<br />

19 (21)<br />

3.4 Kvalitetsarbete<br />

Bedömningspunkter<br />

3.4.1 Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp<br />

och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder<br />

för att förbättra måluppfyllelsen.<br />

Skolform<br />

Grundskola<br />

Obligatorisk särskola<br />

Styrdokumentens mål<br />

och krav uppfylls<br />

huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt avsnitt 1 i läroplanen måste skolans verksamhet utvecklas så att den svarar<br />

mot uppställda mål. Huvudmannen har ett givet ansvar för att så sker. Den<br />

dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är<br />

förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att undervisningsmålen<br />

ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder<br />

prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel mellan<br />

skolans personal och elever och i nära kontakt med såväl hemmen som med<br />

det omgivande samhället. Skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar<br />

mot uppställda mål. Huvudmannen har ett givet ansvar för att så sker. Den dagliga<br />

pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar<br />

för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att undervisningsmålen<br />

ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder<br />

prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel mellan<br />

skolans personal och elever och i nära kontakt med såväl hemmen som med det<br />

omgivande samhället.<br />

På Ljungenskolan finns en tydlig ambition att få till stånd ett effektivt kvalitetsarbete.<br />

De utvärderingsverktyg och strategier som skolans s.k. kvalitetspiloter<br />

nu håller på att ta fram har, enligt <strong>Skolinspektionens</strong> bedömning, förutsättningar<br />

att få till stånd en fungerande mål- och resultatstyrning av Ljungenskolan.<br />

Ytterligare arbete krävs dock innan detta kan bli verklighet. Idag ägnar personalen<br />

stor energi åt att utvärdera <strong>kommun</strong>ala mål som inte direkt är kopplade<br />

till skolans nationella uppdrag.<br />

Skolinspektionen bedömer att Ljungenskolan behöver lägga ytterligare kraft på<br />

att följa upp och utvärdera resultaten i förhållande till en större bredd av de<br />

nationella målen. Av särskild vikt är att skolan och ytterst rektorn, kontinuerligt<br />

följer upp och sammanställer de yngre elevernas kunskapsutveckling i alla ämnen.<br />

Även särskoleelevernas kunskapsutveckling behöver mer systematiskt<br />

följas upp och utvärderas. Skolan behöver också, i högre grad än vad som görs i


Skolinspektionen<br />

20 (21)<br />

dag, kritiskt analysera och bedöma sina resultat i förhållande till de nationella<br />

målen och utifrån dessa analyser identifiera relevanta förbättringsåtgärder.<br />

3.4.2 Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens<br />

krav.<br />

Skolform<br />

Grundskola<br />

Obligatorisk särskola<br />

Styrdokumentens mål<br />

och krav uppfylls<br />

huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet ska arbetet med<br />

kvalitetsredovisning främja skolornas kvalitetsarbete och därigenom bidra till<br />

att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningarna syftar<br />

även till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse.<br />

Kvalitetsredovisningarna skall innehålla en bedömning av i vilken utsträckning<br />

de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för<br />

vilka åtgärder <strong>kommun</strong>en respektive skolan, förskolan eller fritidshemmet avser<br />

att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna skall verksamhetens<br />

förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse<br />

redovisas.<br />

Skolans kvalitetsredovisning ska utarbetas under medverkan av lärare, övrig<br />

personal och elever. Elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet<br />

med kvalitetsredovisning.<br />

Ljungenskolan upprättar årligen en kvalitetsredovisning som omfattar verksamheten<br />

i förskoleklass, grundskola, särskola och fritidshem. Elevernas kunskapsresultat<br />

redovisas kortfattat i form av genomsnittligt meritvärde och resultat<br />

på nationella prov. Även andra resultat från elevenkäter, t.ex. trygghet och<br />

elevinflytande redovisas. Särskoleelevernas måluppfyllelse anges också men i<br />

svepande termer ”Måluppfyllelsen är mycket god. Eleverna når målen för särskolan”.<br />

I kvalitetsredovisningen analyseras inte de redovisade resultaten och<br />

det saknas också i praktiken helt skrivningar kring hur man bedömer resultaten<br />

i förhållande till de krav som finns i styrdokumenten. De åtgärder som föreslås<br />

saknar i viss mån konkretion och är inte alltid kopplade till visade brister. T.ex.<br />

redovisas relativt otillfredsställande resultat från enkäter kring elevinflytande. I<br />

kvalitetsredovisningen görs ingen analys och bedömning av enkätresultaten.<br />

Inte heller finns några åtgärder för att förbättra elevinflytandet beskrivna. Personalen<br />

liksom rektorn anser att kvalitetsredovisningen ännu inte fungerar som<br />

den är tänkt, nämligen som ett verktyg för att självkritiskt granska den egna


Skolinspektionen<br />

21 (21)<br />

verksamheten och identifiera och åtgärda svagheter och tillkortakommanden .<br />

Skolinspektionen bedömer att Ljungenskolan i sin kvalitetsredovisning i högre<br />

grad behöver analysera och bedöma verksamhetens resultat i förhållande till de<br />

nationella målen och i de fall måluppfyllelsen är låg, föreslå konkreta åtgärder<br />

som syftar till att höja måluppfyllelsen. Redovisningen behöver också innehålla<br />

fler resultatmått på elevernas kunskapsutveckling än i dag.<br />

Eleverna behöver vidare ta mer aktiv del i utarbetandet av kvalitetsredovisningen<br />

och deras föräldrar måste ges möjlighet att delta. Inget av detta sker i dag på<br />

annat sätt än genom medverkan i enkäter, vilket inte är tillräckligt.<br />

2009-05-08 Lund<br />

Helene Roslund<br />

Martin Järnek<br />

Andrés Brink


Regelbunden tillsyn i <strong>Vellinge</strong> <strong>kommun</strong><br />

Rosentorpskolan<br />

Dnr 43-2008:437<br />

Regelbunden tillsyn i Rosentorpskolan<br />

Förskoleklass<br />

Grundskola årskurserna 1–9<br />

Inledning<br />

Skolinspektionen har granskat verksamheten i <strong>Vellinge</strong> <strong>kommun</strong> under våren 2009 och<br />

besökt Rosentorpskolan den 11 mars 2009. I slutet av denna <strong>rapport</strong> framgår vilka som<br />

varit ansvariga för den regelbundna tillsynen.<br />

Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning<br />

och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens<br />

krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet.<br />

Information om den regelbundna tillsynen finns på <strong>Skolinspektionens</strong> webbplats<br />

(www.skolinspektionen.se/Tillsyn)<br />

Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har <strong>kommun</strong>en<br />

och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen<br />

inom tre månader från dagen för <strong>Skolinspektionens</strong> beslut, dvs. senast<br />

den 10 augusti 2009.<br />

Denna skriftliga <strong>rapport</strong> kompletteras med muntlig åter<strong>rapport</strong>ering av de ansvariga<br />

inspektörerna.<br />

Underlag<br />

Underlaget för <strong>Skolinspektionens</strong> bedömning är dels dokument från Rosentorpskolan,<br />

dels den information som samlats in under besöket. I Rosentorpskolan intervjuades<br />

rektorn, lärare, annan personal och elever Även annan information om <strong>kommun</strong>en och<br />

skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på<br />

annat sätt, har använts.<br />

Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i<br />

<strong>rapport</strong>en.<br />

Tabell 1: Antal elever på Rosentorpskolan<br />

Rosentorpskolan<br />

Beskrivning av Rosentorpskolan<br />

Antal elever<br />

Förskoleklass 48<br />

Grundskola 424<br />

Källa: Uppgifter från skolan 11 mars 2009<br />

Rosentorpskolan ligger i <strong>Vellinge</strong> tätort i <strong>Vellinge</strong> <strong>kommun</strong>. I skolans äldsta byggnad<br />

har det bedrivits skola sedan tidigt 1900-tal. Utöver den gamla byggnaden har skolan


Skolinspektionen<br />

2 (16)<br />

en paviljong byggd 1974. Sedan 1997 bedriver skolan undervisning i grundskolans<br />

samtliga årskurser. Skolan saknar lokaler för hem- och konsumentkunskap, bild samt<br />

samlingssal. Dessa lokaler kommer att saknas även efter ombyggnaden.<br />

Vid inspektionstillfället renoverades stora delar av skolan till följd av mögelskador.<br />

Den därigenom uppkomna lokalbristen har lett till att årskurserna 3 till 5 åker buss till<br />

Skanörs skola där de får sin undervisning under läsåret. De ansvariga lärarna för dessa<br />

årskurser följer med, så utöver omställningen gällande lokaler förändras inte elevernas<br />

undervisning till följd av flytten.<br />

Rektorn har personalansvar för cirka 80 medarbetare som är indelade i tre arbetsenheter.<br />

En platschefsassistent har ansvar för administrativa uppgifter och viss personal.


Skolinspektionen<br />

3 (16)<br />

Bedömningar<br />

Motiveringsrutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen<br />

bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en<br />

samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd.<br />

1 Kunskaper<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och<br />

arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i<br />

läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger eleverna att<br />

nå målen.<br />

1.1 Kunskapsresultat<br />

Tabell 1: Måluppfyllelse i årskurs 5<br />

Rosentorpsskolan<br />

2004 2005 2006 2007 2008<br />

Andel (%) som nått målen i<br />

samtliga ämnen<br />

. . . . .<br />

Källa: Uppgifter från skolan, 11 mars 2009.<br />

. = Uppgift saknas<br />

Tabell 2: Resultat på nationella ämnesprov i årskurs 5<br />

2007 2008<br />

Rosen-<br />

Riket<br />

Rosen-<br />

Riket<br />

torpssko-<br />

torpssko-<br />

lan<br />

lan<br />

Andel (%) elever<br />

som nått kravnivån<br />

på samtliga<br />

delprov på de<br />

nationella ämnesproven<br />

Engelska 88 85 92 87<br />

Matematik 86 72 96 73<br />

Svenska 86 71 94 72<br />

Källa: Uppgifter från skolan, 11 mars 2009. Uppgifter på riksnivå för variabeln nationella<br />

ämnesprov presenteras utifrån ett obundet slumpvis urval om 200 skolor, från vilka Skolverket<br />

samlar in uppgifter om måluppfyllelse på de nationella ämnesproven.


Skolinspektionen<br />

4 (16)<br />

Tabell 3: Resultat för elever i årskurs 9<br />

Rosentorpsskolan<br />

Samtliga<br />

skolor i<br />

<strong>kommun</strong>en 1<br />

Kommungrupp<br />

2 Riket 3<br />

2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008 2008<br />

Genomsnittligt<br />

meritvärde<br />

Andel (%) som<br />

nått målen i<br />

samtliga ämnen<br />

195,8 188,5 209,1 209,8 211,9 223,5 216,7 209,3<br />

60 55 66 80 73 84 79 77<br />

Andel (%) behöriga<br />

till nationellt<br />

88 80 86 100,0 91 96 91 89<br />

program<br />

Källa: Skolverkets skoldatablad, 16 februari 2009.<br />

Kommentar och bedömning:<br />

Rosentorpsskolan präglas av att nästan samtliga elever når målen i svenska, engelska<br />

och matematik under de senaste två åren. På de nationella ämnesproven i åk 9 har nästan<br />

100 % av eleverna nått kravnivån i de tre ämnena, enligt skolverkets statistik. De<br />

goda resultaten på de nationella ämnesproven ligger stabilt över tid. Däremot utmärker<br />

sig skolan negativt rörande elever som nått målen i alla ämnen, något som i synnerhet<br />

gäller för åren 2005 och 2006 med en anmärkningsvärt låg andel elever med slutbetyg i<br />

alla ämnen. Resultaten pekar på att skolan har tendenser till en så kallad ”treämnesskola”,<br />

det vill säga att undervisningens fokus i allt för hög grad riktas mot de tre behörighetsgivande<br />

ämnena.<br />

Skolan saknar en samlad bild av i vilken grad eleverna i årskurs 5 når målen i samtliga<br />

ämnen. Däremot redovisas att strax under 90 % av eleverna når målen på de nationella<br />

ämnesproven i årskurs 5.<br />

Med tanke på de goda resultaten i svenska, engelska och matematik – både vad gäller<br />

ämnesprov och måluppfyllelse vid fullgjord skolgång – vill Skolinspektionen peka på<br />

behovet av vidare analys och åtgärder för att öka alla elevers måluppfyllelse i samtliga<br />

ämnen.<br />

1<br />

Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i <strong>kommun</strong>en<br />

2<br />

Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i <strong>kommun</strong>gruppen<br />

3<br />

Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket


Skolinspektionen<br />

5 (16)<br />

1.2 Uppföljning och <strong>kommun</strong>ikation av kunskapsresultat<br />

Bedömningspunkter<br />

1.2.1 Lärarna följer fortlöpande upp elevernas kunskapsutveckling och resultat i alla<br />

ämnen i förhållande till styrdokumentens krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.2.2 Lärarna genomför utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala<br />

utveckling bäst kan stödjas.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.2.3 Lärarna upprättar en individuell utvecklingsplan i samband med utvecklingssamtalet.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt 7 kap. 2 § grundskoleförordningen ska en skriftlig individuell utvecklingsplan<br />

upprättas i samband med utvecklingssamtal minst en gång per termin.<br />

Planen ska innehålla omdömen om elevens kunskapsutveckling i relation till<br />

målen i varje ämne som eleven får undervisning i, och sammanfatta vilka insatser<br />

som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som<br />

möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna.<br />

Individuella utvecklingsplaner (IUP) upprättas på Rosentorpsskolan för samtliga<br />

elever. Som underlag för IUP används en <strong>kommun</strong>gemensam mall där elevernas<br />

sociala såväl som kunskapsmässiga utveckling bedöms.<br />

De skriftliga omdömen som ges i samband med de individuella utvecklingsplanerna<br />

följer en matris där samtliga ämnen ingår och bedöms i enlighet med ett<br />

kodsystem. Till viss del ger dessa en bild om eleven uppnått eller inte uppnått<br />

de nationella kursplanemålen. Omdömena innehåller dock även rikligt med<br />

beskrivningar av elevernas uppträdande, som saknar anknytning till kursplanemålen<br />

i enskilda ämnen.<br />

Skolinspektionen bedömer att de individuella utvecklingsplanerna behöver


Skolinspektionen<br />

6 (16)<br />

förbättras till sitt innehåll genom att de skriftliga omdömena renodlas i förhållande<br />

till elevernas kunskapsutveckling och måluppfyllelse i de enskilda ämnena.<br />

1.3 Bedömning och betygssättning<br />

Bedömningspunkter<br />

1.3.1 Lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers<br />

kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.3.2 Vid bedömning och betygssättning utgår lärarna från de nationella målen i<br />

kursplanerna och från betygskriterierna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.3.3 Betyg sätts och utfärdas, skriftliga bedömningar ges och betygskatalog förs<br />

enligt grundskoleförordningens krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

I 7 kap. 9 § grundskoleförordningen anges att för en elev som inte når upp till<br />

kursplanens mål i ett ämne i slutet av det nionde skolåret ska istället en skriftlig<br />

bedömning av elevens kunskapsutveckling i ämnet eller ämnesblocket ges. Av<br />

bedömningen kan också framgå de stödåtgärder som har vidtagits.<br />

I 7 kap. 19 § grundskoleförordningen anges att det i 26 § förvaltningslagen finns<br />

bestämmelser om rättelse av skrivfel och liknande. Rektorn får besluta om rättelse<br />

av betyg. I sådana fall skall ett nytt terminsbetyg, slutbetyg eller betyg över<br />

prövning utfärdas. Om det är möjligt skall det felaktiga betyget förstöras. Rättelsen<br />

skall antecknas i betygskatalogen.<br />

Rosentorpsskolan har elever som avslutat grundskolan utan att ha nått målen i


Skolinspektionen<br />

7 (16)<br />

alla ämnen, således har dessa elever inte heller fått betyg i alla ämnen.<br />

Rosentorpskolan upprättar inga skriftliga bedömningar för dessa elever.<br />

I Rosentorpskolans betygskatalog finns ett flertal betyg som ändrats, i ett fall är<br />

betyget ändrat flera gånger. Dessa ändringar är osignerade och det framgår inte<br />

om ändringen är rättelser av skrivfel eller om betygen är ändrade av någon annan<br />

anledning, såsom exempelvis en förändrad bedömning, vilket inte är tillåtet<br />

när betyg väl satts.<br />

Skolinspektionen bedömer att Rosentorpskolan behöver utfärda skriftliga bedömningar<br />

till elever som inte når målen i ett eller flera ämnen enligt grundskoleförordningens<br />

krav. Vidare behöver Rosentorpskolan föra betygskatalog på ett<br />

sådant sätt att det framgår att rättelser av betyg sker i enlighet med grundskoleförordningens<br />

och förvaltningslagens krav.<br />

1.4 Genomförande av utbildningen<br />

Bedömningspunkter<br />

1.4.1 Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans<br />

utbildning.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.4.2 Eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt 4 kap. 2 § skollagen ska eleverna ha inflytande över hur deras utbildning<br />

utformas. I läroplanen anges att skolan ska sträva efter att varje elev successivt<br />

utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan.<br />

Vidare föreskriver läroplanen att läraren tillsammans med eleverna ska planera<br />

och utvärdera undervisningen. Detta för att förbereda eleverna för delaktighet<br />

och medansvar samt för de rättigheter och skyldigheter som präglar ett demokratiskt<br />

samhälle. Rektorn har ett särskilt ansvar för att skolans arbetsformer<br />

utvecklas så att ett aktivt elevinflytande gynnas.<br />

I intervjuerna framkommer att eleverna på Rosentorpsskolan i viss utsträckning<br />

har inflytande över arbetsformer och redovisningsformer men att inflytandet


Skolinspektionen<br />

8 (16)<br />

varierar mellan lärare och ämnen. Vidare saknar eleverna i stor utsträckning<br />

inflytande över undervisningens innehåll.<br />

Skolinspektionen bedömer att skolan behöver skapa ett gemensamt förhållningssätt<br />

och hitta former för att öka elevernas inflytande över arbetssätt, arbetsformer<br />

och undervisningens innehåll samt se till att inflytandet ökar i takt med<br />

stigande ålder och mognad.<br />

1.4.3 Eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att<br />

arbeta i demokratiska former.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.4.4 De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att göra<br />

skolan till en god miljö för elevernas utveckling och lärande.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.4.5 Utbildningen i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och<br />

ligger till grund till fortsatt skolgång.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov<br />

Bedömningspunkter<br />

1.5.1 Skolans undervisning anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter<br />

och tänkande.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs


Skolinspektionen<br />

9 (16)<br />

Motivering<br />

1.5.2 Särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

I 5 kap. 2 § grundskoleförordningen anges att en elev ska få studiehandledning<br />

på sitt modersmål, om eleven behöver det.<br />

Vid intervjun med rektorn framkom att det på Rosentorpsskolan fanns elever<br />

med behov av studiehandledning på sitt modersmål men att dessa elever inte<br />

gavs detta.<br />

Skolinspektionen bedömer att Rosentorpsskolan behöver vidta åtgärder så att<br />

alla elever i behov av studiehandledning på respektive modersmål ges detta<br />

stöd.<br />

1.5.3 Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller<br />

författningarnas krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

2 Normer och värden<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans arbete för att påverka<br />

och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta<br />

dem komma till uttryck i vardaglig handling samt skolans arbete för att ge eleverna en<br />

trygg miljö.<br />

2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro<br />

Bedömningspunkter<br />

2.1.1 Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs


Skolinspektionen<br />

10 (16)<br />

Motivering<br />

2.1.2 Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

2.1.3 Skolan har upprättat en plan mot kränkande behandling i enlighet med författningarna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn<br />

och elever upphörde att gälla den 1 januari 2009. Därefter gäller i stället 14 a kap.<br />

skollagen (1995:1100, ändrad genom 2008:571) och den nya diskrimineringslagen<br />

(2008:567). Detta innebär att skolorna från och med den 1 januari 2009 ska beakta<br />

bestämmelserna i två regelverk för att garantera samma materiella skydd mot<br />

diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. De nya bestämmelserna<br />

innebär dock i sak inga större förändringar. Det finns inget som hindrar att skolan<br />

för samman de planer som ska upprättas till ett dokument. Skolinspektionen<br />

har sedan den 1 januari endast tillsyn över arbetet mot kränkande behandling<br />

(14 a kap. skollagen).<br />

Enligt skollagen ska huvudmannen se till att det varje år upprättas en plan med<br />

en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande<br />

behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för<br />

vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande<br />

året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska<br />

tas in i efterföljande års plan. Planen ska enligt skollagen upprättas, följas upp<br />

och ses över under medverkan av barnen eller eleverna vid den verksamhet för<br />

vilken planen gäller. Utformningen och omfattningen av barnens eller elevernas<br />

deltagande ska enligt 2 § förordning om barns och elevers deltagande i arbetet<br />

med planer mot diskriminering och kränkande behandling anpassas efter deras<br />

ålder och mognad.<br />

Rosentorpsskolan har en likabehandlingsplan, daterad 21 september 2006, som<br />

har tillkommit efter diskussioner med personalgruppen, elevrådet har tagit del<br />

av planen men inte deltagit i upprättandet av den. Planen innehåller beskrivningar<br />

av hur det förebyggande arbetet ska bedrivas samt rutiner för hantering<br />

och dokumentation av skolans arbete vid enstaka eller återkommande kränk-


Skolinspektionen<br />

11 (16)<br />

ningar. Däremot saknas såväl kartläggning som tidssatta åtgärder som hör<br />

samman med den konkreta verksamheten. I planen saknas även en redovisning<br />

om förbudet för vuxna i verksamheten att kränka barn och elever samt rutiner<br />

för insatser om detta sker.<br />

Skolinspektionen bedömer att skolan behöver vidta åtgärder för att upprätta en<br />

årlig plan mot kränkande behandling i enlighet med författningarna. Arbetet<br />

med en ny plan ska också bygga på ett större deltagande av barn och elever än<br />

vad som skett vid arbetet med den nuvarande likabehandlingsplanen.<br />

3 Ledning och kvalitetsarbete<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för<br />

skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra<br />

kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt<br />

resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan.<br />

3.1 Tillgång till likvärdig utbildning<br />

Bedömningspunkter<br />

3.1.1 Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.1.2 Skolan erbjuder eleverna språkval, elevens val samt modersmålsundervisning i<br />

enlighet med författningarna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

I 2 kap. 19-20 §§ grundskoleförordningen anges att det inom elevens val ska<br />

bedrivas undervisning som syftar till att fördjupa eller bredda elevens kunskaper<br />

i ett eller flera ämnen samt att undervisningen ska vara förenlig med målen i<br />

de nationella kursplanerna. 7 kap. 19-20 §§ grundskoleförordningen anger också<br />

att det som språkval ska erbjudas minst två av språken franska, spanska och<br />

tyska. Utöver dessa språk ska även bland annat svenska eller engelska erbjudas<br />

om eleven eller elevens vårdnadshavare önskar det.<br />

På Rosentorpskolan saknas elevens val, däremot har skolan schemalagd tid i<br />

något man kallar ”extra studietid”. I intervjuer med elever såväl som med lärare


Skolinspektionen<br />

12 (16)<br />

framkommer att denna tid i första hand ägnas åt läxläsning och repetition av<br />

tidigare bedriven undervisning samt att den i vissa fall var frivillig.<br />

Eleverna på Rosentorp ges inte språkval i enlighet med förordningen såtillvida<br />

att svenska och engelska endast erbjuds de elever som riskerar att inte nå målen<br />

för godkänt i dessa ämnen. De elever som bedöms nå målen för godkänt i<br />

svenska och engelska stängs därmed ute från möjligheten att välja något av dessa<br />

språk som språkval.<br />

Skolinspektionen bedömer att Rosentorpskolan behöver vidta åtgärder för att<br />

erbjuda elevens val samt språkval, enligt grundskoleförordningens krav.<br />

3.1.3 Skolan anordnar undervisning i svenska som andraspråk i enlighet med<br />

författningarna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Av 2 kap. 15-16 §§ grundskoleförordningen framgår att undervisning i svenska<br />

som andraspråk ska anordnas om det behövs, för elever med ett annat modersmål<br />

än svenska. Undervisningen ska anordnas i stället för undervisning i svenska<br />

och ska följa kursplanen för ämnet.<br />

På Rosentorpskolan får de elever som bedöms ha behov av ämnet svenska som<br />

andraspråk stöd i ämnet vid några tillfällen i veckan av lärare från en central<br />

enhet i <strong>Vellinge</strong> <strong>kommun</strong>. Svenska som andraspråk betraktas inte som ett eget<br />

ämne som ska anordnas i stället för ämnet svenska.<br />

Skolinspektionen bedömer att skolan behöver vidta åtgärder för att anordna<br />

svenska som andraspråk så att det motsvarar kraven i förordningen och kursplanen<br />

för ämnet.<br />

3.1.4 Skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering


Skolinspektionen<br />

13 (16)<br />

3.1.5 Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan<br />

föranleda en obetydlig kostnad för eleverna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.2 Personalens utbildning<br />

Bedömningspunkter<br />

3.2.1 Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak<br />

bedriver.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.2.2 Rektorn har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.3 Rektors ansvar<br />

Bedömningspunkter<br />

3.3.1 Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare<br />

det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering


Skolinspektionen<br />

14 (16)<br />

3.3.2 Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.3.3 Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och<br />

skolbarnsomsorg iakttas.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.4 Kvalitetsarbete<br />

Bedömningspunkter<br />

3.4.1 Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp<br />

och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i<br />

åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt läroplanen måste skolans verksamhet utvecklas så att den svarar mot<br />

uppställda mål. Huvudmannen har ett givet ansvar för att så sker. Den dagliga<br />

pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar<br />

för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att undervisningsmålen<br />

ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder<br />

prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel mellan<br />

skolans personal och elever och i nära kontakt med såväl hemmen som med det<br />

omgivande samhället. Enligt läroplanens har rektorn som pedagogisk ledare och<br />

chef för lärarna och övrig personal i skolan det övergripande ansvaret för att<br />

verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen. Rektorn ansvarar<br />

för att en arbetsplan upprättas samt för att skolans resultat följs upp och utvärderas<br />

i förhållande till de nationella målen och till målen i skolplanen och<br />

den arbetsplanen. Rektorn har ansvaret för skolans resultat.<br />

Ett systematiskt arbete för att samla in och ta till vara resultaten av skolans arbete<br />

genomförs inte på Rosentorpskolan. De enskilda lärarnas arbete dokumente-


Skolinspektionen<br />

15 (16)<br />

ras och följs upp på klass- och ämnesnivå men en genomgripande dokumentation<br />

och uppföljning saknas på skolnivå. Exempelvis saknas det på skolnivå en<br />

bild av elevernas kunskapsresultat i alla ämnen i de lägre årskurserna.<br />

Skolinspektionen bedömer att Rosentorpskolan behöver lägga ytterligare kraft<br />

på att följa upp och utvärdera resultaten i förhållande till de nationella målen på<br />

skolnivå, till exempel i förhållande till elevinflytande och andra viktiga nationella<br />

mål. Skolan behöver också, i högre grad än vad som görs i dag, kritiskt analysera<br />

och bedöma sina resultat i förhållande till de nationella målen och utifrån<br />

dessa analyser identifiera relevanta förbättringsåtgärder.<br />

3.4.2 Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller<br />

förordningens krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet ska arbetet med<br />

kvalitetsredovisning främja skolornas kvalitetsarbete och därigenom bidra till<br />

att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningarna syftar<br />

även till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse.<br />

Kvalitetsredovisningarna ska innehålla en bedömning av i vilken utsträckning<br />

de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för<br />

vilka åtgärder <strong>kommun</strong>en respektive skolan, förskolan eller fritidshemmet avser<br />

att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna ska verksamhetens<br />

förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas.<br />

Skolans kvalitetsredovisning ska utarbetas under medverkan av lärare, övrig<br />

personal och elever. Elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet<br />

med kvalitetsredovisning.<br />

Rosentorpskolan upprättar årligen en kvalitetsredovisning som omfattar verksamheten<br />

i förskoleklass, grundskola och fritidshem. I denna ingår beskrivningar<br />

av den bedrivna verksamheten, nya mål för verksamheten och vissa åtgärder<br />

för att nå de uppsatta målen. Redovisningen präglas dock av att beskrivning och<br />

utvärdering i stor utsträckning flyter samman vilket gör det svårt att avgöra i<br />

vilken utsträckning tidigare åtgärder lett till ökad måluppfyllelse. En samlad<br />

redovisning av resultat i form av exempelvis meritvärde eller måluppfyllelse i<br />

åk 5 saknas helt. Av kvalitetsredovisningen är det svårt att utläsa i vilka ämnen<br />

skolan lyckas bra eller mindre bra med elevernas måluppfyllelse då den endast<br />

redovisar resultaten i svenska, engelska och matematik.<br />

Vidare är det svårt att se vilka åtgärder man avsett att vidta för att öka måluppfyllelsen.<br />

De åtgärder som anges är av en mer generell natur och saknar en tydlig<br />

tidsaspekt. Av redovisningen framgår inte heller om eleverna varit delaktiga


Skolinspektionen<br />

16 (16)<br />

i utarbetandet av dokumentet.<br />

Skolinspektionen bedömer att Rosentorpskolan i sin kvalitetsredovisning i högre<br />

grad behöver analysera och bedöma verksamhetens resultat i förhållande till de<br />

nationella målen och i de fall måluppfyllelsen är låg, föreslå konkreta åtgärder<br />

som syftar till att höja måluppfyllelsen. Redovisningen behöver också innehålla<br />

fler resultatmått på elevernas kunskapsutveckling än i dag. Eleverna behöver<br />

vidare ta mer aktiv del i utarbetandet av kvalitetsredovisningen och deras föräldrar<br />

måste ges möjlighet att delta.<br />

2009-05-08 Lund<br />

Andrés Brink<br />

Lennart Hansson


Regelbunden tillsyn i <strong>Vellinge</strong> <strong>kommun</strong><br />

Sandeplanskolan<br />

Dnr 2008:437<br />

Regelbunden tillsyn i Sandeplanskolan<br />

Förskoleklass<br />

Grundskola årskurserna 1-9<br />

Inledning<br />

Skolinspektionen har granskat verksamheten i <strong>Vellinge</strong> <strong>kommun</strong> under våren 2009 och<br />

besökt Sandeplanskolan den 11 och 12 februari 2009. I slutet av denna <strong>rapport</strong> framgår<br />

vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen.<br />

Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning<br />

och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens<br />

krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet.<br />

Information om den regelbundna tillsynen finns på <strong>Skolinspektionens</strong> webbplats<br />

(www.skolinspektionen.se/Tillsyn).<br />

Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har <strong>kommun</strong>en<br />

och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen<br />

inom tre månader från dagen för <strong>Skolinspektionens</strong> beslut, dvs. senast<br />

den 10 augusti 2009.<br />

Denna skriftliga <strong>rapport</strong> kompletteras med muntlig åter<strong>rapport</strong>ering av de ansvariga<br />

inspektörerna.<br />

Underlag<br />

Underlaget för <strong>Skolinspektionens</strong> bedömning är dels dokument från <strong>kommun</strong>en och<br />

Sandeplanskolan, dels den information som samlats in under besöket. I Sandeplanskolan<br />

intervjuades rektorn, lärare, annan personal, elever och föräldrar. Även annan information<br />

om <strong>kommun</strong>en och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem,<br />

eller som finns publicerad på annat sätt, har använts.<br />

Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i<br />

<strong>rapport</strong>en.<br />

Tabell 1: Antal elever på Sandeplanskolan<br />

Skolan/skolorna<br />

Beskrivning av skolan/rektorsområdet<br />

Antal elever<br />

Förskoleklass 48<br />

Grundskola 725<br />

Källa: Sandeplanskolan


Skolinspektionen<br />

2 (13)<br />

Sandeplanskolan är belägen i Höllviken i södra delen av <strong>Vellinge</strong> <strong>kommun</strong>. Upptagningsområdet<br />

är i huvudsak bebyggt med villor och sommarstugor. Skolan byggdes på<br />

1970-talet och den har sedan byggt till i omgångar för att bilda den F-9 grundskola den<br />

är idag. Inom skolans område ligger också förskola med ca 160 barn, fördelade på tre<br />

enheter och fritidshem och fritidsgård..<br />

Grundskolan F-9 är indelad i tre enheter: blå, gul och röd. Varje enhet består av 2-3<br />

arbetslag, F-2, 3-5 och alt. F-5 och 6-9. Personal och elever är knutna till en enhet. Daglig<br />

samverkan sker inom arbetslagen och den utgår från de gemensamma eleverna.<br />

Särskild konferens för samverkan mellan enheterna förekommer 1-2 gånger per månad.<br />

Rektor har personalansvar för 149 medarbetare. Två platschefsassistenter stöttar rektor<br />

i administrativa uppgifter, t. ex. budgetarbete och har också personalansvar för viss<br />

personal. Rektor har också till sin hjälp tre samordnare, en för förskolan, två för grundskolan.<br />

Samordnarna på grundskolan är två före detta lärare som på heltid har ansvar<br />

för pedagogiska samordningsfrågor för årskurserna 1-6 resp. 7-9. Rektor var vid inspektionstillfället<br />

sjukskriven och tillförordnad rektor var en av samordnarna. Samordnarna,<br />

rekton och de två platschefsassistenterna utgör tillsammans den operativa<br />

ledningsgruppen på skolan.


Skolinspektionen<br />

3 (13)<br />

Bedömningar<br />

Motiveringsrutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen<br />

bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en<br />

samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd.<br />

1 Kunskaper<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och<br />

arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i<br />

läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger eleverna att<br />

nå målen.<br />

1.1 Kunskapsresultat<br />

Tabell 2: Måluppfyllelse i årskurs 5<br />

Sandeplanskolan<br />

Riket<br />

2004 2005 2006 2007 2008 2008<br />

Andel (%) som ej nått målen i samtliga<br />

ämnen<br />

1 3 0 0 8 .<br />

Källa: Uppgifter från skolan 2004 - 2008<br />

. = uppgift saknas<br />

Tabell 3: Resultat för elever i årskurs 9<br />

Sandeplanskolan<br />

Samtliga<br />

skolor i<br />

<strong>kommun</strong>en 1<br />

Kommungrupp<br />

2 Riket 3<br />

2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008 2008<br />

Genomsnittligt<br />

meritvärde<br />

Andel (%) som nått<br />

målen i samtliga<br />

ämnen<br />

Andel (%) behöriga<br />

till nationellt program<br />

221,1 214,5 227,7 214,2 223,3 223,5 216,7 209,3<br />

72,4 67,8 86,9 77,8. 82,1 83,7 79,6 76,6<br />

96,6 95,0 97,1 90,5 95,7 96,4 91,2 88,9<br />

Källa: Skolverkets officiella statistik 2009-02-02<br />

1<br />

Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i <strong>kommun</strong>en<br />

2<br />

Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i <strong>kommun</strong>gruppen<br />

3<br />

Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket


Skolinspektionen<br />

4 (13)<br />

Kommentar och bedömning:<br />

Grundskoleeleverna i de lägre årskurserna når enligt intervjuade lärare och rektorn<br />

målen i hög grad även om inga systematiska sammanställningar av kunskapsresultaten<br />

hittills gjorts på skol- eller gruppnivå (se ovan tabell 2). Av de nationella ämnesproven i<br />

årskurs 5 framgår att omkring 95 procent av eleverna nått målen i engelska och svenska<br />

sedan 2004 medan resultaten i matematik varit något sämre, cirka 91 procent. De senaste<br />

två åren är dock de som nått målen i matematik i paritet med de som nått målen i<br />

svenska och engelska.<br />

Av tabell 3 framgår att en stor del av eleverna i grundskolans betygssättande årskurser<br />

når målen. Sandeplanskolans resultat ligger under flertalet år i femårsperioden kring<br />

de genomsnittliga i <strong>kommun</strong>ens skolor, men över <strong>kommun</strong>gruppen och i riket. I förhållande<br />

till analysverktyget SALSA (Skolverkets arbetsverktyg för lokala sambandsanalyser)<br />

ligger betygsresultaten senaste femårsperioden något under vad som skulle<br />

kunna förväntas med hänsyn till vissa bakgrundsfaktorer bland eleverna. Skillnaderna<br />

är dock inte stora.<br />

Det finns över åren en skillnad i meritvärde mellan pojkar och flickor. Skillnaderna,<br />

som är något större än genomsnittet i riket, är till flickornas fördel, men de har minskat<br />

under den senaste femårsperioden.<br />

Resultaten på nationella ämnesprov i årskurs 9 i svenska, matematik och engelska<br />

överensstämmer i huvudsak med betygen. Det finns en liten skillnad i matematik, där<br />

slutbetygen är något högre än provbetygen.<br />

1.2 Uppföljning och <strong>kommun</strong>ikation av kunskapsresultat<br />

Bedömningspunkter<br />

1.2.1 Lärarna följer fortlöpande upp elevernas kunskapsutveckling och resultat i alla<br />

ämnen i förhållande till styrdokumentens krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.2.2 Lärarna genomför utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala<br />

utveckling bäst kan stödjas.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs


Skolinspektionen<br />

5 (13)<br />

Motivering<br />

1.2.3 Lärarna upprättar en individuell utvecklingsplan i samband med utvecklingssamtalet.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.3 Bedömning och betygssättning<br />

Bedömningspunkter<br />

1.3.1 Lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers<br />

kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.3.2 Vid bedömning och betygssättning utgår lärarna från de nationella målen i<br />

kursplanerna och från betygskriterierna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.3.3 Betyg sätts och utfärdas, skriftliga bedömningar ges och betygskatalog förs<br />

enligt grundskoleförordningens krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering


Skolinspektionen<br />

6 (13)<br />

1.4 Genomförande av utbildningen<br />

Bedömningspunkter<br />

1.4.1 Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans<br />

utbildning.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.4.2 Eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.4.3 Eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att<br />

arbeta i demokratiska former.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.4.4 De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att göra<br />

skolan till en god miljö för elevernas utveckling och lärande.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Av läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94, 2,5 Övergång och<br />

samverkan framgår att samarbetsformer vid övergångar skall utvecklas för att<br />

berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. En del elever på Sandeplanskolan<br />

kommer från Stora Hammars skola. Av intervjuerna med elever och<br />

lärare framgår att inga systematiska samarbetsformer finns för elevernas övergångar<br />

mellan de båda skolorna.<br />

Skolinspektionen bedömer att samverkansformer för elevernas övergångar mel-


Skolinspektionen<br />

7 (13)<br />

lan Stora Hammars skola och Sandeplanskolan behöver utvecklas för att stödja<br />

elevernas utveckling och lärande.<br />

1.4.5 Utbildningen i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och<br />

ligger till grund till fortsatt skolgång.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov<br />

Bedömningspunkter<br />

1.5.1 Skolans undervisning anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter<br />

och tänkande.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.5.2 Särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.5.3 Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller<br />

författningarnas krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering


Skolinspektionen<br />

8 (13)<br />

2 Normer och värden<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans arbete för att påverka<br />

och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta<br />

dem komma till uttryck i vardaglig handling samt skolans arbete för att ge eleverna en<br />

trygg miljö.<br />

2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro<br />

Bedömningspunkter<br />

2.1.1 Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Enligt läroplanen för grundskolan Lpo 94 skall skolan sträva efter att vara en<br />

levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära. Ingen skall<br />

i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion<br />

eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder eller för annan<br />

kränkande behandling.<br />

När det gäller frågan om Sandeplanskolan utgör en trygg miljö inriktad på lärande<br />

och som är fri från kränkande behandling har vid inspektionen framkommit<br />

olika uppgifter som inte är helt samstämmiga. Enligt den elevenkät som<br />

redovisas i skolans senaste kvalitetsredovisning, svarade 7 procent av eleverna i<br />

F-9 att de ofta utsatts för kränkningar och 1 procent att de alltid utsätts för<br />

kränkning. Svaren har i motsvarande enkäter varit likartade de senaste tre åren.<br />

Enligt kvalitetsredovisningen tycks innebörden i begreppet kränkning vara begränsad<br />

till mobbing. Vid intervjuerna under tillsynen har det också framkommit<br />

att föräldrar, elever, och personal delvis har olika uppfattningar i frågan om<br />

alla elever känner trygghet i skolan. Intervjuade föräldrar har uttryckt att tryggheten<br />

och trivseln i en elevgrupp har varit otillfredsställande under en längre<br />

tid, medan skolan har en delvis annan uppfattning. Skolinspektionen respektive<br />

Diskrimineringsombudsmannen utreder för närvarande två anmälningar från<br />

föräldrar med koppling till dessa förhållanden.<br />

Skolinspektionen bedömer att skolan behöver fortsätta att utveckla sitt arbete<br />

mot alla former av kränkande behandling. Utgångspunkten i detta arbete måste<br />

vara att inga kränkningar tolereras. Framförallt behöver skolan utvecklas när det<br />

gäller att observera och utreda kränkningar och att vidta åtgärder som syftar till<br />

att förhindra kränkningar i framtiden. Skolinspektionen kommer att begära en<br />

särskild redovisning vid uppföljningen av denna <strong>kommun</strong>tillsyn vad gäller<br />

tryggheten och trivseln i den ovan nämnda elevgruppen.


Skolinspektionen<br />

9 (13)<br />

2.1.2 Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

2.1.3 Skolan har upprättat en plan mot kränkande behandling i enlighet med författningarna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt 14 a kap 8 § skollagen ska huvudmannen se till att det varje år upprättas<br />

en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra<br />

kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse<br />

för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under<br />

kommande året. En redogörelse för hur det planerade har genomförts ska<br />

tas in i efterföljande plan.<br />

Sandeplanskolan hade vid besökstillfället i februari 2009 en likabehandlingsplan<br />

daterad september 2007 och en från denna plan konkretiserad handlingsplan,<br />

kallad antimobbningplan, mot kränkande behandling, reviderad i januari 2009.<br />

Planen beskriver ett återkommande förebyggande arbete mot alla typer av<br />

kränkningar såväl som handlingar i akuta situationer. Däremot saknas konkreta<br />

tidsbestämda åtgärder som en följd av en aktuell kartläggning av verksamhetens<br />

behov.<br />

Skolinspektionen bedömer att skolans plan mot kränkande behandling endast i<br />

vissa delar uppfyller lagens krav. Planen behöver utvecklas när det gäller konkreta<br />

tidsbestämda åtgärder som en följd av en aktuell kartläggning av verksamhetens<br />

behov. Arbetet med en ny plan bör också bygga på ett större deltagande<br />

av barn och elever än vad som skett vid arbetet med den nuvarande likabehandlingsplanen.<br />

3 Ledning och kvalitetsarbete<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för<br />

skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra<br />

kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt<br />

resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan.


Skolinspektionen<br />

10 (13)<br />

3.1 Tillgång till likvärdig utbildning<br />

Bedömningspunkter<br />

3.1.1 Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.1.2 Skolan erbjuder eleverna språkval, elevens val samt modersmålsundervisning i<br />

enlighet med författningarna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.1.3 Skolan anordnar undervisning i svenska som andraspråk i enlighet med<br />

författningarna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.1.4 Skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.1.5 Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan<br />

föranleda en obetydlig kostnad för eleverna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs


Skolinspektionen<br />

11 (13)<br />

Motivering<br />

3.2 Personalens utbildning<br />

Bedömningspunkter<br />

3.2.1 Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak<br />

bedriver.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.2.2 Rektorn har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.3 Rektors ansvar<br />

Bedömningspunkter<br />

3.3.1 Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare<br />

det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.3.2 Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering


Skolinspektionen<br />

12 (13)<br />

3.3.3 Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och<br />

skolbarnsomsorg iakttas.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.4 Kvalitetsarbete<br />

Bedömningspunkter<br />

3.4.1 Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp<br />

och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i<br />

åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Av läroplanen för det obligatoriska skolväsendet m.m. , Lpo 94, 1 Skolans värdegrund<br />

och uppdrag, framgår bl.a. följande. Skolans verksamhet måste utvecklas<br />

så att den svarar mot uppställda mål. Huvudmannen har ett givet ansvar för<br />

att så sker. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella<br />

ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver<br />

att undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas<br />

och att nya metoder prövas och utvecklas. Vidare framgår av Lpo 94, 2.8 Rektors<br />

ansvar, att rektorn ansvarar för att en lokal arbetsplan upprättas samt att skolans<br />

resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen i skolplanen<br />

och den lokala arbetsplanen. Rektorn har ansvaret för skolans resultat.<br />

Sandeplansskolan följer upp kunskapsresultaten på individnivå i samtliga ämnen<br />

samt på skolnivå i ämnena svenska, engelska och matematik. På skolnivå<br />

saknas emellertid en systematisk uppföljning och utvärdering av skolans kunskapsresultat<br />

i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 och årskurs 9 i<br />

samtliga ämnen. Därmed saknas ett viktigt redskap för att genomföra förändringar<br />

av undervisningen i syfte att nå en ökad måluppfyllelse.<br />

Skolinspektionen bedömer att rektorn måste ta ett större ansvar för att skolans<br />

resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen i samtliga<br />

ämnen så att skolans utveckling främjas och en ökad måluppfyllelse nås.


Skolinspektionen<br />

13 (13)<br />

3.4.2 Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller<br />

förordningens krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt 1 § förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska varje skola<br />

som ingår i det offentliga skolväsendet årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning<br />

som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Enligt<br />

3 § förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska kvalitetsredovisningarna<br />

innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen<br />

har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för<br />

ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna ska verksamhetens förutsättningar, arbetet<br />

i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. Enligt 4 § förordningen<br />

om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska skolans kvalitetsredovisning utarbetas<br />

under medverkan av lärare, övrig personal och elever. Elevernas vårdnadshavare<br />

skall ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisningen<br />

Sandeplanskolans kvalitetsredovisning uppfyller i vissa delar förordningens krav. I den<br />

saknas dock en tydlig analys av skolans resultat och samt förslag till vilka åtgärder som<br />

skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse av de nationella målen. Av intervjuerna<br />

och granskat material har framkommit att eleverna har svarat på enkäter som underlag<br />

för skolans kvalitetsredovisning. I övrigt har Sandeplanskolans kvalitetsredovisning inte<br />

utarbetats under medverkan av elever.<br />

Inspektörerna bedömer att Sandeplanskolans kvalitets redovisning behöver<br />

utvecklas när det gäller analysen av skolans resultat samt de förslag till åtgärder<br />

som skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse av de nationella målen. Eleverna<br />

och elevernas vårdnadshavare bör också i större utsträckning ges möjlighet<br />

att delta i arbetet med kvalitetsredovisningen.<br />

2009-05-06<br />

Martin Järnek<br />

Ebba Svartz<br />

Helene Roslund


Regelbunden tillsyn i <strong>Vellinge</strong> <strong>kommun</strong><br />

Skanörs skola<br />

Dnr 43-2008:437<br />

Regelbunden tillsyn i Skanörs skola<br />

Förskoleklass<br />

Grundskola årskurserna 1−9<br />

Inledning<br />

Skolinspektionen har granskat verksamheten i <strong>Vellinge</strong> <strong>kommun</strong> under februari och<br />

besökt Skanörs skola den 5 februari 2009. I slutet av denna <strong>rapport</strong> framgår vilka som<br />

varit ansvariga för den regelbundna tillsynen.<br />

Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning<br />

och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens<br />

krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet.<br />

Information om den regelbundna tillsynen finns på <strong>Skolinspektionens</strong> webbplats<br />

(www.skolinspektionen.se/Tillsyn).<br />

Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har <strong>kommun</strong>en<br />

och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen<br />

inom tre månader från dagen för <strong>Skolinspektionens</strong> beslut, dvs. senast<br />

den 10 augusti 2009.<br />

Denna skriftliga <strong>rapport</strong> kompletteras med muntlig åter<strong>rapport</strong>ering av de ansvariga<br />

inspektörerna.<br />

Underlag<br />

Underlaget för <strong>Skolinspektionens</strong> bedömning är dels dokument från <strong>kommun</strong>en och<br />

Skanörs skola, dels den information som samlats in under besöket. I Skanörs skola intervjuades<br />

rektorn, lärare, annan personal och elever. Även annan information om<br />

<strong>kommun</strong>en och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns<br />

publicerad på annat sätt, har använts.<br />

Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i<br />

<strong>rapport</strong>en.<br />

Tabell 1: Antal elever på Skanörs skola<br />

Skolan<br />

Beskrivning av skolan<br />

Antal elever<br />

Förskoleklass 30<br />

Grundskola 237<br />

Källa: Skolans uppgifter


Skolinspektionen<br />

2 (15)<br />

Skanörs skola bedriver verksamhet för förskoleklass och årskurserna 1-9. Verksamheten<br />

organiseras i ålderhomogena grupper, men även ålderblandad undervisning<br />

genomförs, bland annat vid tematiskt arbete. Personalens pedagogiska arbete utgår<br />

från ett mindre arbetslag kring en specifik elevgrupp, som tillsammans med ytterligare<br />

arbetslag bildar arbetsenheter. Ledningen består av rektor/platschef och platschefsassistent.<br />

Ingen ledningsgrupp finns utan personalen är istället verksamma i 6 olika utvecklingsprocesser:<br />

Administration och organisation, Barn och elever, Medarbetare,<br />

Pedagogisk framåtanda, Kompetensutveckling samt Kvalitetssäkring.


Skolinspektionen<br />

3 (15)<br />

Bedömningar<br />

Motiveringsrutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen<br />

bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en<br />

samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd.<br />

1 Kunskaper<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och<br />

arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i<br />

läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger eleverna att<br />

nå målen.<br />

1.1 Kunskapsresultat<br />

Tabell 2: Måluppfyllelse i årskurs 5<br />

Skanörs skola<br />

2004 2005 2006 2007 2008<br />

Andel (%) som nått målen i samtliga<br />

ämnen<br />

. . . . .<br />

Källa: Uppgifter från skolan 2009-02-05<br />

. = Uppgift saknas<br />

Tabell 3: Resultat på nationella ämnesprov i årskurs 5<br />

2007 2008<br />

Skanörs<br />

skola<br />

Riket<br />

Skanörs<br />

skola<br />

Riket<br />

Andel (%) elever<br />

som nått kravnivån<br />

på samtliga<br />

delprov på de<br />

nationella ämnesproven<br />

Engelska 91 85 100 87<br />

Matematik 95 72 76 73<br />

Svenska 95 71 71 72<br />

Svenska<br />

som andraspråk<br />

. 56 . 61<br />

Källa: Uppgifter från skolan 2009-03-17. Uppgifter på riksnivå för variabeln nationella ämnesprov<br />

presenteras utifrån ett obundet slumpvis urval om 200 skolor, från vilka Skolverket samlar in<br />

uppgifter om måluppfyllelse på de nationella ämnesproven.<br />

. = Uppgift saknas


Skolinspektionen<br />

4 (15)<br />

Tabell 4: Resultat för elever i årskurs 9<br />

Skanörs skola<br />

Samtliga<br />

skolor i<br />

Kommungrupp<br />

2<br />

Riket 3<br />

<strong>kommun</strong>en 1<br />

2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008 2008<br />

Genomsnittligt<br />

meritvärde<br />

Andel (%) som nått<br />

målen i samtliga<br />

ämnen<br />

Andel (%) behöriga<br />

till nationellt program<br />

236,4 236,3 242,7 231,9 227,3 222,9 215,0 209,3<br />

96 90 97 82 92 84 79 77<br />

100 100 100 94 100 96 91 89<br />

Källa: Skolverkets skoldatablad 2009-02-01<br />

Kommentar och bedömning:<br />

Vid intervjuer uppgav rektorn och lärare att skolan gör en systematisk uppföljning och<br />

utvärdering av elevernas kunskapsutveckling i förhållande till de nationella målen i<br />

årskurs 5 och i ämnena engelska, matematik och svenska. I övriga ämnen görs ingen<br />

systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling i förhållande<br />

till de nationella målen i årskurs 5.<br />

Tabell 4 visar att det genomsnittliga meritvärdet uppvisar en tämligen jämn nivå, med<br />

undantag för år 2008, då meritvärdet låg något lägre jämfört med tidigare år. Tabell 4<br />

visar också att meritvärdet under hela perioden har legat över riksgenomsnittet. Meritvärdet<br />

låg även år 2008 över genomsnitten såväl i jämförelse med riket som med <strong>kommun</strong>gruppen.<br />

En betydligt större andel elever når i Skanörs skola målen i samtliga ämnen<br />

i jämförelse med riket.<br />

En jämförelse mellan resultaten vid de nationella ämnesproven och slutbetygen i<br />

årskurs 9 år 2008 i engelska, matematik och svenska, visar att betygen i stort sett överensstämmer<br />

med resultaten vid de nationella ämnesproven med undantag för matematik<br />

där 21 procent av eleverna har ett högre slutbetyg jämfört med provbetyget. Rektorn<br />

och lärare uppgav vid intervjuer att någon systematisk utvärdering av resultaten på de<br />

nationella proven i förhållande till bedömning inför slutbetyget görs inte. Vidare uppger<br />

intervjuade lärare att eleverna erbjuds stöd efter genomförda nationella prov och<br />

att de sedan når målen i matematik. Skolinspektionen vill påtala vikten av att skolan i<br />

1 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i <strong>kommun</strong>en<br />

2 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i <strong>kommun</strong>gruppen<br />

3 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket


Skolinspektionen<br />

5 (15)<br />

högre utsträckning använder de nationella ämnesproven som stöd både för betygssättning<br />

och bedömning av elevernas kunskapsutveckling och för utveckling av undervisningen.<br />

1.2 Uppföljning och <strong>kommun</strong>ikation av kunskapsresultat<br />

Bedömningspunkter<br />

1.2.1 Lärarna följer fortlöpande upp elevernas kunskapsutveckling och resultat i alla<br />

ämnen i förhållande till styrdokumentens krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.2.2 Lärarna genomför utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala<br />

utveckling bäst kan stödjas.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.2.3 Lärarna upprättar en individuell utvecklingsplan i samband med utvecklingssamtalet.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Enligt 7 kap. 2 § grundskoleförordningen ska läraren vid utvecklingssamtalet i<br />

en skriftligt individuell utvecklingsplan ge omdömen om elevens kunskapsutveckling<br />

i relation till målen i varje ämne som eleven får undervisning i, och<br />

sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt<br />

utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna.<br />

Samtliga elever har en individuell utvecklingsplan, som upprättas vid de utvecklingssamtal<br />

som lärare, elev och elevens vårdnadshavare genomför en gång<br />

per termin. Av de individuella utvecklingsplaner i Skanörs skola som inspektörerna<br />

tagit del av ligger ansvaret för insatserna till huvudsaklig del på vad eleven<br />

själv ska göra och det redovisas i mycket liten omfattning vilka insatser som<br />

skolan avser att bidra med. I de lägre årskurserna finns endast skriftliga omdöme<br />

i svenska, matematik samt motorik. Vidare saknar beskrivningen av elever-


Skolinspektionen<br />

6 (15)<br />

nas kunskapsutveckling koppling till de nationella målen.<br />

Bestämmelserna om individuella utvecklingsplaner innebär att den individuella<br />

utvecklingsplanen för en elev ska både innehålla skriftliga omdömen om elevens<br />

kunskaper i varje ämne och varje årskurs men också vara framåtsyftande och<br />

sammanfatta de åtgärder som behövs för att eleven ska nå målen. De individuella<br />

utvecklingsplaner Skolinspektionen har tagit del av innehåller varken sådana<br />

skriftliga omdömen som ska ingå eller en sådan sammanfattning av åtgärder<br />

som behövs för att eleven ska kunna nå målen, vilket skolan omgående behöver<br />

åtgärda.<br />

1.3 Bedömning och betygssättning<br />

Bedömningspunkter<br />

1.3.1 Lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers<br />

kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.3.2 Vid bedömning och betygssättning utgår lärarna från de nationella målen i<br />

kursplanerna och från betygskriterierna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.3.3 Betyg sätts och utfärdas, skriftliga bedömningar ges och betygskatalog förs<br />

enligt grundskoleförordningens krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering


Skolinspektionen<br />

7 (15)<br />

1.4 Genomförande av utbildningen<br />

Bedömningspunkter<br />

1.4.1 Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans<br />

utbildning.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.4.2 Eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Läraren ska, enligt läroplanen Lpo 94, 2.3, se till att alla elever får ett reellt inflytande<br />

på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll och detta inflytande<br />

ska öka med elevernas stigande ålder och mognad. Rektorn ska se till att<br />

arbetsformerna utvecklas så att elevinflytande gynnas. För att eleverna ska kunna<br />

få möjligheter att påverka undervisningens innehåll är det samtidigt en viktig<br />

förutsättning att klargöra målen för utbildningen.<br />

Vid intervjuer framkom att elevernas inflytande över undervisningens arbetsformer<br />

och innehåll varierar mellan ämnen, arbetslag och lärare, och att inflytandet<br />

i klassrummet ofta begränsas till val mellan alternativ och ordningsföljd<br />

på arbetsuppgifter. Påverkansmöjligheterna gäller i första hand undervisningens<br />

form, snarare än dess innehåll. Någon progression över tid, eller gemensam<br />

strategi för en sådan i skolan, kunde inte heller urskiljas. Det varierar också i<br />

vilken utsträckning lärarna gör eleverna medvetna om undervisningens syfte<br />

genom att anknyta till kursplanemålen inför olika undervisningsmoment.<br />

Skolinspektionen bedömer att elevinflytandet behöver utvecklas på Skanörs<br />

skola så att det inte blir beroende av vilken lärare eller vilket ämne eleverna har<br />

och så att eleverna, i takt med ökad ålder och mognad, får ett ökat inflytande<br />

över såväl arbetssätt och arbetsformer som undervisningens innehåll.<br />

1.4.3 Eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att<br />

arbeta i demokratiska former.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs


Skolinspektionen<br />

8 (15)<br />

Motivering<br />

1.4.4 De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att göra<br />

skolan till en god miljö för elevernas utveckling och lärande.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem ska enligt läroplanen<br />

Lpo 94, 2.5 utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och<br />

lärande. Vidare ska alla som arbetar i skolan samverka för att göra skolan till en<br />

god miljö för utveckling och lärande och läraren ska samverka med andra lärare<br />

i arbetet för att nå utbildningsmålen.<br />

Vid Skanörs skola erbjuds barnen i förskoleklassen en verksamhet som utgår<br />

ifrån barnens behov och innebär en blandning av lek och lärande. Däremot saknas<br />

den samverkan mellan förskoleklass och skola som beskrivs i läroplanen. Av<br />

intervjuerna framgår att det samarbete som förekommer mellan förskoleklassen<br />

och grundskolan består av gemensamma utedagar, sångsamlingar samt tematiskt<br />

arbete. En samverkan utifrån varje elevs mångsidiga utveckling och lärande<br />

skulle kunna innebära bättre möjligheter att anpassa undervisningen till varje<br />

barns förutsättningar och behov.<br />

Skolinspektionen bedömer att samverkan mellan förskoleklass och skola behöver<br />

utvecklas så att verksamheterna i högre grad bygger vidare på varje barns<br />

förutsättningar och behov.<br />

1.4.5 Utbildningen i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och<br />

ligger till grund till fortsatt skolgång.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov<br />

Bedömningspunkter<br />

1.5.1 Skolans undervisning anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter<br />

och tänkande.


Skolinspektionen<br />

9 (15)<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Enligt läroplanen Lpo 94, 2.2 ska undervisningen anpassas till varje elevs förutsättningar<br />

och behov. Den ska med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare<br />

erfarenheter, språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling.<br />

Läraren ska utgå från varje enskild individs behov, förutsättningar,<br />

erfarenheter och tänkande.<br />

I intervjuerna med lärarna och rektorn vid Skanörs skola uppges att skolan försöker<br />

individanpassa undervisningen genom att bland annat använda sig av<br />

differentierade läromedel och nivågruppering men de anser samtidigt att fokus<br />

har legat på elever som har svårigheter i sitt skolarbete. I intervjuer med elever<br />

framkom också att det finns elever som inte alltid upplever att de får uppgifter<br />

som ligger på deras nivå. Det finns grupper där läraren väl anpassar undervisningen,<br />

men det finns också grupper där undervisningen är lika för alla oavsett<br />

elevernas behov.<br />

Skolinspektionen bedömer att undervisningen i högre utsträckning behöver<br />

anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande.<br />

1.5.2 Särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.5.3 Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller<br />

författningarnas krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Enligt 5 kap. 1 § grundskoleförordningen, ska rektorn se till att en elevs behov<br />

av särskilda stödåtgärder utreds om det genom uppgifter från skolans personal,<br />

en elev, elevens vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att eleven kan<br />

ha behov av särskilda stödåtgärder. Om utredningen visar att eleven behöver<br />

särskilt stöd, ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av Skolverkets<br />

allmänna råd för arbete med åtgärdsprogram framgår att utredningen syftar till<br />

att skolan skaffar sig ett tillräckligt underlag för att förstå elevens behov och<br />

varför eleven har svårigheter i skolan. Syftet är att reda ut vad i skolsituationen<br />

som förorsakar en elevs svårigheter för att bedöma vilka åtgärder som skolan


Skolinspektionen<br />

10 (15)<br />

behöver vidta för att tillgodose elevens behov av särskilt stöd. Skolan bör genom<br />

sina särskilda stödåtgärder både uppmärksamma och uppmuntra elevens starka<br />

sidor och samtidigt hjälpa eleven i de situationer som utredningen pekat ut som<br />

problematiska. Vidare framgår av Skolverkets allmänna råd för arbete med åtgärdsprogram<br />

att en noggrann bedömning av elevens förmåga är en förutsättning<br />

för att realistiska mål ska kunna formuleras. Personliga egenskaper, som<br />

pigg och glad, räcker inte som beskrivning. Ibland lägger skolor ett alltför stort<br />

ansvar för stödåtgärderna på eleven eller elevens vårdnadshavare. Fokus måste<br />

ligga på de åtgärder skolan har ansvar för. Det är viktigt att åtgärdsprogrammen<br />

relaterar till läroplanens och kursplanernas mål och vad som ska uppnås på<br />

kortare och längre sikt.<br />

De åtgärdsprogram som inspektörerna tagit del av är av varierande kvalitet.<br />

Åtgärdsprogrammen har fokus på elevens åtagande och inte särskilt mycket hur<br />

skolan ska anpassa verksamheten utifrån elevens behov. Det saknas i flera fall<br />

insatser som skolan avser vidta kopplat till elevens stödbehov. Vidare är målen i<br />

åtgärdsprogrammen i flera fall otydliga och beteenderelaterade samt saknar<br />

koppling till läroplanen och kursplanerna.<br />

Skolinspektionen bedömer att skolan behöver förbättra kvaliteten på åtgärdsprogrammen<br />

så att det framgår vilka elevernas behov är, hur de ska tillgodoses<br />

samt hur åtgärder ska följas upp och utvärderas. Programmen bör också tydligare<br />

konkretisera hur skolan ska anpassa verksamheten utifrån elevens behov och<br />

förutsättningar samt att relatera till läroplanens och kursplanernas mål och vad<br />

man vill uppnå på kortare och längre sikt. Se Skolverkets allmänna råd för arbete<br />

med åtgärdsprogram (SKOLFS 2008:25).<br />

2 Normer och värden<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans arbete för att påverka<br />

och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta<br />

dem komma till uttryck i vardaglig handling samt skolans arbete för att ge eleverna en<br />

trygg miljö.<br />

2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro<br />

Bedömningspunkter<br />

2.1.1 Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering


Skolinspektionen<br />

11 (15)<br />

2.1.2 Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

2.1.3 Skolan har upprättat en plan mot kränkande behandling i enlighet med författningarna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn<br />

och elever upphörde att gälla den 1 januari 2009. Därefter gäller i stället 14 a kap.<br />

skollagen (1995:1100, ändrad genom 2008:571) och den nya diskrimineringslagen<br />

(2008:567). Detta innebär att skolorna från och med den 1 januari 2009 ska beakta<br />

bestämmelserna i två regelverk för att garantera eleverna skydd mot diskriminering,<br />

trakasserier och kränkande behandling. De nya bestämmelserna innebär<br />

dock i sak inga större förändringar. Det finns inget som hindrar att skolan för<br />

samman de planer som ska upprättas till ett dokument. Skolinspektionen har<br />

sedan den 1 januari endast tillsyn över arbetet mot kränkande behandling (14 a<br />

kap. skollagen).<br />

Enligt 14 a kap. 8 § skollagen ska huvudmannen se till att det varje år upprättas<br />

en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra<br />

kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse<br />

för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under<br />

det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har<br />

genomförts ska tas in i efterföljande års plan.<br />

Skanörs skola hade vid besökstillfället i februari 2009 en likabehandlingsplan<br />

daterad december 2008 och en handlingsplan mot kränkande behandling och<br />

mobbning, daterad september 2008. Likabehandlingsplanen beskriver vision och<br />

policy, anger insatser, uppföljningssystem och vilka åtgärder som ska genomföras<br />

under det kommande året men behöver trots det konkretiseras ytterligare<br />

och redovisa vilka åtgärder som ska genomföras med utgångspunkt från en<br />

kartläggning av verksamhetens behov.<br />

Sammantaget bedömer Skolinspektionen att Skanörs skolas likabehandlingsplan,<br />

i de delar den berör kränkande behandling, i huvudsak uppfyller kraven i<br />

14 a kap. skollagen, men att den behöver kompletteras med att de planerade<br />

åtgärderna för innevarande läsår behöver i högre grad utgå från en aktuell kartläggning<br />

av situationen på skolan och de behov som kan framkomma i en sådan.


Skolinspektionen<br />

12 (15)<br />

3 Ledning och kvalitetsarbete<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för<br />

skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra<br />

kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt<br />

resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan.<br />

3.1 Tillgång till likvärdig utbildning<br />

Bedömningspunkter<br />

3.1.1 Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.1.2 Skolan erbjuder eleverna språkval, elevens val samt modersmålsundervisning i<br />

enlighet med författningarna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.1.3 Skolan anordnar undervisning i svenska som andraspråk i enlighet med<br />

författningarna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.1.4 Skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering


Skolinspektionen<br />

13 (15)<br />

3.1.5 Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan<br />

föranleda en obetydlig kostnad för eleverna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.2 Personalens utbildning<br />

Bedömningspunkter<br />

3.2.1 Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak<br />

bedriver.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.2.2 Rektorn har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.3 Rektors ansvar<br />

Bedömningspunkter<br />

3.3.1 Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare<br />

det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering


Skolinspektionen<br />

14 (15)<br />

3.3.2 Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.3.3 Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och<br />

skolbarnsomsorg iakttas.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.4 Kvalitetsarbete<br />

Bedömningspunkter<br />

3.4.1 Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp<br />

och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i<br />

åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. Huvudmannen<br />

har ett givet ansvar för att så sker. Den dagliga pedagogiska ledningen<br />

av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att<br />

skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att undervisningsmålen ständigt prövas,<br />

resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas.<br />

Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel mellan skolans personal och<br />

elever och i nära kontakt med såväl hemmen som med det omgivande samhället.<br />

Lpo 94, 1. Skolans värdegrund och uppdrag.<br />

Intervjuade lärare uppgav att de ägnar mycket tid åt att utvärdera <strong>kommun</strong>ala<br />

mål som inte direkt är kopplade till skolans nationella uppdrag. Skolan bedriver<br />

till viss del ett systematiskt kvalitetsarbete med regelbundna utvärderingar på<br />

arbetslagsnivå och återkommande enkäter. Däremot varierar det i vilken utsträckning<br />

utvärderingarna ställs samman och analyseras på skolnivå eller relateras<br />

till de nationella målen på ett mer systematiskt sätt. Inte minst saknas<br />

sammanställningar av kunskapsresultaten i alla ämnen i förhållande till målen


Skolinspektionen<br />

15 (15)<br />

att uppnå i årskurs 5.<br />

Skolinspektionen bedömer att Skanörs skola behöver lägga ytterligare kraft på<br />

att följa upp och utvärdera resultaten i förhållande till en större bredd av de<br />

nationella målen så att det blir tydligt vilka mål arbetet och resultaten utvärderas<br />

mot och så att resultaten sätts i relation till de metoder som använts.<br />

3.4.2 Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller<br />

förordningens krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Enligt förordningen om kvalitetsredovisning m.m ska kvalitetsredovisningen<br />

innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen<br />

har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att<br />

vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna ska verksamhetens<br />

förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas.<br />

Skolans kvalitetsredovisning ska utarbetas under medverkan av lärare,<br />

övrig personal och elever. Elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i<br />

arbetet med kvalitetsredovisning.<br />

Kvalitetsredovisningen för Skanörs skola redovisar förutsättningarna för verksamheten,<br />

underlaget för att ta fram kvalitetsredovisningen, prioriterade mål<br />

och arbetet i verksamheten. Kvalitetsredovisningen är i stor utsträckning ett<br />

dokument som ägnas åt beskrivningar av genomförda insatser och redovisar<br />

inte tillräckligt tydligt och konkret hur långt man kommit i arbetet för att nå<br />

målen och vilka insatser som ska genomföras för att nå en högre måluppfyllelse.<br />

Kvalitetsredovisningen utarbetas inte under medverkan av elever eller elevernas<br />

vårdnadshavare, även om eleverna deltar i vissa utvärderingar som ibland läggs<br />

till grund för lärarnas utvärderingar, vilka i sin tur utgör underlaget för kvalitetsredovisningen.<br />

Skolinspektionen bedömer att kvalitetsredovisningen för Skanörs skola behöver<br />

en mer samlad redovisning av elevernas måluppfyllelse avseende kunskaper<br />

och färdigheter samt i högre grad analysera och bedöma verksamhetens resultat<br />

i förhållande till de nationella målen.<br />

Skolan måste också säkerställa att eleverna medverkar i upprättandet av skolans<br />

kvalitetsredovisning samt att elevernas vårdnadshavare ges möjlighet att delta i<br />

arbetet med skolans kvalitetsredovisning.<br />

2009-05-08 Lund<br />

Cecilia Rösténius<br />

Verica Stojanovic<br />

Maria Mohlin


Regelbunden tillsyn i <strong>Vellinge</strong> <strong>kommun</strong><br />

Stora Hammars skola<br />

Dnr 43 – 2008:437<br />

Regelbunden tillsyn i Stora Hammars skola<br />

Förskoleklass<br />

Grundskola årskurserna 1 - 6<br />

Inledning<br />

Skolinspektionen har granskat verksamheten i <strong>Vellinge</strong> <strong>kommun</strong> under våren 2009 och<br />

besökt Stora Hammars skola den 10 februari 2009. I slutet av denna <strong>rapport</strong> framgår<br />

vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen.<br />

Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning<br />

och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens<br />

krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet.<br />

Information om den regelbundna tillsynen finns på <strong>Skolinspektionens</strong> webbplats<br />

(www.skolinspketionen.se/Tillsyn).<br />

Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har huvudmannen<br />

och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen<br />

inom tre månader från dagen för <strong>Skolinspektionens</strong> beslut, dvs. senast<br />

den 10 augusti 2009.<br />

Denna skriftliga <strong>rapport</strong> kompletteras med muntlig åter<strong>rapport</strong>ering av de ansvariga<br />

inspektörerna.<br />

Underlag<br />

Underlaget för <strong>Skolinspektionens</strong> bedömning är dels dokument från <strong>kommun</strong>en och<br />

Stora Hammars skola, dels den information som samlats in under besöket. I Stora<br />

Hammars skola intervjuades rektorn, lärare, annan personal och elever. Även annan<br />

information om <strong>kommun</strong>en och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem,<br />

eller som finns publicerad på annat sätt, har använts.<br />

Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i<br />

<strong>rapport</strong>en.<br />

Tabell 1: Antal elever på Stora Hammars skola<br />

Stora Hammars skola<br />

Beskrivning av Stora Hammars skola<br />

Antal elever<br />

Förskoleklass 45<br />

Grundskola 257<br />

Källa: Uppgifter från skolan, 2009-02-10.


Skolinspektionen<br />

2 (12)<br />

Stora Hammars skola ligger alldeles intill Stora Hammars kyrka vid den norra infarten<br />

till Höllviken, den största tätorten i <strong>Vellinge</strong> <strong>kommun</strong> både yt- och befolkningsmässigt.<br />

Skolans verksamhet bedrivs i ett stort antal olika byggnader, varav den äldsta är byggd<br />

på 1800-talet. Skolan ingår i Stora Hammars platschefsområde som innefattar förskoleklass,<br />

grundskola årskurserna 1-6, fritidshem och förskola. En helt ny skola, som kommer<br />

att omfatta årskurserna 1 till 9 är på väg att färdigställas alldeles i närheten av den<br />

befintliga skolan.<br />

1 Kunskaper<br />

Bedömningar<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och<br />

arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i<br />

läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger eleverna att<br />

nå målen.<br />

1.1 Kunskapsresultat<br />

Tabell 2: Måluppfyllelse i årskurs 5<br />

Stora Hammars skola<br />

2004 2005 2006 2007 2008<br />

Andel (%) som nått målen i<br />

samtliga ämnen<br />

92 95 98 83 91<br />

Källa: Uppgifter från skolan, 2009-02-10.<br />

Tabell 3: Resultat på nationella ämnesprov i årskurs 5<br />

Andel (%) elever<br />

som nått kravnivån<br />

på samtliga<br />

delprov på de<br />

nationella ämnesproven<br />

Stora<br />

Hammars<br />

skola<br />

2007 2008<br />

Riket<br />

Stora<br />

Hammars<br />

skola<br />

Riket<br />

Engelska 97 85 97 87<br />

Matematik 89 72 91 73<br />

Svenska 97 71 97 72<br />

Källa: Uppgifter från skolan, 2009-02-10. Uppgifter på riksnivå för variabeln nationella ämnesprov<br />

presenteras utifrån ett obundet slumpvis urval om 200 skolor, från vilka Skolverket samlar in<br />

uppgifter om måluppfyllelse på de nationella ämnesproven


Skolinspektionen<br />

3 (12)<br />

Kommentar och bedömning:<br />

Av tabell 2 framgår att skolan följer upp och utvärderar elevernas kunskapsutveckling i<br />

samtliga ämnen i förhållande till de nationella målen i årskurs 5. Drygt 90 procent av<br />

eleverna har under de senaste fem åren nått målen i samtliga ämnen.<br />

Tabell 3 visar att resultaten på de nationella ämnesproven i årskurs 5 under de två senaste<br />

åren har legat över riksgenomsnittet i ämnena svenska, matematik och engelska.<br />

För de elever som inte nått kravnivån på ämnesproven och befaras att inte nå målen<br />

har åtgärdsprogram upprättats.<br />

1.2 Uppföljning och <strong>kommun</strong>ikation av kunskapsresultat<br />

Bedömningspunkter<br />

1.2.1 Lärarna följer fortlöpande upp elevernas kunskapsutveckling och resultat i alla<br />

ämnen i förhållande till styrdokumentens krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.2.2 Lärarna genomför utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala<br />

utveckling bäst kan stödjas.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

1.2.3 Lärarna upprättar en individuell utvecklingsplan i samband med utvecklingssamtalet.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt 7 kap.2 § grundskoleförordningen ska läraren fortlöpande informera eleven<br />

och elevens vårdnadshavare om elevens skolgång. Informationen vid utvecklingssamtalet<br />

ska grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i relation<br />

till målen i läroplanen och kursplanerna. Vid utvecklingssamtalet ska läraren<br />

i en skriftlig individuell utvecklingsplan ge omdömen om elevens kunskapsutveckling<br />

i relation till målen i varje ämne som eleven får undervisning i,


Skolinspektionen<br />

4 (12)<br />

och sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i<br />

övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna.<br />

Den individuella utvecklingsplanen kan även innehålla omdömen om<br />

elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det.<br />

Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen.<br />

Lärarna på Stora Hammars skola upprättar en individuell utvecklingsplan<br />

vid utvecklingssamtalet. De individuella utvecklingsplaner som<br />

inspektörerna tagit del av ger eleven kunskap om det egna lärandet utifrån<br />

kursplanernas och läroplanens mål, och innehåller framåtsyftande mål. Däremot<br />

har skolan ännu inte gett några skriftliga omdömen i varje ämne som eleven får<br />

undervisning i. Blankett för skriftliga omdömen har nu utformats av skolan och<br />

kommer att användas vid vårens utvecklingssamtal. Skolinspektionen bedömer<br />

att skolan behöver tillse att det upprättas individuella utvecklingsplaner innefattande<br />

skriftliga omdömen som motsvarar förordningens krav.<br />

1.3 Bedömning<br />

Bedömningspunkter<br />

1.3.1 Lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers<br />

kunskapsutveckling.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.3.2 Vid bedömning utgår lärarna från de nationella målen i kursplanerna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

1.4 Genomförande av utbildningen<br />

Bedömningspunkter


Skolinspektionen<br />

5 (12)<br />

1.4.1 Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans<br />

utbildning.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

1.4.2 Eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Av läroplanen framgår att elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling<br />

förutsätter att de får möjlighet att ta ett allt större ansvar för det egna arbetet<br />

samt att de får ett reellt inflytande över arbetssätt, arbetsformer och undervisningens<br />

innehåll. Detta inflytande skall öka med stigande ålder och mognad.<br />

Eleverna i Stora Hammars skola har ett visst inflytande via klassråd och elevråd<br />

där eleverna tränas att arbeta i demokratiska former. Eleverna har även i viss<br />

utsträckning ett inflytande över arbetsformer och redovisningsformer men det<br />

varierar mellan lärare och ämnen. Rektorn anser att eleverna i projekt och temaarbeten<br />

har ett inflytande över innehållet men skulle vilja att inflytandet tydligare<br />

ökar med stigande ålder och genomsyrar det dagliga arbetet. Även intervjuade<br />

lärare menar att de kan bli bättre på att lyssna av elevernas intressen.<br />

Skolinspektionen bedömer att skolan behöver skapa ett gemensamt förhållningssätt<br />

och hitta former för att öka elevernas inflytande över arbetssätt, arbetsformer<br />

och undervisningens innehåll samt se till att inflytandet ökar i takt med<br />

stigande ålder och mognad.<br />

1.4.3 Eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att<br />

arbeta i demokratiska former.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering


Skolinspektionen<br />

6 (12)<br />

1.4.4 De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att göra<br />

skolan till en god miljö för elevernas utveckling och lärande.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt läroplanen ska alla som arbetar i skolan samverka för att göra skolan till<br />

en god miljö för utveckling och lärande. Läraren ska samverka med andra lärare<br />

i arbetet med att nå utbildningsmålen. Merparten av eleverna på Stora Hammars<br />

skola börjar på Sandeplanskolan i årskurs 7. Intervjuerna med rektorn och personalen<br />

visar att det sker ett överlämnade av information om eleverna till den<br />

mottagande skolan, men i övrigt finns inte någon samverkan. Rektorn menar att<br />

samarbetet kan fördjupas mellan skolorna, i syfte att skapa bättre kontinuitet i<br />

elevernas utveckling och lärande. Skolinspektionen bedömer att ansträngningar<br />

behöver göras på Stora Hammars skola för att åstadkomma ett bättre samarbete<br />

med Sandeplanskolan i syfte att skapa en obruten lärmiljö i elevens skolgång<br />

genom utbildningssystemet.<br />

1.4.5 Utbildningen i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och<br />

ligger till grund till fortsatt skolgång.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov<br />

Bedömningspunkter<br />

1.5.1 Skolans undervisning anpassas till varje elevs behov, förutsättningar,<br />

erfarenheter och tänkande.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt läroplanen ska undervisningen anpassas till varje elevs förutsättningar<br />

och behov. Den ska med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter,<br />

språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling.<br />

Läraren ska utgå från varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter<br />

och tänkande. I intervjuerna med lärarna och rektorn på Stora Hammars<br />

skola uppges att skolan försöker individanpassa undervisningen genom att


Skolinspektionen<br />

7 (12)<br />

bland annat använda sig av differentierade läromedel och nivågruppering men<br />

de anser samtidigt att fokus har legat på elever som har svårigheter i sitt skolarbete.<br />

Rektorn menar att skolan har goda förutsättningar att kunna ”lyfta eleverna<br />

högre”, inte minst de elever som har behov av ytterligare stimulans och utmaningar.<br />

I elevintervjun framkom också att det finns elever som inte alltid upplever<br />

att de får uppgifter som ligger på deras nivå.<br />

Skolinspektionen bedömer att undervisningen i högre utsträckning behöver<br />

anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande.<br />

1.5.2 Särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

1.5.3 Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller<br />

författningarnas krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

2 Normer och värden<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans arbete för att påverka<br />

och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta<br />

dem komma till uttryck i vardaglig handling samt skolans arbete för att ge eleverna en<br />

trygg miljö.<br />

2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro<br />

Bedömningspunkter<br />

2.1.1 Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering


Skolinspektionen<br />

8 (12)<br />

2.1.2 Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

2.1.3 Skolan har upprättat en plan mot kränkande behandling i enlighet med författningarna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn<br />

och elever upphörde att gälla den 1 januari 2009. Därefter gäller i stället 14 a kap.<br />

skollagen (1985:1100, ändrad genom 2008:571) och den nya diskrimineringslagen<br />

(2008:567). Detta innebär att skolorna från och med den 1 januari 2009 ska beakta<br />

bestämmelserna i två regelverk för att garantera samma materiella skydd mot<br />

diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det finns inget som<br />

hindrar att skolan för samman de planer som ska upprättas till ett dokument.<br />

Skolinspektionen har sedan den 1 januari endast tillsyn över arbetet mot kränkande<br />

behandling (14 a kap. skollagen). Stora Hammars skola har upprättat en<br />

likabehandlingsplan år 2008 som i huvudsak innehåller det som i den tidigare<br />

gällande lagstiftningen krävdes av en sådan plan. Det saknas dock en specifik<br />

redovisning av verksamhetens behov, utifrån en aktuell kartläggning, som utgångspunkt<br />

för vilka insatser som avses påbörjas och genomföras under det<br />

kommande året. Skolinspektionen bedömer att en årlig plan mot kränkande<br />

behandling behöver upprättas som uppfyller lagens krav.<br />

3 Ledning och kvalitetsarbete<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för<br />

skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra<br />

kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt<br />

resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan.<br />

3.1 Tillgång till likvärdig utbildning<br />

Bedömningspunkter


Skolinspektionen<br />

9 (12)<br />

3.1.1 Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

3.1.2 Skolan erbjuder eleverna språkval, elevens val samt modersmålsundervisning i<br />

enlighet med författningarna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

3.1.3 Skolan anordnar undervisning i svenska som andraspråk i enlighet med<br />

författningarna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Av 2 kap. 15-16 §§ grundskoleförordningen framgår att undervisning i svenska<br />

som andraspråk ska anordnas om det behövs, för elever med ett annat modersmål<br />

än svenska. Undervisningen ska anordnas i stället för undervisning i svenska<br />

och ska följa kursplanen för ämnet. På Stora Hammars skola får de elever<br />

som bedöms ha behov av ämnet svenska som andraspråk stöd i ämnet vid några<br />

tillfällen i veckan av lärare från en central enhet i <strong>Vellinge</strong> <strong>kommun</strong>. Svenska<br />

som andraspråk betraktas inte som ett eget ämne som ska anordnas i stället för<br />

ämnet svenska. Skolinspektionen bedömer att skolan behöver anordna svenska<br />

som andraspråk så att det motsvarar kraven i förordningen och kursplanen för<br />

ämnet.<br />

3.1.4 Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan<br />

föranleda obetydlig kostnad för eleverna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering


Skolinspektionen<br />

10 (12)<br />

3.2 Personalens utbildning<br />

Bedömningspunkter<br />

3.2.1 Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i<br />

huvudsak bedriver.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

3.2.2 Rektorn har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

3.3 Rektors ansvar<br />

Bedömningspunkter<br />

3.3.1 Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare<br />

det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.3.2 Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering


Skolinspektionen<br />

11 (12)<br />

3.3.3 Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och<br />

skolbarnsomsorg iakttas.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

3.4 Kvalitetsarbete<br />

Bedömningspunkter<br />

3.4.1 Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp<br />

och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i<br />

åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

3.4.2 Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller<br />

förordningens krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet ska kvalitetsredovisningen<br />

innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen<br />

för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan<br />

avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningen ska verksamhetens<br />

förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse<br />

redovisas liksom uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanen.<br />

Stora Hammars skolas senaste kvalitetsredovisning innehåller i stora delar det<br />

förordningen kräver. Kvalitetsredovisningen redovisar dock inte resultaten i<br />

några ämnen utöver svenska, matematik och engelska och kopplingen mellan<br />

resultat och de åtgärder som anges är otydlig. Skolinspektionen bedömer att<br />

Stora Hammars kvalitetsredovisning behöver utvecklas så att den på ett tydligare<br />

sätt främjar kvalitetsarbetet genom att ge en fylligare redovisning av skolans<br />

måluppfyllelse och mer konkret beskriva sambandet mellan mål, resultat och<br />

åtgärder för förbättring.


Skolinspektionen<br />

12 (12)<br />

2009-02-13 Lund<br />

Lennart Hansson<br />

Andrés Brink


Regelbunden tillsyn i <strong>Vellinge</strong> <strong>kommun</strong><br />

Södervångskolan<br />

Dnr 43-2008:437<br />

Regelbunden tillsyn i Södervångskolan<br />

Förskoleklass<br />

Grundskola årskurserna 1-9<br />

Inledning<br />

Skolinspektionen har granskat verksamheten i <strong>Vellinge</strong> <strong>kommun</strong> och besökt Södervångskolan<br />

den 4 mars 2009. I slutet av denna <strong>rapport</strong> framgår vilka som varit ansvariga<br />

för den regelbundna tillsynen.<br />

Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning<br />

och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens<br />

krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet.<br />

Information om den regelbundna tillsynen finns på <strong>Skolinspektionens</strong> webbplats<br />

(www.skolinspektionen.se/Tillsyn ).<br />

Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har <strong>kommun</strong>en<br />

och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen<br />

inom tre månader från dagen för <strong>Skolinspektionens</strong> beslut, dvs. senast<br />

den 2009-08-10.<br />

Denna skriftliga <strong>rapport</strong> kompletteras med muntlig åter<strong>rapport</strong>ering av de ansvariga<br />

inspektörerna.<br />

Underlag<br />

Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från <strong>kommun</strong>en och Södervångskolan,<br />

dels den information som samlats in under besöket. I Södervångskolan<br />

intervjuades rektorn, lärare, annan personal och elever. Även annan information om<br />

<strong>kommun</strong>en och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns<br />

publicerad på annat sätt, har använts.<br />

Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i<br />

<strong>rapport</strong>en.<br />

Beskrivning av skolan/rektorsområdet<br />

Tabell 1: Antal elever på Södervångskolan<br />

Södervångskolan<br />

Antal elever<br />

Förskoleklass 38<br />

Grundskola 473<br />

Källa: Skolans uppgifter 2009-03-01.<br />

Södervångskolans platschefsområde omfattar förskola, förskoleklass, skolbarnsomsorg<br />

och grundskolans årskurser 1-9 och är beläget i ett villaområde i södra kanten av <strong>Vellinge</strong>.<br />

Skolan som byggdes 1975 har på senare tid renoverats för 70 miljoner kronor.


Skolinspektionen<br />

2 (14)<br />

Personalen och barnen i förskolan har t.ex. fått alldeles nya lokaler att vistas i och intill<br />

skolan finns idag en nybyggd idrottshall som används av elever både under skoltid och<br />

efter skoltid.<br />

Skolan är uppbyggd kring sju arbetslag och arbetet leds av en rektor och en PAutbildad<br />

platschefsassistent.<br />

Andelen behöriga lärare är 96 procent och det finns fem pedagoger med fullständig<br />

speciallärar- eller specialpedagogutbildning.<br />

1 Kunskaper<br />

Bedömningar<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och<br />

arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i<br />

läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger eleverna att<br />

nå målen.<br />

1.1 Kunskapsresultat<br />

Tabell 2: Måluppfyllelse i årskurs 5<br />

Södervångskolan<br />

2004 2005 2006 2007 2008<br />

Andel (%) som nått målen i<br />

samtliga ämnen<br />

. . . . .<br />

Källa: Uppgifter från skolan, 2009-03-01.<br />

. = Uppgift saknas


Skolinspektionen<br />

3 (14)<br />

Tabell 3: Resultat på nationella ämnesprov i årskurs 5<br />

2007 2008<br />

Söder-<br />

Riket<br />

Söder-<br />

Riket<br />

vångsko-<br />

vångsko-<br />

lan<br />

lan<br />

Andel (%) elever<br />

som nått kravnivån<br />

på samtliga<br />

delprov på de<br />

nationella ämnesproven<br />

Engelska 87 85 91 87<br />

Matematik 79 72 75 73<br />

Svenska 70 71 66 72<br />

Källa: Uppgifter från skolan, 2009-03-13. Uppgifter på riksnivå för variabeln nationella<br />

ämnesprov presenteras utifrån ett obundet slumpvis urval om 200 skolor, från<br />

vilka Skolverket samlar in uppgifter om måluppfyllelse på de nationella ämnesproven.<br />

För svenska och svenska som andraspråk är delprov 3 för 2006 och delprov 4<br />

för 2007 exkluderade på grund av stora bortfall.<br />

Tabell 4: Resultat för elever i årskurs 9<br />

Södervångskolan<br />

Samtliga<br />

skolor i<br />

<strong>kommun</strong>en 1<br />

Kommungrupp<br />

2 Riket 3<br />

2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008 2008<br />

Genomsnittligt<br />

meritvärde<br />

Andel (%) som<br />

nått målen i<br />

samtliga ämnen<br />

Andel (%) behöriga<br />

till nationellt<br />

program<br />

223,7 217,9 209,4 213,4 217,3 223,5 216,7 209,3<br />

83 84 80 88 90 84 79 77<br />

91 96 96 96 97 96 91 89<br />

Källa: Skolverkets skoldatablad, 2009-03-01<br />

. = Uppgift saknas<br />

.. = Uppgift kan på grund av statistiksekretess inte visas<br />

1<br />

Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i <strong>kommun</strong>en<br />

2<br />

Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i <strong>kommun</strong>gruppen<br />

3<br />

Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket


Skolinspektionen<br />

4 (14)<br />

Kommentar och bedömning:<br />

Jämförelser mellan elevernas resultat i årskurs 5 och i årskurs 9 på Södervångskolan år<br />

2007 visar tydliga skillnader i ämnena svenska och matematik. Medan 21 % att av eleverna<br />

inte klarat kravnivån på ämnesprovet i matematik och 30 % av eleverna inte klarat<br />

av kravnivån på ämnesprovet i svenska i årskurs 5 så klarar så gott som alla av dessa<br />

elever ämnena på de nationella proven i årskurs 9.<br />

Enligt rektorn handlar resultaten på det nationella provet i årskurs 5 om att en del av<br />

eleverna råkat ut för flera lärarbyten och haft vikarier genom åren.. Lärarna förklarar<br />

vidare situationen med att det handlat om vissa klasser där kunskapsnivån rent generellt<br />

varit låg. Skolan har arbetat intensivt med extra hjälp till dessa elever. Det har<br />

också visat sig att några elever haft stora stödbehov. Lärarna hoppas att de olika stödinsatserna<br />

som satts igång ska hjälpa så många elever som möjligt att uppnå målen i<br />

årskurs 9.<br />

Tabell tre visar att kunskapsnivån hos eleverna i årskurs 9 på Södervångskolan under<br />

den senaste femårsperioden legat över snittet för <strong>kommun</strong>gruppen och riket.<br />

När det gäller relationen mellan de nationella proven och slutbetygen i årskurs 9 så<br />

överensstämmer resultaten i ämnena svenska och matematik men det finns en skillnad<br />

när det gäller ämnet engelska. Här har en högre andel elever fått lägre slutbetyg jämfört<br />

med provbetyget.<br />

1.2 Uppföljning och <strong>kommun</strong>ikation av kunskapsresultat<br />

Bedömningspunkter<br />

1.2.1 Lärarna följer fortlöpande upp elevernas kunskapsutveckling och resultat i alla<br />

ämnen i förhållande till styrdokumentens krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Enligt 2 kap. 6 § grundskoleförordningen finns för varje ämne en kursplan. I<br />

kursplanen anges de mål som undervisningen ska sträva mot, och de mål som<br />

eleverna ska ha uppnått efter det femte och det nionde skolåret. I kursplanerna<br />

för ämnena matematik, svenska och svenska som andraspråk anges även de mål<br />

som eleverna ska ha uppnått i slutet av det tredje skolåret. Enligt läroplanen för<br />

det obligatoriska skolväsendet m.m., Lpo 94, 2.7 Bedömning och betyg, ska läraren<br />

bl.a. utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling,<br />

muntligt och skriftligt redovisa detta för eleven och hemmen samt<br />

informera rektorn.<br />

På Södervångskolan följer lärarna upp elevernas kunskapsutveckling och resultat<br />

i ämnena engelska, matematik och svenska för sina elever i årskurs 5. Skolan<br />

saknar dokumentation över hur hög andel som nått målen i samtliga ämnen i


Skolinspektionen<br />

5 (14)<br />

årskurs 5. Nyligen har lärarna påbörjat att dokumentera resultaten i klasspärmar.<br />

Detta arbete anser skolan kommer att förbättra kunskaperna om vilka måluppfyllelser<br />

eleverna når i samtliga ämnen.<br />

Skolinspektionen bedömer att skolan måste säkerställa att lärarna följer upp och<br />

dokumenterar elevernas kunskapsutveckling i alla ämnen.<br />

1.2.2 Lärarna genomför utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala<br />

utveckling bäst kan stödjas.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.2.3 Lärarna upprättar en individuell utvecklingsplan i samband med utvecklingssamtalet.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Enligt 7 kap. 2 § grundskoleförordningen ska läraren vid utvecklingssamtalet i<br />

en skriftlig individuell utvecklingsplan ge omdömen om elevens kunskapsutveckling<br />

i relation till målen i varje ämne som eleven får undervisning i, och<br />

sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt<br />

utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna.<br />

De skriftliga omdömen som inspektörerna tagit del av visar att omdömen som<br />

delgivits om elevers kunskapsutveckling inte i tillräcklig grad relaterar till de<br />

nationella målen.<br />

Skolinspektionen bedömer att lärarna på Södervångskolan behöver utveckla de<br />

skriftliga omdömena så att det framkommer tydligt både för elever och också<br />

vårdnadshavare huruvida målen uppnåtts eller inte.<br />

1.3 Bedömning och betygssättning<br />

Bedömningspunkter


Skolinspektionen<br />

6 (14)<br />

1.3.1 Lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers<br />

kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.3.2 Vid bedömning och betygssättning utgår lärarna från de nationella målen i<br />

kursplanerna och från betygskriterierna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.3.3 Betyg sätts och utfärdas, skriftliga bedömningar ges och betygskatalog förs<br />

enligt grundskoleförordningens krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.4 Genomförande av utbildningen<br />

Bedömningspunkter<br />

1.4.1 Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans<br />

utbildning.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering


Skolinspektionen<br />

7 (14)<br />

1.4.2 Eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Enligt avsnitt 2.3 i läroplanen gällande elevernas ansvar och inflytande, ska läraren<br />

utgå från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sin inlärning<br />

och för sitt arbete i skolan, se till att alla elever oavsett kön och social och kulturell<br />

bakgrund får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens<br />

innehåll samt att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad.<br />

Av intervjuerna med eleverna på Södervångskolan framkommer det att elevernas<br />

möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet över<br />

undervisningens innehåll varierar och är beroende av vilken lärare eleven har.<br />

Skolinspektionen bedömer att Södervångsskolans arbete med att ge eleverna ett<br />

ökat inflytande och ansvartagande över det egna lärandet behöver förbättras.<br />

1.4.3 Eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att<br />

arbeta i demokratiska former.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.4.4 De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att stödja<br />

elevernas utveckling och lärande.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.4.5 Utbildningen i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och<br />

ligger till grund till fortsatt skolgång.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs


Skolinspektionen<br />

8 (14)<br />

Motivering<br />

1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov<br />

Bedömningspunkter<br />

1.5.1 Skolans undervisning anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter<br />

och tänkande.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.5.2 Särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.5.3 Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller<br />

författningarnas krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

2 Normer och värden<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans arbete för att påverka<br />

och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta<br />

dem komma till uttryck i vardaglig handling samt skolans arbete för att ge eleverna en<br />

trygg miljö.<br />

2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro<br />

Bedömningspunkter


Skolinspektionen<br />

9 (14)<br />

2.1.1 Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

2.1.2 Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

2.1.3 Skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med författningarna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn<br />

och elever upphörde att gälla den 1 januari 2009. Därefter gäller i stället 14 a kap.<br />

skollagen (1985:1100, ändrad genom 2008:571) och den nya diskrimineringslagen<br />

(2008:567). Detta innebär att skolorna från och med den 1 januari 2009 ska beakta<br />

bestämmelserna i två regelverk för att garantera samma materiella skydd mot<br />

diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det finns inget som<br />

hindrar att skolan för samman de planer som ska upprättas till ett dokument.<br />

Skolinspektionen har sedan den 1 januari endast tillsyn över arbetet mot kränkande<br />

behandling (14 a kap. skollagen).<br />

Södervångskolan har upprättat en likabehandlingsplan år 2008 som i huvudsak<br />

innehåller det som i den tidigare gällande lagstiftningen krävdes av en sådan<br />

plan. Det saknas dock en specifik redovisning av verksamhetens behov, utifrån<br />

en aktuell kartläggning, som utgångspunkt för vilka insatser som avses påbörjas<br />

och genomföras under det kommande året. Det saknas även en beskrivning av<br />

vilka åtgärder som ska vidtas om kränkningar sker mellan vuxen och elev samt<br />

beskrivning av hur händelser och åtgärder ska dokumenteras.<br />

Skolinspektionen bedömer att skolans plan mot kränkande behandling behöver<br />

kompletteras i ovan angivna hänseenden.


Skolinspektionen<br />

10 (14)<br />

3 Ledning och kvalitetsarbete<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för<br />

skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra<br />

kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt<br />

resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan.<br />

3.1 Tillgång till likvärdig utbildning<br />

Bedömningspunkter<br />

3.1.1 Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.1.2 Skolan erbjuder eleverna språkval, elevens val samt modersmålsundervisning i<br />

enlighet med författningarna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.1.3 Skolan anordnar undervisning i svenska som andraspråk i enlighet med<br />

författningarna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Av 2 kap. 15-16 §§ grundskoleförordningen framgår följande. Undervisning i<br />

svenska som andraspråk ska om det behövs bl.a. anordnas för elever som har ett<br />

annat språk än svenska som modersmål. Undervisning i svenska som andraspråk<br />

ska anordnas i stället för undervisning i svenska.<br />

På Södervångskolan får de elever som bedöms ha behov av ämnet svenska som<br />

andraspråk stöd i svenska vid några tillfällen i veckan av lärare från en central<br />

enhet i <strong>Vellinge</strong> <strong>kommun</strong>. Svenska som andraspråk betraktas inte som ett eget<br />

ämne som ska anordnas i stället för ämnet svenska.


Skolinspektionen<br />

11 (14)<br />

Skolinspektionen bedömer att skolan inte anordnar svenska som andraspråk så<br />

att det motsvarar kraven i förordningen och kursplanen för ämnet.<br />

3.1.4 Skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.1.5 Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan<br />

föranleda en obetydlig kostnad för eleverna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.2 Personalens utbildning<br />

Bedömningspunkter<br />

3.2.1 Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak<br />

bedriver.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.2.2 Rektor har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

.<br />

Motivering<br />

3.3 Rektors ansvar<br />

Bedömningspunkter


Skolinspektionen<br />

12 (14)<br />

3.3.1 Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare<br />

det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.3.2 Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.3.3 Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och<br />

skolbarnsomsorg iakttas.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.4 Kvalitetsarbete<br />

Bedömningspunkter<br />

3.4.1 Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp<br />

och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i<br />

åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Av läroplanen för det obligatoriska skolväsendet m.m., Lpo 94, 1 Skolans värdegrund<br />

och uppdrag, framgår bl.a. följande. Skolans verksamhet måste utvecklas<br />

så att den svarar mot uppställda mål. Huvudmannen har ett givet ansvar för att<br />

så sker. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionel-


Skolinspektionen<br />

13 (14)<br />

la ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att<br />

undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att<br />

nya metoder prövas och utvecklas. Vidare framgår av Lpo 94, 2.8 Rektors ansvar,<br />

att rektorn ansvarar för att en lokal arbetsplan upprättas samt för att skolans<br />

resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och<br />

till målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen. Rektorn har ansvaret för<br />

skolans resultat.<br />

På Södervångskolan följs inte kunskapsresultaten upp hos eleverna på individnivå<br />

i samtliga ämnen. På skolnivå saknas idag också en systematisk uppföljning<br />

och utvärdering av skolans kunskapsresultat i förhållande till de nationella<br />

målen i årskurs 5 i samtliga ämnen, elevinflytande samt normer och värden.<br />

Därmed saknas ett viktigt redskap för att genomföra förändringar av undervisningen<br />

i syfte att nå en ökad måluppfyllelse. I intervjun med rektorn framkommer<br />

att man på skolan organiserat om utvecklingsarbetet för att alla skall bli<br />

delaktiga i det systematiska kvalitetsarbetet. Rektorn medger att de olika grupperna<br />

behöver mer tid för att jobba ihop sig för att kvalitetsarbetet skall kunna<br />

bedrivas systematiskt.<br />

Skolinspektionen bedömer att rektorn behöver utveckla arbetet med att resultat<br />

följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen så att skolans utveckling<br />

främjas och en ökad måluppfyllelse nås.<br />

3.4.2 Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller<br />

förordningens krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Enligt 3 § förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska<br />

kvalitetsredovisningarna innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de<br />

nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka<br />

åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna<br />

ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens<br />

måluppfyllelse redovisas. Enligt 3 a § ska i kvalitetsredovisningen uppföljning<br />

och utvärdering av likabehandlingsplaner enligt 3 kap. 16 § diskrimineringslagen<br />

och planer mot kränkande behandling enligt 14 a kap. 8 § skollagen<br />

redovisas. Enligt 4 § förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet<br />

m.m. ska skolans kvalitetsredovisning utarbetas under medverkan av lärare,<br />

övrig personal och elever. Elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i<br />

arbetet med kvalitetsredovisning.<br />

Södervångskolan har upprättat en skriftlig kvalitetsredovisning. I kvalitetsredovisning<br />

dokumenteras kunskapsresultaten alltför begränsat. Uppföljning och


Skolinspektionen<br />

14 (14)<br />

utvärdering av kunskapsresultat i fler ämnen än engelska, matematik och<br />

svenska måste redovisas. Även resultaten i förhållande till andra väsentliga nationella<br />

mål behöver redovisas och analyseras och vid låg måluppfyllelse behöver<br />

förslag på åtgärder beskrivas. I kvalitetsredovisning redovisas inte någon<br />

uppföljning och utvärdering av skolans likabehandlingsplan. Kvalitetsredovisningen<br />

är inte heller i tillräckligt hög grad utarbetad under medverkan/deltagande<br />

av lärare, elever, vårdnadshavare och övrig personal. Det räcker<br />

inte med att skolan gör enkätundersökningar vartannat år.<br />

Skolinspektionen bedömer att Södervångskolans kvalitetsredovisning behöver<br />

utvecklas så att den på ett tydligare sätt främjar kvalitetsarbetet genom att ge en<br />

fylligare redovisning av skolans måluppfyllelse och mer konkret beskriva sambandet<br />

mellan mål, resultat och åtgärder för förbättring.<br />

2009-03-O5<br />

Lund<br />

Verica Stojanovic<br />

Lennart Hansson


Regelbunden tillsyn i <strong>Vellinge</strong> <strong>kommun</strong><br />

Tångvallaskolan<br />

Dnr 43-2008:437<br />

Regelbunden tillsyn i Tångvallaskolan<br />

Förskoleklass<br />

Grundskola årskurserna 19<br />

Inledning<br />

Skolinspektionen har granskat verksamheten i <strong>Vellinge</strong> <strong>kommun</strong> under våren 2009 och<br />

besökt Tångvallaskolan den 26 februari 2009. I slutet av denna <strong>rapport</strong> framgår vilka<br />

som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen.<br />

Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning<br />

och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens<br />

krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet.<br />

Information om den regelbundna tillsynen finns på <strong>Skolinspektionens</strong> webbplats<br />

(www.skolsinspektionen.se/Tillsyn).<br />

Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har <strong>kommun</strong>en<br />

och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen<br />

inom tre månader från dagen för <strong>Skolinspektionens</strong> beslut, dvs. senast<br />

den 10 augusti 2009.<br />

Denna skriftliga <strong>rapport</strong> kompletteras med muntlig åter<strong>rapport</strong>ering av de ansvariga<br />

inspektörerna.<br />

Underlag<br />

Underlaget för <strong>Skolinspektionens</strong> bedömning är dels dokument från <strong>kommun</strong>en och<br />

Tångvallaskolan dels den information som samlats in under besöket. I Tångvallaskolan<br />

intervjuades rektorn, lärare, annan personal och elever. Även annan information om<br />

<strong>kommun</strong>en och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns<br />

publicerad på annat sätt, har använts.<br />

Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i<br />

<strong>rapport</strong>en.<br />

Beskrivning av Tångvallaskolans Platschefsområde<br />

Tabell 1: Antal elever på Tångvallaskolan<br />

Tångvallaskolan<br />

Antal elever<br />

Förskoleklass 34<br />

Grundskola 377<br />

Obligatoriska särskolan integrerade elever 2<br />

Källa: Uppgifter från skolan den 11 mars 2009


Skolinspektionen<br />

2 (13)<br />

Tångvallaskolans platschefsområde omfattar förskola, förskoleklass, skolbarnsomsorg<br />

och grundskola årskurserna 1 – 9, fritidsgård och folkbibliotek och är beläget i Skanör i<br />

södra delen av <strong>Vellinge</strong> <strong>kommun</strong>. Bebyggelsen i upptagningsområdet består till största<br />

del av villor och kringliggande landsbyggd. Skolan bedrivs i två enheter, Falsterbogården<br />

och Tångvallaskolan. Falsterbogården är en äldre kringbyggd gård anpassad för att<br />

bedriva verksamhet för barn i åldern 5 år, förskoleklass, årskurs 1 samt skolbarnsomsorg.<br />

Verksamheten i Falsterbogården är åldersintegrerad. Tångvallaskolan är byggd år<br />

1979 och ombyggd 2002. I Tångvallaskolan bedrivs undervisning för årskurserna 2 – 9<br />

som är organiserad i åldershomogena grupper. Skolbarnsomsorg för barn i åldern 8 –<br />

12 år erbjuds i Tångvallaskolans lokaler.<br />

Skolledningen på Tångvallaskolan består av rektor/platschef och platschefsassistent. I<br />

skolans ledningsgrupp ingår förutom skolledningen personalrepresentanter från samtliga<br />

verksamheter i platschefsområdet samt fackliga representanter. Skolans verksamhet<br />

är organiserad i arbetslag och alla i arbetslagen är mentorer för ett antal elever.<br />

Verksamheten i skolbarnsomsorgen granskas på en <strong>kommun</strong>övergripande nivå och<br />

bedömningarna av verksamheten återfinns i en separat <strong>rapport</strong>. Detta gäller även förskoleverksamheten.


Skolinspektionen<br />

3 (13)<br />

Bedömningar<br />

Motiveringsrutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen<br />

bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en<br />

samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd.<br />

1 Kunskaper<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och<br />

arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i<br />

läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger eleverna att<br />

nå målen.<br />

1.1 Kunskapsresultat<br />

Tabell 2: Måluppfyllelse i årskurs 5<br />

Tångvallaskolan<br />

2004 2005 2006 2007 2008<br />

Andel (%) som nått målen i samtliga<br />

ämnen<br />

. . . . .<br />

Källa: Uppgifter från skolan den 11 mars 2009<br />

. = Uppgift saknas<br />

.. = Uppgift kan ej visas, då resultatuppgiften baseras på färre än 10 individer<br />

Tabell 3: Resultat för elever i årskurs 9<br />

Tångvallaskolan<br />

Samtliga<br />

skolor i<br />

<strong>kommun</strong>en 1<br />

Kommungrupp<br />

2 Riket 3<br />

2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008 2008<br />

Genomsnittligt<br />

meritvärde<br />

Andel (%) som nått<br />

målen i samtliga<br />

ämnen<br />

Andel (%) behöriga<br />

till nationellt program<br />

227,9 221,9 230,6 210,0 237,8 223,5 216,7 209,3<br />

96 93 96 82 81 84 79 77<br />

98 100 100 97 98 96 91 89<br />

Källa: Skolverkets statistik den 24 februari 2009<br />

1<br />

Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i <strong>kommun</strong>en<br />

2<br />

Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i <strong>kommun</strong>gruppen<br />

3<br />

Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket


Skolinspektionen<br />

4 (13)<br />

. = Uppgift saknas<br />

.. = Uppgift kan ej visas, då resultatuppgiften baseras på färre än 10 individer<br />

Kommentar och bedömning:<br />

Antalet elever som de statistiska uppgifterna är baserade på i Tångvallaskolan är relativt<br />

litet eftersom elevunderlaget utgör cirka 40 - 50 elever per årskurs. Detta innebära<br />

att osäkerheten i slutsatser och bedömningar som dras utifrån detta underlag blir stor. 4<br />

Därför kan endast vissa trender och konstaterande göras i denna <strong>rapport</strong>. Det är dock<br />

av vikt att skolan analyserar elevernas kunskapsresultat för att ytterligare förbättra<br />

elevernas måluppfyllelse samt uppmärksamma skillnaderna i pojkar och flickors resultat<br />

(se nedan).<br />

En sammanställning på andelen elever som nått målen i samtliga ämnen i årskurs 5 i<br />

Tångvallaskolan saknas vid inspektionstillfället. Däremot sammanställer skolan resultaten<br />

på de nationella ämnesproven i årskurs 5. Skolans resultatsammanställningar av<br />

de nationella ämnesproven i årskurs 5 under åren 2004 - 2008 visar att mellan 90 och 98<br />

procent av eleverna nått målen i svenska, engelska och matematik. Andelen elever som<br />

nått kravnivån på samtliga delprov på de nationella ämnesproven år 2008 är i engelska<br />

90 procent, i matematik 87 procent och i svenska 97 procent.<br />

I förhållande till övriga grundskolor i <strong>Vellinge</strong> <strong>kommun</strong> ligger Tångvallaskolans resultat<br />

högre när det gäller det genomsnittliga meritvärdet i årskurs 9. Det genomsnittliga<br />

meritvärdet år 2008 i Tångvallaskolan är 237,8 i jämförelse med <strong>Vellinge</strong> <strong>kommun</strong> 223,5<br />

och i riket 209,3. Under de senaste fem åren har det genomsnittliga meritvärdet på<br />

Tångvallaskolan varierat något mellan åren men legat någotsånär stabilt. Skolverkets<br />

statistik visar att flickorna under de senaste fem åren har genomgående högre genomsnittligt<br />

meritvärde än pojkarna, förutom år 2005 då pojkarna hade 27,6 poäng högre.<br />

År 2008 har flickorna 252,6 poäng i genomsnittligt meritvärde medan pojkarna har<br />

227,7, vilket gör en skillnad på 24,9 poäng. Skolledning och lärare har inte på ett djupare<br />

sätt reflekterat över denna skillnad och har inte heller någon förklaring till skillnaden.<br />

Under åren 2004 till år 2006 har andelen elever som nått målen i samtliga ämnen i<br />

årskurs 9 legat mellan cirka 93 och 96 procent (tabell 3). Medan det år 2007 och 2008 har<br />

legat på drygt 80 procent. Som tidigare nämnts, har skolan ett relativt litet elevunderlag<br />

vilket medför att fluktuationerna mellan åren kan variera stort. Skolinspektionen vill<br />

göra skolan uppmärksamma på att cirka 20 procent av eleverna inte nått målen i alla<br />

ämnen och skolan behöver följa upp och analysera resultaten för att pröva och utveckla<br />

nya metoder för att förbättra måluppfyllelsen för eleverna.<br />

4<br />

För mer information och detaljerade statistiska uppgifter om skolan hänvisas till Skolverkets skoldatablad.<br />

http://siris.skolverket.se/portal/page?_pageid=33,72261&_dad=portal&_schema=PORTAL


Skolinspektionen<br />

5 (13)<br />

Resultatet på de nationella ämnesproven i årskurs 9 i svenska, matematik och engelska<br />

överensstämmer i huvudsak med satta betyg. Vidare är 98,1 procent av eleverna i<br />

Tångvallaskolan behöriga till nationellt program år 2008, vilket är högre än andelen<br />

behöriga både i <strong>kommun</strong>en (96,4) och i riket (88,9).<br />

Skolverkets analysverktyg SALSA 5 visar att det genomsnittliga faktiska meritvärdet<br />

under de senaste sex åren varierat mellan att ligga över eller under det modellberäknade<br />

värdet. År 2008 ligger det tre procentenheter över det modellberäknade värdet medan<br />

det år 2007 låg 14 procentenheter under. Däremot när det gäller andelen elever<br />

som uppnått målen i alla ämnen ligger det faktiska värdet stadigt över det modellberäknade<br />

värdet utom år 2007 och 2008 då det är tre respektive nio procentenheter under.<br />

Det är viktigt att betona att det modellberäknade värdet enligt SALSA bör ses som<br />

ett diskussionsunderlag vid en analys av elevernas kunskapsutveckling och inte som<br />

reell fakta. Syftet är att stimulera till tankar om fler alternativa synsätt för att förklara<br />

och förstå skolors resultat och måluppfyllelse.<br />

1.2 Uppföljning och <strong>kommun</strong>ikation av kunskapsresultat<br />

Bedömningspunkter<br />

1.2.1 Lärarna följer fortlöpande upp elevernas kunskapsutveckling och resultat i alla<br />

ämnen i förhållande till styrdokumentens krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.2.2 Lärarna genomför utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala<br />

utveckling bäst kan stödjas.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

5<br />

Det modellberäknade värdet i SALSA tar hänsyn till olika bakgrundsfaktorer som föräldrars utbildningsnivå,<br />

andel elever med utländsk bakgrund och fördelningen pojkar/flickor i <strong>kommun</strong>ens skolor.


Skolinspektionen<br />

6 (13)<br />

1.2.3 Lärarna upprättar en individuell utvecklingsplan i samband med utvecklingssamtalet.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.3 Bedömning och betygssättning<br />

Bedömningspunkter<br />

1.3.1 Lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers<br />

kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.3.2 Vid bedömning och betygssättning utgår lärarna från de nationella målen i<br />

kursplanerna och från betygskriterierna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.3.3 Betyg sätts och utfärdas, skriftliga bedömningar ges och betygskatalog förs<br />

enligt grundskoleförordningens krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.4 Genomförande av utbildningen<br />

Bedömningspunkter<br />

1.4.1 Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans<br />

utbildning.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs


Skolinspektionen<br />

7 (13)<br />

1.4.2 Eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.4.3 Eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att<br />

arbeta i demokratiska former.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.4.4 De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att göra<br />

skolan till en god miljö för elevernas utveckling och lärande.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.4.5 Utbildningen i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och<br />

ligger till grund till fortsatt skolgång.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov<br />

Bedömningspunkter<br />

1.5.1 Skolans undervisning anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter<br />

och tänkande.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.5.2 Särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs


Skolinspektionen<br />

8 (13)<br />

1.5.3 Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller<br />

författningarnas krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

2 Normer och värden<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans arbete för att påverka<br />

och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta<br />

dem komma till uttryck i vardaglig handling samt skolans arbete för att ge eleverna en<br />

trygg miljö.<br />

2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro<br />

Bedömningspunkter<br />

2.1.1 Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

2.1.2 Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

2.1.3 Skolan har upprättat en plan mot kränkande behandling i enlighet med författningarna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn<br />

och elever upphörde att gälla den 1 januari 2009. Efter den 1 januari 2009 finns<br />

bestämmelserna på två håll, dels i 14 a kap. skollagen (kränkande behandling)<br />

dels i den nya diskrimineringslagen (diskriminering). De nya bestämmelserna<br />

innebär i sak inga större förändringar för skolornas arbete med att motverka<br />

diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Skolinspektionen<br />

har tillsyn över lagstiftningen i skollagen, alltså arbetet mot kränkande<br />

behandling. Av 14 a kap. 8 § skollagen ska huvudmannen se till att det inom<br />

varje särskild verksamhet och varje år upprättas en plan mot kränkande behand-


Skolinspektionen<br />

9 (13)<br />

ling med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra<br />

kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse<br />

för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det<br />

kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts<br />

ska tas in i efterföljande års plan. Vidare ska barn och elever vid den verksamhet<br />

för vilken planen gäller enligt 2 § förordningen om barns och elevers deltagande<br />

i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling medverka<br />

vid upprättandet, uppföljningen och översynen av planen mot kränkande behandling<br />

enligt 14 a kap. 8 §.<br />

När Skolinspektionen begärde in dokumentation från <strong>Vellinge</strong> <strong>kommun</strong> hösten<br />

2008, skickade Tångvallaskolan ett utkast till en likabehandlingsplan för platschefsområdet.<br />

Vid <strong>Skolinspektionens</strong> besök på skolan överlämnades en färdigställd<br />

plan. Likabehandlingsplanen för Tångvallaskolans Platschefsområde uppfyller<br />

i huvudsak kraven i lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande<br />

behandling av barn och elever. Dock har de insatser som ingår i likabehandlingsplanen<br />

mer karaktären av generella långsiktiga åtgärder än av konkreta<br />

tidsbestämda åtgärder för varje särskild verksamhet. Således saknas konkreta<br />

insatser i likabehandlingsplanen som avses påbörjas och genomföras under det<br />

kommande året för att ytterligare förbättra resultatet av värdegrundsarbetet.<br />

Vidare framkommer i intervjuerna med elevrepresentanterna att de inte har<br />

kännedom om likabehandlingsplanen och innehållet i denna.<br />

Skolinspektionen bedömer att kommande planer mot kränkande behandling<br />

behöver utvecklas genom att ange konkreta åtgärder som avses påbörjas eller<br />

genomföras under året utifrån aktuella kartläggningar, utöver de generella insatser<br />

som pågår kontinuerligt. Åtgärderna ska synliggöras för de olika verksamheterna,<br />

förskola, grundskola och skolbarnsomsorg, inom platschefsområdet.<br />

Likaså måste elevernas medverkan vid skolans årliga upprättande, uppföljning<br />

och översyn av planen mot kränkningar förbättras.<br />

3 Ledning och kvalitetsarbete<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för<br />

skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra<br />

kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt<br />

resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan.<br />

3.1 Tillgång till likvärdig utbildning<br />

Bedömningspunkter


Skolinspektionen<br />

10 (13)<br />

3.1.1 Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

3.1.2 Skolan erbjuder eleverna språkval, elevens val samt modersmålsundervisning i<br />

enlighet med författningarna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

3.1.3 Skolan anordnar undervisning i svenska som andraspråk i enlighet med<br />

författningarna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

3.1.4 Skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

3.1.5 Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan<br />

föranleda en obetydlig kostnad för eleverna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

3.2 Personalens utbildning<br />

Bedömningspunkter<br />

3.2.1 Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak<br />

bedriver.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs


Skolinspektionen<br />

11 (13)<br />

3.2.2 Rektorn har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

3.3 Rektors ansvar<br />

Bedömningspunkter<br />

3.3.1 Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare<br />

det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

3.3.2 Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

3.3.3 Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och<br />

skolbarnsomsorg iakttas.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

3.4 Kvalitetsarbete<br />

Bedömningspunkter<br />

3.4.1 Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp<br />

och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i<br />

åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering


Skolinspektionen<br />

12 (13)<br />

Enligt läroplanen för det obligatoriska skolväsendet m.m., Lpo 94, 2.8 Rektors<br />

ansvar, ansvarar rektorn för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande<br />

till de nationella målen. Detta kräver att undervisningsmålen ständigt<br />

prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas.<br />

Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel mellan skolans personal<br />

och elever och i nära kontakt med såväl hemmen som det omgivande samhället.<br />

Rektorn arbetar medvetet och aktivt för att verksamheten inriktas på att nå de<br />

nationella målen och för att utveckla utbildningen. Lärarna uppger att de kontinuerligt<br />

följer elevernas kunskapsutveckling i förhållande till de nationella målen<br />

i alla årskurser. I det systematiska kvalitetsarbetet har skolan en samlad bild<br />

av måluppfyllelsen i de högre årskurserna genom betygsresultaten. En samlad<br />

bild på skolnivå av elevernas kunskapsutveckling i de lägre årskurserna saknas<br />

dock.<br />

Skolinspektionen bedömer att det systematiska kvalitetsarbetet i detta hänseende<br />

behöver förbättras.<br />

3.4.2 Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller<br />

förordningens krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt 3 § förordningen om kvalitetsredovisningen inom skolväsendet m.m. ska<br />

kvalitetsredovisningen innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella<br />

målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka<br />

åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningen<br />

ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens<br />

måluppfyllelse redovisas. Kvalitetsredovisningen ska, enligt 4 § förordningen<br />

om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m., utarbetas under medverkan<br />

av lärare, övrig personal och elever.<br />

Kvalitetsredovisningen för Tångvallaskolans Platschefsområde för år 2007 är av<br />

god kvalitet och innehåller till största delen det förordningen kräver. Dock redovisas<br />

inte resultaten i några andra ämnen än svenska, matematik och engelska.<br />

Av granskat material och av intervjuerna framkommer att elever och vårdnadshavare<br />

svarar på en enkät som underlag för platschefsområdets kvalitetsredovisning.<br />

Elevrepresentanterna uppger emellertid i intervjuerna att de inte<br />

känner till resultatet från enkäten eller innehållet kvalitetsredovisningen. Lärarna<br />

är däremot i hög grad delaktiga i utarbetandet.<br />

Skolinspektionen bedömer att skolans kvalitetsredovisning behöver förbättras


Skolinspektionen<br />

13 (13)<br />

genom att ge en bild av elevernas kunskapsutveckling i fler ämnen än svenska,<br />

matematik och engelska. Skolan behöver eftersträva att elevernas medverkan i<br />

utarbetandet av och kännedom om kvalitetsredovisningen förbättras.<br />

2009-05-08 Lund<br />

Ebba Svartz<br />

Andrés Brink<br />

Lisa Lemmeke


Regelbunden tillsyn i <strong>Vellinge</strong> <strong>kommun</strong><br />

Västra Ingelstads skola<br />

Dnr 43-2008:437<br />

Regelbunden tillsyn i Västra Ingelstads skola<br />

Förskoleklass<br />

Grundskola årskurserna 1-9<br />

Inledning<br />

Skolinspektionen har granskat verksamheten i <strong>Vellinge</strong> <strong>kommun</strong> under våren 2009 och<br />

besökt Västra Ingelstads skola den 3 mars 2009. I slutet av denna <strong>rapport</strong> framgår vilka<br />

som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen.<br />

Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning<br />

och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens<br />

krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet.<br />

Information om den regelbundna tillsynen finns på <strong>Skolinspektionens</strong> webbplats<br />

(www.skolinspektionen.se/Tillsyn).<br />

Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har <strong>kommun</strong>en<br />

och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen<br />

inom tre månader från dagen för <strong>Skolinspektionens</strong> beslut, dvs. senast<br />

den 10 augusti 2009.<br />

Denna skriftliga <strong>rapport</strong> kompletteras med muntlig åter<strong>rapport</strong>ering av de ansvariga<br />

inspektörerna.<br />

Underlag<br />

Underlaget för <strong>Skolinspektionens</strong> bedömning är dels dokument från <strong>kommun</strong>en och<br />

Västra Ingelstads skola, dels den information som samlats in under besöket. I Västra<br />

Ingelstads skola intervjuades rektorn, lärare, annan personal och elever. Även annan<br />

information om <strong>kommun</strong>en och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem,<br />

eller som finns publicerad på annat sätt, har använts.<br />

Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i<br />

<strong>rapport</strong>en.<br />

Beskrivning av Västra Ingelstads skola<br />

Tabell 1: Antal elever på Västra Ingelstads skola<br />

Västra Ingelstads skola<br />

Antal elever<br />

Förskoleklass 49<br />

Grundskola 340<br />

Källa: Uppgifter från skolan 3 mars 2009


Skolinspektionen<br />

2 (17)<br />

Västra Ingelstads skola är belägen i Västra Ingelstad som ligger i den östra delen av<br />

<strong>Vellinge</strong> <strong>kommun</strong>, nära gränsen till Malmö. Skolans äldsta delar byggdes som byskola<br />

för ungefär hundra år sedan. I anslutning till skolan finns även en nyuppförd idrottshall<br />

samt ett kombinerat skol- och folkbibliotek med två heltidsanställda bibliotekarier.<br />

Skolan har strax under 400 elever, varav knappt hälften reser till skolan med skolskjuts<br />

från skolans upptagningsområde vilket utgörs av de omkringliggande byarna. Eleverna<br />

är organiserade årskursvis i förskoleklass till och med årskurs 9.<br />

Rektorn har personalansvar för cirka 95 medarbetare. En platschefsassistent har ansvar<br />

för administrativa uppgifter och viss personal. Lärarna är organiserade i tre arbetsenheter<br />

baserade på vilka årskurser de arbetar med.


Skolinspektionen<br />

3 (17)<br />

Bedömningar<br />

Motiveringsrutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen<br />

bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en<br />

samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd.<br />

1 Kunskaper<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och<br />

arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i<br />

läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger eleverna att<br />

nå målen.<br />

1.1 Kunskapsresultat<br />

Tabell 1: Måluppfyllelse i årskurs 5<br />

Västra Ingelstad<br />

2004 2005 2006 2007 2008<br />

Andel (%) som nått målen i<br />

samtliga ämnen<br />

98 98 100 100 98<br />

Källa: Uppgifter från skolan, 3 mars 2009.<br />

Tabell 2: Resultat på nationella ämnesprov i årskurs 5<br />

2007 2008<br />

Västra<br />

Ingelstad<br />

Riket<br />

Västra<br />

Ingelstad<br />

Riket<br />

Andel (%) elever<br />

som nått kravnivån<br />

på samtliga<br />

delprov på de<br />

nationella ämnesproven<br />

Engelska 97 85 92 87<br />

Matematik 100 72 97 73<br />

Svenska 100 71 97 72<br />

Källa: Uppgifter från skolan, 3 mars 2009. Uppgifter på riksnivå för variabeln nationella<br />

ämnesprov presenteras utifrån ett obundet slumpvis urval om 200 skolor, från<br />

vilka Skolverket samlar in uppgifter om måluppfyllelse på de nationella ämnesproven.


Skolinspektionen<br />

4 (17)<br />

Tabell 3: Resultat för elever i årskurs 9<br />

Västra Ingelstad<br />

Samtliga<br />

skolor i<br />

<strong>kommun</strong>en 1<br />

Kommungrupp<br />

2 Riket 3<br />

2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008 2008<br />

Genomsnittligt<br />

meritvärde<br />

Andel (%) som<br />

nått målen i<br />

samtliga ämnen<br />

210,4 210,3 201,0 205,5 208,1 223,5 216,7 209,3<br />

83 59 76 81 68 84 79 77<br />

Andel (%) behöriga<br />

till nationellt<br />

96 91 96 98 98 96 91 89<br />

program<br />

Källa: Skolverkets skoldatablad, 16 februari 2009.<br />

Kommentar och bedömning:<br />

Västra Ingelstads skola präglas av att en hög andel elever når målen i svenska, engelska<br />

och matematik. På de nationella ämnesproven i åk 9 har kring 90 procent nått kravnivån<br />

i de tre ämnena. Detta är en andel som ligger stabilt över tid. Däremot utmärker sig<br />

skolan negativt rörande elever som nått målen i alla ämnen, något som i synnerhet<br />

gäller för åren 2005 och 2008 med en anmärkningsvärt låg andel elever med slutbetyg i<br />

alla ämnen. Resultaten pekar på att skolan har tendenser till en så kallad ”treämnesskola”,<br />

det vill säga att undervisningens fokus i allt för hög grad riktas mot de tre behörighetsgivande<br />

ämnena.<br />

Skolan redovisar att nästan alla eleverna i åk 5 når målen i samtliga ämnen, över de<br />

senaste fem åren varierar andelen kring 95 procent av eleverna. Eleverna i åk 5 har<br />

även en hög måluppfyllelse på de nationella ämnesproven. Med tanke på den höga<br />

måluppfyllelse skolan redovisar för årskurs fem samt de goda resultaten i svenska,<br />

engelska och matematik i årskurs nio vill skolinspektionen peka på behovet av vidare<br />

analys och åtgärder för att öka alla elevers måluppfyllelse i samtliga ämnen.<br />

Skolverkets analysverktyg SALSA 4 visar att vad gäller andelen elever som uppnått<br />

målen i alla ämnen ligger det faktiska värdet under det modellberäknade värdet, med<br />

undantag för år 2004 och 2007 då det är fyra respektive fem procentenheter över. För år<br />

2005 och 2008 ligger det faktiska utfallet nitton respektive 15 procentenheter under det<br />

1<br />

Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i <strong>kommun</strong>en<br />

2<br />

Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i <strong>kommun</strong>gruppen<br />

3<br />

Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket<br />

4<br />

Det modellberäknade värdet i SALSA tar hänsyn till olika bakgrundsfaktorer som föräldrars utbildningsnivå,<br />

andel elever med utländsk bakgrund och fördelningen pojkar/flickor i <strong>kommun</strong>ens skolor.


Skolinspektionen<br />

5 (17)<br />

modellberäknade värdet. Här bör dock det ringa elevunderlaget beaktas. Det är viktigt<br />

att betona att det modellberäknade värdet enligt SALSA bör ses som ett diskussionsunderlag<br />

vid en analys av elevernas kunskapsutveckling och inte som reell fakta. Syftet<br />

är att stimulera till tankar om fler alternativa synsätt för att förklara och förstå skolors<br />

resultat och måluppfyllelse.<br />

1.2 Uppföljning och <strong>kommun</strong>ikation av kunskapsresultat<br />

Bedömningspunkter<br />

1.2.1 Lärarna följer fortlöpande upp elevernas kunskapsutveckling och resultat i alla<br />

ämnen i förhållande till styrdokumentens krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.2.2 Lärarna genomför utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala<br />

utveckling bäst kan stödjas.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.2.3 Lärarna upprättar en individuell utvecklingsplan i samband med utvecklingssamtalet.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt 7 kap.2 § grundskoleförordningen ska en skriftlig individuell utvecklingsplan<br />

upprättas i samband med utvecklingssamtal minst en gång per termin.<br />

Planen ska innehålla omdömen om elevens kunskapsutveckling i relation till<br />

målen i varje ämne som eleven får undervisning i, och sammanfatta vilka insatser<br />

som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som<br />

möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna.<br />

Individuella utvecklingsplaner upprättas i Västra Ingelstads skola för samtliga<br />

elever, som underlag för IUP används en <strong>kommun</strong>gemensam mall där elevernas


Skolinspektionen<br />

6 (17)<br />

sociala såväl som kunskapsmässiga utveckling bedöms. De skriftliga omdömen<br />

som ges i samband med de individuella utvecklingsplanerna följer en matris där<br />

samtliga ämnen ingår. Till viss del ger dessa en bild om eleven uppnått eller inte<br />

uppnått de nationella kursplanemålen. Omdömena innehåller dock även rikligt<br />

med beskrivningar av elevernas uppträdande, som saknar anknytning till kursplanemålen<br />

i enskilda ämnen.<br />

Skolinspektionen bedömer att de individuella utvecklingsplanerna behöver förbättras<br />

till sitt innehåll genom att de skriftliga omdömena renodlas i förhållande<br />

till elevernas kunskapsutveckling och måluppfyllelse i de enskilda ämnena.<br />

1.3 Bedömning och betygssättning<br />

Bedömningspunkter<br />

1.3.1 Lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers<br />

kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.3.2 Vid bedömning och betygssättning utgår lärarna från de nationella målen i<br />

kursplanerna och från betygskriterierna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.3.3 Betyg sätts och utfärdas, skriftliga bedömningar ges och betygskatalog förs<br />

enligt grundskoleförordningens krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

I 7 kap. 9 § grundskoleförordningen anges att för en elev som inte når upp till<br />

kursplanens mål i ett ämne i slutet av det nionde skolåret ska istället en skriftlig<br />

bedömning av elevens kunskaper i ämnet eller ämnesblocket ges. Av bedömningen<br />

kan också framgå de stödåtgärder som har vidtagits.


Skolinspektionen<br />

7 (17)<br />

Västra Ingelstads skola upprättar ett ”Omdöme” för elever som inte nått målen i<br />

slutet av det nionde skolåret. På denna bedömning markeras med kryss huruvida<br />

eleven har otillräckliga, godkända eller goda kunskaper inom några områden<br />

i ämnet. Vidare anges hur läraren bedömt elevens studiesociala färdigheter, som<br />

exempelvis ”närvaro, tider” eller ”social kompetens”, på en skala från ”dålig”<br />

till ”bra”.<br />

Skolinspektionen bedömer att denna typ av bedömning inte svarar mot förordningens<br />

krav på skriftlig bedömning då de kunskapsområden som bedöms inte i<br />

tillräckligt hög grad är kopplade till de nationella kursplanemålen. Utöver detta<br />

vill skolinspektionen inskärpa att studiesociala bedömningar inte är att betrakta<br />

som bedömningar av en elevs kunskaper i ett ämne och således inte ska ingå i en<br />

skriftlig bedömning.<br />

1.4 Genomförande av utbildningen<br />

Bedömningspunkter<br />

1.4.1 Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans<br />

utbildning.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

I såväl läroplanen som i de nationella kursplanerna anges mål att sträva mot. De<br />

visar på inriktningen och därmed önskad kvalitetsutveckling i skolan. Mål att<br />

sträva mot ska styra undervisningen och prägla allt arbete på skolan. Skolorna<br />

måste därmed med dessa som underlag diskutera och ta ställning till hur verksamheten<br />

ska organiseras och bedrivas för att ge eleverna förutsättningar att<br />

utveckla de kunskapskvaliteter som utrycks i dessa mål.<br />

I intervjuer med elever i de äldre årskurserna framkom att mål att uppnå präglade<br />

mycket av undervisningen. De två lärarintervjuerna gav vid handen att mål<br />

att uppnå dominerade de individuella utvecklingsplanerna samt att lärarna såg<br />

på mål att uppnå som det centrala i undervisningen. Samtidigt menade de intervjuade<br />

lärarna att mål att sträva mot och mål att uppnå båda genomsyrade undervisningen.<br />

Skolinspektionen bedömer, med tanke på de motstridiga uppgifter som framkom,<br />

att skolan behöver säkerställa att läroplanens och kursplanernas mål att<br />

sträva mot styr undervisningens planering och genomförande. Vidare behöver<br />

skolan tydliggöra för eleverna den roll mål att sträva moten har i utbildningen.


Skolinspektionen<br />

8 (17)<br />

1.4.2 Eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt 4 kap. 2 § skollagen ska eleverna ha inflytande över hur deras utbildning<br />

utformas. I läroplanen anges att skolan ska sträva efter att varje elev successivt<br />

utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan.<br />

Vidare föreskriver läroplanen att läraren tillsammans med eleverna ska planera<br />

och utvärdera undervisningen. Detta för att förbereda eleverna för delaktighet<br />

och medansvar samt för de rättigheter och skyldigheter som präglar ett demokratiskt<br />

samhälle. Rektorn har ett särskilt ansvar för att skolans arbetsformer<br />

utvecklas så att ett aktivt elevinflytande gynnas. En central del i elevers utövande<br />

av inflytande är en medvetenhet om vilket inflytande de faktiskt har över sin<br />

undervisning. Det är skolans skyldighet att göra eleverna medvetna om detta<br />

I skolans lägre årskurser har eleverna i första hand inflytande över sitt lärande<br />

genom att de påverkar undervisningens innehåll. I de högre årskurserna är bilden<br />

den motsatta, där har eleverna litet inflytande över undervisningens innehåll<br />

och planering men däremot större inflytande över arbets- och redovisningsformer.<br />

Bilden av vilken grad av elevinflytande som råder på skolan skiljer sig<br />

något mellan de olika intervjugrupperna. Eleverna menade att de i princip helt<br />

saknade inflytande över såväl planering som innehåll. De intervjuade lärarna<br />

gav vissa exempel på hur eleverna påverkade innehållet och konstaterade att<br />

eleverna stundtals inte tycktes medvetna om att de utövade visst inflytande över<br />

undervisningens innehåll.<br />

Skolinspektionen bedömer att Västra Ingelstads skola behöver utveckla sina<br />

arbetsformer så att alla elever i takt med ålder och mognad får ett allt större inflytande<br />

över undervisningen.<br />

1.4.3 Eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att<br />

arbeta i demokratiska former.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering


Skolinspektionen<br />

9 (17)<br />

1.4.4 De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att göra<br />

skolan till en god miljö för elevernas utveckling och lärande.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.4.5 Utbildningen i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och<br />

ligger till grund till fortsatt skolgång.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov<br />

Bedömningspunkter<br />

1.5.1 Skolans undervisning anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter<br />

och tänkande.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.5.2 Särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering


Skolinspektionen<br />

10 (17)<br />

1.5.3 Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller<br />

författningarnas krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

2 Normer och värden<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans arbete för att påverka<br />

och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta<br />

dem komma till uttryck i vardaglig handling samt skolans arbete för att ge eleverna en<br />

trygg miljö.<br />

2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro<br />

Bedömningspunkter<br />

2.1.1 Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt läroplanen för grundskolan skall skolan sträva efter att vara en levande<br />

social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära. Ingen skall i skolan<br />

utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller<br />

annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder eller för annan<br />

kränkande behandling.<br />

När det gäller frågan om Västra Ingelstads skola utgör en trygg miljö inriktad på<br />

lärande och som är fri från kränkande behandling har vid inspektionen framkommit<br />

uppgifter som inte är helt samstämmiga. Vid intervjuerna under <strong>Skolinspektionens</strong><br />

besök har både lärare och elever betonat att eleverna i grundskolan<br />

upplever trygghet samt att lärare och personal på skolan har god kännedom om<br />

vad som försiggår även utanför lektionssalarna. Däremot har det på annat sätt<br />

framkommit att det i en förskoleklass förekommer kränkningar av barn samt att<br />

personal har använt otillåtna disciplinära åtgärder mot barn som i sig är kränkande.<br />

I ett uppföljande samtal med rektorn framkommer att rektorn var medveten<br />

om den otrygga situationen samt om att barn kränkt varandra verbalt.<br />

Mot detta har skolan vidtagit åtgärder. Däremot sade sig rektor inte vara medveten<br />

om att personal vid skolan använt otillåtna disciplinära åtgärder.


Skolinspektionen<br />

11 (17)<br />

Skolinspektionen bedömer att skolan behöver fortsätta att utveckla sitt arbete<br />

mot alla former av kränkande behandling. Utgångspunkten i detta arbete måste<br />

vara att inga kränkningar tolereras, varken från elever eller vuxna.<br />

2.1.2 Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

2.1.3 Skolan har upprättat en plan mot kränkande behandling i enlighet med författningarna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn<br />

och elever upphörde att gälla den 1 januari 2009. Därefter gäller i stället 14 a kap.<br />

skollagen (1995:1100, ändrad genom 2008:571) och den nya diskrimineringslagen<br />

(2008:567). Detta innebär att skolorna från och med den 1 januari 2009 ska beakta<br />

bestämmelserna i två regelverk för att garantera samma materiella skydd mot<br />

diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. De nya bestämmelserna<br />

innebär dock i sak inga större förändringar. Det finns inget som hindrar att skolan<br />

för samman de planer som ska upprättas till ett dokument. Skolinspektionen<br />

har sedan den 1 januari endast tillsyn över arbetet mot kränkande behandling<br />

(14 a kap. skollagen).<br />

Enligt 14 a kap. 8 § skollagen ska huvudmannen se till att det varje år upprättas<br />

en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra<br />

kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse<br />

för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under<br />

det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har<br />

genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Planen ska enligt skollagen upprättas,<br />

följas upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna vid den<br />

verksamhet för vilken planen gäller. Utformningen och omfattningen av barnens<br />

eller elevernas deltagande ska enligt 2 § förordning om barns och elevers deltagande<br />

i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling anpassas<br />

efter deras ålder och mognad.<br />

Västra Ingelstads platschefsområde har en gemensam likabehandlingsplan, daterad<br />

2 oktober 2007. Planen innehåller beskrivningar av hur det förebyggande<br />

arbetet ska bedrivas samt rutiner för hantering och dokumentation av skolans


Skolinspektionen<br />

12 (17)<br />

arbete vid enstaka eller återkommande kränkningar. Däremot saknas såväl kartläggning<br />

som tidssatta åtgärder som hör samman med den konkreta verksamheten.<br />

I planen saknas även en redovisning om förbudet för vuxna i verksamheten<br />

att kränka barn och elever samt rutiner för insatser om detta sker. Vid intervjun<br />

med rektorn framkommer att han upprättat en matris med såväl riskbedömningar<br />

som tidssatta åtgärder. Skolinspektionen bedömer att denna bör föras in<br />

skolans plan mot kränkande behandling.<br />

Skolinspektionen bedömer att skolans plan mot kränkande behandling endast i<br />

vissa delar uppfyller kraven i 14 a kap. 8 § skollagen. Planen saknar konkreta<br />

tidsbestämda åtgärder som en följd av en aktuell kartläggning av verksamhetens<br />

behov. Detta behöver åtgärdas. Arbetet med en ny plan behöver också bygga på<br />

ett större deltagande av barn och elever än vad som skett vid arbetet med den<br />

nuvarande likabehandlingsplanen.<br />

3 Ledning och kvalitetsarbete<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för<br />

skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra<br />

kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt<br />

resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan.<br />

3.1 Tillgång till likvärdig utbildning<br />

Bedömningspunkter<br />

3.1.1 Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.1.2 Skolan erbjuder eleverna språkval, elevens val samt modersmålsundervisning i<br />

enlighet med författningarna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

I 2 kap. 19-20 §§ grundskoleförordningen anges att det inom elevens val ska<br />

bedrivas undervisning som syftar till att fördjupa eller bredda elevens kunskaper<br />

i ett eller flera ämnen samt att undervisningen ska vara förenlig med målen i<br />

de nationella kursplanerna.


Skolinspektionen<br />

13 (17)<br />

På Västra Ingelstads skola saknas elevens val, däremot har skolan schemalagd<br />

tid i något man kallar fördjupning. I intervjuer med elever såväl som med lärare<br />

framkommer att denna fördjupning i första hand ägnades åt läxläsning och repetition<br />

av tidigare bedriven undervisning.<br />

Skolinspektionen bedömer att skolan behöver anordna elevens val i enlighet<br />

med grundskoleförordningens krav.<br />

3.1.3 Skolan anordnar undervisning i svenska som andraspråk i enlighet med<br />

författningarna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Av 2 kap. 15-16 §§ grundskoleförordningen framgår att undervisning i svenska<br />

som andraspråk ska anordnas om det behövs, för elever med ett annat modersmål<br />

än svenska. Undervisningen ska anordnas i stället för undervisning i svenska<br />

och ska följa kursplanen för ämnet.<br />

På Västra Ingelstads skola får de elever som bedöms ha behov av ämnet svenska<br />

som andraspråk stöd i ämnet vid några tillfällen i veckan av lärare från en central<br />

enhet i <strong>Vellinge</strong> <strong>kommun</strong>. Svenska som andraspråk betraktas inte som ett<br />

eget ämne som ska anordnas i stället för ämnet svenska.<br />

Skolinspektionen bedömer att skolan behöver anordna svenska som andraspråk<br />

så att det motsvarar kraven i förordningen och kursplanen för ämnet.<br />

3.1.4 Skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.1.5 Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan<br />

föranleda en obetydlig kostnad för eleverna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering


Skolinspektionen<br />

14 (17)<br />

3.2 Personalens utbildning<br />

Bedömningspunkter<br />

3.2.1 Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak<br />

bedriver.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.2.2 Rektorn har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.3 Rektors ansvar<br />

Bedömningspunkter<br />

3.3.1 Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare<br />

det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.3.2 Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.3.3 Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och<br />

skolbarnsomsorg iakttas.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs


Skolinspektionen<br />

15 (17)<br />

X<br />

Motivering<br />

3.4 Kvalitetsarbete<br />

Bedömningspunkter<br />

3.4.1 Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp<br />

och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i<br />

åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt avsnitt 1 i läroplanen måste skolans verksamhet utvecklas så att den svarar<br />

mot uppställda mål. Huvudmannen har ett givet ansvar för att så sker. Den<br />

dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är<br />

förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att undervisningsmålen<br />

ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder<br />

prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel mellan<br />

skolans personal och elever och i nära kontakt med såväl hemmen som med<br />

det omgivande samhället. Enligt läroplanens avsnitt 2.8 har rektorn som pedagogisk<br />

ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan det övergripande<br />

ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen.<br />

Rektorn ansvarar för att en lokal arbetsplan upprättas samt för att skolans resultat<br />

följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och till målen i<br />

skolplanen och den lokala arbetsplanen. Rektorn har ansvaret för skolans resultat.<br />

Ett systematiskt arbete för att samla in och ta till vara resultaten av skolans arbete<br />

genomförs inte på Västra Ingelstads skola. De enskilda lärarnas arbete dokumenteras<br />

och följs upp på klass- och ämnesnivå men en sådan genomgripande<br />

dokumentation och uppföljning saknas på skolnivå.<br />

Skolinspektionen bedömer att Västra Ingelstads skola behöver lägga ytterligare<br />

kraft på att följa upp och utvärdera resultaten i förhållande till de nationella<br />

målen på skolnivå, till exempel i förhållande till elevinflytande och andra viktiga<br />

nationella mål. Skolan behöver också, i högre grad än vad som görs i dag, kritiskt<br />

analysera och bedöma sina resultat i förhållande till de nationella målen<br />

och utifrån dessa analyser identifiera relevanta förbättringsåtgärder.


Skolinspektionen<br />

16 (17)<br />

3.4.2 Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller<br />

förordningens krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet ska arbetet med<br />

kvalitetsredovisning främja skolornas kvalitetsarbete och därigenom bidra till<br />

att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningarna syftar<br />

även till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse.<br />

Kvalitetsredovisningarna ska innehålla en bedömning av i vilken utsträckning<br />

de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för<br />

vilka åtgärder <strong>kommun</strong>en respektive skolan, förskolan eller fritidshemmet avser<br />

att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna ska verksamhetens<br />

förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas.<br />

Skolans kvalitetsredovisning ska utarbetas under medverkan av lärare, övrig<br />

personal och elever. Elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet<br />

med kvalitetsredovisning.<br />

Västra Ingelstads skola upprättar årligen en kvalitetsredovisning som omfattar<br />

verksamheten i förskoleklass, grundskola och fritidshem. I denna ingår beskrivningar<br />

av den bedrivna verksamheten, nya mål för verksamheten och vissa åtgärder<br />

för att nå de uppsatta målen såväl som en ökad måluppfyllelse. Redovisningen<br />

präglas dock av att beskrivning och utvärdering i stor utsträckning flyter<br />

samman vilket gör det svårt att avgöra i vilken utsträckning tidigare åtgärder<br />

lett till ökad måluppfyllelse. En samlad redovisning av resultat i form av exempelvis<br />

meritvärde eller måluppfyllelse i åk 5 saknas helt. Av kvalitetsredovisningen<br />

är det svårt att utläsa i vilka ämnen skolan lyckas bra eller mindre bra<br />

med elevernas måluppfyllelse samt vilka åtgärder man avsett att vidtaga för att<br />

öka måluppfyllelsen.<br />

Vidare ges ett stort utrymme till beskrivningar av skolans värdegrundsarbete<br />

medan beskrivningar av hur skolan knyter sitt arbete till de nationella målen<br />

saknas. Trots att redovisningen har sin tyngdpunkt i beskrivningar av den sociala<br />

situationen på skolan saknas en redovisning av hur eleverna upplever sin<br />

situation. Av redovisningen framgår inte heller om eleverna varit delaktiga i<br />

utarbetandet av dokumentet.<br />

Skolinspektionen bedömer att Västra Ingelstads skola i sin kvalitetsredovisning i<br />

högre grad behöver analysera och bedöma verksamhetens resultat i förhållande<br />

till de nationella målen och i de fall måluppfyllelsen är låg, föreslå konkreta åtgärder<br />

som syftar till att höja måluppfyllelsen. Redovisningen behöver också<br />

innehålla fler resultatmått på elevernas kunskapsutveckling än i dag. Eleverna<br />

måste vidare ta mer aktiv del i utarbetandet av kvalitetsredovisningen och deras


Skolinspektionen<br />

17 (17)<br />

föräldrar måste ges möjlighet att delta.<br />

2009-05-08. Lund<br />

Andrés Brink<br />

Martin Järnek


Regelbunden tillsyn i <strong>Vellinge</strong> <strong>kommun</strong><br />

Sundsgymnasiet<br />

Dnr 43:2008-437<br />

Regelbunden tillsyn i Sundsgymnasiet<br />

Gymnasieskola<br />

Inledning<br />

Skolinspektionen har granskat verksamheten i <strong>Vellinge</strong> <strong>kommun</strong> och besökt Sundsgymnasiet<br />

den 3 mars 2009. I slutet av denna <strong>rapport</strong> framgår vilka som varit ansvariga<br />

för den regelbundna tillsynen.<br />

Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning<br />

och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens<br />

krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet.<br />

Information om den regelbundna tillsynen finns i separata material och på<br />

<strong>Skolinspektionens</strong> webbplats (www.skolinspektionen.se/Tillsyn).<br />

På de punkter där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har huvudmannen och<br />

rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen<br />

inom tre månader från dagen för <strong>Skolinspektionens</strong> beslut, dvs. senast den<br />

8 augusti 2009.<br />

Denna skriftliga <strong>rapport</strong> kompletteras med muntlig åter<strong>rapport</strong>ering av de ansvariga<br />

inspektörerna.<br />

Underlag<br />

Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från <strong>kommun</strong>en och<br />

Sundsgymnasiet, dels den information som samlats in under besöket. I Sundsgymnasiet<br />

intervjuades rektorn, lärare, annan personal och elever. Även annan information om<br />

<strong>kommun</strong>en och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns<br />

publicerad på annat sätt, har använts.<br />

Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i<br />

<strong>rapport</strong>en.<br />

Tabell 1: Antal elever på Sundsgymnasiet<br />

Skolan/verksamheten<br />

Beskrivning av skolan/rektorsområdet<br />

Antal elever<br />

Gymnasieskola 867<br />

Källa: Skolverkets statistik<br />

Sundsgymnasiet omfattar gymnasieskola, vuxenutbildning, särvux och svenska för<br />

invandrare, SFI. Verksamheterna leds av en platschef, tillika rektor, som även ansvarar<br />

för <strong>Vellinge</strong> folkbibliotek. Platschefen/rektorn biträds av en verksamhetsassistent och<br />

av en ledningsgrupp bestående av fem program-/verksamhetsansvariga personer, omfattande<br />

3,6 heltidstjänster.


Skolinspektionen<br />

2 (16)<br />

Gymnasieskolan erbjuder sju nationella program: barn- och fritidsprogrammet, estetiska<br />

programmet, medieprogrammet, naturvetenskapsprogrammet, omvårdnadsprogrammet,<br />

samhällsvetenskapsprogrammet, tekniska programmet, idrottsprogrammet<br />

samt individuella program. <strong>Vellinge</strong> <strong>kommun</strong> samverkar med Trelleborg och Svedala i<br />

programutbudet. Teknikprogrammet bedrivs i <strong>Vellinge</strong> tillsammans med Trelleborg<br />

och Svedala som Teknikcollege, som tillsammans med industrin i regionen utvecklar<br />

utbildningar utifrån de krav industrin ställer. Basen för Teknikcollege är de nationella<br />

Industri- och Teknikprogrammen.<br />

Denna <strong>rapport</strong> omfattar endast gymnasieskolan och vuxenutbildningen behandlas i en<br />

separat <strong>rapport</strong>.<br />

1 Kunskaper<br />

Bedömningar<br />

Inom detta granskningsområde behandlas skolans kunskapsresultat och arbetet för att<br />

varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner.<br />

Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger för att eleverna ska nå målen.<br />

1.1 Kunskapsresultat<br />

Inom detta bedömningsområde har granskats:<br />

<br />

om eleverna tillägnar sig kunskaper i enlighet med läroplanens mål, programmålen<br />

och kursplanernas mål.<br />

Tabell 2: Resultatmått för elever som fick slutbetyg respektive läsår<br />

Barn- och fritidsprogrammet<br />

(BF)<br />

Genomsnittlig betygspoäng<br />

Andel (%) med grundläggande<br />

behörighet till<br />

universitets- och högskolestudier<br />

Sundsgymnasiet<br />

Kommungrupp<br />

Riket<br />

Fristående<br />

skolor<br />

Kommunala<br />

skolor<br />

2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008 2008<br />

12,7 12,9 11,4 13,8 13,1 12,7 14,4 12,7<br />

.. 88 .. 93 86,4 83 93 84<br />

1<br />

Uppgifter baserade på samtliga <strong>kommun</strong>ala skolor i <strong>kommun</strong>gruppen


Skolinspektionen<br />

3 (16)<br />

Estetiska programmet<br />

(ES)<br />

Genomsnittlig betygspoäng<br />

Andel (%) med grundläggande<br />

behörighet till<br />

universitets- och högskolestudier<br />

13,7 15 15 15,3 14,9 14,6 15,1 14,9<br />

70 94 100 95 94 88 91 91<br />

Medieprogrammet<br />

(MP)<br />

Genomsnittlig betygspoäng<br />

Andel (%) med grundläggande<br />

behörighet till<br />

universitets- och högskolestudier<br />

Naturvetenskapsprogrammet<br />

(NV)<br />

Genomsnittlig betygspoäng<br />

Andel (%) med grundläggande<br />

behörighet till<br />

universitets- och högskolestudier<br />

Samhällsvetenskapsprogrammet<br />

(SP)<br />

Genomsnittlig betygspoäng<br />

Andel (%) med grundläggande<br />

behörighet till<br />

universitets- och högskolestudier<br />

Teknikprogrammet<br />

(TE)<br />

Genomsnittlig betygspoäng<br />

Andel (%) med grundläggande<br />

behörighet till<br />

universitets- och högskolestudier<br />

Totalt<br />

13,8 13,5 14,5 13,6 14,2 13,2 13,2 13,5<br />

95 81 95 86 100 85 84 87<br />

16,6 15,8 16,4 15,8 15,3 15,9 16,6 16,2<br />

100 98 100 98 94 94 95 96<br />

14,9 14,1 14,9 14,3 14,9 14,5 15,1 14,7<br />

88 81 93 86 93 93 91 92<br />

14,1 14 15 13,3 13,4 14,0 13,7 14,0<br />

90 100 92 85 83 83 89 90


Skolinspektionen<br />

4 (16)<br />

Genomsnittlig betygspoäng<br />

14,9 14,3 15 14,4 14,5 14,7 14,2 14,0<br />

Andel (%) med grundläggande<br />

behörighet till<br />

universitets- och högskolestudier<br />

. . 90 87 89 88 88 89<br />

Källa: Skolverkets officiella statistik<br />

. = Uppgift saknas<br />

.. = Uppgift kan ej visas, då resultatuppgiften baseras på färre än 10 individer<br />

Tabell 29: Andel (%) nybörjare som efter ett år bytt från IV till annat program<br />

Sundsgymnasiet<br />

Riket<br />

2004 2005 2006 2007 2008 2008<br />

Andel (%) nybörjare som bytt från<br />

IV till annat program<br />

. . 88 88 67 36<br />

Källa: Skolverkets officiella statistik<br />

. = Uppgift saknas<br />

.. = Uppgift kan ej visas, då resultatuppgiften baseras på färre än 10 individer<br />

Kommentar och bedömning:<br />

Eleverna i gymnasieskolan i Sundsgymnasiet når kunskaper som ligger i nivå med eller<br />

strax över riksgenomsnittet. Andelen elever från barn- och fritidsprogrammet, estetiska<br />

programmet, mediaprogrammet samt samhällsvetenskapsprogrammet med grundläggande<br />

behörighet till universitet och högskolor och den genomsnittliga betygspoängen<br />

har stigit något sedan föregående år men ligger något lägre i jämförelse med 2007, dock<br />

ligger alltjämt den genomsnittliga betygspoängen från samtliga nationella program<br />

över riksgenomsnittet.<br />

Andelen elever som efter ett år bytt från individuellt program till nationellt program<br />

uppgick år 2008 till 67 procent, vilket är en avsevärt högre andel än i riket i genomsnitt.<br />

Andelen elever som fullföljt sin utbildning inom fyra år och fått slutbetyg har ökat från<br />

85 procent år 2007 till 89 procent år 2008.


Skolinspektionen<br />

5 (16)<br />

1.2 Uppföljning och <strong>kommun</strong>ikation av kunskapsresultat<br />

Bedömningspunkter<br />

1.2.1 Lärarna följer fortlöpande upp elevernas kunskapsutveckling och resultat i alla<br />

kurser/ämnesområden i förhållande till styrdokumentens krav.<br />

Skolform<br />

Gymnasieskola<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.2.2 Varje elev ges minst en gång per termin ett utvecklingssamtal där man med den<br />

individuella studieplanen som grund ger en samlad information om elevens kunskapsutveckling<br />

och studiesituation/skolsituation.<br />

Skolform<br />

Gymnasieskola<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.3 Bedömning och betygssättning<br />

Bedömningspunkter<br />

1.3.1 Lärarna använder resultaten från de nationella kursproven för att bedöma elevers<br />

kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning.<br />

Skolform<br />

Gymnasieskola<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.3.2 Lärarna utgår vid bedömning och betygssättning från de nationella målen i<br />

kursplanerna och från betygskriterierna.<br />

Skolform<br />

Gymnasieskola<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs


Skolinspektionen<br />

6 (16)<br />

Motivering<br />

1.3.3 Betyg sätts och utfärdas, intyg och studieomdömen utfärdas samt betygskatalog<br />

förs enligt författningarnas krav.<br />

Skolform<br />

Gymnasieskola<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.4 Genomförande av utbildningen<br />

Bedömningspunkter<br />

1.4.1 Läroplanens strävansmål, programmålen och kursplanernas mål anger inriktningen<br />

för skolans utbildning.<br />

Skolform<br />

Gymnasieskola<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.4.2 Eleverna har inflytande över hur deras utbildning utformas och ges möjlighet att<br />

kunna påverka, vara delaktiga och ta ansvar.<br />

Skolform<br />

Gymnasieskola<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Enligt skollagen ska eleverna ha inflytande över hur deras utbildning utformas<br />

och enligt läroplanen ska läraren se till att alla elever oberoende av social bakgrund<br />

och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,<br />

sexuell läggning eller funktionshinder får ett verkligt inflytande på arbetssätt,<br />

arbetsformer och undervisningens innehåll. Enligt läroplanen har rektorn ett<br />

särskilt ansvar för att skolans arbetsformer utvecklas så att ett aktivt elevinflytande<br />

gynnas.<br />

Eleverna i Sundsgymnasiet tränas i representativa demokratiska beslutsformer<br />

genom klassråd, elevråd och andra råd men genomförda intervjuer visar att det


Skolinspektionen<br />

7 (16)<br />

representativa elevinflytandet kan utvecklas. Elevrådets arbete är okänt för flertalet<br />

av de intervjuade eleverna. Elevernas inflytande i den dagliga undervisningen<br />

och i den enskilda kursen varierar mellan olika lärare. Intervjuerna visar<br />

att eleverna ofta ges ett inflytande över planering av provtillfällen och redovisningstillfällen<br />

och i viss mån över arbetssätt och arbetsformer. Inflytande över<br />

kursens innehåll fungerar väl hos en del lärare och i en del kurser men det är<br />

också vanligt att läraren presenterar en färdig planering vid kursstart. I flertalet<br />

kurser deltar eleverna endast i begränsad omfattning vid planeringen av kursen.<br />

Skolinspektionen vill understryka vikten av att lärare ihärdigt försöker förmå<br />

alla elever att utöva ett inflytande, i syfte bland annat att öka måluppfyllelsen i<br />

förhållande till skolans demokratiuppdrag.<br />

Skolinspektionen bedömer att skolan behöver förbättra elevernas möjligheter att<br />

tränas i representativa demokratiska beslutsformer. Skolinspektionen bedömer<br />

vidare att skolan behöver utveckla elevernas inflytande så att lärarna planerar<br />

undervisningen tillsammans med eleverna och att eleverna genom denna planering<br />

ges ett verkligt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och innehåll i undervisningen.<br />

Enligt 4 kap. 5-10 §§ ska det vid varje gymnasieskola finnas en skolkonferens.<br />

Skolkonferensen är ett organ för att behandla vissa frågor som är av stor betydelse<br />

för eleverna samt för informationsutbyte, samråd och gemensamma diskussioner<br />

mellan rektor, personal och elever. Rektor eller den ledamot som rektor<br />

utser är ordförande för skolkonferensen. Skolkonferensen består i övrigt dels<br />

av företrädare för lärare och annan skolpersonal, dels av företrädare för eleverna.<br />

De båda grupperna ska ha lika många representanter. För varje ledamot ska<br />

det finnas en ersättare. Om undervisningen bedrivs i samverkan med den <strong>kommun</strong>ala<br />

vuxenutbildningen, får representanter för skolpersonal och elever från<br />

den utbildningen ingå i motsvarande proportioner. Skolkonferensen ska, i den<br />

utsträckning styrelsen för utbildningen bestämmer, besluta i frågor som annars<br />

hör till rektors beslutsområden men där beslutanderätten inte i författning har<br />

lagts på rektor. Beslutanderätten bör i första hand avse principer och riktlinjer<br />

för hanteringen av frågorna. Skolkonferensen är beslutför när rektor eller rektors<br />

ersättare och minst hälften av övriga ledamöter är närvarande. Av de övriga<br />

ledamöterna ska det vara lika många representanter från varje grupp.<br />

I Sundsgymnasiet finns ett enligt rektorn mycket välfungerande verksamhetsråd,<br />

bestående av rektorn, elevrepresentanter från gymnasieskolan och vuxenutbildningen,<br />

personalrepresentanter, föräldrarepresentanter och politiker.<br />

Verksamhetsråd finns även i <strong>kommun</strong>ens grundskolor. Gymnasieförordningens<br />

6 § utesluter att andra representanter kan ingå i skolkonferensen än de ovan<br />

angivna. Verksamhetsrådet kan därmed inte ersätta skolkonferensen enligt<br />

gymnasieförordningens mening.


Skolinspektionen<br />

8 (16)<br />

Skolinspektionen bedömer att skolan behöver säkerställa att skolkonferens inrättas<br />

i enlighet med förordningen.<br />

1.4.3 Skolan strävar mot att varje elev utvecklar en insikt om sitt eget sätt att lära och en<br />

förmåga att utvärdera sitt eget lärande.<br />

Skolform<br />

Gymnasieskola<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.4.4 De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna och med det<br />

omgivande samhället för att göra skolan till en god miljö för elevernas utveckling<br />

och lärande.<br />

Skolform<br />

Gymnasieskola<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Enligt läroplanen Lpf 94 2.4 ska de frivilliga skolformerna nära samverka med<br />

den obligatoriska skolan, med arbetslivet, med universiteten och högskolorna<br />

och med samhället i övrigt. Detta krävs för att eleverna ska få en individanpassad<br />

utbildning och en kontinuitet i lärandet.<br />

Vid intervjuer framgår det att grundskolans lärare och gymnasieskolans inte<br />

alltid samverkar vid elevers övergång från grundskolor till Sundsgymnasiet,<br />

vilket kan få negativa konsekvenser för elevernas kunskapsutveckling i gymnasieskolan.<br />

Skolinspektionen bedömer att överlämnanderutiner behöver utvecklas så att<br />

undervisningen i högre grad kan individanpassas och eleverna får en kontinuitet<br />

i sitt lärande.<br />

1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov<br />

Bedömningspunkter<br />

1.5.1 Skolans undervisning anpassas till den enskilde elevens behov, förutsättningar,<br />

erfarenheter och tänkande.


Skolinspektionen<br />

9 (16)<br />

Skolform<br />

Gymnasieskola<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.5.2 Särskilt stöd ges till elever som har svårigheter i skolarbetet.<br />

Skolform<br />

Gymnasieskola<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.5.3 Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som<br />

uppfyller författningarnas krav.<br />

Skolform<br />

Gymnasieskola<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Enligt 8 kap. 1a § gymnasieförordningen ska rektor se till att behov utreds om<br />

det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare<br />

eller på annat sätt framkommer att en elev kan ha behov av särskilda stödåtgärder.<br />

Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, ska rektorn se till att<br />

ett åtgärdsprogram utarbetas och elever eller vårdnadshavare erbjuds möjlighet<br />

att delta i utarbetandet. Av åtgärdsprogrammen framgår vilka behov eleven har,<br />

hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna skall följas upp och utvärderas.<br />

Genomförda intervjuer visar att elevers behov av särskilda stödåtgärder utreds<br />

av ansvariga lärare, mentorer, eller studie- och yrkesvägledare. Om utredningen<br />

visar att eleven är i behov av särskilt stöd upprättas åtgärdsprogram. Skolan har<br />

dock ingen samlad bild av hur många elever det upprättas åtgärdsprogram för.<br />

I de åtgärdsprogram som Skolinspektionen tagit del av anges inte tydligt hur<br />

verksamheten ska tillgodose elevens behov, utan huvudsakligen vad som ankommer<br />

på eleven. Exempelvis anges som åtgärd för en elev med frånvaro att<br />

eleven ska närvara i högre utsträckning, men inte vilka insatser skolan ska vidta<br />

för att förmå eleven att närvara. Det framgår heller inte hur åtgärderna ska följas<br />

upp och utvärderas.<br />

Skolinspektionen bedömer att skolan behöver upprätta åtgärdsprogram som<br />

tydligt anger vilka åtgärder verksamheten ska vidta för att tillgodose elevens


Skolinspektionen<br />

10 (16)<br />

behov samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas.<br />

1.5.4 Skolans individuella program förbereder först och främst eleven för studier på ett<br />

nationellt eller specialutformat program och följer en fastställd plan.<br />

Skolform<br />

Gymnasieskola<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

2 Normer och värden<br />

Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att påverka och stimulera<br />

eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till<br />

uttryck i vardaglig handling.<br />

2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro<br />

Bedömningspunkter<br />

2.1.1 Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande.<br />

Skolform<br />

Gymnasieskola<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

2.1.2 Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete.<br />

Skolform<br />

Gymnasieskola<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

2.1.3 Skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med författningarna.<br />

Skolform<br />

Gymnasieskola<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x


Skolinspektionen<br />

11 (16)<br />

Motivering<br />

Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn<br />

och elever upphörde att gälla den 1 januari 2009. Därefter gäller i stället 14 a kap.<br />

skollagen (1995:1100, ändrad genom 2008:571) och den nya diskrimineringslagen<br />

(2008:567). Detta innebär att skolorna från och med den 1 januari 2009 ska beakta<br />

bestämmelserna i två regelverk för att garantera samma materiella skydd mot<br />

diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. De nya bestämmelserna<br />

innebär dock i sak inga större förändringar. Det finns inget som hindrar att skolan<br />

för samman de planer som ska upprättas till ett dokument. Skolinspektionen<br />

har sedan den 1 januari endast tillsyn över arbetet mot kränkande behandling<br />

(14 a kap. skollagen).<br />

Enligt 14 a kap 8 § skollagen ska huvudmannen se till att det varje år upprättas<br />

en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra<br />

kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse<br />

för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under<br />

kommande året. En redogörelse för hur det planerade har genomförts ska<br />

tas in i efterföljande plan.<br />

I Sundsgymnasiets likabehandlingsplan, gemensam för både gymnasieskolan<br />

och vuxenutbildningen, har de insatser som anges mer karaktären av generella<br />

långsiktiga åtgärder än av konkreta tidsbestämda åtgärder för varje särskild<br />

verksamhet. Därmed saknas konkreta insatser i likabehandlingsplanen som<br />

avses påbörjas och genomföras under det kommande året för att ytterligare förbättra<br />

resultatet av värdegrundsarbetet. Vidare framkommer i intervjuerna med<br />

elevrepresentanterna att de inte har kännedom om likabehandlingsplanen och<br />

innehållet i denna.<br />

Skolinspektionen bedömer att kommande planer mot kränkande behandling<br />

behöver utvecklas genom att ange konkreta åtgärder som avses påbörjas eller<br />

genomföras under året utifrån aktuella kartläggningar, utöver de generella insatser<br />

som pågår kontinuerligt. Åtgärderna ska synliggöras för de olika verksamheterna<br />

inom Sundsgymnasiet. Likaså behöver elevernas medverkan vid<br />

skolans årliga upprättande, uppföljning och översyn av planen mot kränkningar<br />

förbättras.<br />

3 Ledning och kvalitetsarbete<br />

Inom detta granskningsområde behandlas tillgång till utbildning samt verksamhetens<br />

ledning och personal och hur skolan följer de nationella bestämmelserna som omfattar<br />

dessa grupper. Den regelbundna tillsynen granskar dessutom rektors och personalens<br />

ansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur skolans<br />

kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen.


Skolinspektionen<br />

12 (16)<br />

3.1 Tillgång till likvärdig utbildning<br />

Bedömningspunkter<br />

3.1.1 Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar och den erbjudna<br />

undervisningstiden kan redovisas.<br />

Skolform<br />

Gymnasieskola<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.1.2 Skolan erbjuder eleverna valmöjligheter i enlighet med författningarna<br />

Skolform<br />

Gymnasieskola<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.1.3 Skolans specialutformade program uppfyller författningarnas krav.<br />

Skolform<br />

Gymnasieskola<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.1.4 Skolans lokala kurser uppfyller författningarnas krav.<br />

Skolform<br />

Gymnasieskola<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.1.5 Skolans lokala inriktningar uppfyller författningarnas krav.<br />

Skolform<br />

Gymnasieskola<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs


Skolinspektionen<br />

13 (16)<br />

Motivering<br />

3.1.6 Skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering och förberedelse för arbete,<br />

boende och fritid i vuxenlivet.<br />

Skolform<br />

Gymnasieskola<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.1.7 Utbildningen är avgiftsfri för eleverna med undantag för vissa hjälpmedel eller<br />

enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna.<br />

Skolform<br />

Gymnasieskola<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.2 Personalens utbildning<br />

Bedömningspunkter<br />

3.2.1 Skolans lärare/pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i<br />

huvudsak bedriver.<br />

Skolform<br />

Gymnasieskola<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.2.2 Rektor har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt.<br />

Skolform<br />

Gymnasieskola<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering


Skolinspektionen<br />

14 (16)<br />

3.3 Rektors ansvar<br />

Bedömningspunkter<br />

3.3.1 Rektor håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare<br />

det övergripande ansvaret för att utbildningen/verksamheten inriktas på att nå de<br />

nationella målen.<br />

Skolform<br />

Gymnasieskola<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.3.2 Rektor fattar beslut enligt bestämmelserna.<br />

Skolform<br />

Gymnasieskola<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.4 Kvalitetsarbete<br />

Bedömningspunkter<br />

3.4.1 Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp<br />

och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i<br />

åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen.<br />

Skolform<br />

Gymnasieskola<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Enligt 2 kap. 2 § åligger det rektorn att särskilt verka för att utbildningen utvecklas.<br />

Enligt läroplanen Lpf 94 1.2 måste skolans verksamhet utvecklas så att den<br />

svarar mot uppställda mål. För att en skola ska utvecklas måste den fortlöpande<br />

ifrågasätta sina undervisningsmål och arbetsformer, utvärdera sina resultat och<br />

pröva nya metoder. Som pedagogisk ledare för skolan och som chef för lärarna<br />

och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verk-


Skolinspektionen<br />

15 (16)<br />

samheten som helhet inriktas på att nå de riksgiltiga målen.<br />

Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete genom olika former av utvärderingar<br />

och uppföljningar, bland annat genom kursutvärderingar och elevenkäter.<br />

Dessa uppföljningar och utvärderingar kombinerat med nationell statistik<br />

ger en god bild av skolans resultat men inom många områden saknas en skolövergripande<br />

resultatanalys och en bedömning av måluppfyllelsen i relation till<br />

de nationella målen. Avsaknaden av bedömning av måluppfyllelsen leder till att<br />

de åtgärder för en ökad måluppfyllelse som skolan identifierar i flera fall saknar<br />

koppling till utvärderingsresultat och till nationella målområden.<br />

Det kvalitetsarbete som bedrivs på skolan saknar i alltför hög grad systematik<br />

och en tydlig koppling till de nationella målen för utbildningen i form av läroplaner,<br />

kursplaner och programmål. Åtgärder för ökad måluppfyllelse är heller<br />

inte tydligt kopplade till nationella mål.<br />

Skolinspektionen bedömer att skolans kvalitetsarbete behöver utvecklas mot en<br />

högre grad av systematik samt en tydligare koppling mellan resultat i förhållande<br />

till de nationella målen och konkreta åtgärder för ökad måluppfyllelse.<br />

3.4.2 Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens<br />

krav.<br />

Skolform<br />

Gymnasieskola<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Enligt förordningen om kvalitetsredovisning ska arbetet med kvalitetsredovisningen<br />

främja skolans utveckling och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas<br />

nationella mål. Kvalitetsredovisningen ska innehålla en bedömning<br />

av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats<br />

och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse.<br />

I kvalitetsredovisningen ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten<br />

och utbildningens måluppfyllelse redovisas. Kvalitetsredovisningen<br />

ska utarbetas under medverkan av lärare, övrig personal och elever.<br />

Skolans kvalitetsredovisning innehåller i viss mån en bedömning av<br />

måluppfyllelsen. Dessa bedömningar täcker dock endast in begränsade delar av<br />

det nationella uppdraget eller riktar sig mot mål som ligger utanför detta uppdrag.<br />

Det går inte att utläsa hur väl skolan som helhet har lyckats nå de nationella<br />

målen och konkreta åtgärder för en ökad måluppfyllelse saknas i kvalitetsredovisningen.<br />

Elever har inte medverkat när kvalitetsredovisningen utarbetades.<br />

Skolinspektionen bedömer att kvalitetsredovisningen inte upprättats i enlighet<br />

med förordningen och att kvalitetsredovisningen behöver utvecklas så att den


Skolinspektionen<br />

16 (16)<br />

ger en tydlig bild av hur skolan bedömer måluppfyllelsen av de nationella målen<br />

samt vilka åtgärder som skolan avser att vidta för en ökad måluppfyllelse.<br />

Vidare behöver elevernas medverkan vid skolans årliga upprättande av kvalitetsredovisningen<br />

förbättras.<br />

2009-05-08 Lund<br />

Ingela Jonasson<br />

Elisabeth Porath Sjöö


Regelbunden tillsyn i <strong>Vellinge</strong> <strong>kommun</strong><br />

Vuxenutbildning<br />

Dnr 43:2008-437<br />

Regelbunden tillsyn i Sundsgymnasiet.<br />

Vuxenutbildning<br />

Inledning<br />

Skolinspektionen har granskat verksamheten i och besökt Sundsgymnasiet den 5 mars<br />

2009. I slutet av denna <strong>rapport</strong> framgår vilka som varit ansvariga för den regelbundna<br />

tillsynen.<br />

Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning<br />

och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens<br />

krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet.<br />

Information om den regelbundna tillsynen finns på <strong>Skolinspektionens</strong> webbplats<br />

(www.skolinspektionen.se/Tillsyn) .<br />

Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har <strong>kommun</strong>en<br />

och rektor för verksamheten ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas<br />

till Skolinspektionen inom tre månader från dagen för <strong>Skolinspektionens</strong> beslut, dvs.<br />

senast den 8 augusti 2009.<br />

Denna skriftliga <strong>rapport</strong> kompletteras med muntlig åter<strong>rapport</strong>ering av de ansvariga<br />

inspektörerna.<br />

Underlag<br />

Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från <strong>kommun</strong>en och vuxenutbildningen,<br />

dels den information som samlats in under besöket. I Sundsgymnasiet<br />

intervjuades rektorn, lärare, annan personal och studerande. Även annan information<br />

om <strong>kommun</strong>en och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som<br />

finns publicerad på annat sätt, har använts.<br />

Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i<br />

<strong>rapport</strong>en.<br />

Beskrivning av verksamheten<br />

Tabell 1: Antal studerande i vuxenutbildning<br />

Vuxenutbildningen<br />

Antal studerande<br />

Komvux, grundläggande vuxenutbildning 54<br />

Komvux, gymnasial vuxenutbildning<br />

(individer och utbildningsplatser heltid)<br />

Individer 123<br />

Heltidsplatser 27<br />

Grundläggande särvux 5<br />

Gymnasial särvux 12<br />

Svenskundervisning för invandrare (sfi) 56<br />

Källa: Skolans uppgifter 20090305


Skolinspektionen<br />

2 (14)<br />

Vuxenutbildningen i <strong>Vellinge</strong> <strong>kommun</strong> omfattar <strong>Vellinge</strong> Lärcenter, komvux, särvux<br />

och svenska för invandrare, SFI. Vuxenutbildningen sorterar under Sundsgymnasiet<br />

och verksamheten bedrivs i gemensamma lokaler med gymnasieskolan. Verksamheten<br />

i såväl vuxenutbildningen som gymnasieskolan i Sundsgymnasiet leds av en platschef,<br />

tillika rektor. <strong>Vellinge</strong> <strong>kommun</strong> samverkar framför allt med Trelleborg och Svedala i<br />

kursutbud och i gemensamma upphandlingar av utbildning. Verksamheten i SFI bedrivs<br />

av en lärare som även ansvarar för kontakterna med arbetsförmedlingen och<br />

<strong>kommun</strong>ens modersmålslärare.<br />

Bedömningar<br />

Motiveringsrutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen<br />

bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en<br />

samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd.<br />

1 Kunskaper<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område verksamhetens kunskapsresultat<br />

och arbetet för att ge de studerande möjlighet att nå de nationella målen för lärandet<br />

uttryckta i läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar verksamheten<br />

ger de studerande att nå målen.<br />

1.1 Kunskapsresultat<br />

Tabell 1: Andel (%) kursdeltagare i komvux med respektive betyg för A-kurserna i engelska,<br />

matematik och svenska<br />

Engelska A<br />

Matematik<br />

A<br />

Svenska A<br />

<strong>Vellinge</strong> Kommungrupp 1 Riket 2<br />

2003 2004 2005 2006 2007 2007 2007<br />

Icke godkänt<br />

0 0 0 0 0 14 17<br />

Godkänt 13 13 31 45 17 30 31<br />

Väl godkänt 75 60 31 18 83 31 29<br />

Mycket väl<br />

godkänt<br />

13 27 38 36 0 25 22<br />

Icke godkänt<br />

5 5 3 0 0 17 21<br />

Godkänt 36 28 16 17 17 35 37<br />

Väl godkänt 28 53 48 50 58 29 27<br />

Mycket väl<br />

godkänt<br />

31 15 32 33 25 18 16<br />

Icke godkänt<br />

8 4 0 .. 7 15 16<br />

1<br />

Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i <strong>kommun</strong>gruppen<br />

2<br />

Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket


Skolinspektionen<br />

3 (14)<br />

Godkänt 31 7 25 .. 29 23 27<br />

Väl godkänt 46 59 42 .. 15 34 32<br />

Mycket väl<br />

godkänt<br />

15 30 33 .. 57 28 25<br />

Källa: Skolverkets statistik<br />

. = Uppgift saknas<br />

.. = Uppgift kan ej visas, då resultatuppgiften baseras på färre än 10 individer<br />

Tabell 2: Andel (%) kursdeltagare i grundläggande vuxenutbildning och gymnasial vuxenutbildning<br />

som slutfört eller avbrutit kurs<br />

Grundläggande vuxenutbildning<br />

<strong>Vellinge</strong><br />

Kommungrupp<br />

3<br />

Riket 4<br />

2003 2004 2005 2006 2007 2007 2007<br />

Slutfört kurs 56 55 70 88 90 65 66<br />

Avbrutit kurs 29 45 30 12 10 27 27<br />

Fanns i pågående utbildning<br />

Gymnasial vuxenutbildning<br />

16 0 0 0 0 7 7<br />

Slutfört kurs 83 70 66 67 76 76 75<br />

Avbrutit kurs 16 26 33 33 24 20 20<br />

Fanns i pågående utbildning<br />

Källa: Skolverkets statistik<br />

. = Uppgift saknas<br />

2 4 0 0 0 5 5<br />

.. = Uppgift kan ej visas, då resultatuppgiften baseras på färre än 10 individer<br />

3<br />

Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i <strong>kommun</strong>gruppen<br />

4<br />

Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket


Skolinspektionen<br />

4 (14)<br />

Tabell 3: Studieresultat för studerande i sfi som två år tidigare påbörjat sin utbildning<br />

Andel (%)<br />

studerande<br />

som börjat i<br />

sfi och godkänts<br />

senast<br />

efter 2 läsår<br />

Sfi 3 (kurs<br />

D)<br />

Sfi 2 (kurs<br />

C)<br />

Sfi 1 (kurs<br />

B)<br />

<strong>Vellinge</strong><br />

Kommungrupp<br />

5<br />

Riket 6<br />

2003 2004 2005 2006 2007 2007 2007<br />

.. .. .. .. 22 36 33<br />

.. .. .. .. 11 6 7<br />

.. .. .. .. 0 2 2<br />

enligt studieväg…<br />

utbildningen<br />

Avbrutit<br />

.. .. .. .. 44 35 35<br />

Källa: Skolverkets statistik 20080428<br />

. = Uppgift saknas<br />

..= Uppgift kan ej visas, då resultatuppgiften baseras på färre än 10 individer<br />

Kommentar och bedömning:<br />

Andelen studerande som slutfört grundläggande vuxenutbildning uppgick år 2007 till<br />

36 procent, vilket är en påfallande minskning jämfört med året dessförinnan då 92<br />

procent av de studerande slutförde utbildningen. Enligt rektorn beror denna minskning<br />

på att studerande slutar studierna för att i stor utsträckning börja på nytt påföljande<br />

termin. I riket i genomsnitt slutför 66 procent av de studerande sin utbildning.<br />

Andelen studerande som når målen i de gymnasiala kurserna matematik A, svenska A<br />

och engelska A ligger, enligt tabell 1, över riksgenomsnittet för de tre kurser som redovisas.<br />

Det är dock en större andel studerande som når betyget mycket väl godkänt i<br />

riket i genomsnitt i kurserna matematik A och svenska A än i vuxenutbildningen i<br />

<strong>Vellinge</strong>.<br />

Ett flertal studerande inom särvux nådde år 2007 målen i kursplanerna och fick betyg i<br />

olika ämnen.<br />

Resultaten för <strong>kommun</strong>ens sfi-studerande visar att andelen studerande som slutfört<br />

utbildningen med godkänt i kurs D senast två år efter påbörjad utbildning ligger på 54<br />

procent.<br />

1.2 Uppföljning och <strong>kommun</strong>ikation av resultat<br />

Bedömningspunkter<br />

5<br />

Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i <strong>kommun</strong>gruppen<br />

6<br />

Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket


Skolinspektionen<br />

5 (14)<br />

1.2.1 Lärarna följer fortlöpande upp de studerandes kunskapsutveckling och resultat i<br />

alla kurser och kunskapsområden i förhållande till styrdokumentens krav.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.2.2 Lärarna ger fortlöpande varje studerande information om utvecklingsbehov och<br />

resultat i studierna.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.2.3 De studerande har en individuell studieplan.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.3 Bedömning och betygssättning<br />

Bedömningspunkter<br />

1.3.1 Lärarna utgår vid bedömning och betygssättning från de nationella målen i kursplanerna<br />

och från betygskriterierna.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering


Skolinspektionen<br />

6 (14)<br />

1.3.2 Betyg sätts och utfärdas, intyg utfärdas och betygskatalog förs enligt författningarna.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.4 Genomförande av utbildningen<br />

Bedömningspunkter<br />

1.4.1 Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för utbildningen.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.4.2 De studerande har möjlighet till inflytande över hur deras utbildning utformas.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.4.3 Den studerandes tidigare utbildning och erfarenhet kartläggs/valideras.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering


Skolinspektionen<br />

7 (14)<br />

1.4.4 Särvux bedriver en verksamhet som syftar till att ge vuxna som är utvecklingsstörda<br />

kunskaper och färdigheter som motsvarar den obligatoriska särskolan eller<br />

gymnasiesärskolan.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Enligt 12 kap.1 a § skollagen ska särvux syfta till att ge kunskaper och färdigheter<br />

motsvarande den obligatoriska särskolan och nationella eller specialutformade<br />

program i gymnasiesärskolan.<br />

Särvux i <strong>Vellinge</strong> omfattar såväl en verksamhet motsvarande grundsärskolan<br />

som en verksamhet motsvarande gymnasiesärskolan. De studerande deltar i<br />

genomsnitt ca 3 timmar per vecka i verksamheten. Denna tidsomfattning är<br />

alltför begränsad för att möjliggöra en undervisning som uppfyller skollagens<br />

syfte för särvux.<br />

Skolinspektionen bedömer att den verksamhet som bedrivs är av god pedagogisk<br />

kvalitet för den enskilde studerande. Skolinspektionen bedömer dock att<br />

verksamheten behöver erbjuda de studerande den undervisningstid som krävs<br />

för att nå utbildningsmålen samt skollagens syfte med utbildningen.<br />

1.5 Anpassning av verksamheten till de studerandes behov<br />

Bedömningspunkter<br />

1.5.1 Utbildningarna är flexibla och anpassade till de studerandes behov, förutsättningar,<br />

erfarenheter och livssituation.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

1.5.2 Särskilt stöd ges till elever som har svårigheter med utbildningen.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering


Skolinspektionen<br />

8 (14)<br />

2 Normer och värden<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område verksamhetens arbete för att<br />

påverka och stimulera de studerande att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar<br />

och låta dem komma till uttryck i vardaglig handling samt verksamhetens arbete<br />

för att ge de studerande en trygg miljö.<br />

2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro<br />

Bedömningspunkter<br />

2.1.1 Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

2.1.2 Verksamheterna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

2.1.3 Det finns likabehandlingsplaner i enlighet med författningarna.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn<br />

och elever upphörde att gälla den 1 januari 2009. Därefter gäller i stället 14 a kap.<br />

skollagen (1995:1100, ändrad genom 2008:571) och den nya diskrimineringslagen<br />

(2008:567). Detta innebär att skolorna från och med den 1 januari 2009 ska beakta<br />

bestämmelserna i två regelverk för att garantera samma materiella skydd mot<br />

diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. De nya bestämmelserna<br />

innebär dock i sak inga större förändringar. Det finns inget som hindrar att skolan<br />

för samman de planer som ska upprättas till ett dokument. Skolinspektionen<br />

har sedan den 1 januari endast tillsyn över arbetet mot kränkande behandling<br />

(14 a kap. skollagen).


Skolinspektionen<br />

9 (14)<br />

Enligt 14 a kap 8 § skollagen ska huvudmannen se till att det varje år upprättas<br />

en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra<br />

kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse<br />

för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under<br />

kommande året. En redogörelse för hur det planerade har genomförts ska<br />

tas in i efterföljande plan.<br />

I Sundsgymnasiets likabehandlingsplan, gemensam för både gymnasieskolan<br />

och vuxenutbildningen, har de insatser som anges mer karaktären av generella<br />

långsiktiga åtgärder än av konkreta tidsbestämda åtgärder för varje särskild<br />

verksamhet. Därmed saknas konkreta insatser i likabehandlingsplanen som<br />

avses påbörjas och genomföras under det kommande året för att ytterligare förbättra<br />

resultatet av värdegrundsarbetet. Vidare framkommer i intervjuerna med<br />

studerande att de inte har kännedom om likabehandlingsplanen och innehållet i<br />

denna.<br />

Skolinspektionen bedömer att kommande planer mot kränkande behandling<br />

behöver utvecklas genom att ange konkreta åtgärder som avses påbörjas eller<br />

genomföras under året utifrån aktuella kartläggningar, utöver de generella insatser<br />

som pågår kontinuerligt. Åtgärderna ska synliggöras för de olika verksamheterna<br />

inom Sundsgymnasiet. Likaså behöver de studerandes medverkan<br />

vid skolans årliga upprättande, uppföljning och översyn av planen mot kränkningar<br />

förbättras.<br />

3 Ledning och kvalitetsarbete<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för<br />

verksamhetens målinriktning samt hur verksamhetens kvalitetsarbete fungerar för att<br />

säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till<br />

utbildning samt resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna<br />

för verksamheten.<br />

3.1 Likvärdig tillgång till utbildning<br />

Bedömningspunkter<br />

3.1.1 Kommunen ger vuxna tillgång till grundläggande vuxenutbildning, grundläggande<br />

särvux och sfi enligt författningarna.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x


Skolinspektionen<br />

10 (14)<br />

Motivering<br />

Enligt 2 kap. 16 § förordningen om <strong>kommun</strong>al vuxenutbildning ska grundläggande<br />

vuxenutbildning erbjudas inom ett antal kunskapsområden som finns uppräknade i<br />

denna förordning.<br />

Genomförda intervjuer visar att vuxenutbildningen i Sundsgymnasiet kan erbjuda dessa<br />

kunskapsområden. Detta erbjudande framgår dock inte av det informationsmaterial<br />

som finns riktat mot studerande, exempelvis i form av hemsidan och skriftligt material.<br />

Någon efterfrågan på andra kurser är de som anordnas i svenska, svenska som andraspråk,<br />

matematik, engelska, religionskunskap och samhällskunskap finns inte enligt de<br />

intervjuade grupperna. Det är dock svårt för studerande att veta vilka kurser som kan<br />

efterfrågas när skolan inte ger en tydlig information om dessa valmöjligheter.<br />

Skolinspektionen bedömer att verksamheten behöver bli tydligare i sin information<br />

kring vilka kurser som erbjuds de studerande inom den grundläggande vuxenutbildningen.<br />

Enligt 2 kap. 9 § förordningen om vuxenutbildning för utvecklingsstörda ska utbildning<br />

som motsvarar den som ges inom grundsärskolan anordnas i ämnena svenska,<br />

svenska som andraspråk, engelska, matematik, samhällskunskap, religionskunskap,<br />

historia, geografi, fysik, kemi och biologi.<br />

Det framgår inte av det informationsmaterial som Skolinspektionen tagit del av att eller<br />

om vuxenutbildningen inom särvux kan anordna alla ämnen enligt förordningen.<br />

Skolinspektionen bedömer att verksamheten tydligt behöver informera om att samtliga<br />

ämnen som anges i förordningen kan anordnas.<br />

3.1.2 Kommunen verkar aktivt för att nå dem i <strong>kommun</strong>en som har rätt till grundläggande<br />

vuxenutbildning, grundläggande särvux och sfi.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.1.3 Kommunen verkar i samarbete med arbetsförmedlingen för att sfi-studerande ges<br />

möjligheter att öva det svenska språket i arbetslivet.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

.


Skolinspektionen<br />

11 (14)<br />

3.1.4 Verksamheternas lokala kurser överensstämmer med<br />

författningarnas krav.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.1.5 De studerande erbjuds vägledning.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.1.6 Utbildningen för alla studerande är, med de undantag som författningarna medger,<br />

avgiftsfri.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.2 Personalens utbildning<br />

Bedömningspunkter<br />

3.2.1 Lärarna inom utbildning i egen regi och upphandlad utbildning har utbildning för<br />

den undervisning de i huvudsak bedriver.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering


Skolinspektionen<br />

12 (14)<br />

3.2.2 Rektorn har, genom utbildning och erfarenhet, förvärvat pedagogisk insikt.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.3 Styrelsens ansvar<br />

Bedömningspunkter<br />

3.3.1 Det finns en tydlig ansvarsfördelning mellan nämnd, förvaltning och verksamheterna.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.4 Rektors ansvar<br />

Bedömningspunkter<br />

3.4.1 Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare<br />

det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

x<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

3.4.2 Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Enligt 1 kap. 7 § förordningen om vuxenutbildning för utvecklingsstörda ska det<br />

för genomförandet av de fastställda målen för utbildningen finnas en arbetsplan.


Skolinspektionen<br />

13 (14)<br />

Arbetsplanen ska utarbetas under medverkan av lärare och övrig berörd personal<br />

samt representanter för eleverna. Rektorn beslutar om arbetsplanen. Arbetsplanen<br />

ska kontinuerligt följas upp och utvärderas.<br />

Skolinspektionen konstaterar att det inte finns någon arbetsplan för särvuxutbildningen,<br />

vilket behöver åtgärdas.<br />

3.5 Kvalitetsarbete<br />

Bedömningsområden<br />

3.5.1 Vuxenutbildningen bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar,<br />

följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter<br />

dessa i åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Enligt 2 kap. 2 § åligger det rektorn att särskilt verka för att utbildningen utvecklas.<br />

Enligt läroplanen Lpf 94 1.2 måste skolans verksamhet utvecklas så att den<br />

svarar mot uppställda mål. För att en skola ska utvecklas måste den fortlöpande<br />

ifrågasätta sina undervisningsmål och arbetsformer, utvärdera sina resultat och<br />

pröva nya metoder.<br />

Verksamheten bedriver i viss mån ett systematiskt kvalitetsarbete genom olika<br />

former av kursutvärderingar. Dessa uppföljningar och utvärderingar ger lärarna<br />

en bild av måluppfyllelsen men resultaten sammanställs och analyseras inte på<br />

verksamhetsnivå. Detta gör att det saknas underlag för en samlad bedömning av<br />

måluppfyllelsen på verksamhetsnivå. Avsaknaden av bedömning av måluppfyllelsen<br />

leder till att de åtgärder för en ökad måluppfyllelse som skolan i vissa fall<br />

identifierar oftast saknar koppling till utvärderingsresultat och till nationella<br />

målområden. Det kvalitetsarbete som bedrivs i verksamheten saknar i alltför<br />

hög grad systematik och en tydlig koppling till de nationella målen för utbildningen<br />

i form av läroplaner, kursplaner och programmål.<br />

Skolinspektionen bedömer att verksamhetens kvalitetsarbete behöver utvecklas<br />

mot en högre grad av systematik samt en tydlig koppling mellan resultat i förhållande<br />

till de nationella målen och konkreta åtgärder för ökad måluppfyllelse.


Skolinspektionen<br />

14 (14)<br />

3.5.2 Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens<br />

krav.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

x<br />

Motivering<br />

Enligt förordningen om kvalitetsredovisning ska arbetet med kvalitetsredovisningen<br />

främja skolans utveckling och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas<br />

nationella mål. Kvalitetsredovisningen ska innehålla en bedömning<br />

av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats<br />

och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse.<br />

I kvalitetsredovisningen ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten<br />

och utbildningens måluppfyllelse redovisas. Kvalitetsredovisningen<br />

ska utarbetas under medverkan av lärare, övrig personal och elever.<br />

Skolans kvalitetsredovisning innehåller i viss mån en bedömning av måluppfyllelsen.<br />

Dessa bedömningar täcker dock endast in begränsade delar av det nationella<br />

uppdraget eller riktar sig mot mål som ligger utanför detta uppdrag. Det<br />

går inte att utläsa hur väl skolan som helhet har lyckats nå de nationella målen<br />

och konkreta åtgärder för en ökad måluppfyllelse saknas i kvalitetsredovisningen.<br />

Studerande har inte medverkat när kvalitetsredovisningen utarbetades.<br />

Skolinspektionen bedömer att kvalitetsredovisningen inte upprättats i enlighet<br />

med förordningen och att den behöver utvecklas så att den ger en tydlig bild av<br />

hur skolan bedömer måluppfyllelsen av de nationella målen samt vilka åtgärder<br />

som skolan avser att vidta för en ökad måluppfyllelse. Vidare behöver de studerandes<br />

medverkan vid skolans årliga utarbetande av kvalitetsredovisningen<br />

förbättras.<br />

2009-05-08 Lund<br />

Ingela Jonasson<br />

Elisabeth Porath Sjöö


Skollagen (1985:1100)<br />

Läroplan för förskola, Lpfö 98<br />

Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94<br />

Läroplan för de frivilliga skolformerna, Lpf 94<br />

Grundskoleförordningen (1994:1194)<b