STI-pärmen - Landstinget Dalarna

STI-pärmen
Handläggning och rutiner för STI
Dalarnas län
Reviderad 2012-11-27

Introduktion
För att säkerställa ett bra omhändertagande av personer med sexuellt överförbara sjukdomar
(STI), vid oönskade graviditeter och preventivmedelsrådgivning arbetades år 2006 fram
riktlinjer för detta. Dokumentet sammanställdes i en STI-pärm av STI-gruppen med
venereolog Carin Anagrius som samordnare. Pärmen har varit ett värdefullt hjälpmedel i det
preventiva arbetet kring hiv/STI och ofrivillig graviditet.
STI-pärmen har nu, i samarbete med STI-gruppen, reviderats och från och med våren år 2012
övergår den till en helt nätbaserad upplaga.
Innehållet har riktats in på STI. Delen om preventivmedel, graviditetstest, omhändertagande
inför och vid abort har tagits bort helt.
Vår ambition är att innehållet skall hållas aktuellt och med anledning av det är en del
information tillgänglig via adekvata länkar.
Enskilda kapitel revideras fortlöpande i samband med ändring av riktlinjer.
Vid varje ändring och revision av text i dokumentet kommer datum för ändring skrivas.
Innehållet i sin helhet kommer att revideras vart 5:e år.
Vid frågor eller ytterligare information om innehållet kontaktas STI-mottagningen, Falu
Lasarett 023-49 08 90.
STI-gruppen i Dalarna mars 2012
gm Maria Kivi
STI-gruppen – Referensgruppen för förebyggande arbete av hiv/STI och oönskad graviditet:
Ylva Svedberg, Överläkare, STI-mott, Falu lasarett
Annika Betsén, Kurator STI-mott, Falu lasarett
Mina Back, Ungdomsmottagningssamordnare
Ninni Jansson, Lärare, Falun
Annica Eckerlid, Mödrahälsovårdsöverläkare, Kvinnosjukvården, Falu Lasarett
Elisabeth Nykvist, Samordningsbarnmorska, Kvinnosjukvården, Falu lasarett
Anders Lindblom, Smittskyddsläkare Smittskyddsenheten, Falu lasarett
Jeanette Davidsson, Sjuksköterska STD-mott, Falu lasarett
Britta Loré, Mikrobiolog, Mikrobiologen, Falu lasarett
Bodil Petersén, Smittskyddssköterska, Smittskyddsenheten, Falu lasarett
Ulrika Rosendal, Barnmorska, primärvården
Gunnar Svärd, Distriktsläkare, Borlänge
Maria Kivi hiv/STI samordnare, Smittskyddsenheten, Falu lasarett
2

INTRODUKTION 2
BASAL HANDLÄGGNING STI 5
LITEN LATHUND FÖR SEXUALANAMNES 8
SMITTSKYDDSLAGEN 9
GONORRÉ 10
KLAMYDIA 12
MYCOPLASMA GENITALIUM 15
OSPECIFIK URETRIT OCH CERVICIT 17
GENITAL HERPES 19
SYFILIS 22
ULCUS MOLLE /CHANCROID/MJUK SHANKER 24
LYMFOGRANULOMA VENERUM, LGV 25
KONDYLOM 26
BAKTERIELL VAGINOS 28
TRICHOMONAS VAGINALIS 30
HIV – AIDS 31
HEPATIT 33
PATIENTINFORMATION, FÖRHÅLLNINGSREGLER 34
SMITTSPÅRNING 34
PARAGRAFANMÄLAN 34
DIAGNOSKODER 36
TERAPIREKOMMENDATIONER 38
3

PATIENTINFORMATION 39
BREV OCH BLANKETTER 42
4

Basal handläggning STI
Vid osäkerhet kring handläggning/provtagning; kontakta gärna STI-mottagningen, Falu
lasarett, tel: 023-491015.
Klamydia, gonorré, syfilis, HIV och hepatit B räknas enligt Smittskyddslagen (2004)till
de allmänfarliga sexuellt överförbara sjukdomarna, varför varje konstaterat fall måste
smittskyddsanmälas och genomgå smittspårning. Den provtagande ansvarar för att
detta blir gjort, antingen på den egna enheten eller med hjälp av STI-mottagningen.
Hiv och hepatit B handläggs av infektionskliniken. Smittskyddsanmälan görs av
provtagaren.
Basal handläggning STI:
Anamnes:
- Vad är det som gör att patienten söker idag? Symptom? Vilka? Hur länge? Test för
säkerhets skull? Oro? Partner med symptom/sjukdom?
- Epidemiologi. Har patienten haft oskyddat sex? När var det senast? ( om det ex.vis gått
mindre än 1 v kan proverna vara falskt negativa) Utlandskontakter?- vilket land, när?
- Sexualanamnes/sexuell preferens. Man kan t.e.x fråga både män och kvinnor: Har du
haft sex med män, kvinnor eller både och? Detta kan vara avgörande/vägledande för hur och
vilka prover som skall tas.
Tänk på att en del ibland enbart haft anal- eller oralsex och att en vanlig provtagning med
urin/vaginalpinne då inte är representativ. För att inte missa rätt provtagningslokal kan man
t.e.x fråga: Har du haft oskyddat anal- eller oralsex? Eller: Finns det någon anledning att ta
prover från svalget eller ändtarmen?
Obs! Screening av ex.vis klamydia i svalget skall ej ske rutinmässigt utan endast i
vissa fall, se avsnittet om klamydia.
- Partners? Fast partner? Behöver inte vara en ”traditionell” make/maka/flick- pojkvän utan
kan också vara en ”fast sexualpartner”. Tillfälliga kontakter? Våga fråga efter ytterligare
sexpartners även om patienten har en stadig relation sedan länge.
- Preventivmedel ?
- Läkemedel (särskilt antibiotika nu eller nyligen), tidsfaktorer som kan påverka
provtagningsresultatet
Undersökning:
Hur noggrant undersökningen görs beror förstås på kompetens hos undersökaren,
mottagningens möjligheter till diagnostik och patientens symptom. På vissa mottagningar,
t.ex. STI-mottagningen, görs, förutom STI-provtagning, även mer utförliga
direktundersökningar med ”wetsmear” och färgade sekretprover från både cervix och uretra.
På andra mottagningar utförs kanske ”wetsmear”-mikroskopi hos kvinnor, men ingen
mikroskopi på män. På många ställen är dock den direktmikroskopiska diagnostiska
möjligheten liten och man får då koncentrera sig på själva STI-proverna, som ju ändå är det
allra viktigaste.
5

Patienten kan vara van vid tidigare, liknande undersökningar eller satt i en helt ny situation.
Det kan vara klokt att fråga om de varit med om liknande undersökning tidigare eller om det
är första gången, oavsett ålder. En person som träffat en ny partner efter att ha levt i ett
mångårigt förhållande kan vara helt obekant med både sjukdomspanorama och
undersökningsmetoder trots en högre ålder.
Kvinnor med symptom på flytningar, buksmärtor m.m bör helst undersökas gynekologiskt,
inte bara ta ”självprov”, dels för möjlighet till kompletterande provtagning (t.ex gonorré), men
även för att kunna upptäcka andra orsaker till besvären.
Män som klagar över värk i pungen/testiklarna bör genomgå palpation av testiklar och
bitestiklar (ligger som en mjuk sträng på baksidan av testiklarna). Vid ex.vis
bitestikelinflammation (epididymit) anger patienten ömhet när man känner på bitestiklarna
eller kan vara öm och svullen i hela testikeln. I övrigt får patientens symptom vara
vägledande för undersökningens omfattning.
Vilka prover skall man ta?
Här kan det (ibland av ekonomiska skäl), skilja sig åt beroende på vilken mottagning man
befinner sig på i Dalarna men även ute i landet. På STI-mottagningen är vi ofta frikostigare
med prover då vi med detta förhoppningsvis kan fånga upp nya strömningar/utbrott och
kanske till viss del träffar patienter med ett ökat riskbeteende. För information kring
diagnoserna, se resp. avsnitt.
Obs! Viktigt att man tagit en korrekt sexualanamnes så att provtagningslokalen blir
rätt! Kan ibland behövas prov både från/eller enbart rektum, genitalia och svalg!
Följande provtagning rekommenderas i allmänhet:
Symptomfria män och kvinnor utan utlandskontakt, ”test för säkerhets skull”:
Klamydiaprov
Män och kvinnor med symptom, ingen utlandskontakt:
Klamydiaprov på män
Klamydia + överväg Mycoplasma genitalium på kvinnor.
Om klamydiaprov redan tagits, är negativt: komplettera med Mycoplasma genitalium på både
män och kvinnor.
Om purulent flytning eller utlandskontakt även gonorré prov
Utlandskontakt, med eller utan symptom, män och kvinnor: Klamydia, gonorré (glöm
inte Gc-prov i svalg om det förekommit oralsex).
Erbjud även hiv-test om möjlighet till blodprovstagning finnes. Observera att det vid
provtagning bör ha gått minst 3 månader efter smittotillfället innan man helt kan avskriva ev.
smitta. Tag prover vid besöket men om kortare tid har gått rekommendera patienten
återkomma för ny provtagning.
Vid utlandskontakter i s.k riskområden som Ryssland, Baltikum, Asien, Afrika, Sydamerika,
Sydeuropa, Mellanöstern bör man även erbjuda provtagning för Syfilis (serologi).
Även blodprov för hepatit B kan vara aktuellt om inte patienten är vaccinerad, rek. då 4
månader efter smittotillfället.
Hepatit C har en lägre grad av sexuell smittöverföring och tas inte rutinmässigt. Provtagning
kan övervägas om anamnes på i.v missbruk eller partner med konstaterad hepatit C. Vid
känd HIV-infektion är också överföringsrisken större varför dessa utgör specialfall.
Screening av övriga rekommenderas i nuläget ej.
6

Patient med genitalt sår
Anamnes ev utlandskontakt? Haft tidigare?
Herpes simplex infektion vanligaste orsaken. Provtagning direkt från blåsbotten/sår viktig för
att säkerställa diagnos och typ (HSV1 och HSV2), se avsnittet om herpes.
Herpesprov tages från så färsk blåsa/sår som möjligt för PCR-diagnostik. Negativt prov
utesluter inte herpes eftersom virusutsöndringen varierar beroende när i förloppet provet tas.
Om utlandskontakt och ej typisk bild av herpes eller herpesprov negativt– överväg
möjligheten av syfilis, ulcus molle, LGV- remittera till STI-mottagningen. Även vissa
hudsjukdomar kan ge genitala sår.
Genitala vårtor/kondylom
I första hand en klinisk diagnos. Om osäkerhet kring diagnos kan patienten remitteras för
bedömning. Prov (biopsi) för PAD och ev. HPV-typning utförs i speciella fall där diagnosen är
oklar eller där man misstänker cellförändringar.
Behandling är enbart kosmetisk eller i en del fall symptomlindrande. Man kan behandla
vårtorna men ej viruset.
Klamydia, gonorré, syfilis, HIV, hepatit B omfattas av smittskyddslagen och skall både
smittskyddsanmälas och smittspåras.
Om smittspårningskompetens finns på den egna mottagningen kan
klamydiasmittspårning skötas där men man kan också remittera till STI-mott för hjälp
med detta.
Positiv gonorré och syfilis skall alltid remitteras till STI-mottagningen för
smittspårning och behandling.
Positiv hiv – kontakt med Infektionskliniken.
Positiv hepatit B, ej tidigare känt – remiss till Infektionskliniken.
7

Liten Lathund för sexualanamnes
Kontaktorsak
Symptom? Vilka?
Partner med symptom?
Test för säkerhets skull?
Annan orsak till prov?
Testad förut? När?
Har patienten haft oskyddat sex? (se även nedan). När? (skall ha gått minst 1 v
innan klamydiaprov)
Utlandskontakter - vilket/vilka länder ? när?
Partners - fast partner? (flickvän/pojkvän/make/maka). Kan också vara fast
sexualpartner utan annan relation = också fast partner.
tillfälliga sexuella kontakter? – efterfrågas alltid även om pat. har fast partner
Sexuell preferens - ”Har du haft sex med män, kvinnor eller både och?” (män som
har sex med män =MSM). Undvik benämningar som ”homosexuell, heterosexuell och
bisexuell”.
Typ av oskyddat sex – viktig uppgift, avgörande för provtagningen!
Vanligt vaginalt samlag?
Analsex?
Oralsex? (viktig uppgift hos alla vid gonorréprovtagning eller hos MSM då även
klamydiaprov tas i svalg, annars ej screena för klamydia i svalg)
Preventivmetod
Läkemedel - nyligen tagit antibiotika? Kan i vissa fall påverka
provtagningsresultatet.
Allergi mot läkemedel
8

Smittskyddslagen
Smittskyddslagen SmL (2004:168) har sin nuvarande lydelse sedan 1 juli 2004.
De STI som lyder under och kliniskt anmäls i SmiNet enligt SmL är de som i lagen
klassas som allmänfarliga sjukdomar:
gonorré
klamydia
hiv / AIDS
syfilis
ulcus molle
hepatit B
Smittspårning
När en person (index) har en konstaterad könssjukdom som lyder under SmL skall
smittspårning utföras i enlighet med handboken ”Smittspårning vid sexuellt
överförbara infektioner” (Socialstyrelsen 2007-101-2) .
All smittspårning ska dokumenteras och dokumenten ska förvaras på särskilt ställe,
ej tillsammans med index journal. Man måste dock man kunna koppla ihop journalen
med smittspårningshandlingarna, detta görs enklast med ett diarienummersystem.
Man kan be index, om denne så önskar, att själv kontakta sina partners sedan ett år
tillbaka och man är skyldig att följa upp att kontakterna provtar sig. Kontakterna
måste därför identifieras och skrivas upp i smittspårningsjournalen. I de fall index inte
vill kontakta sina partners själv, ska kontakterna kallas till provtagning via brev. Ange
en tidsgräns då kontakten senast ska ha provtagit sig (cirka tio dagar). Om ingen
bekräftelse på att provtagning skett efter tio dagar skickas ett nytt brev med samma
innehåll men även med information om att ärendet går vidare till Smittskyddsläkaren
om provtagning ej hörsammas. Om provtagning ändå uteblir efter utsatt tidsgräns
görs en anmälan till Smittskyddsläkaren på därför avsedd blankett.
Smittspårning ska utföras av personal med särskild kompetens. Om inte denna
kompetens finns på vårdenheten, tag kontakt med vårdenhet där kompetensen finns,
alternativt kontakta STI-mott för remiss/övertagande
9

Gonorré
Efter att ha varit relativt ovanlig i Sverige sedan den senaste ”boomen” på 70-talet har
infektionen nu återigen ökat. 2011 registrerades 953 fall i Sverige. Tidigare hittades de flesta
fallen bland MSM och utlandssmittade men man har nu kunnat se en ökning bland yngre
heterosexuella som smittats i Sverige. Gonorré är en STI som är betydligt vanligare runt om i
andra länder. Bland de utlandssmittade som hittas i Sverige sågs 2010 följande områden
vara smittoursprung:
Kvinnor: 38% Västeuropa, Sydeuropa, 20% Sydostasien (Thailand, Filippinerna)
Heterosexuella män: 44% Thailand, 11% Filippinerna, 6% Marocko
MSM: 74% Västeuropa
Gonorré orsakas av bakterien Neisseria Gonorrhoea (”gonokocker”).
Gonorré räknas enl. Smittskyddslagen till de allmänfarliga sjukdomarna, varför varje
påvisat fall måste smittskyddsanmälas och smittspåras. I Dalarna skall
gonorrésmittspårningen ske centralt, via STI-mottagningen.
Inkubationstid:
Smittvägar:
Symptom/fynd:
Män:
Kvinnor:
2-7 (-14) dagar
samlag - oral/vaginal/anal, genitalsekret-ögon, mor/barn vid
förlossning
Ca 10-20% av männen och 40-50 % av kvinnorna upplever inga
symptom
Uretrit i form av miktionssveda, gulvit ”purulent” flytning, ensidig
epididymit, prostatit
Uretrit, ökad flytning, cervicit- med gulvit ”purulent” flytning från cervix.
Bartholonit. Kvinnor kan drabbas av komplikationer i form av: PID
(Pelvic Inflammatory Disease) med endometrit, salpingit och allmän
inflammation i lilla bäckenet. Kan orsaka nedre buksmärtor och i vissa
fall skador på äggledarna. Det kan i sin tur orsaka infertilitet och risk
för extrauterin graviditet.
Män och Kvinnor:
Konjunktivit – ögoninflammation. Kan också drabba nyfödda pga
överföring av infekterat genitalsekret från mamman vid förlossningen
Proktit; inflammation i ändtarmen. Främst vid analsex. Klåda, sveda,
smärta, blödning. Avföringsträngning, slembildning. Svalginfektion; se
nedan
DGI- Disseminerad GonokockInfektion, ovanligt idag. Långvarig feber,
vanligen ej septisk, ledvärk, artrit, pustler i huden m m.
Svalginfektion:
Provtagning:
Länk till remiss
Oftast asymptomatiskt. Alltid svalgprov om det förekommit oralsex om
gc-prov övervägs.
Indikationer för provtagning:
- klinisk misstanke (särskilt om riklig flytning)
- epidemiologisk misstanke
- MSM
- sexuell kontakt utomlands
- patient som köper eller säljer sexuella tjänster
10

Prov tas på både män och kvinnor 1-2 cm i urinröret. Pinnen roteras
försiktigt. Vänta några sekunder innan pinnen dras ut så att sekret
hinner sugas upp. Prov från cervix tas 1-2 cm upp i cervixkanalen
efter att portio torkats av. Glidmedel bör undvikas, endast vatten på
spekulum. Prov från svalg tas med pinne som stryks mot bakre svalgvägg
och mot båda toncillerna. Prov från rectum tas 3-4 cm upp i
analkanalen. Vid symtomatisk infektion tas prov helst via proctoskop.
Vid misstanke om ögoninfektion tas prov från insidan av nedre
ögonlocket.
1) Odling med resistensbestämning. Prov från uretra, cervix + v b
svalg, rektum, konjunktiva beroende på sexualanamnes. Använd
vanlig bakt.odlingspinne alt set för GC-odling (lämplig särskilt för
uretra) För ytterligare info, gå till Länk till provtagningsinstruktion
Sensitivitet uretra/cervix 90-95%
Svalg/rektum < 60%
2) NAATs (Nucleic Acid Amplification Tests) = molekylärbiologiska
tester, t.e.x PCR
Går f n ej att göra i Dalarna. Högre sensitivitet – lämpar sig bra för
screening hos ex.vis symptomfria med ökad risk. Däremot bör ett
positivt svar alltid kompletteras med odling och resistensbestämning.
Förhoppningsvis kommer metoden att införas i länet under 2013.
Behandling:
Kontroll:
På grund av att gonorrébakterierna numera allt oftare uppvisar
resistens eller nedsatt känslighet för tidigare använda antibiotika,
ändras behandlingsriktlinjerna fortlöpande. Vid starkt misstänkta eller
verifierade fall av gonorré ska man därför ta kontakt med STImottagningen
som även sköter smittspårningen i dessa fall.
Resistensbestämning viktig! Svalggonorré kräver särskild behandling.
Man ska undvika peroral behandling med ex.vis Ciprofloxacin innan
resistensbestämningen är klar. F n rekommenderas i de flesta fall
ceftriaxon (Rocephalin®) inj. I m, som också har dokumenterat bra
effekt på svalggonorré.
Om inte svalgodling för gonorré tagits vid första provtagningstillfället
bör man komplettera med detta vid kontroll.
Okomplicerad gonorréinfektion behandlad med rätt antibiotika och
symptomregress: 1 kontroll 1-2 veckor efter avslutad behandling
Infektion med komplikationer, svalggonorré, rektal gonorré: 2
kontroller med 1 veckas mellanrum.
Partner:
Anmälan:
Smittspårning:
Fast partner erbjuds behandling efter provtagning, oavsett provsvar.
I övrigt smittspårning/provtagning enl. SmL.
Frikostig behandling av ev. partner med symptom talande för gonorré
men där odlingen är negativ (90-95% sensitivitet i prov från uretra,
cervix, lägre i prov från rektum, svalg). Undersökning med
direktmikroskopi av genitalsekret kan här vara betydelsefull om man
kan påvisa intracellulära diplokocker.
Smittskyddsanmälan (Sminet)
Obligatorisk. Remiss till STI-mottagningen för detta
Förhållningsregler: Måste lämnas till patienten
11

Klamydia
Klamydiafamiljen består av nio arter varav tre kan ge sjukdom hos människa. En av dessa
arter är Chlamydia Trachomatis, som i sin tur indelas i olika genotyper.
”Klamydia” orsakas av genotyp Ba och D-K. Genotyp L1-L3 orsakar en annan typ av sexuellt
överförbar sjukdom, LGV = LymfoGranuloma Venerum, vilken är ovanlig i Västvärlden
Klamydia är den vanligaste sexuellt överförbara bakteriella infektionen i alla länder. F n
diagnostiseras ca 40 000/år i Sverige. Majoriteten av de infekterade, 90 %, är mellan 15-30
år. Upprepad infektion ökar risken för komplikationer.
Klamydia räknas enl. Smittskyddslagen (2004) till de allmänfarliga sjukdomarna, varför
varje påvisat fall måste smittskyddsanmälas och smittspåras
Provtagning och behandling skall, enl. SmL, vara gratis för patienten.
Smittämne:
Smittvägar:
Inkubationstid:
Symptom:
Män:
Kvinnor:
Män och kvinnor:
Chlamydia trachomatis
Sexuell kontakt, mor-barn i samband med förlossning, genitalsekretöga
5-14 dagar
70-75 % (minst 50 % av männen) av de infekterade är symptomfria.
Oftast uretrit i form av miktionssveda, ibland återkommande. Ibland
klar eller vit flytning från urinröret. Män kan få epididymit, ensidig
bitestikelsvullnad och ömhet eller prostatit, vilket förutom
miktionssveda även kan ge smärtor i pungen, ljumskarna och ryggen.
Oftast förändrad flytning, ökad eller illaluktande (p g a samtidig
förändrat pH-värde och rubbning i normal bakterieflora), mellan- eller
samlagsblödningar och miktionssveda. Vid undersökning hittar man
ibland tecken till livmoderhalsinflammation, cervicit, med röd,
inflammerad cervix och gul/vit eller ökad klar flytning.
Kvinnor kan drabbas av komplikationer i form av PID, Pelvic
Inflammatory Disease med endometrit, salpingit och allmän
inflammation i lilla bäckenet. Det kan orsaka nedre buksmärtor.
Salpingiter kan vara både symptomgivande och tysta och kan leda till
skador på äggledarna, tuborna, vilket i sin tur kan orsaka infertilitet
och risk för extrauterin graviditet.
Konjunktivit- ögoninflammation, kan drabba både kvinnor och män. Till
en början ensidigt men blir så småningom dubbelsidigt om inte
behandling sätts in. Infekterat genitalsekret överförs till ögonen.
Konjunktivit kan också drabba nyfödda p g a överföring av infekterat
sekret från mamman vid förlossningen.
Proktit – inflammation i ändtarmen. Analsex. Kan ge klåda, sveda,
smärta, blödning. Ibland täta avföringsträngningar, slembildning. Hos
MSM hittas klamydia oftare rektalt än i urinen.
Reaktiv artrit – förekommer i sällsynta fall. Klamydia, liksom en del
tarminfektioner, kan vara utlösande faktor för s k Reiters syndrom –
uretrit, konjunktivit, hudförändringar och artrit hos genetiskt
predisponerade individer.
12

Svalginfektion?
LymfoGranuloma
Venerum (LGV)
Ovanligt att man hittar klamydia enbart i svalget. Oftast hittas
infektionen samtidigt i urin/rektum/vagina. Ev klamydia i svalget är
oftast symptomfri. Fortfarande ej helt klarlagt hur lätt det smittar från
svalget, om det kan ge sjukdom eller om svalget enbart fungerar som
reservoar för klamydiabakterien hos vissa (bärare)
F n rekommenderas ingen rutinmässig screening av klamydia i
svalg annat än bland MSM, där exponeringen bedöms vara större
eller om det förekommit enbart oralsex.
Klamydiavariant
Ovanligt i västvärlden, vanligare i Afrika, Asien, Sydamerika.
Främst MSM
Oömt sår på penis/ bakre slidväggen/analt . Läker utan ärr.
Lymfkörtelsvullnad i ljumsken.
Tarmabcesser-strikturer
Typning för LGV om klamydiapositivt prov rektalt hos MSM.
Provtagning:
Länk till remiss
Det bör ha gått minst 1 vecka från oskyddat samlag innan
klamydiaprovet tas.
Patienten bör ej ha kissat på 1 timme före att prov lämnas.
Män: Urinprov, 1:a portionen(max 10 ml) i mugg, hälls över i rör till 2/3.
Kvinnor:
Om symptom gärna gynundersökning för uteslutande av annan
sjukdom och ev kompletterande provtagning
Självprovtagning:
1) Vaginalprov, Provtagningspinnen förs in 3-4 cm i slidan och
roteras 3-4 varv Lämpar sig bra för screening hos symptomfri
2) Vaginalprov + 1:a portions urin. Pinnen sätts i röret med urin
Provtagning i samband med undersökning:
3) Cervixprov pinne i urin (dra även pinnen längs vaginalväggen).
Män och kvinnor:
Rektum – viktigt att man går in en bit med pinnen i ändtarmen så att
det blir representativt. Prov via proktoskop är att föredra men kan vara
svårt att genomföra praktiskt.
Öga: innanför nedre ögonlocket
Svalg: övervägs, särskilt i smittspårningsfall där det förekommit
enbart oralsex och hos MSM. Ej rutinmässig screening hos
heterosexuella. Provtagningspinne mot bakre svalgväggen och tonsillloger.
Prov taget från svalg, rektum och öga tas med flockad pinne
(samma som vid cx-prov) och stoppas i transportrör med
medium. Rören beställs från mikrobiologen.
Provtagning efter
övergrepp:
- specialfall. Tag kontakt med kvinnokliniken eller STI-mottagningen
för information.
13

Behandling:
Klamydiabehandling är kostnadsfri för patienten. Markera på
receptet: kostnadsfritt enligt SmL
Okomplicerad infektion:
1:a handsbehandling är tetracyklinpreparat, förslagsvis doxycyklin
(Doxyferm®) 100 mg, 2 tabletter dag 1 därefter 1 tablett dagligen i 8
dagar. Undvik sommartid).
Sommartid ges gärna lymecyklin (Tetralysal®) 300 mg x2 i 10 dagar.
Trots FASS-text extremt ovanligt med fototoxisk reaktion (sol)!!
Tidigare har även azithromycin (Azitromax®) 1g som engångsdos
funnits som ett behandlingsalternativ. P g a en ökande resistens mot
detta antibiotikum, särskilt vid infektion med Mycoplasma genitalium,
bör man dock undvika denna behandling.
Konjunktivit
Vuxna: Doxycyklin 100 mg x2 i 14 dagar
Nyfödda: Erythromycin 50 mg/kg/dag, uppdelat på 4 dygnsdoser. 14
dagar
Epididymit:
Doxycyklin 100 mgx2 i 10 dagar
Salpingit
Specialistfall, ofta kombinerad behandling mot flera STI innan
provsvar föreligger.
Klamydia hos gravid
Första trimestern kan man behandla med tetracykliner enl. ovan.
I andra och tredje trimestern kan man behandla med Erythromycin,
500 mg x2 i 10 dagar.
Dubbelinfektion med Klamydia och Mycoplasma Genitalium
Behandlas med Azithromycin 250 mg, 6 st: Dag 1: 2 tabletter som
engångsdos, därefter 1 tablett dagligen i 4 dagar (Mycoplasmados)
Kontroll:
Partner:
I okomplicerade fall görs ingen kontroll
Gravida – kontrollprov efter 4-5 veckor
Fast partner erbjuds alltid behandling efter att prov tagits, oavsett
provsvar. Man får aldrig lämna ut tabletter/recept till partner utan
att klamydiaprov först lämnats.
Övriga partners i smittspårning - behandling efter provsvar, eller
behandling i vissa fall om symptom talande för klamydia men provet
negativt. Obs! att man då också måste tänka på möjligheten av annan
STI såsom Mycoplasma genitalium eller gonorré.
Anmälan:
Smittskyddsanmälan
Smittspårning: Obligatorisk, 12 mån tillbaka. Vid behov remiss till STI-mott för hjälp
med detta.
Förhållningsregler: Måste lämnas till patienten.
14

Mycoplasma genitalium
Mycoplasma genitalium är en bakterie som kan överföras sexuellt och orsaka genital
infektion hos både män och kvinnor.
Förekomsten i allmänpopulationen är inte helt känd men i vissa studier har man kunnat visa
på ca 10 % av motsvarande klamydiaprevalens. I studier på en del svenska STImottagningar,
där populationen är selekterad, har man sett att Mg är ungefär hälften så
vanlig som Klamydia. Det är okänt hur stor del av Mg-infektionerna som spontanläker.
2003-2008 studerades >5000 kvinnor på kvinnoklinikens akutmottagning i Malmö och man
jämförde då förekomsten och symptomatologin mellan klamydia och Mg. Man fann då att
både symptom och kliniska fynd var vanligare hos de klamydiapositiva jämfört med Mgpositiva,
vilket skulle kunna tyda på att Mg är mindre aggressiv avseende symptom och
kliniska fynd.
Man har i några få studier kunnat påvisa Mg hos ett fåtal patienter vid akut endometrit och
salpingit men risken tycks vara klart lägre än vid klamydia. Fler studier är dock nödvändiga
avseende komplikationsrisken. Däremot fann man en klart ökad risk för postabortal infektion
bland de kvinnor som genomgick kirurgisk abort och hade en samtidig Mg-infektion.
Symptomen liknar de vid klamydia, och man har också, liksom vid klamydia, påvisat
bakterien hos symptomfria.
Smittvägar:
Inkubationstid:
Symptom/fynd:
Män:
Kvinnor:
Män och kvinnor:
Provtagning:
Länk till remiss
Indikation:
Sexuell kontakt. Genitalsekret-öga. Övriga smittvägar såsom morbarn
ej kartlagda.
Ev längre än klamydia, bakterien växer mycket långsamt.
Uretrit – miktionssveda, flytning. Klåda i uretra. Tecken på
epididymit/prostatit
Ökad flytning, ibland purulent. Cervicit, uretrit, klåda,
blödningsrubbning, låga buksmärtor.
Mg kan hos kvinnor orsaka endometrit och sannolikt PID. Studier
har serologiskt påvisat ett samband mellan Mg och
tubarfaktorinfertilitet men fler studier behövs för att säkerställa ett
kliniskt samband.
Konjunktivit, artrit
Screening hos symptomfria rekommenderas f n ej då
nuvarande kunskaper om komplikationer och prevalens inte
är tillräckliga för att motivera detta.
Symptomgivande uretrit/cervicit/epididymit/prostatit/salpingit där
klamydiaprov är negativt eller där symptomen kvarstår efter en
behandlad klamydiainfektion. Hos kvinnor med symptom kan Mg
prov övervägas även initialt, samtidigt som klamydiaprovet tages.
Om fast partner har symptomgivande Mg/behandlats för Mg.
Tänk på Mg vid konjunktivit, artrit, blödningsrubbning, upprepad
”UVI”, där urinodling är negativ.
15

Provtagning:
Män:
Kvinnor:
Behandling:
Som vid klamydia.
1:a portions urin (4 v efter avslutad
behandling. Om Mg-provet då fortfarande är positivt kan
man misstänka att det finns en resistens, förutsatt att
patienten inte återsmittats av (ny) partner under tiden.
Vid misstänkt resistens, tag kontakt med STI-mottagningen.
Vid behandlingssvikt på Azithromycin och/eller påvisad
resistens kan behandling ges med:
2) Moxifloxacin, (Avelox ®)400 mg, 7 st: 1x1 i 7 dagar
Mycoplasma genitalium hos gravid
Första trimestern finns inget bra behandlingsalternativ. I andra och
tredje trimestern kan behandla med Azithromycin enligt ovan.
Dubbelinfektion med klamydia och Mycoplasma genitalium
Behandlas med Azithromycin 250 mg, 6 st: Dag 1: 2 tabletter som
engångsdos, därefter 1 tablett dagligen i 4 dagar (Mycoplasmados)
Partner:
Kontroll:
Anmälan:
Smittspårning:
Förhållningsregler:
Fast partner erbjuds provtagning och ev behandling . Mg omfattas
dock ej av smittskyddslagen varför ingen egentlig ”smittspårning”
görs.
Kontroll >4 v efter avslutad behandling om kvarstående besvär.
Ingen smittskyddsanmälan.
Fast partner rek. provtagning.
Rekommendera att patienten avstår samlag 10 dagar från
behandlingsstart.
16

Ospecifik uretrit och cervicit
Inflammationstillstånd i uretra och/eller cervix där man genom provtagning uteslutit klamydia,
gonorré och Mycoplasma genitalium
Uretrit, urinrörskatarr, kan ge upphov till sveda vid miktion, klåda i urinröret, ibland också
flytning.
Cervicit, livmoderhalsinflammation, kan förorsaka ökad vaginal flytning, blödningar och låga
buksmärtor. Vid undersökning kan man finna en mucopurulent flytning från cervixkanalen,
ibland också påtaglig ömhet och rodnad.
Kända orsaker till uretrit/cervicit är exempelvis Chlamydia trachomatis, Neisseria
gonorrhoeae, Mycoplasma genitalium. herpesvirus, kondylom, balanit, candida, trichomonas
vaginalis är andra exempel på orsaker till uretrit, liksom i vissa fall även Neisseria
meningitidis (meningokocker) och adenovirus. Sannolikt kan även andra mikroorganismer,
bakterier och virus, som i nuläget inte kan identifieras orsaka uretrit och möjligen cervicit.
Förträngningar och främmande kroppar i uretra kan också ge uretrit.
För att ställa diagnosen ospecifik uretrit krävs synlig flytning från uretra och/eller positivt
direktprov, d v s att man i färgat uretrautstryk hittar ≥ 5 polymorfkärninga neutrofila
leukocyter/synfält i oljeimmersions förstoring i minst 5 synfält. Mikroskopi av detta slag görs
mestadels på STI-mottagningar.
Vad gäller cervicit är den mikroskopiska bilden i ett utstryk från cervix mer svårbedömd då
mängden leukocyter kan variera med menscykeln eller bero på andra, yttre faktorer såsom
spiraltrådar. Symptomen och undersökningsfynd talande för inflammation i cervix (se ovan)
tillsammans med kraftigt ökad mängd leukocyter i ”wet smear” är oftast lättare att tolka.
Provtagning:
Behandling:
Diagnosen förutsätter att man genom provtagning uteslutit klamydia,
gonorré och Mycoplasma genitalium .
Om kompetens och utrustning finnes görs utstryk från uretra och
cervix, färgas med metylenblått och studeras i mikroskop,
oljeimmersionsförstoring.
Många gånger kan en lindrig uretrit läka ut av sig själv, beroende på
vad orsaken är. Enbart symptom utan att man objektivt kunnat
påvisa en (mikroskopisk) uretrit är egentligen inte tillräcklig
indikation för behandling. I vissa fall kan man ändå pröva
behandling om patienten har subjektiva besvär för att lindra dessa,
minska risken för ev smittspridning och även minska risk för möjliga
komplikationer i form av reaktiv artrit, epididymit och PID hos
kvinnor. Man vet också att risken för hiv-överföring är större vid
samtidig inflammation i uretra/cervix.
Enbart mikroskopiskt fynd utan symptom:
Avvakta med behandling. Partner symptom?
Symptom, särskilt flytning: Doxycyklin (Doxyferm®)100 mg i
klamydiados: 2 tabletter som engångsdos dag 1 sedan 1 tablett
dagligen i 8 dagar.
17

Partner:
Kontroll:
Anmälan:
Smittspårning:
Förhållningsregler:
Aktuell partner (”fast”) erbjuds undersökning. Överväg
epidemiologisk behandling, särskilt om partner har symptom eller
mikroskopiska tecken till inflammation.
Om patienten ej blir symptomfri rekommenderas ny bedömning, vid
behov remiss till/kontakt med STI-mottagningen eller kvinnokliniken.
Hos män som har kvarstående symptom, särskilt om samtidig
smärta/värk i ljumskar, scrotum, perineum skall man ha tillstånd som
kronisk prostatit och ”chronic pelvic pain syndrome” i åtanke. Vid
kronisk prostatit kan miktionssvedan kvarstå i veckor till månader.
Dessa omhändertas i första hand i primärvården om STI uteslutits.
Ingen smittskyddsanmälan.
Ingen smittspårning men aktuell partner bör erbjudas test enl ovan.
Rekommendera att patienten avstår samlag under
behandlingstiden.
18

Genital herpes
Genital herpes är den vanligaste orsaken till genitala ulcerationer. De orsakas av Herpes
simplex virus typ 1 (HSV-1) eller typ 2 (HSV-2).
HSV-1 är numera den vanligaste orsaken till primära genitala HSV-1 infektioner, främst hos
kvinnor, medan HSV-2 oftare orsakar recidiv.
Oftast har HSV-infekterade patienter en asymptomatisk eller omedveten HSVinfektion.
Viruset stannar kvar vilande i kroppen livet ut och kan hos en del reaktiveras och
ge återkommande symptom, ”skov”. Både virusbärare med symptom och asymptomatiska
bärare utsöndrar virus. Den ”tysta” virusutsöndringen hos de utan symptom står för
huvuddelen av smittöverföringen - ”man smittar andra eftersom man inte vet om att man har
infektionen”. Virusutsöndringen och smittsamheten är dock större under själva skovet.
Det kliniska utseendet skiljer sig ej mellan HSV-1 och HSV-2 infektion men täta genitala
recidiv brukar orsakas av HSV-2. HSV-1 infektion genitalt har i princip alltid smittats från
person med oral herpes då smittsamheten från genitalia till genitalia bedöms vara betydligt
mindre än vid HSV-2 infektion.
Smittämne: Herpes simplex virus 1 och 2
Smittvägar:
Inkubationstid:
Symptom:
Primärinfektion:
Sexuell kontakt, inkl. oral/analsex och intim hud-slemhinnekontakt
(vilket gör att kondom inte ger ett 100 %-igt skydd). Viruset kan
också överföras från gravid kvinna till barn under graviditeten eller
vid förlossningen.
2-20 dagar (medel 6) men symptomen kan ibland debutera efter lång
tids asymptomatiskt bärarskap.
Genitala, smärtsamma sår. Börjar ofta med hudrodnad, sedan blåsor
som snabbt blir sår på rodnad botten. Ibland ”förkänsla”, sveda,
klåda, stickningar i huden 1-2 dagar innan utslagen kommer.
Kan vara utbredd med bilaterala lesioner, svullna lymfkörtlar i
ljumskarna, ibland allmänpåverkan med feber, sjukdomskänsla. I
svåra fall kan patienten drabbas av urinretention. Långdraget, kan
hålla på i 2-4 veckor innan det läker ut.
Avvakta inre inspektion hos kvinnor om patienten har mycket besvär.
Gärna uppföljning i form av telefontid eller återbesök för
kompletterande undersökning och provtagning för andra STI om
detta är aktuellt.
Recidiv:
Atypisk infektion:
Lindrigare symptom, mer begränsad utbredning, ofta unilaterala
blåsor/sår. Läker oftast på ca 1v.
Recidiverande perianala/genitala sprickor, rodnad/klåda/smärtor
utan sår. Återkommande ”urinvägsinfektion”.
19

Herpesinfektion
hos gravid:
Provtagning:
Länk till remiss
Risken för svår infektion hos barnet störst vid smitta i samband med
förlossningen, antingen genom infekterat sekret i
förlossningskanalen eller efter förlossningen, ex vis om primär
orolabial (mun-läpp) herpes. Även herpesinfektion under graviditeten
kan innebära risk för smitta hos fostret, särskilt primär infektion.
En tumregel är att alltid behandla en misstänkt
förstagångsinfektion (kan vara både primärinfektion eller recidiv
hos en tidigare odiagnostiserad herpes) hos gravid. Det går att
använda både aciklovir och valaciklovir, erfarenheterna av
behandling under graviditet är störst med aciklovir. Se
www.infpreg.com för uppdaterad information kring herpesinfektion
under graviditet.
Det är viktigt att man försöker ställa en korrekt herpesdiagnos,
särskilt om patienten har behov av receptbelagd behandling.
Typningen mellan HSV-1 och HSV-2 är av vikt då prognosen är olika
vad gäller risken gör nya skov och, till viss del, smittsamhet.
Herpesdiagnosen ställs bäst genom direkt provtagning från så färsk
blåsa/sår som möjligt då virusutsöndringen avtar med tiden och
chansen för ett positivt prov minskar. I samband med
primärinfektionen kan virus utsöndras och påvisas i ca 7-12 dagar
om inte behandling är insatt. Vid recidiv har man störst chans att
hitta viruset första 1-4 dagarna.
Blåssekret:
Serologi:
Behandling:
PCR-prov: Rulla en steril bomullspinne, gärna fuktad med lite
koksalt, mot sårbildning/blåsa. Stoppa pinnen i sterilt rör med 1-2 ml
koksalt alt i rör med speciellt PCR-medium. Det går också att
använda ”virusodlingspinne”. Skicka för PCR.
Begränsat värde när det gäller diagnostik av herpesinfektion. I vissa
fall kan det ta upp till ett år innan man kan detektera antikroppar i
blodet efter en primärinfektion. Många vuxna bär på antikroppar mot
herpes, särskilt mot HSV-1, utan att de någonsin haft kliniska tecken
till herpes. Antikroppar i blodet säger heller ingenting om
lokalisationen av infektionen. Serologi bör därför inte tas
rutinmässigt.
Undersökningen kan ha visst värde om patienten har atypiska,
återkommande besvär där det inte går att ta direktprover och
patienten har behov av behandling, eller ex vis under graviditet där
det kan vara viktigt att försöka skilja mellan en primärinfektion och ett
recidiv. Ibland kan provet också vara av värde om man behöver
påvisa om herpesinfektion över huvud taget föreligger i kroppen.
Primär herpesinfektion
Behandling kan påtagligt reducera och förkorta besvären, indicerat
att sätta in så länge det kommer nya lesioner. Eftersom
primärinfektionen kan vara mycket långdragen är det i stort sett alltid
indicerat att sätta in behandling om patienten inte uppenbart är på
väg att läka ut. Peroral behandling ges med Valaciklovir 500 mg x2
alt Aciklovir 400 mg x3 (ersätter tidigare rekommendation, 200 mg
x5). Behandlingstid 5-10 dagar. Komplettera vid behov med
smärtstillande per oralt eller lokalt (t.ex Xylocain).
20

Recidiv
Vid få och korta utbrott är behandling sällan indicerad. Vid mer
uttalade besvär erbjuds behandling med valaciklovir 500 mgx2 eller
aciklovir 400 mg x3 i 3-5 dagar. Behandlingen skall sättas in så tidigt
i förloppet som möjligt för optimal effekt. Patienten bör ha recept
vilande på apoteket att hämta ut inför eller vid skov.
Suppressions/långtidsbehandling
Ges vid täta (>6 skov/år), långdragna eller komplicerade skov.
Valaciklovir 500 mgx1, valaciklovir 250 mgx2 eller aciklovir 400
mgx2. Behandling med dosen uppdelad på 2/dag kan vara att
föredra om >10 skov/år.
Trots suppressionsbehandling kan patienten få enstaka genombrott
med herpes. Dosen ökas då tillfälligt under 3-5 dagar till valaciklovir
500 mg x2 eller aciklovir 400 mgx3.
Suppressionsbehandling minskar risken för tyst virusutsöndring men
risken för virusöverföring till ev partner försvinner inte helt.
Partner:
Anmälan:
Smittspårning:
Undersöks ej rutinmässigt utan endast om egna besvär.
Ej smittskyddsanmälan.
Ingen smittspårning.
Länk till provtagningsremiss
21

Syfilis
Fall av misstänkt syfilis eller positiv syfilisserologi där patienten är obehandlad ska
remitteras till STI-mottagningen, Falu lasarett.
Nya fall av venerisk syfilis i Sverige ses främst bland män som har sex med män (MSM).
Incidensen har ökat sedan slutet av 1990-talet och det rapporteras ca 150-200 fall per år.
Syfilis är den vanligaste orsaken till genitala sår i u-länder.
Sjukdomen kan indelas i tre kliniska stadier: primär, sekundär och tertiär syfilis.
Karaktäristiskt för syfilis är långa perioder utan kliniska symptom, framför allt mellan
sekundär- och tertiärstadiet föreligger en lång latensperiod på ibland >20 år.
Latent syfilis definieras som påvisad positiv syfilisserologi hos person utan kliniska symptom
och som ej fått adekvat behandling. Tidig latent syfilis: Infektionen

Provtagning:
Behandling:
Partner:
Anmälan:
Smittspårning:
Förhållningsregler:
Vanligen baseras diagnosen på serologi. I primärstadiet kan även
Treponema pallidum påvisas i sårsekret.
Syfilisserologi (Luesserologi) tages frikostigt på patienter med
oklara sår eller då patienten haft oskyddade sexuella kontakter
med person från riskområden utomlands. Syfilisserologi tages
också frikostigt hos MSM, vid prostitutionskontakter samt hos hivinfekterade
där överföringsrisken är ökad. Oftast screenas
blodgivare, gravida och nyanlända asylsökande för syfilis.
Man använder sig både av ospecifik och specifika serologiska
tester, båda har sin plats vid screening och vid uppföljning av
behandlad syfilis.
Screeningprov för syfilis, VDRL, är ospecifikt och kan vara positivt
även vid andra tillstånd som SLE, lymfom, samt vid graviditet. För
syfilisdiagnos krävs positivt utfall i specifika syfilisserologier, mest
använd är TPPA. Dessa tester utförs oftast automatiskt .
VDRL-titrarna används för att följa behandlingseffekten och blir så
småningom negativa, dock kan VDRL bli negativt även utan
behandling, vilket bl.a ses vid sen, latent, obehandlad syfilis.
De specifika testerna, TPPA- titrarna, förblir i många fall positiva
resten av livet, trots behandling, om man inte kommer in tidigt med
denna. Antikroppstitern för de specifika testerna är ej kopplade till
sjukdomsaktiviteten och kan ej användas för att avläsa effekten av
behandling.
Alla fall av syfilis skall remitteras till STI-mottagningen för vidare
handläggning.
F n ges i 1:a hand penicillinbehandling: inj. benzatinpenicillin
(Tardocillin) i m, med någon veckas mellanrum 1-3 injektioner
beroende på stadium .
Se nedan vad gäller smittspårning. Uppgiven partner följs i fyra
månader, sex månader om intag av antibiotika.
Syfilis lyder under smittskyddslagen. Praxis att anmälan görs när
infektionen

Ulcus molle /Chancroid/Mjuk shanker
Klinisk misstanke om Ulcus molle, syfilis eller LGV: Remiss till/kontakt med STImottagningen!
Ovanlig infektion i Europa, betydligt vanligare i Sydostasien, Afrika, Västindien. I Sverige ses
enstaka ”importfall”. Orsakas av en bakterie.
Smittämne:
Smittvägar:
Inkubationstid:
Symptom:
Provtagning:
Behandling:
Partner:
Anmälan:
Hemophilus Ducreyi
Sexuell smitta, kräver i stort sett samlag med person med aktivt sår
2-5 dagar
Ofta multipla, smärtsamma, smetiga, purulenta genitala sår. Kraftigt
förstorade, ömmande lymfkörtlar, ibland rupturerade, i ljumsken
Kan övervägas om person drabbats av genitalt sår efter nylig sexuell
kontakt i u-länder. I dessa fall finns även anledning att utesluta syfilis
och Lymfogranuloma venerum.
Bakterien är svår att odla men numera finns PCR-metoder
utvecklade. Prov tages från sårsekret och analyseras på
mikrobiologen i Göteborg. Man kör där duplex-PCR för både H.
Ducreyi och T. Pallidum (syfilis).
Kontakt tages med STI-mottagningen.
Infektionen behandlas med antibiotika. Bakterien har utvecklat
resistens mot flera typer av antibiotika, däribland tetracykliner och
sulfapreparat.
Partner skall alltid undersökas och behandlas. Epidemiologisk
behandling till sexuella kontakter 10 dagar före debut av såret.
Anmäls numera ej en. SmL
24

Lymfogranuloma venerum, LGV
Klinisk misstanke om, eller verifierad Ulcus molle, syfilis eller LGV: Remiss
till/kontakt med STI-mottagningen!
Variant av klamydiainfektion, orsakas av en särskild genotyp. Ovanlig i västvärlden, vanligare
i Asien, Afrika och Sydamerika. I vår del av världen ses infektionen främst bland MSM vid
oskyddade anala samlag.
Smittämne:
Smittvägar:
Inkubationstid:
Symptom:
Provtagning:
Behandling:
Kontroll:
Partner:
Smittspårning:
Anmälan:
Chlamydia trachomatis, L1-L3
Som klamydia
3 dagar-6 veckor (innan sår)
Oömt sår, svullna lymfkörtlar ibland abscessbildning och spontan
ruptur. Tarmsymptom- proktit (klåda, sveda, blödning,
slembildning). Obehandlad kan infektionen ge abscesser/fistlar
och sammanväxningar i tarmen.
Som vid klamydia. Vid misstanke om LGV krävs specifik
genotypning, man kan då på remissen begära typning för LGV
om positivt klamydiaprov. Detta kan vara aktuellt t ex om påvisad
klamydiainfektion i rektum hos MSM.
Kontakt med STI-mottagningen om verifierat eller misstänkt fall
av LGV! Behandling ges med Doxycyklin 100 mg x2 i 3 v.
5 v
Som vid klamydia
Som vid klamydia. Obs! Skall handläggas av STI-mottagningen!
Smittskyddsanmäls som klamydia. Kryssa i rutan för LGV.
25

Kondylom
Kondylom, ”könsvårtor”, orsakas av Humant papillomvirus, HPV. Det finns >200 typer varav
ca 30 kan återfinnas i genitalområdet. Det är vanligt att man har infektion med flera typer
samtidigt.
De flesta synliga kondylomen orsakas av HPV 6 och 11 vilka utgör ”lågrisktyper”. HPV 16
och 18 är de vanligaste onkogena ”högrisktyperna” vilka oftast återfinns i lesioner med
dysplasi. Cervixdysplasi (CIN) är den vanligaste HPV-relaterade dysplasin men dysplasi
förekommer även i vagina (VIN), på penis (PIN) och analt (AIN). Särskilt AIN och HPVrelaterad
analcancer har ökat kraftigt bland främst MSM (män som har sex med män) på
senare år.
Ca 2/3 av alla drabbas någon gång i livet av en HPV-infektion. Många med genital HPVinfektion
är asymptomatiska bärare, endast en mindre andel får synliga/symptomgivande
kondylom. Inkubationstiden eller tiden till symptomgivande kondylom kan i många fall vara
flera mån-år. De asymptomatiska infekterade smittar också varför det många gånger är
omöjligt att säga vilka som bär på viruset eller varifrån en ev. smitta kommer.
HPV-infektionen läker i de flesta fallen ut spontant efter 1-2 år. Ca 20% kan få problem med
täta recidiv och mer långdragen infektion.
Smittämne:
Smittvägar:
Inkubationstid:
Symptom:
Provtagning:
Humant Papillomvirus
Sexuell (kondom dock inte 100 % skydd då viruset ofta finns i ett
större hud/slemhinneområde), mor-barn vid förlossning. Smitta via
fingrar m.m möjlig men lägre sannolikhet pga känsligt virus.
Småbarn, främst < 3år, med anogenitala kondylom oftast smittade i
samband med förlossning eller via ”sociala kontakter”,” sittande i knä
i badkar” och dylikt. Möjlighet av sexuella övergrepp skall dock alltid
övervägas.
Lång. Månader - år (medel 2-6 mån)
Många asymptomatiska! Kliniska symptom i form av vårtor, spetsiga,
papulösa eller platta. Papulösa och särskilt platta vårtor kan ofta ha
ett atypiskt utseende där det kan vara svårt att direkt sätta
diagnosen kondylom. Ibland enbart rent kosmetiska besvär medan
en del kan ha stora problem med klåda, sprickor, smärta, blödning,
samlagssmärtor m.m. Problemet i dessa fall är ibland att ställa rätt
diagnos, om det inte finns några typiska synliga vårtor.
Kondylom är i första hand en klinisk diagnos. Då behandlingen i
första hand inriktas på att ta bort de synliga/symptomgivande
kondylomen och inte kan eliminera viruset (se behandling) är det inte
meningsfullt att leta kondylom hos symptomfria personer. Vid
svårvärderade lesioner, om atypiska besvär, eller där man vill
utesluta dysplasi kan biopsi av hud/slemhinna komma i fråga. HPVtestning
utförs i vissa fall, särskilt vid kvarstående dysplasi.
Ättiksyrepensling är inte en specifik metod för att påvisa kondylom
utan hud/slemhinna kan vitna även vid andra tillstånd.
26

Behandling:
Patienten bör informeras om att infektionen i de allra flesta fall är
självläkande inom 2 år. Viruset finns oftast inom ett större område än
det som syns, inte bara i själva vårtorna. Den behandling som finns
att tillgå åstadkommer f.a borttagande av det som syns, kosmetisk
behandling, medan viruset blir kvar till dess att immunförsvaret läker
ut infektionen. Många gånger är det just den kosmetiska aspekten
som är den viktigaste för patienten även om en stor del också kan ha
besvär av annat slag. Efter en lyckad behandling är det mycket
vanligt med recidiv tills dess att själva virusinfektionen försvinner.
Viktigt att informera patienten om detta!
Podophyllotoxin (Wartec, Condyline), lösning eller kräm. Oftast 1:a
handsbehandling. Lösningen penslas på enstaka, välavgränsade
kondylom, krämen appliceras över ett mer utbrett område, eller där
lösningen är svår att använda, morgon och kväll i 3 dagar. Därefter 4
(-7)dagars uppehåll innan ny 3-dagarskur. Behandlingen upprepas
på detta sätt tills vårtorna försvunnit, oftast

Bakteriell vaginos
Vaginalmiljön är normalt sur, pH 4.5
Odling: vanlig bakterieodling har ingen plats i diagnostiken
Behandling:
Behandling ges till patienter med symptom.
Man kan behandla antingen med tabletter eller lokalbehandling. Om
patienten har mycket besvär rek. i första hand tablettbehandling.
28

Tablettbehandling:
Lokalbehandling:
Gravida:
Kontroll:
Partner:
Metronidazol 500 mg, 1x2 i 7 dagar alt. Flagyl 400 mg
(metronidazol), 1x2 i 7 dagar.
Kom ihåg att varna för alkohol i samband med tablettbehandling då
metronidazol kan ha en antabusliknande effekt och patienten då kan
uppleva illamående, kräkningar.
Dalacin (Klindamycin) vagitorier ,100 mg, 1 varje kväll i 3 dagar
alt.
Dalacin (Klindamycin) vaginalkräm, 2%, 1 dosspruta, 7 kvällar i rad
alt.
Zidoval (metronidazol) vaginalgel ,7,5 mg/g, 1 dos 5 kvällar i rad
Specialfall. Det är aldrig fel att ta kontakt med S-MVC/obstetriker.
Om behandling aktuell:
Lokalbehandling 1:a handsval (kategori B1). Om tablett behandling
nödvändig kan Dalacin (klindamycin) 300 mg x2 i 7 dagar vara ett
alternativ.
Ingen kontroll görs efter behandling då man endast behandlar dem
med symptom. Många kvinnor får recidiv och behöver behandling
på nytt. Om täta recidiv kan Ibland upprepad behandling enligt ovan
ges profylaktiskt efter varje menstruation under några månader.
Partner behandlas ej. Om partner har symptom bör han förstås
undersökas och provtas för STI. Om patient har ständigt
recidiverande BV kan ibland patnerbehandling övervägas (om fast
partner) men detta är specialfall.
29

Trichomonas vaginalis
Infektion med Trichomonas vaginalis är numera sällsynt på svenska mottagningar. TV är en
protozoe, en rörlig flagellat, stor som en leukocyt.
Infektionen drabbar främst kvinnor men kan i sällsynta fall ge besvär hos partner. Hos
kvinnan kan TV orsaka en kraftig vaginit, slidkatarr, och uretrit men kan i många fall även
vara symptomfri.
Symptom/fynd:
Provtagning:
Behandling:
Kvinnor: riklig ,gulgrön, illaluktande flytning, ev. uretrit/miktionssveda.
Män: oftast inga symptom, uretrit i sällsynta fall
Diagnosen ställs i första hand hos kvinnan med mikroskopi av
vaginalsekret, ”wetsmear”. Vid undersökning finner man i de flesta fall
dels ökad mängd leukocyter, dels en uttalad Bakteriell Vaginos med
förhöjt pH, positiv amintest, clue-cells och rubbning i bakteriefloran.
Dessutom ser man de rörliga flagellaterna, trichomonaderna, som har
samma storlek som en leukocyt.
Alltid systemisk behandling om säkerställd Trichomonas.
Metronidazol 500 mg x2 i 7 dagar, alternativt metronidazol 2g som
engångsdos
Partner:
Kontroll:
Anmälan:
Gravid med TV:
Fast partner skall alltid behandlas, men innan dess förstås provtas för
andra STI.
Ingen kontroll behövs i normalfallet
Omfattas ej av smittskyddslagen, ingen anmälan
Specialfall, ej ge metronidazol under första trimestern.
30

Hiv – Aids
Idag lever cirka 35 miljoner människor med hiv och under 2009 nysmittades cirka 2,6
miljoner. Värst drabbat är Afrika, söder om Sahara, med cirka 60 % av världens hiv-smittade.
I Europa är Syd- och mellaneuropa mer drabbat än nordeuropa. Cirka 100 personer smittas i
Sverige varje år och då främst homo/bisexuella män och intravenösa missbrukare. Cirka 400
personer nydiagnostiseras i Sverige årligen där personer smittade utomlands utgör
merparten, antingen genom resande svenskar eller genom invandrare/flyktingar.
Hiv smittar framför allt vid oskyddade genitala eller genito-anala samlag, genom blodsmitta
eller i samband med graviditet och födsel från mor till barn. Smitta vid oralsex eller djupa
kyssar kan inte uteslutas. Hiv smittar inte vid sociala kontakter.
Smittämne:
Smittväg:
Inkubationstid:
Serokonvertering:
Smittrisk vid enstaka
oskyddat samlag:
Hiv, humant immunbristvirus
-sexuell kontakt genom kroppsvätskor
-mor barn vid partus, intrauterint och genom amning
-blodsmitta
-primär hiv-infektion: 1-4 veckor efter smittillfället
-aids: mediantid 10 år hos obehandlad
-2-12 veckor, flertalet infekterade serokonverterar inom 2-4
veckor
-för att utesluta hiv-infektion bör uppföljande blodprov tas 3
månader efter senaste möjliga smittotillfälle
1/1000 – 1/100 vid vaginalt samlag, högre vid analt samlag och
vid annan samtidig STI, varierar även med sjukdomsstadium.
Symptom:
Primärinfektion:
Latent infektion:
Utvecklad aids:
Duration av
smittsamhet:
Provtagning:
Faryngit, feber, trötthet, huvudvärk/meningit, exantem,
lymfkörtelsvullnad
Symptomfrihet under många år, lymfadenopati
Opportunistiska infektioner, tumörsjukdomar
Livslång, graden varierar under sjukdomen.
Alltid hög smittsamhet initialt och vid utvecklad obehandlad
AIDS
Blodprov för HIV-antikropps- antigentest
HIV-serologi bör tas frikostigt på alla personer som haft sexuella
kontakter utomlands och som haft sexuella kontakter med
personer från riskgrupper i Sverige och på intravenösa
missbrukare
Patienter som söker för misstanke om STI bör erbjudas hiv-test.
Vid upprepade eller svårbehandlade genitala infektioner med
candida, herpes, kondylom tänk på hiv.
Gravida kvinnor på MVC eller abortmottagning erbjuds hiv-test,
som screening.
31

Falskt positiva resultat är sällsynta men förekommer i alla screeningtester. Ett positivt prov
skickas alltid vidare för konfirmerande test. Nytt prov tas också för att utesluta provförväxling.
Provsvar bör ges personligen vid uttalad oro eller om reell risk för hiv-infektion bedöms
föreligga. Provsvar skall om möjligt ges av provtagande instans. Undvik att ge positivt
provsvar fredag och dag före helgdag. Om en nyupptäckt hiv-infekterad person bedöms
kunna föra smittan vidare ges dock svar och föreskrifter snarast oavsett veckodag.
Patient med nyupptäckt hiv-infektion skall erbjudas vidare kontakt samma
dag.
Rådgör med Infektionskliniken, Falu lasarett, ev STI-mottagningen, inför fortsatt
handläggning!
Behandling:
Förhållningsregler:
Anmälan:
Smittspårning:
Behandling och kontroll av hiv-smittade sker vid Infektionskliniken,
Falu lasarett.
Försök med vaccin pågår, bl. a i Sverige
ja, enligt SmL
Till smittskyddsläkaren, via Sminet
Obligatorisk och ytterst viktig
32

Hepatit
Många är idag vaccinerade mot hepatit B (Twinrix, Engerix) varför fråga om eventuell
vaccination bör finnas med tidigt i anamnesupptagningen.
Smittväg:
Inkubationstid:
Symptom:
Provtagning /
profylax efter sexuell
exponering:
Hepatit B smittar genom att slemhinna eller skadad hud exponeras
för blod eller blodkontaminerade kroppsvätskor. I västvärlden
sprids HBV främst sexuellt eller genom att man delar spruta vid
intravenöst missbruk.
2–6 månader, oftast 2–3 månader
Cirka hälften av alla vuxna som får infektionen har inga
sjukdomssymptom. Om man får symptom är de vanligaste i
akutskedet illamående, dålig aptit, trötthet, diffusa buksmärtor, ont i
kroppen och feber. Även klåda förekommer liksom att huden och
ögonvitorna gulfärgas. I de flesta fall läker sjukdomen ut helt efter
några månader om man är vuxen då man smittats. Om man
smittas som barn är risken större att infektionen blir långvarig
(kronisk).
Efter sexuell kontakt med person som har hepatit B bör individen
omgående vaccineras om vederbörande ej är immun.
Prov för serologi tas före vaccination och följs upp med nytt prov
efter tre och sex månader.
Sexualpartner till person med hepatit B och som inte har immunitet
vaccineras enligt snabbvaccinationsschema
Patient med hepatit B bör informeras om att fast partner bör
erbjudas vaccination
Kontakta gärna infektionskliniken för ytterligare konsultation vid
behov
Behandling:
Partner:
Anmälan:
Smittspårning:
Förhållningsregler:
Patienter remitteras till Infektionskliniken, Falu Lasarett för vidare
handläggning och eventuell behandling
Vaccination av fast partner om denne inte har immunitet mot
hepatit B. Unga bärare informeras vid puberteten om risk för
sexuell smittoöverföring.
Ja via Sminet
Obligatorisk
Ja, bör ges både skriftligt och muntligt till patienten. Länk till
smittskyddsblad
33

Patientinformation, förhållningsregler
De förhållningsregler som man kan ge bestäms utifrån smittskyddslagen och författas
i s k smittskyddsblad av smittskyddsläkarna i Sverige. I smittskyddslagen står bl a att
förhållningsreglerna får endast avse;
1. inskränkningar som gäller arbete, skolgång eller deltagande i viss annan
verksamhet,
2. förbud mot att donera blod och organ,
3. förbud mot att låna ut eller på annat sätt överlåta begagnade
injektionsverktyg,
4. skyldighet att informera vårdgivare och sådana som utför icke-medicinska
ingrepp om smittbärarskap,
5. skyldighet att informera sexualpartner om smittbärarskap,
6. skyldighet att vid sexuella kontakter iaktta ett beteende som minimerar
risken för smittspridning,
7. skyldighet att iaktta särskilda hygienrutiner, eller
8. skyldighet att hålla regelbunden kontakt med behandlande läkare.
Förhållningsreglerna skall meddelas skriftligt så snart det är möjligt samt tas in i den
undersöktes patientjournal. Läkaren skall så långt det är möjligt se till att
förhållningsreglerna följs. För STI-diagnoser gäller framför allt nr 5 och 6 enligt ovan
men kan även innefatta nr 8 vid t ex hiv. Smittskyddsbladen finns på Smittskyddsenhetens
hemsida. Där finns också vissa smittskyddsblad översatta till andra språk.
Klicka här för att komma till sidan.
Smittspårning
Man är skyldig att journalföra smittspårningsarbetet. Man måste dock separera
smittspårningshandlingarna från indexpatients patientjournal. Under rubriken Brev och
blanketter finns förslag på smittspårningsjournal.
Paragrafanmälan
Enligt smittskyddslagen är provtagande läkare ansvarig för att smittspårning utförs kring
varje positivt fall. I praktiken brukar själva smittspårningen delegeras till någon personal med
adekvat utbildning och erfarenhet. Det övergripande ansvaret för smittspårning av
smittsamma sjukdomar vilar på Smittskyddsläkaren i varje län. Man ska därför anmäla till
Smittskyddsläkaren i sitt län när man inte kommer längre i smittspårningsarbetet dvs när
man ”kört fast”. Anmälan sker på blankett som fylls i och skrivs under och skickas per post.
Anmälan kan göras på dessa grunder:
Uppgiven partner till smittad index som efter två brev eller två telefonsamtal inte
inställer sig för provtagning, alternativt ingen bekräftelse har inkommit att kontakten
sökt provtagning på annan vårdenhet (3 kap. 6 § SmL)
Uppgiven partner till smittad index som inte går att kontakta pga tex ofullständiga
personuppgifter eller inaktuell adress (3 kap. 5 § SmL)
Uppgiven partner till smittad index där index av starka sekretesskäl inte vill att partner
kontaktas av den egna mottagningen (3 kap. 5 § SmL)
34

Dessutom kan man på samma blankett anmäla person som inte samarbetar kring
smittspårning, vägrar låta behandla sig och löper påtaglig risk att smitta andra eller på annat
sätt inte följer förhållningsregler.
Fyll i blanketten så grundlig som möjligt. Viktiga uppgifter är:
tidpunkt för sannolik smittöverföring
alla uppgifter som kan styrka identitet på kontakt (ungefärlig ålder, telefonnummer,
kön, ort, kännedom om yrke eller skola etc)
vidtagna åtgärder, antal skickade brev m.m.
Det är viktigt att man anmäler även om man har bristfälliga uppgifter om kontakten, detta
då man för statistik också på oidentifierade kontakter. Fyll även i de vidtagna åtgärder
man hittills gjort, dvs hur många kallelser man skickat eller telefonsamtal man haft med
kontakten osv. Smittskyddsenheten i Dalarna anordnar utbildning i smittspårningsteknik
för alla som arbetar med smittspårning av STI. Gå in på www.ltdalarna.se/smittskydd för
information om utbildningen. För ytterligare upplysningar eller hjälp med att t ex fylla i
blanketten, kontakta Smittskyddsenheten, Falu lasarett, 023-49 07 85
35

Diagnoskoder
Test ”för säkerhets skull”, symptomfri utan fynd (riktad hälsokontroll avseende infektioner
med huvudsakligen sexuella smittvägar) : Z 113
Partnerbehandling/epidemiologisk behandling: Z 292 (lika oavsett sjukdom)
Riktad hälsokontroll gonorré (tex vid smittspårning) Z113B
Riktad hälsokontroll syfilis (tex vid smittspårning) Z113D
Riktad hälsokontroll klamydia (tex vid smittspårning) Z113E
Riktad hälsokontroll avseende icke specificerad venerisk sjukdom (tex Mycoplasma
genitalium) Z113x
Kontakt med hälso/sjukvård under andra specificerade omständigheter Z 768
Abscess i vulva N 764
Bakteriell vaginos N 898
Balanit circinat
N 481B
Balanit ospec.
N 481W
Balanitis xerotica obliterans
N 480A
Bartholinit N 758
Blödningsrubbning (oregelb. Mens N 926
Bowenoid papulos penis D 074
Bowenoid papulos vulva D 071
Cancer in situ penis D 074
Cancer in situ vulva D 071
Candida i vulva och vagina B 373
Candida övr. urogenitalorgan (ex. candidabalanit) B 374
Cervicit UNS N 729
Cervix dysplasi N 879
CIN I N 870
CIN II N 871
CIN III D 069
Cervix cancer C 539
Efterkontroll STD ospec.
Z 113X
Eksem, Dermatit UNS
L 309X
Epididymit UNS N 459
Flatlöss B 853
Follikulit UNS L 739
Gonokockinfektion UNS A 549
Gonokockinfektion cervcit
A 540A
Gonokockinfektion uretrit
A 540C
Gonokockinfektion anus och rektum A 546
Gonkokockinfektion i ögat A 543
Gonokockfaryngit A 545
Gonokockinfektion epidemiologisk behandling Z 292
Granuloma inguinale A 589
Graviditetstest Z 320
Hepatit virus, bärare av Z 225
Hepatit C, kronisk B 182
Herpes genitalis A 600
HIV akut infektion
B230
HIV asymptomatisk infektion (smittbärare) Z 219
HIV kontakt med/exponering för/partner Z 206
Intertriginöst eksem
L 304A
Klamydiainfektion urogenital UNS A 562
Klamydiainfektion svalg A 564
Klamydiainfektion anus, rektum A 563
Klamydiakonjunktivit A 740
36

Klamydiainfektion epidemologisk behandling Z 292
Kondylom UNS
A 630X
Kondylom spetsiga
A 630A
Kondylom platta
A 630B
Ledvärk M 255
LSA L 900
Lichen simplex chronicus L 280
Lymfogranuloma Venerum A 559
Mollusker B 081
Mycoplasma genitalium (finns ej i ICD 10) A 638
Mycoplasma genitalium epidemiologisk behandling/partner Z 292
Parafimosis
N 479C
Pearly penile papules Q 556
Peniscancer UNS C 609
Prostatit UNS N 419
Pruritus ani L 290
Pruritus scrotum L 291
Pruritus vulvae L 292
Reiters syndrom M 023
Salpingit UNS N 709
Samlagssmärta N 941
Skabb B 869
Sexuellt övergrepp, undersökning efter Z 044
Sexuell dysfunktion ospec. F 529
Smärta ospec. R 529
Syfilis ospec. A 539
Syfilis primär genital A 510
Syfilis primär annan lokalisation A 512
Syfilis sekundär i hud och slemhinnor A 513
Syfilis sekundär annan lokalisation A 514
Syfilis sen (tertiär) symptomatisk A 527
Syfilis tidig latent (pos. serologi, symptomfri, 2år dur) A 528
Syfilis medfödd ospec. A 509
Syfilis falskt positiv serologi R 762
Syfilis epidemiologisk (partner) behandling Z 292
Trichomonasinfektion A 590
Ulcus molle A 579
Ulceration penis UNS N 485
Ulceration vagina UNS N 765
Ulceration vulva UNS N 766
Undersökning för STD Z 113
Uretrit UNS N 341
UVI
N 390X
Vagina dysplasi UNS N 893
Vestibulit N 763
Vaginit ,akut N 760
Vulvit , akut
N762
Vulvovaginit N 768
Våldtäkt T 742 + Y 059
37

Terapirekommendationer
Se respektive avsnitt.
Klicka här för att komma till Läkemedelskommitténs terapirekommendationer
38

Patientinformation
Patientinformation
STI-mottagningen, Falu lasarett
Bakteriell vaginos (slidkatarr) hos kvinnor
Orsak
Flytning förekommer normalt hos kvinnor och består bland annat av
sekret, avstötta celler och skyddande bakterier, speciellt laktobaciller.
Flytningen är normalt sur hos fertila kvinnor. Den sura miljön är en
del i slidans skydd mot andra bakterier, t ex mot vissa av de omgivningsbakterier
som finns normalt på huden i detta område.
Ibland förändras både den normala bakteriefloran och surhetsgraden
i slidan, det kan kallas slidkatarr eller bakteriell vaginos. Detta är
mycket vanligt hos kvinnor och går oftast över av sig själv. Ofta vet
vi inte varför bakteriefloran och surhetsgraden ändras. Ibland kan det
bero på en nyligen genomgången antibiotikabehandling.
Vissa kvinnor får besvär främst efter menstruation på grund av att
menstruationsblod inte är surt, utan neutralt, eller i samband med intensivt
samliv (eftersom sädesvätskan är neutral och därmed gör det
mindre surt i slidan). Vanligtvis korrigeras detta av sig själv.
Överdriven tvättning, speciellt med tvål, samt ”slidsköljningar” ökar
risken för slidkatarr.
Slidkatarr är ingen könssjukdom och smittar inte och ger heller inte
några symptom hos män.
Symptom
Ungefär hälften av alla kvinnor med slidkatarr har inga besvär alls.
De som märker av denna slidkatarr, kan notera en ökad flytning, som
då kan ha blivit illaluktande. Fiskliknande lukt beskrivs ofta.
Diagnos
Gynekologisk undersökning ger diagnosen, och är viktig för utesluta
andra orsaker till besvären.
I samband med undersökning tas prov på flytningen, för att bland annat
mäta surhetsgraden.
Provet från slidan undersöks i mikroskop. Man kan där se flera speciella
förändringar vid slidkatarr, exempelvis är de naturliga laktobacillerna,
ersatta av andra sorters bakterier.
Bakterierna som orsakar slidkatarr kan inte odlas fram.
Behandling
Slidkatarr behöver inte behandlas, om man är besvärsfri.
Behandling påbörjas bara om du har besvär, eller om du ska genomgå
någon gynekologisk operation den närmsta tiden.
Om du är gravid får du behandling med lokalmedel i speciella fall,
detta sköts av gynekolog på mödravårdscentralen
Det finns olika behandlingar, t ex vaginalkräm eller tablettbehandling.
Om besvären skulle återkomma direkt efter att du avslutat din behandling,
speciellt om du skulle märka att en manliga partner har liknande
symptom, så kan det vara tecken på att du dessutom har någon
annan infektion. Du bör i så fall kontrollera dig igen. Använd inte alkohol samtidigt som
tablettbehandling mot vaginos, eftersom du då kan bli illamående och få kräkningar.
39

Patientinformation
STI-mottagningen Falu lasarett
Ospecifik uretrit /cervicit
Vad är det?
”Ospecifik uretrit” eller ”ospecifik cervicit” betyder att man har en inflammation i urinröret eller
livmodertappen där man inte kan hitta någon specifik bakterie eller orsak till inflammationen.
Det är en form av ”uteslutningsdiagnos” där man genom provtagning har uteslutit de
vanligaste könssjukdomarna.
Uretrit= urinrörskatarr, kan visa sig i form av sveda i urinröret när man kissar och ibland en
flytning från urinrörsöppningen.
Cervicit = inflammation i livmodertappen, kan visa sig som ökade flytningar eller
mellanblödningar.
Hur ställer man diagnosen?
Om man tar ett litet sekretprov från urinröret eller livmodertappen och studerar detta i
mikroskop kan man se att det finns för mycket vita blodkroppar i provet. Vita blodkroppar är
en del av kroppens immunförsvar och strömmar till när det finns en infektion eller
inflammation. De hjälper kroppen att bekämpa infektionen.
Alla bakterier som kan ge dessa besvär kan inte fångas på de prov som tas idag. Man vet
inte heller om de egentligen har någon betydelse, om kroppen läker ut
infektionen/inflammationen själv eller i vilken omfattning de smittar sexuellt.
För att man skall kalla det en ”ospecifik uretrit” eller ”ospecifik cervicit” skall man ha tagit prov
för de vanligaste sexuellt överförbara sjukdomarna, i första hand: klamydia, gonorré och
Mycoplasma genitalium. Dessa prover skall vara negativa. Man skall heller inte ha några
tecken till herpesblåsor eller kondylom, könsvårtor som kan förklara ens besvär.
Ska det behandlas?
Många gånger läker inflammationen ut av sig själv.
Har man mycket besvär kan man ändå pröva ett behandla med antibiotika, vilket kan ha en
inflammationsdämpande effekt förutom att det tar bort bakterier.
Man brukar i dessa fall oftast behandla med samma typ av antibiotika som man ger vid
klamydia, exempelvis Doxyferm. När man söker en mottagning med symptom som vid
urinrörskatarr eller inflammation i livmodertappen ger man oftast Doxyferm innan man har
fått provsvar, eftersom klamydia är den vanligaste könssjukdomen. Man kan då ofta även bli
bra om man har en ”ospecifik infektion”.
Kvinnor kan ibland ha fått antibiotika mot vanlig urinvägsinfektion. Det är viktigt att komma
ihåg att testa sig för könssjukdomar om man inte blir bra av en sådan behandling och om det
finns en möjlighet att man kan ha blivit smittad med en sexuellt överförbar infektion.
40

Patientinformation
STI-mottagningen, Falu lasarett
Mycoplasma genitalium
Vad är Mycoplasma genitalium?
Mycoplasma genitalium är en liten bakterie som överförs sexuellt, precis som exempelvis
klamydia.
Vilka symptom kan man ha?
Symptomen liknar de man kan ha vid klamydia:
Vanliga symptom kan vara att det svider när man kissar eller att man får en flytning från
urinröret. Man kan också ha klåda/sveda i underlivet. Kvinnor kan ibland ha flytningar från
slidan, blödningsrubbningar eller smärtor nedtill i buken.
Män kan ibland få bitestikelinflammation vilket ger smärtor i pungen eller inflammation i
prostatan.
Man kan också ha infektionen utan att ha några besvär alls.
Hur testar man om man har Mycoplasma genitalium?
Provet tas på samma sätt som klamydia, dvs genom urinprov hos män och urinprov + prov
från slidan eller livmodertappen hos kvinnor. Har man haft oskyddat analsex kan man ta prov
från ändtarmen.
Det tar ungefär 1 vecka att få provsvar.
Hur behandlar man?
Mycoplasma genitalium behandlas i första hand med ett antibiotikum som heter Azithromycin
eller Azitromax, 250 mg. 1:a dagen tar man 2 tabletter på samma gång därefter 1 tablett
dagligen i 4 dagar. Enstaka personer blir inte helt utläkta utan behöver kanske en annan typ
av antibiotikum.
Man bör avstå från samlag 10 dagar efter påbörjad behandling (behandlingsdagarna + 5
dagar till)
Vad gör jag om jag fortfarande har symptom trots behandling?
Det kan ibland ta några veckor innan man är helt besvärsfri även om själva
infektionen/bakterierna är borta.
Om Du ändå inte blir bra från Dina besvär skall Du höra av Dig igen. Man brukar då göra ett
kontrollprov 4-5 veckor efter avslutad behandling för att se om Du behöver en annan sorts
tabletter.
Behöver min partner behandla sig?
Mycoplasma genitalium omfattas inte av smittskyddslagen och är inte anmälningspliktig. Det
betyder att man inte är skyldig att ta kontakt med tidigare partners för testning. För att minska
smittspridningen och de komplikationer som infektionen kan ge är det dock ändå viktigt att
ens partner kommer för undersökning, provtagning och, vid behov behandling. Vi
rekommenderar därför att man själv tar kontakt med sin partner/partners och uppmanar till
testning.
41

Brev och blanketter
Följande sidor innehåller partnerbrev, rutiner och smittspårningsjournal som ger
förslag på hur enheten kan utföra sina egna brev och rutiner.
42

Hej!
En person som behandlats för klamydia har uppgivit dig som sexuell kontakt. Du kan alltså
vara smittad.
Klamydia är mycket smittsamt och smittar vid sexuell kontakt. Symtom såsom sveda eller
flytningar kan förekomma men infektionen kan vara helt symtomfri. I vissa fall kan en
obehandlad infektion sprida sig till äggledarna hos kvinnor och bitestiklarna hos män.
Klamydia ingår i Smittskyddslagen och räknas som en s k allmänfarlig sjukdom, vilket
innebär skyldighet att provta sig. Provtagning och eventuell behandling är gratis.
Tills dess du är provtagen och eventuellt behandlad är du skyldig att informera eventuella
sexuella partners om smittorisk samt använda kondom.
Provtagning bör ske senast den …………………………………………………
Du kan provta dig på din vårdcentral, ungdomsmottagning eller på STI-mottagningen på Falu
lasarett, tfn nr 023-49 08 90. Om du är folkbokförd i Dalarna kan du även beställa hem ett
klamydiatest via www.klamydiatest.nu som är det enda hemtestet som Landstinget Dalarna
godkänner i smittspårningssammanhang.
Det är viktigt att du tar med detta brev till undersökningen och ber den vårdpersonal
som undersökt dig att fylla i nedanstående talong och återsända den till oss.
Om du redan blivit provtagen ber jag dig att meddela detta till mig.
All personal har tystnadsplikt och alla uppgifter som framkommer vid ditt besök är
sekretesskyddade. Har du frågor kan du ringa ……………………….
Med vänlig hälsning
Härmed bekräftas att nedanstående patient blivit provtagen:
Namn:
Pers.nr:
Diarienummer:
Prov taget: urin urin/cervix urin/vaginal rektalt
Läkare/Bm/Ssk:
Mottagning:
Ort, datum:
Sänd denna talong till:
43

FALU LASARETT Datum Dnr
STI-mottagningen
023-49 08 90
Hej!
En person som behandlats för klamydia har uppgivit Dig som sexuell kontakt. Även Du kan alltså vara
smittad.
Klamydia smittar vid samlag och kan ge symtom som sveda eller flytningar men vanligast är att man
inte får några symtom alls. Till dess Du blivit undersökt och vid behov fått behandling är du skyldig
att informera eventuella partners om smittorisk samt använda kondom. I vissa fall kan en obehandlad
infektion sprida sig till äggledarna hos kvinnan och bitestiklarna hos mannen.
Du är enligt lag skyldig att snarast uppsöka sjukvården för undersökning! Undersökning kan göras vid
nedanstående mottagning:
STI-mottagningen, Falu lasarett, tfn 023-49 08 90 (telefontid måndag och onsdag
kl 13.00-15.00, tisdag och torsdag kl 09.00-11.00 och fredag kl 08.00-09.00). Om Du är bosatt i
Dalarna kan Du beställa ett gratis klamydiaprov på klamydiatest.nu eller genom att gå in på
Landstingets hemsida via Mina Vårdkontakter. Du kan även vända Dig till närmaste vårdcentral eller
ungdomsmottagning. Landstinget Dalarna godkänner varken Apotekstest eller nättestet klamydia.se i
smittspårningssammanhang.
Det är viktigt att Du tar med detta brev till undersökningen och ber vederbörande läkare/barnmorska
eller sjuksköterska fylla i nedanstående talong och återsända den.
Om Du redan blivit provtagen ber jag Dig omgående meddela detta till mig. När Du ringer ska Du
uppge det Dnr-nummer som finns på talongen längst ner på brevet.
All personal har tystnadsplikt och alla uppgifter som framkommer vid Ditt besök är sekretesskyddade.
Med vänlig hälsning
Kurator
___________________________________________________________________________
Härmed bekräftas att nedanstående patient blivit undersökt:
Namn
Personnummer
_____________________________________________________
__________________________Dnr________________________
Klamydiatest Positiv Negativ
Leg läkare/Bm/Ssk
Mottagning
Ort och datum
_____________________________________________________
_____________________________________________________
_____________________________________________________
Sänd denna talong till: Falu lasarett, STI-mottagningen, 791 82 FALUN
44

FALU LASARETT
STI-mottagningen
023-49 08 90
Datum
PÅMINNELSE
Hej!
Jag har ännu inte fått någon bekräftelse på att Du varit och testat Dig för klamydia. Om Du
inte testat Dig ännu måste Du göra det omgående. Det är viktigt att Du tar med detta brev till
undersökningen och ber vederbörande läkare/barnmorska eller sjuksköterska fylla i nedanstående
talong och återsända den.
Om Du redan blivit provtagen ber jag Dig omgående meddela detta till mig. Hör av Dig inom
den närmaste veckan annars blir jag tvungen att anmäla Dig till smittskyddsläkaren - för
vidare handläggning och åtgärder. När Du ringer ska Du uppge det Dnr-nummer som finns på
talongen längst ner på brevet.
Du kan nå mig/lämna meddelande via STI-mottagningen, telefonnummer 023-49 08 90
(telefontid måndag och onsdag kl 13.00-15.00, tisdag och torsdag kl 09.00-11.00 och fredag
kl 08.00-09.00).
Med vänlig hälsning
Kurator
___________________________________________________________________________
Härmed bekräftas att nedanstående patient blivit undersökt för klamydia:
Namn
Personnummer
_____________________________________________________
__________________________Dnr________________________
Klamydiatest Positiv Negativ
Leg läkare/BM/Ss
Mottagning
Ort och datum
_____________________________________________________
_____________________________________________________
_____________________________________________________
Sänd denna talong till: Falu lasarett, STI-mottagningen, 791 82 FALUN
45

ARBETSBLAD VID SMITTSPÅRNING
Ansvarig smittspårare, namn: …………………
Enhet/mottagning: …………………
Internt kodnamn: …………………..
Datum för avslutad smittspårning: ……………… Noterat i journal 
INDEXPERSON
Indexnummer: ……………………….
Namn: ……………………………………………… Personnummer: ………………………
PARTNER nr 1 (= senaste partner)
Senaste sexuell kontakt, datum: …….
Namn: ……………………………………………… Personnr: …………………………….
Adress: …………………………………………………………..
Partnerkod:………………
Mobilnr: ……………………………………………. Övrigt: ………………………………...
Kontaktad via: brev(med post) brev(via indexpatient) telefon sms e-post annat: ….
Datum för kontakt: ………………….. Kommentar: ……………………………
Påminnelse via: …………………………………………………… Datum: ………………….
 Klamydiaprov taget, datum: Resultat:  positivt  negativt
 Partneruppföljning kan inte slutföras. Anmäld till smittskyddsläkaren, datum: ……………..
 Partneruppföljning avslutad, datum: ………………………………………………………
PARTNER nr 2 (= näst senaste partner)
Senaste sexuell kontakt, datum: ……..
Namn: ……………………………………………… Personnr: ……………………………
Adress: …………………………………………………………… Partnerkod:…………….
Mobilnr: ……………………………………………. Övrigt: ………………………………...
Kontaktad via: brev(med post) brev(via indexpatient) telefon sms e-post annat: ….
Datum för kontakt: ………………….. Kommentar: ……………………………
Påminnelse via: …………………………………………………… Datum: ………………….
 Klamydiaprov taget, datum: Resultat:  positivt  negativt
 Partneruppföljning kan inte slutföras. Anmäld till smittskyddsläkaren, datum: ……………..
 Partneruppföljning avslutad, datum: ………………………………………………………
46

PARTNER nr: ……….
Senaste sexuell kontakt, datum: ……..
Namn: ……………………………………………… Personnr: …………………………….
Adress: …………………………………………………………… Partnerkod ……………….
Mobilnr: ……………………………………………. Övrigt: ………………………………...
Kontaktad via: brev(med post) brev(via indexpatient) telefon sms e-post annat: ….
Datum för kontakt: ………………….. Kommentar: ……………………………
Påminnelse via: …………………………………………………… Datum: ………………….
 Klamydiaprov taget, datum: Resultat:  positivt  negativt
 Partneruppföljning kan inte slutföras. Anmäld till smittskyddsläkaren, datum: ……………..
 Partneruppföljning avslutad, datum: …………………………………………………………
PARTNER nr: ……….
Senaste sexuell kontakt, datum: ……..
Namn: ……………………………………………… Personnr: …………………………….
Adress: …………………………………………………………… Partnerkod ……………….
Mobilnr: ……………………………………………. Övrigt: ………………………………...
Kontaktad via: brev(med post) brev(via indexpatient) telefon sms e-post annat: ….
Datum för kontakt: ………………….. Kommentar: ……………………………
Påminnelse via: …………………………………………………… Datum: ………………….
 Klamydiaprov taget, datum: Resultat:  positivt  negativt
 Partneruppföljning kan inte slutföras. Anmäld till smittskyddsläkaren, datum: ……………..
 Partneruppföljning avslutad, datum: …………………………………………………………
PARTNER nr: ……….
Senaste sexuell kontakt, datum: ……..
Namn: ……………………………………………… Personnr: …………………………….
Adress: …………………………………………………………… Partnerkod ……………….
Mobilnr: ……………………………………………. Övrigt: ………………………………...
Kontaktad via: brev(med post) brev(via indexpatient) telefon sms e-post annat: ….
Datum för kontakt: ………………….. Kommentar: ……………………………
Påminnelse via: …………………………………………………… Datum: ………………….
 Klamydiaprov taget, datum: Resultat:  positivt  negativt
 Partneruppföljning kan inte slutföras. Anmäld till smittskyddsläkaren, datum: ……………..
 Partneruppföljning avslutad, datum: …………………………………………………………
47

Diarielista
Nr
Namn
Personnr
Provtagn.
datum
Anmäln
datum
Sm.sp.
påb.
Sm.sp.
avsl.
Datum
Datum
48

Remiss för övertagande av smittspårning/behandling/anmälan
Skickas till:
Har Du frågor ring: 023 – 49 10 15 eller 023 – 49 28 60
Diagnos: Klamydia Gonorré Syfilis HIV
Provtagningsdatum:…………………………… Bifoga kopia av provsvar!
Personnummer…………………………………
Namn………………………………………………………………………………………..
Adress………………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………
Tfn hem………………………
Tfn arb………………………
Tfn mobil……………………
Anmälan gjord: Ja Nej Om Ja, datum………………………
Antibiotika givet Ja Nej Om Ja, datum………………………
Inremitterande:
Datum……………………………
Läkemedelsnamn…………………..
……………………………………………………………………………………………….
Namn
Arbetsplats
Tfn………………………………
Härmed bekräftas att vi har övertagit ansvaret för smittspårning / behandling /
anmälan av ovanstående patient
………………………………………………………………………………………………
Datum
Namn
49

Rutinförslag
Omhändertagande av positivt klamydiasvar, vårdcentral
Skriv in provresultat och lab-nummer i lab-modulen i patientjournalen
Om möjlighet finns att skanna in svaret till journalen så kan papperskopian
”tuggas”, i annat fall ska den sparas.
Ansvarig läkare (eller annan enligt rutin) skickar e-recept på behandling,
Doxyferm 100 mg x10, 2 tabl dag 1 (ett) därefter 1 (en) tabl om dagen tills
kuren är slut.
Ring och meddela patienten provsvar samt erbjud tid för behandling och
smittspårning.
Smittspåra 12 månader bakåt i tiden. Informera pat om anonymitet.
Ge muntlig och skriftlig information om STI. Informera/påminn om kondom.
Informera om sexuell avhållsamhet tills behandlingen fullföljts.
50