Diskriminerings- ombudsmannen - Krus

Diskrimineringsombudsmannen 

John Stauffer, utredare 

john.stauffer@do.se, 08-120 20 700

DO:s vision – principen om allas lika värde och 

rättigheter genomsyrar det svenska samhället 

Sida 2

Det här är Diskrimineringsombudsmannen 

Diskrimineringsombudsmannen (DO) bildades 1 januari 2009. 

arbetar mot diskriminering och för allas lika rättigheter och 

möjligheter 

utövar tillsyn över diskrimineringslagen 

förebygga och motverka intolerans 

Sida 3

Diskrimineringsgrunderna 

kön 

könsöverskridande identitet 

eller uttryck 

etnisk tillhörighet 

religion eller 

annan trosuppfattning 

funktionshinder 

sexuell läggning 

ålder 

Sida 4

DO:s strategier 

likabehandlingsstrategier 

juridiken som 

medel 

samhällelig 

kunskapsutveckling 

tillgång till 

rättigheter 

Samverkan mellan dessa strategier leder till samhällsförändring 

Sida 5

Situationen i statlig förvaltning idag 

Diskriminering 

förekommer 

Strukturer leder till att 

alla inte har lika 

rättigheter och 

möjligheter 

Begränsad kunskap 

Avsaknad av 

diskriminerings- och 

rättighetsperspektiv 

Sida 6

Framtida utmaningar 

Att staten tar ansvar för 

att säkerställa tillgången 

till mänskliga rättigheter 

Att utveckla effektiva 

likabehandlingsstrategier 

Att få kunskap och öka 

medvetenheten 

Att skapa en plattform för 

dialog med civila 

samhället 

Sida 7

Regeringskansliet är en 

myndighet

Verktyg och metoder 

• Involvering och delaktighet 

– processorienterat arbetssätt 

– utgå från befintliga processer inom myndigheten och externt 

– öppen och inbjudande kommunikation 

– dialogmöten

” 

Sverige ska förbättra sitt företagsoch 

innovationsklimat. 

En innovationsstrategi 

tas fram. 

Regeringsförklaringen 2010

Varför är innovation viktigt? 

Möta globala 

samhällsutmaningar 

Skapa 

konkurrenskraft 

jobb och i Sverige 

i en global 

kunskapsekonomi 

Leverera 

samhälleliga 

tjänster med 

kvalitet och 

effektivitet 

ooyoo, iStockphoto

2011 

2012 

Utveckling nationellt, EU och globalt ( exv FoI-proposition, Europa 2020, m m) 

Utveckling Sveriges nationella innovationsstrategi SNIS 

Kick off 

17 feb 

SNIS 

version 0.5 

Lansering SNIS 

version 1.0 

Regionala dialogmöten 

(ca 10) 

Tematiska dialogmöten 

(ca10) 

Innovations 

-kraft 

Sverige 

2020 

Utveckling i svenska innovationssystemet 

Regioner Myndigheter Företag Nätverk Ideella org. Lärosäten m fl

Arbetet med 

innovationsstrategin 

Kommunicera 

innovation 

Formulera 

innovationsstrategin 

Genomföra 

innovationsstrategin

Tillsynsforum är ett nätverk för dig 

som arbetar statlig med tillsyn

Ett 90-tal statliga myndigheter 

arbetar idag helt eller delvis med 

någon form av tillsyn

www.tillsynsforum.se

Arrangerar regelbundet konferenser

Involveringskonferens den 6 april 2011

Resultat av involveringskonferens

KRUS 11-11-08 

Kunden i fokus !

Har Försäkringskassan 

kunder ? 

KRUS 11-11-08

KRUS 11-11-08 

Riktlinjer för bemötande 

Varför då?

Lärdomar ! 

• Bra bemötande spar tid ! 

• Egen insikt 

• Bra bemötande går inte bara att lära ut – det 

måste läras in! 

• Personalen har lösningarna 

• Vi väjer själva vårt beteende 

KRUS 11-11-08

Verktygslåda 

• Riktlinjer för bemötande 

• Medlyssning 

• Feedback 

• Kundsynpunkter 

KRUS 11-11-08

Kunden har alltid rätt 

• att framföra synpunkter 

• till ett gott bemötande 

KRUS 11-11-08

KRUS 11-11-08 

Kundsynpunkter

KRUS 11-11-08 

Utmaningar !

KRUS 11-11-08 

Varför detta gap?

Riktlinjer för bemötande 

KRUS 11-11-08

Försäkringskassans empatiska 

förhållningssätt 

Beteende 

Förhållningssätt 

Språk 

Kundfokus 

Respekt 

Tydlighet 

Arbetsglädje 

Enkelt 

Snabbt 

Rätt 

KRUS 11-11-08

KRUS 11-11-08 

Har Försäkringskassan 

kunder ?

KRUS 11-11-08 

Bra bemötande spar tid !

Riktlinjer för bemötande –till 

vilken nytta ? 

KRUS 11-11-08

KRUS 11-11-08 

Beteende föder beteende

KRUS 11-11-08 

Kundsynpunkter

KRUS 11-11-08 

Kunden har alltid rätt

Bemötande och 

förtroende

Vilka attityder uppfattar man att vi har på 

Skatteverket? 

Hur påverkar dessa förtroendet för oss?

Lätt att göra rätt 

Svårt att göra fel

Vi är: 

• 10 500 anställda 

En omfattande verksamhet 

som berör många 

Vi hanterade: 

• 15,7 miljoner deklarationer 

• 62 miljoner kontrolluppgifter 

• 82 000 ID-kort 

• 88 000 F-skatteansökningar 

• 755 000 ansökningar om HUS-arbete och betalade ut 14,4 miljarder kr 

• 4 miljoner folkbokföringsärenden 

Vi gjorde: 

• 78 000 företagsbesök 

• 3 700 brottsanmälningar 

Vi besvarade: 

• 4,5 miljoner samtal i skatteupplysningen 

Avser år 2010

Bemötande – ständigt i fokus 

• 2004: undersökning om våra attityder 

• 2006: mål om bemötande och förtroende 

• 2007: småföretagarundersökning med filmade 

intervjuer 

• 2010: ny utbildning i bemötande 

Bemötandefrågor genomsyrar allt vi gör, t ex utbildningar och lönesättning. 

Det är inte något vid sidan om ordinarie verksamhet.

Några lärdomar 

• Det är viktigt att lyssna! 

• Det räcker inte med att det blir rätt enligt lagen. 

• Det finns en skillnad mellan hur vi tror att vi upplevs 

och hur vi faktiskt upplevs. 

• Små förändringar kan göra stor skillnad när det gäller 

uppfattat bemötande.

WWW.FORSVARSMAKTEN.SE 

Grundplattan 

Gäller samtliga – såväl militär som civil personal 

Verksamhetsidé Försvarsmaktens 

uppdrag… 

Vision 

Värdegrund 

…är ett förtroende vi 

måste förvalta… 

…genom att vi agerar på 

ett sätt som inger 

förtroende för vår 

verksamhet 

VI VERKAR, SYNS OCH RESPEKTERAS


Värdegrundsfilosofi 

• Värdegrund är ett perspektiv som ska appliceras på all verksamhet 

• För en resultatbedömning är det minst lika viktigt hur vi gör något som 

att vi gör det 

• Alla verksamheter bedöms, internt och/eller externt 

• Ett aktivt värdegrundsarbete är att ta hänsyn till dessa bedömningar i 

utvecklingen av den egna verksamheten 

• Värdegrundsarbete ska syfta till ökat förtroende, internt och externt 





Exempel på 

värdegrundsarbete 

• Utvecklad uppföljning av ”mjuka” frågor 

• Konkreta uppgifter med fokus på verksamhetsutveckling 

• Uppföranderegler/Code of Conduct 

• Utvecklad verktygslåda för värdegrundsarbete – utbildningar, 

konsultativt stöd, akuta insatser, praktiska verktyg 

• Del av introduktion för nyanställda och militär grundutbildning 



Utdrag ur FM verksamhetsuppdrag 

Syftet med värdegrundsarbete 

Värdegrundsarbetet är en del av Försvarsmaktens förändringsarbete för att kunna möta de utmaningar som Försvarsmakten står inför. Utgångspunkten för 

värdegrundsarbetet är att det är lika viktigt hur vi utför något, som vad vi gör. Därför berör värdegrundsarbetet samtliga medarbetare, chefer såväl som 

medarbetare. Hur vi utför våra uppgifter påverkar omgivningens förtroende för Försvarsmakten, men också hur vi bemöter och värderar varandra inom 

Försvarsmakten. 

Värdegrundsarbetet syftar till att utveckla samtliga professioner inom Försvarsmakten genom att beakta bemötandet och uppträdandet som en starkt 

bidragande faktor till verksamhetens resultat. Det är en professionell färdighet som fortlöpande ska utvärderas och vidareutvecklas. Olika verksamheter 

bedöms utifrån olika perspektiv. Det centrala är att samtliga verksamheter bedöms av någon annan. Det är denna bedömning som ligger till grund för hur en 

verksamhets resultat värderas och en positiv värdering är en förutsättning för att skapa förtroende. Värdegrundsarbetet syftar till att stärka Försvarsmaktens 

förmåga att skapa förtroende. I de situationer där Försvarsmakten deltar i konflikter är förtroende inom gruppen samt förtroendet från omgivningen av yttersta 

vikt, i vissa fall direkt avgörande. 

Allmänhetens förtroende för Försvarsmakten är också av yttersta vikt. Försvarsmakten förvaltar i och med sitt uppdrag ett samhälleligt förtroende. Det ställs 

idag större etiska och moraliska krav på Försvarsmakten att agera i enlighet med de demokratiska värderingar vi förbinder oss att bidra till att stärka eller 

upprätthålla i vår omvärld. Dessutom har Försvarsmaktens förhållande till allmänheten förändrats i och med vilandet av plikten. Att vara en professionell 

arbetsgivare, att kunna bemöta de nyanställda gruppbefälens, soldaternas och sjömännens förväntningar och krav är en utmaning som kräver att vi, alla, är 

beredda att anpassa våra arbetsformer, beteenden, språkbruk och vårt ledarskap. Hur vi klarar av den förändringen är av yttersta vikt för Försvarsmaktens 

framtida personalförsörjning och i förlängningen därmed vårt övergripande uppdrag. 

För att tydligare åskådliggöra hur värdegrunden genomsyrar all verksamhet samt för att öka konkretiseringen i värdegrundsarbetet får varje förband ett eller 

flera verksamhetsanpassade värdegrundsuppdrag. Detta är en tydlig avgränsning i syfte att underlätta förbandens värdegrundsarbete. Uppdragen kommer att 

utvecklas över tid och i dialog med förbanden utifrån uppnådda resultat eller förändrade behov vid uppföljningar och utvärderingar. 


Privat på jobbet? 

Kompetenssatsning mot sexköp och porrkonsumtion i tjänst 

Inför 2012… 

• En forskningsantologi 

• Webbutbildningar för medarbetare och chefer 

• Handledningar för chefer 

• Checklistor 

• Exempel på etiska riktlinjer 

• Involveringskonferenser för nätverket 

• Seminarier

2011-11-03 

Privat på jobbet?

Privat på jobbet?

Kvinnors karriärutveckling i staten 

Andelen kvinnor på chefspositioner och 

strategiska befattningar ska öka och 

därigenom bidra till att minska 

löneskillnader mellan kvinnor och män. 

Förändringsarbete i 18 myndigheter 

Polismyndigheten i Jönköping 

Polismyndigheten i Skåne 

Polismyndigheten i Örebro 

Rikspolisstyrelsen 

Livgardet

Grundprinciper för att skapa förändring 

1. Myndighetens förändringsarbete måste ytterst ägas av 

ledningen. 

2. Jämställdhet är en integrerad del av verksamhetens 

utveckling och kompetensförsörjning. 

3. Identifiera strukturella hinder i organisationerna och sätta 

upp konkreta åtgärder för förändring. 

4. Chefsförsörjning ska upp på ledningens agenda. 

5. Gemensamma indikatorer för att följa förändringsarbetet.

Stödet till varje myndighet har omfattat … 

1. Ett utvecklingsprogram för respektive nyckelroll 

2. Strategisk chefs- och expertanalys 

3. Jämställdhetsindex. 

4. E-lärande : Genus och jämställdhet i 

arbetslivet

Vad har myndigheterna uppnått? 

• Genusperspektivet har fått genomslag 

• Chefer och medarbetare får utbildning i 

genus och jämställdhet . 

• Jämställdhetsindex integreras i 

ledningssystem. 

• Chefs- och expertanalysen gav nya 

insikter om strukturer som tidigare 

varit otydliga. 

– Expertrollen är mindre jämställd än 

chefsrollen 

– Löneskillnaden är större mellan 

kvinnor och män i expertrollen än 

mellan kvinnor och män som är 

chefer. 

• Alternativa karriärvägar och rollen 

som expert utvecklas och tydliggörs. 

• Öppna, spårbara och transparanta 

rekryterings- och 

karriärutvecklingsprocesser.

Resultat och erfarenheter 

• Ett ledningsstyrt och en strukturerad arbetsprocess till form och innehåll har bidragit 

till faktabaserade beslutsunderlag och vi kan se ett samband mellan 

ledningsstyrning och framgång 

• De deltagande myndigheterna visar på en positiv trend och graden av jämställdhet 

ökar, i snabbare takt än för staten som helhet. 

• Chefs- och expertanalysen har visat på myndigheternas behov att fokusera 

chefs- och expertförsörjning ur ett genusperspektiv 

• Kopplingen mellan jämställdhet, 

verksamhetsutveckling och 

strategisk kompetensförsörjning 

har bidragit till att bredda målgruppen 

(fler chefer och män). 

Inspel till fördjupade analyser 

• Förståelse för arbetsuppgifter och dess 

komplexitet? 

• Hur används BESTA för att koda uppgifter 

utifrån komplexitet? 

• Vad är en expert roll av strategisk karaktär? 

• Hur kan myndigheter sätta kvalitativa mål för 

att öka andelen kvinnor?

Vad händer framöver? 

• En ny avgiftsfri webbutbildning om Genus och jämställdhet (dec) 

• Handbok till hur man kan genomföra chefs- och expertanalys (dec) 

• Vägledning för hur organisera ett ledningsstyrt förändringsarbete 

• Etablera nätverk för frågeställningar kring genus och jämställdhet 

• www.krus.nu/Verksamhetsomrade/Karriar-i-staten/ 

myndighetsexempel, skrifter och rapporter, omvärldsbevakning

Diskutera dilemman

Använd case 

• Ta fram egna 

• Krus bygger en casebank 

• Läs om Strålsäkerhetsmyndigheten

Varför case? 

• Ger konkret diskussion 

• Ligger nära det egna arbetet 

• Ger möjlighet diskutera utan facit

Vad är case? 

• En verklig situation - som du skulle kunna stå 

inför i morgon 

• Sedd utifrån en huvudaktörs perspektiv - 

som du skulle kunna vara. Vad gör du? 

• Utan egentlig lösning. Men du måste ändå 

agera

Case i värdegrundsarbete 

• Vilken värdegrundsprincip behöver ni arbeta 

med? 

• Vad kan inträffa när myndigheten inte helt 

lyckas leva upp till den? 

• Beskriv en sådan situation, sedd utifrån en 

handläggares eller chefs perspektiv

Samlas till diskussion om: 

• Vad som är problematiskt i situationen 

• Vad huvudpersonen skulle kunna göra; 

i stunden och på sikt 

• Vad det kan leda till 

• Vilka liknande problem ni kommer att 

tänka på

Chefsutbildningar 

• Leda lärande möten i värdegrundsarbete 

• Feedback i värdegrundsarbete


Leda lärande möten i värdegrundsarbete 

Syftet med utbildningen är att stärka chefer i arbetet med att 

skapa en god förvaltningskultur. 

Efter utbildningen ska deltagaren ha utvecklat sin förmåga att: 

• planera för reflektion och lärande 

• leda reflekterande team och leda samtal utifrån 

arbetsgruppens styrkor 

• koppla ledningen av samtal till värdegrundsarbete


Leda lärande möten i värdegrundsarbete 

Under två dagar får deltagarna pröva olika samtalsmetoder, 

såsom reflekterande team och uppskattande undersökning – en 

metod för att åstadkomma organisatoriskt lärande. 

Innehållet i samtalen utgår från värdegrundsarbete, deltagarnas 

egna frågeställningar och kompletteras med teorier om lärande. 

En skriftlig handledning för de olika samtalsmetoderna delas 

också ut efter utbildningen.


Feedback i värdegrundsarbete 

Syftet med utbildningen är att stärka chefer i arbetet med att 

skapa en god förvaltningskultur. 

Efter utbildningen ska deltagaren ha utvecklat sin förmåga att: 

• ge feedback i värdegrundsarbetet 

• analysera problem som ligger till grund för feedback 

• ta stöd av befintligt regelverk 

• koppla målet för feedbacken till värdegrundsarbetet


Feedback i värdegrundsarbete 

Under två dagar får deltagarna träna att ge feedback till 

skådespelare som gestaltar medarbetare, analysera 

bakomliggande problem, koppla feedback till regelverk samt 

planera framåt och konkretisera vad de vill åstadkomma med 

sin feedback. 

Utbildningen ger också bra möjligheter att utbyta erfarenheter 

och idéer kring värdegrundsarbete med deltagare från andra 

myndigheter.

Webbutbildningar för chefer 

• Bemötandeutbildning för statsanställda 

• Chefsutbildning - de sex principerna 

• Introduktionsutbildning för statsanställda

Ledningsgruppsutveckling 

• Att driva värdegrundsbaserad 

verksamhetsutveckling 

En processutveckling för enskild myndighet eller för flera 

myndigheter i ett gemensamt program


Exempel på avgränsade insatser: 

1. Se över, komplettera och omformulera befintliga värden och 

värderingar i syfte att formulera en ny värdegrund i nära 

samverkan med ledningsgruppen 

2. Analys av myndighetens nuläge genom exempelvis intervjuer 

och enkät 

3. Värdegrund och möteskultur – hur värdegrund kommer till 

uttryck i verksamhetens möten


Exempel på avgränsade insatser: 

4. Säkerställa att värderingar styr mot strategiska mål och 

verksamhetens vision 

5. Individuellt stöd till ledningsgruppens medlemmar för 

att stärka dem i rollen som förebild för önskvärd förändring 

av värdegrunden 

6. Framtagande av utvecklingsbehov, förändringsplan och 

strategi för värdegrundsarbete

2011-10-21 

EU-UTBILDNINGAR 

Europaparlamentet 

– en allt viktigare aktör 

Intresset var stort när Krus den 7 oktober 

höll ett heldagsseminarium om Europaparlamentet 

för Regeringskansliet. Närmare 

80 tjänstemän från 11 departement fick 

under dagen höra olika föreläsare berätta 

och diskutera Europaparlamentets allt mer 

betydande roll för beslutsprocesserna inom 

EU. Moderator för dagen var Anna Stellinger 

från Sieps som ledde diskussionerna med 

deltagarna. 

I en inledande paneldiskussion gjorde Oscar 

Wåglund, statssekreterare med ansvar för 

EU-frågor i Statsrådsberedningen, en historisk 

tillbakablick och konstaterade att Europaparlamentets 

inflytande ökat genom åren och är efter 

Lissabonfördraget likställt med kommissionens. 

Kontakterna med Europaparlamentet har blivit 

en integrerad del av arbetet i Regeringskansliet 

och det är viktigt att identifiera rapportörer, 

skuggrapportörer, assistenter med flera för att 

föra fram Sveriges ståndpunkter i olika frågor. 

Han betonade att man i kontakterna med parlamentarikerna 

bör kunna frågorna i detalj, vara 

kortfattad och inta ett europeiskt mer än ett 

renodlat svenskt perspektiv. 

Josefin Simonsson Brodén, ambassadråd på 

svenska EU-representationen i Bryssel, tog 

bland annat upp hur viktigt det är att ta informella 

kontakter med parlamentarikernas assistenter 

för att bygga nätverk och relationer. Hon 

fick medhåll från Annika Söderberg, EP-ansvarig 

på Statsrådsberedningens EU-kansli, som också 

framhöll vikten av att departementen integrerar 

Europaparlamentet tidigt i arbetet. De tre 

paneldeltagarna uppmanade åhörarna att inte 

vara rädda för att kontakta parlamentarikerna 

och deras assistenter tidigt, gärna redan under 

de första diskussionerna i utskotten. Detta även 

om Sverige inte hunnit inta en position i den 

aktuella frågan. Vill man ha stöd ska man inte 

tveka att kontakta den svenska EU-representationen 

i Bryssel eller Statsrådsberedningens 

EU-kansli. 

Svårare runda EU-parlamentet 

Efter en kaffepaus gick Björn Kjellström och 

Markus Bonekamp från Europaparlamentets 

informationskontor i Sverige igenom beslutsprocessen 

när lagar stiftas inom EU. De konstaterade 

att EU-parlamentet nu har medbestämmanderätt 

i mer än 90 procent av fallen. Det blir 

allt svårare för de andra EU-institutionerna att 

runda parlamentet. Allt fler lagar går igenom i 

första läsningen och arbetet i utskotten har fått 

en större vikt. EU-parlamentarikern Anna-Maria 

Corazza Bildt gav därefter inblickar i en EUparlamentarikers 

vardag. Hon berättade om assistenternas, 

rapportörernas och lobbyisternas 

roll och hur förhandlingar och beslutsfattande i 

partigruppen EPP går till. 

Kompetensrådet för utveckling i staten 

Box 12012, 102 21 Stockholm tel 08-440 15 50 registrator@krus.nu 

Fleminggatan 20 fax 08- 440 15 51 www.krus.nu

KVINNORS KARRIÄRVÄGAR EU-UTBILDNINGAR I STATEN 

Per Heister, handläggare vid EPP:s sekretariat, 

gav sedan en målande bild av hur EUparlamentet 

är indelat i partigrupper och 

den speciella dynamiken inom och mellan 

grupperna. Han tipsade åhörarna om 

webbplatsen Votewatch.eu där man kan se 

hur enskilda ledamöter röstat och hur lojala 

de varit till moderpartiet respektive den egna 

partigruppen i parlamentet. 

Hur påverka och när? 

Robin Rosenkranz, ämnesråd på Statsrådsberedningens 

EU-kansli, presenterade sig som 

”lobbyist i regeringens namn”. Han inledde sitt 

anförande med att konstatera att vi i Sverige 

faktiskt har en utbredd lobbying i form av 

remissförfarandet. Men medan vi i Sverige 

värjer oss från begreppet lobbying är det fullt 

naturligt inom EU:s institutioner. Han gick 

igenom beslutsprocesserna och menade att man 

från departement och myndigheter i Sverige 

bör försöka påverka redan innan kommissionen 

lägger ett förslag. Ju tidigare man kontaktar 

rapportörer, assistenter, parlamentariker och 

ordföranden i utskotten desto bättre. Men hur 

går man då tillväga rent praktiskt? 

– Det är egentligen inget krångligt. Ring till 

exempel en handläggare och presentera dig och 

berätta om dina tankar i en fråga. När du är på 

plats i Bryssel så försök att boka in ett informellt 

möte över en kopp kaffe. Bygg ditt nätverk, sade 

Robin Rosenkranz. 

Under eftermiddagen talade även Eric 

Pegazzano från Generaldirektoriatet för 

parlamentets ledning, om hur arbetet går till 

i fackutskotten och ordförandekonferensen. 

Paula Burrau, kanslichef hos den svenska 

S-delegationen i Bryssel, rundade av dagen. 

Hon pressade ytterligare på hur viktigt det är 

att bygga relationer med parlamentarikernas 

assistenter. 

Text: Richard Sigray 




E U - U T B I L D N I N G A R 

En resa till EU:s medelpunkt 

Kursen Europakompetens Sthlm – Bryssel ger 

deltagarna en unik inblick i EU:s institutioner 

och kunskap om hur samspelet dem emellan 

fungerar. I början av april åkte ett nyfiket gäng 

från sju olika myndigheter och departement ner 

till Bryssel.. 

Den 11-13 april arrangerade Krus kursen Europakompetens 

Sthlm – Bryssel på plats i Bryssel . 

Veckan innan hade de 14 kursdeltagarna samlats i 

Stockholm för att under en heldag gå igenom EU:s 

historia, EU-institutionernas roller samt hur EUsamordningen 

fungerar i den svenska statsförvaltningen. 

– Det var bra att gå genom hur EU formats och fungerar 

idag. En del var sådant man lärt sig förut, men 

det var en nyttig repetition inför resan. Det var en 

bra balans mellan fakta och föreläsarens personliga 

erfarenheter, säger Sara Hogstadius, kursdeltagare 

från Transportstyrelsen. 

På flygplatsen i Bryssel möttes gruppen av Henric 

Weyde som har lång erfarenhet av EU-arbete i Bryssel. 

Han guidade gruppen först med buss och sedan 

till fots genom Bryssel. Henrik bjöd på sina personliga 

betraktelser av Bryssels arkitektoniska och 

politiska väsen. Kvällen avslutades med gemensam 

middag där deltagarna fick tillfälle att bekanta sig 

med varandra. 

Från generaldirektorat 

till kommissionen 

Dagen efter ankomsten var schemat späckad med 

besök vid de olika institutionerna. Första anhalten 

var DG Sanco, EU:s generaldirektorat för hälsa 

Kursdeltagarna vid EU-kommissionen i Bryssel 

och konsumentskydd. Här tog Erik Hansson, som 

arbetar som enhetschef, emot och berättade om hur 

det är att arbeta vid DG Sanco i synnerhet och som 

tjänstman inom EU:s institutioner i allmänhet. Han 

berättade bland annat om vilka karriärvägar som 

finns inom EU och fördelar och utmaningar med att 

ha kollegor från många olika länder. 

– Intressant att höra hur arbetet på en myndighet i 

EU skiljer sig från här hemma. Det verkar vara mer 

hierarkiskt i Bryssel, jag upplever att vi som tjänstemän 

i Sverige har betydligt mer frihet att fatta beslut 

själva, säger Sara Hogstadius. 

Efter lunch bar det av till ministerrådet där Anders 

Kjellgren delade med sig av sina erfarenheter som 

handläggare vid ministerrådets generalsekretariat. 

Han beskrev målande hur det fungerar i praktiken 

när 27 medlemsländer ska komma överens i olika 

frågor. 

Från ministerrådet var det sedan en kort promenad 

till EU-kommissionen och kabinettet för inrikesfrågor. 

Kommissionären Cecilia Malmsten var för dagen 

bortrest med anledning av den hastigt uppkomna 

flyktingkrisen i samband med stridigheterna i Liby- 




E U - U T B I L D N I N G A R 

en. På plats fanns Camilla Hansson, handläggare vid 

kabinettet, som tog emot och gav bland annat sin 

syn på hur EU-parlamentets ökade makt påverkar 

arbetet vid kommissionen. 

Parlamentariker med makt 

Under den tredje och sista dagen i Bryssel var 

agendan minst lika intensiv. Under dagen besöktes 

Europaparlamentet där gruppen fick träffa parlamentarikern 

Christofer Fjellner och på Svenskt Näringslivs 

regionkontor berättade Mårten Bergman 

om vilken roll lobbying spelar för beslutsprocesserna 

inom EU. Sista anhalten var Sveriges ständiga 

representation vid EU där ambassadör Jan R Olsson 

och hans medarbetare berättade om sin verksamhet 

och aktuella EU-frågor. 

För Sara Hogstadius var höjdpunkten på resan besöket 

på EU-kommissionen hos Cecilia Malmströms 

kabinett: 

– Kul att höra om hur arbetet går till där och hur 

kommissionen fungerar som spindeln i nätet. Sen 

tycker jag det var bra att bland kursdeltagarna träffa 

personer från andra myndigheter som hade både 

liknande och helt olika frågeställningar att dryfta än 

jag själv. 

På vilket sätt kommer du i kontakt med EU i ditt 

dagliga arbete? 

– På Transportstyrelsen arbetar vi mycket med att 

införliva internationella regler på nationell nivå. Vi 

behöver regelbundet kontakta EU-kommissionen 

eller någon arbetsgrupp när vi är osäkra på hur ett 

direktiv ska tolkas. 

Vad lärde du dig för nytt under kursen? 

– Jag fick en bra inblick i hur EU:s institutioner samarbetar 

och ibland kämpar om makten. Och hur hela 

maskineriet sitter ihop. Mycket av det vi fick höra är 

svårt att läsa sig till. En särskild aha-upplevelse var 

Christofer Fjellners jämförelse mellan EU-parlamentet 

och den svenska riksdagen; att det som enskild 

EU-parlamentariker i större utsträckning går att 

väcka och driva frågor som slutligen leder fram till 

beslut. 

Nästa utbildningstillfälle för Europakompetens 

Sthlm – Bryssel äger rum den 29 september i 

Stockholm och 3-5 oktober i Bryssel. 

Richard Sigray, Krus 




2011-11-03 

EU-UTBILDNINGAR 

Närkontakt med 

EU-kommissionen 

Anna-Lena Larsson-Lönnqvist bytte arbetsplats 

– från Stockholm till Bryssel. Under tre 

månader fick hon fördjupa sig i arbetet vid 

ett av EU-kommissionens generaldirektorat. 

En erfarenhet hon gärna rekommenderar 

andra statstjänstemän. 

NEPT (Nationella Experter under Professionell 

Träning) innebär att Europeiska kommissionen 

erbjuder tjänstemän i de nationella förvaltningarna 

att under tre till fem månader tjänstgöra 

i kommissionen. Tjänstgöringen, som är en 

utbildningspraktik, syftar bland annat till att 

ge personal från de nationella förvaltningarna 

erfarenhet av kommissionens arbetsmetoder 

och politik. 

Under våren 2011 tjänstgjorde Anna-Lena 

Larsson-Lönnqvist under tre månader vid 

kommissionens Directorate-General for Education, 

Training, Culture and Youth (DG EAC). Till 

vardags arbetar hon vid Arbetsförmedlingens 

Internationella stab. 

Vad arbetar du med hos 

Arbetsförmedlingen? 

– Arbetsförmedlingen har ett väl utvecklat 

samarbete med motsvarande myndigheter i 

andra länder. I min yrkesroll som Internationell 

samordnare ska jag vara ett kvalificerat stöd 

till vår generaldirektör, chefer och medarbetare 

vad det gäller EU-frågor och andra internationella 

uppdrag. Det kan handla om att förbereda 

EU-möten, ta fram rapporter och presentationsmaterial. 

Myndigheten deltar även i ett utbytesprogram 

där arbetsförmedlare praktiserar på 

en arbetsförmedling i ett annat EU-land under 

3 månader. På motsvarande sätt tar Arbetsförmedlingen 

emot studiebesök och praktikanter 

från utländska systermyndigheter. 

Anna-Lena Larsson-Lönnqvist 

Varför sökte du till NEPT? 

– Jag kände faktiskt inte till NEPT. Min chef berättade 

på ett möte om att det fanns en möjlighet 

att söka. Jag tyckte det lät spännande. Efter 

att ha funderat och rådgjort med min familj 

bestämde jag mig för att skicka in en ansökan. 

Detta var under hösten 2010 och jag fick ganska 

snabbt svar om att jag skulle få åka till Bryssel 

mellan mars och maj 2011. 

Hur var förberedelserna? 

– Jag sökte i första hand till DG Employment 

men fick inte någon plats där utan på mitt 

andrahandsval DG Education. Var först lite 

tveksam men min chef stöttade mig och tyckte 

jag skulle åka eftersom utbildningsfrågor ligger 

nära och på många sätt samspelar med arbetsmarknadsfrågor. 

Dessutom är jag från början 

lärare och intresserad av utbildningsfrågor. Sen 

var det en hel del praktiska bestyr eftersom min 

man och mina barn skulle följa med. Inte helt 




KVINNORS KARRIÄRVÄGAR EU-UTBILDNINGAR I STATEN 

lätt att hitta bostad i Bryssel och ordna barnsomsorg 

för en så kort sejour. Men allt löste sig 

till slut. Jag fick bra information från Krus och 

svenska EU-representationen i Bryssel. 

Berätta om praktiken i Bryssel 

– Det var ganska omtumlande att första dagen 

stiga in i DG EAC:s 30-våningar höga kontorsbyggnad 

där medarbetarna kommer från 

alla länder i EU. Jag blev snabbt varse om att 

kulturen är annorlunda än i Sverige. Det är mer 

hierarkiskt och man jobbar mer individuellt. 

Som svensk är man van att arbeta ihop och 

involvera kollegor i frågeställningar. Så var det 

inte riktigt där, och eftersom du alltid förväntas 

prestera på topp får du heller inte så mycket 

återkoppling från cheferna. Därför är det viktigt 

att våga ta för sig och skapa sin egen agenda 

som NEPT:are. Under mina tre månader arbetade 

jag bland annat med att göra en översyn av 

Adult Numeracy (vuxnas brist på matematikkunskaper). 

Jag läste rapporter, lämnade bidrag 

till policydokument, jämförde läget i olika delar 

av Europa och lyfte fram goda exempel. Det 

var väldigt spännande att ha det europeiska 

perspektivet. 

Dina intryck från staden Bryssel? 

– Det händer så mycket i Bryssel hela tiden så 

jag passade på att gå på många föreläsningar 

och seminarier. Jag besökte också EU-parlamentet 

och hade kontakt med svenska EU-representationen. 

Sen lärde jag känna en hel del svenskar 

som arbetar på institutionerna i Bryssel, men 

också NEPT:are från andra länder. Bryssel är en 

kosmopolitisk stad, som jag verkligen lärde mig 

att tycka om efter ett tag. Det är vänligare och 

mindre stressat på stan än i Stockholm. 

Har du haft nytta av praktiken när du nu 

kommit hem? 

– Absolut, jag är nu med och skriver en policy 

om hur fler medarbetare på Arbetsförmedlingen 

ska komma ut och praktisera och arbeta 

som nationella experter inom EU:s institutioner. 

Sen kan jag säga att jag skaffat mig en vana att 

snabbt ta mig igenom tjocka och byråkratiskt 

skrivna EU-dokument. 

Vad är ditt råd till dem som vill söka till 

NEPT? 

– Det är en fantastisk erfarenhet och mycket lärorikt. 

Och det blir vad man gör det till. Så ta chansen och 

sök! 

Text: Richard Sigray 




VIS 

Värdegrundsarbete 

i staten

Myndigheter

Vad har ni arbetat med och hur har ni gjort? 

• Använt handboken för att få idéer 

• Med hjälp av VIS-processen har vi utvecklat en enkät som riktade sig till alla avdelningar. 

Enkäten bestod av några öppna frågor om de sex värdegrundsprinciperna och diskuterades på 

avdelningsmötena. Det var avdelningar som svarade på enkäten, dvs. ett svar per avdelning. 

Resultaten har vi sedan analyserat och ledningsgruppen har använt de för att planera det 

fortsatta arbetet. 

• Grundläggande enkät om de sex värdegrundsprinciperna 

• Vi har bara arbetat med undra och fråga än så länge 

• En enkät till en begränsad grupp av chefer för att ta tempen på värdegrundsarbetet. Hur viktigt 

tycker man att det är och VAD har man gjort? 

• Seminarier för chefer och medarbetare med dilemman och framgångsberättelser. 

• VIS- handboken använder jag som blädderexemplar och använder frågorna och tankarna i mitt 

dagliga arbete då och då. För övrigt använde jag den under utbildningen samt vid arbetet med 

ledningsgruppen.

Vad är VIS? 

Värdegrundsarbete I Staten 

Handbok 

Webbverktyg 

Process

VIS handledarutbildning 

Dag 1 

Du FRÅGAR 

Krus leder 

Du SAMLAR IN 

på myndigheten 

Dag 2 

Du ANALYSERAR 


Dag 3 

Du PLANERAR 


Du UTVECKLAR 


Nya deltagare 

SAMLAR IN 


Dag 4 

Dag 5 

Nya deltagare 

FRÅGAR 

Du leder 

Nya deltagare 

ANALYSERAR 

Du leder 

Nya deltagare 

UTVECKLAR 

på myndigheten

I Statens tjänst 

- en roll med många bottnar

Tillvägagångssätt 

• Intervjuer 

• Fokusgruppssamtal 

• ”Visioner” 

• Myndighetschefernas förord till 

årsredovisningarna 

• Lönepolicyer 

• Jobbannonser

Fem statstjänstemannaroller 

• En modern klassiker 

• En medborgarnas företrädare 

• Experter i statens tjänst 

• En statlig manager 

• Normalbyråkraten

Sex övriga trender/utmaningar 

• En effektivare statstjänsteman? 

• En mer samordnad tjänsteman? 

• En statstjänsteman med integritet? 

• En internationell statstjänsteman? 

• En medialiserad tjänsteman? 

• En rörligare statstjänsteman?

En slutdiskussion 

• En privatiserad statstjänstemannaroll? 

• En nybyråkratisk statstjänstemannaroll? 

• En mer komplex statstjänstemannaroll?

www.krus.nu 

Läs senaste nytt från våra regeringsuppdrag: 

• Jämställd karriär 

• Offentligt etos – en god förvaltningskultur 

• Privat på jobbet? 

…och löpande uppdrag: 

• Utbytestjänstgöring 

• EU-utbildningar 

• Concoursträning

www.krus.nu 

• Läs och anmäl dig till våra aktiviteter 

och utbildningar 

• Logga in till våra webbutbildningar 

• Ta del av goda exempel från andra 

myndigheter 

• Ladda ner eller beställ rapporter, 

skrifter och verktyg 

• Läs och anmäl dig till Krus månatliga 

nyhetsbrev 

• Läs om hur Krus arbetar 

• Kontakta Krus medarbetare

Introduktionsutbildning för statsanställda 

Är du ny i staten och behöver 

grundläggande kunskaper om 

styrningen inom statsförvaltningen? 

I den här utbildningen får du ta del av 

lagstiftningen och styrformerna samt 

får en inblick i vad som är så specifikt 

med att vara statstjänsteman.

Bemötande i rollen som statsanställd 

Allmänheten har alltid rätt att 

bemötas med värdighet och respekt. 

Utbildningen tar upp hur du som 

statstjänsteman kan förbereda dig 

och agera i olika situationer på bästa 

sätt.

Chefsutbildning – 

De sex värdegrundsprinciperna 

Är du chef i staten? Den här webbutbildningen 

presenterar den 

gemensamma värdegrunden för de 

statsanställda. Utbildningen beskriver 

de sex principerna och tar upp hur du 

som chef får hjälp och stöd av dessa i 

ditt arbete med att leda 

värdegrundsarbetet.

Krus utbildningsportal 

• Webbutbildningar är tillgängliga via Krus 

utbildningsportal http://krus.learnways.com/ eller 

www.krus.nu. 

• Som ny kursdeltagare behöver du registrera dig och få 

inloggningsuppgifter skickade till din e-post. 

• Systemet används också för statistik och uppföljning.

Tre samverkande webbmoduler 

Intro 

Chef 

Bemötande

Hur kan du använda Krus webbutbildningar? 

• Kombinera utbildningarna med gruppdiskussioner. 

• Chef eller kompetensutvecklare som håller ett möte med 

sina medarbetare kan använda delar från utbildningarna. 

• Ni anpassar upplägget och vilka moduler som används 

utifrån er verksamhet. 

• Blanda gärna med till exempel skrifter, filmer och podinspelningar. 

• Krus vägledningar ger information om hur man kan 

använda utbildningarna inom Offentligt etos.

Utveckling i samverkan 

• Krus samverkar alltid med andra myndigheter i framtagandet av 

webbutbildningar. 

• Bemötande i rollen som statsanställd - har utvecklats i samverkan 

med bemötandenätverket och personer från Polisen, Skatteverket, 

Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket, CSN, DO, 

Tema Likabehandling och Sveriges Domstolar. 

• Chefsutbildning – De sex värdegrundsprinciperna - har utvecklats i 

samverkan med Skatteverket, ESF-rådet, Försäkringskassan, 

Kammarkollegiet, Bolagsverket, Arbetsförmedlingen och 

Kronofogden. 

• Introduktionsutbildning för statsanställda - har utvecklats i 

samverkan med CSN, Domstolsverket, Trafikverket och 

Försvarsmakten.

Diskriminerings- ombudsmannen - Krus

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?