GOB_Polisens rapport om organiserad brottslighet 2015

INLEDNING
ARBETSMATERIAL
former av tillgreppsbrott. Vanligt är tillgrepp i butik
för att komma över dyrare gods såsom parfymer,
rakhyvlar och exklusiva hudkrämer. Det tillgripta
godset skickas sedan till hemländerna via postpaket.
Under senare tid har aktörerna allt mer gått över från
butiksstölder till bostadsinbrott. De som genomför
brottsligheten kommer till Sverige på flera olika sätt
som arbetskraftsinvandring, på turistvisum, på falska
identitetshandlingar från östeuropeiska länder, eller
som asylsökande i Sverige eller något annat EU-land.
Det kan inte sägas att ”tjuven i lagen” direkt beordrar
och leder all brottslig verksamhet men däremot
innebär det en stor risk för den som inte betalar in till
den så kallade ”gemensamma kassan”.
Inom strukturen ”tjuvar i lagen” kan också individer
utnyttjas för att starta företag, ta blancolån och i
andra delar av vad som är en omfattande
bedrägeribrottslighet. Detta är den andra sidan av den
brottslighet som utförs av ”tjuvar i lagen” i Sverige,
en brottslighet som består av avancerade upplägg
med företag där bedrägerier sker mot staten liksom
mot företag och banker. Inkluderat i
företagsuppläggen ingår även utnyttjande av svart
arbetskraft. Strukturen besitter en tydlig
våldskapacitet som används för bestraffning och
utpressning men även vid interna maktkamper.
Ett tydligt upplägg för ”tjuvar i lagen” i Sverige är att
utnyttja det svenska samhället. Detta gäller bidrag
från staten men även bedrägerier som riktar sig både
mot finansinstitut och olika företag där lån eller
kreditköp görs utan teckning eller ambition att betala
tillbaka. I sina hemländer har ”tjuvar i lagen”
kopplingar in i myndigheter vilket kan underlätta för
dem i deras brottslighet. Samma ambition bedöms
finnas i Sverige.
”Tjuvar i lagen” använder också hot och våld som
påtryckningsmedel för att få personer att begå
brottslighet och att betala förtjänster till tjuven i
lagen. Det är dock inte endast dessa personer som
drabbas av ”tjuvar i lagens” närvaro i Sverige.
Personer med ursprung i länder från före detta
Sovjetunionen som inte har en koppling till systemet
kan också utsättas för utpressning från ”tjuvar i
lagen”.
Bland tjetjenska kriminella nätverk förekommer till
stor del brott av seriebrottskaraktär, men aktörerna
har även ett stort våldskapital.
Serbiska och montenegrinska nätverk har traditionellt
varit involverade i heroinsmuggling men kontrollerar
sedan ett par år tillbaka även delar av den
skandinaviska och västeuropeiska kokainmarkanden.
I begränsad utsträckning är serbiska och
montenegrinska nätverk även involverade i
smuggling av marijuana. Albanska kriminella
nätverk har sedan 1990-talet dominerat
heroinsmugglingen till Sverige men ägnar sig även åt
smuggling av kokain och amfetamin. Det finns
tendenser till att deras heroinsmuggling till Sverige
är på väg att öka.
Narkotikasmuggling från Balkan till Sverige sker
främst via landvägen till Sverige. I vissa fall kan
Sverige också vara transitland för narkotika som ska
vidare till Norge. Preparat som är vanliga är heroin,
kokain och marijuana. Västra Balkan fortsätter att
vara en betydande källa för illegala skjutvapen i
Sverige.
En fördel för de kriminella aktörerna som är baserade
i flera länder är att de inte har svårt att omlokalisera
sin brottsliga verksamhet om de utvisas ur Sverige på
grund av sin brottslighet eller om polisiär
uppmärksamhet eller andra faktorer gör det svårt att
begå brott här. Avseende kriminella nätverk som
baseras på ursprung i Västra Balkan finns exempel på
aktörer som flyttar och fortsätter sin brottslighet från
utlandet men har kvar sitt kontaktnät i Sverige. En
sådan flytt kan också bli ett steg upp i en kriminell
karriär.
Europol har uppmärksammat att albanskatalande
kriminella nätverk skickar unga albansktalande
kriminella till ankarpersoner i Schengen-länder där
de med deras stöd begår tillgreppsbrott. 8 Det har
även i Sverige noterats att albansktalande kriminella
som kommer hit redan vid ankomst har ett kontaktnät
för att kunna begå brottslighet.
Kriminella nätverk som baseras på ursprung i
Västafrika bedriver en brottslig verksamhet i Sverige
som oftast är att beteckna som multikriminell, men
den utgörs främst av narkotikahandel. Västafrika är
fortsatt transitcentra för både heroin- och
kokainsmuggling. Smuggling via Öst- och Sydafrika
har dock ökat i omfattning. Nigerianska kriminella
nätverk har de senaste åren därtill bedrivit en
direktinförsel av kokain från Sydamerika till EU. I
Stockholm har försäljningen av heroin de senaste
åren kommit att nästan utslutande bedrivas av
kriminella nätverk som baseras på ursprung i
Västafrika. Andra brottsområden förutom narkotika
är människohandel för sexuella ändamål,
8 Europol, Early warning notification – Large complex
networks of Albanian speaking criminals active in the EU
changing modus operandi, 2014
POLISENS RAPPORT OM ORGANISERAD BROTTSLIGHET 2015 21