GOB_Polisens rapport om organiserad brottslighet 2015

INLEDNING
ARBETSMATERIAL
inte nödvändigtvis har med extremism att göra men
som är avgörande för den kriminella aktörens egen
försörjning.
Brottslighet
Religiöst motiverade brottsaktiva extremisters
brottsliga verksamhet utgörs i huvudsak av tre
områden: terrorism, krigsbrott och brottslighet som
en konsekvens av konflikter i Sverige mellan
religiöst extrema grupper och deras motståndare.
Dessutom förekommer finansiering av dessa brott.
Nationellt Centrum för Terrorhotbedömningar (NCT)
har ansvaret för att bedöma terrorhotet mot Sverige
och höjde hösten 2010 bedömningen av hotet mot
Sverige från nivå två till nivå tre på en femgradig
skala. Säkerhetspolisens bedömning är att flera
terrorbrott i Sverige har avvärjts i närtid.
Krigsbrott följer av att ett stort antal religiösa
extremister rest till Syrien och Irak för att
företrädesvis strida för och med IS. Rekvisiten för
krigsförbrytelser, folkmord respektive brott mot
mänskligheten är relativt vida och i princip samtliga
som har stridit med och för IS kan därmed
misstänkas för krigsbrott enligt gällande lagstiftning.
Att uppnå en högre misstankegrad och bevisa sådan
brottslighet är dock ofta svårt.
Att svenska medborgare strider med terrorgrupper i
avlägsna konflikter är inget nytt och har tidigare skett
bl.a. i Afghanistan och Somalia. Antalet har dock
ökat märkbart det senaste året. Majoriten av de som
åkt ner för att delta i strid är svenska medborgare.
VAD INNEBÄR UTREDNINGEN OM
LAGÄNDRINGAR AVSEENDE
DELTAGANDE I STRID?
En särskild utredare har av regeringen fått i
uppdrag att analysera behovet av lagändringar
för att Sverige ska leva upp till de krav på
straffrättslig reglering för att förhindra och
bekämpa terrorism som ställs i FN:s
säkerhetsråds resolution 2178 (2014).
Resolutionen innebär kriminaliseringskrav
avseende att resa eller försöka resa till ett annat
land i syfte att utföra, planera, förbereda eller
delta i terroristhandlingar eller att ge eller få
terroristträning, samt att finansiera eller
underlätta sådana resor.
Utredaren ska även ta ställning till om Sveriges
straffrättsliga reglering för att förhindra och
bekämpa finansiering av terrorism uppfyller de
krav som Financial Action Task Force (FATF)
ställer och vid behov föreslå nödvändiga
lagändringar. Uppdraget ska redovisas senast
den 18 juni 2015.
Från flera orter i landet finns uppgifter om att vissa
muslimer av annan trosuppfattning än salafism har
upplevt att de inte får eller kan göra vad de vill på
grund av att extrema islamister ökat sitt inflytande i
vissa geografiska områden.
Det föreligger en risk att individer som återvänder till
Sverige efter att ha deltagit i strid för och med IS har
radikaliserats ytterligare och är både mer benägna
och har större förmåga att använda våld. Det finns
också en stor risk att de får en utökad betydelse i de
religiösa extrema miljöerna och fungerar som
förebilder för yngre personer i dessa miljöer. En
farhåga finns att också religiöst motiverade
brottsaktiva aktörer kan bidra till social oro.
Andra ideologiskt motiverade brottsaktiva
Inom djurrättsmiljön samt miljö- och fredsrörelsen
finns inte samma uttalade avsikt att förändra
samhällsordningen som inom den autonoma miljön.
Aktiviteter som rörelserna organiserar kan dock i en
del fall engagera ideologiskt motiverade brottsaktiva
individer i den autonoma miljön. I den mån brott
begås handlar det främst om civil olydnad, till
exempel aktioner mot företag inom vapenindustrin.
Andra brott, främst skadegörelser och hot, är i första
hand kopplade till djurrättsgrupper.
Djurrättsextremisters brottslighet utgörs ofta av
skadegörelse riktad mot exempelvis pälsfarmare,
päls- och skinnhandlare, veterinärer och personal
inom läkemedelsindustrin, personal inom
köttindustrin, fiskodlingar och kommuner. Även hot
och trakasserier riktade mot dessa yrkesgrupper
förekommer.
Den kontrajihadistiska miljön består av individer och
organisationer som vill motverka vad de anser vara
en pågående islamisering av västvärlden. Hittills har
dessa rörelser inte locka något större antal deltagare
till gatuaktiviteter i Sverige, till skillnad från i andra
europeiska länder. En ledande individ inom Swedish
Defence League bedriver otillåten påverkan.
Ensamagerande aktörer
I extremistmiljöer finns personer som kan komma att
utvecklas till ensamagerande våldsverkare. En
potentiell ensamagerande våldsverkare definieras
som en person som ensam och på eget uppsåt
utför/planerar grova våldsbrott på personliga,
religiösa och/eller ideologiska grunder.
Aktörerna kan ha olika drivkrafter, men det är känt
att psykisk ohälsa och svårigheter i socialt samspel är
relativt vanligt hos dessa aktörer. De tenderar att
skapa egna ideologier som kombinerar frustration
POLISENS RAPPORT OM ORGANISERAD BROTTSLIGHET 2015 27