Bilaga 10 Prospekt för nya färjelinje för gods mellan Kaskö och ...

Ny färjelinje för gods
KASKÖ–SUNDSVALL/HÄRNÖSAND

BAKGRUND
Handelsutbytet mellan Västernorrland och Österbotten har funnits sedan
urminnes tider och redan i slutet på 1800-talet lade Vasa köpmän grunden till
en reguljär fartygsförbindelse mellan Vasa och Härnösand. Den reguljära trafiken
mellan Österbotten och Västernorrland blev en nödvändig livsnerv mellan
dessa regioner. Trafiken övergick alltmer till passagerartrafik där den skattefria
handeln ombord stimulerade till ett allt större resande. Lastbilstrafiken
utnyttjade dessa reguljära färjeförbindelser för sina transporter.
I december 1995 blev det klart att Silja Line skulle avveckla sin färjetrafik mellan
Sundsvall och Vasa med den påföljd att Västernorrland tappade en mycket
viktig länk till Finland. Trafiken mellan Vasa och Sundsvall var fram till nedläggningen
den färjelinje som transporterade de största godsvolymerna över
Bottenviken, Norra Kvarken och Bottenhavet.
NORTH EAST CARGO LINK (NECL)
Vid beskedet om nedläggningen av färjelinjen mellan Västernorrland och
Österbotten startade ett arbete med att få till stånd en ny färjelinje mellan
Västernorrland och Österbotten. Arbetsnamnet för detta projekt blev North
East Cargo Link (NECL). En första åtgärd i strävandena med att skapa en ny
godsförbindelse var att bygga upp ett nätverk av varuägare och transportoperatörer
i Mittnorden*.
BOTNIA LINK
I februari 2000 öppnade det genom NECL bildade bolaget Botnia Link en färjelinje
mellan Härnösand och Vasa. Trafiken utvidgades efter en tid till att
även omfatta relationen Vasa – Umeå. Verksamheten inriktades på godstransporter
men även personbefordran var viktig då denna med tiden kom att utgöra
närmare 25 procent av intäkterna.
Under de år som Botnia Link bedrev sin verksamhet ökade godsvolymerna
stadigt och uppgick hösten 2002 till närmare 250 000 ton, i huvudsak s k
spotvolymer.
*Finland (Norra och Södra Karelen, Södra Savolax, Mellersta Finland,
Sydösterbotten, Österbotten), Sverige (Västernorrland och Jämtland) samt
Norge (Nord- och SörTröndelag)
2

-Alla transporter
Finska kunder Vaasa-Härnösand
Norska kunder Härnösand-Vaasa
Svenska kunder Vaasa-Umeå
Norska kunder Umeå-Vaasa
Svenska kunder Umeå-Vaasa
Finska kunder Härnösand-Vaasa
Finska kunder Umeå-Vaasa
Papperstransporter
Bilden visar start och målpunkter för transport med Botnia Link under en vecka 2001.
Vi ser att Trondheim är en viktig transportnod i Mittnorden och att de finska start- och
målpunkterna ligger kring Seinäjoki och Helsingfors. I Sverige har Umeås närområde
betydande transportvolymer men transporterna var främst korta på finska sidan.
Observera att Botnia Link även nyttjades för långväga transporter
Finland-Osloregionen och norra Finland-södra Sverige/Danmark.
I november 2002 försattes Botnia Link AB i konkurs. Denna kan i första
hand förklaras av att bolagets kostnader var för stora på grund av ett
för stort fartyg, med alltför hög hyra och bunkerförbrukning.
En i hög grad bidragande orsak till konkursen var emellertid konkurrensen
från RG-lines statssubventionerade färjetrafik i Norra Kvarken
mellan Vasa och Umeå. Dessa subventioner från i första hand den finska
staten var ämnade att upprätthålla möjligheter till persontransporter
mellan Vasa och Umeå, men indirekt blev dessa också ett stöd till rederiets
godstrafik på linjen.
3

NECL - Östersjöprojekt
Botnia Links konkurs till trots utvecklades NECL positivt, dels genom att
offentliga aktörer anslöt sig till projektet, vilket innebar tillskott av ekonomiska
medel, dels genom att intresseföreningen North East Cargo Link Alliance
(NECLA) bildades med medlemmar från såväl näringsliv som offentlig sektor
inom Mittnorden. NECL med dess partnerskap** inlämnade en ansökan om
utvecklingsmedel från EUs Östersjöprogram (Interreg III B).
I juni 2003 tillstyrkes ansökan och NECL tilldelades ca 2,5 miljoner Euro för
en treårig projektperiod. Uppgiften blev att utveckla och marknadsföra en östvästlig
godstransportled genom Mittnorden med anknytningar till Ryssland
och Storbritannien/den europeiska kontinenten baserad på integrerade sjöoch
landtransporter.
Förutsättningar för färjetrafik för gods över Bottenhavet
mellan Västernorrland och Österbotten
**I partnerskapet ingår från näringslivet SCA, M-Real, Norske Skog (samtliga
dessa tre ingår i NECLs styrgrupp), Eka Chemical, Cargo Net/Green Cargo,
Sundfrakt, Jämtfrakt, Williamssons Åkeri m fl och från offentlig sektor länsstyrelser,
landskapsförbund, fylken, trafikverk, landsting och kommuner från
respektive landsdel inom Mittnorden.
4

Det allra viktigaste för NECL var alltjämt att skapa förutsättningar för en ny
färjelinje för gods över Bottenhavet mellan Västernorrland och Österbotten.
En överhettad sjötransportmarknad inte minst i Östersjön med stor efterfrågan
på utökad färjetrafik framförallt mellan Skandinavien och Balticum medförde
dock begränsade möjligheter att intressera något rederi att göra en trafiksatsning
i våra mer nordliga vatten. Av samma anledning var tillgången på lämpligt
tonnage ytterst begränsad.
RG-LINE
Med hänsyn till dessa svårigheter var det varit naturligt för NECL att söka
samverkan med geografiskt närmast befintligt färjerederi, nämligen RG-line.
Överläggningarna mellan NECL och RG-Line skedde med utgångspunkt från
de uppgifter om nuvarande och potentiella godsmängder mellan Sverige och
Finland, som NECL tagit fram genom direktkontakter med skilda företag inom
tillverkningsindustrin och transportnäringen i Mittnorden. RG-line påbörjade
vid halvårskiftet 2005 färjetrafik mellan Vasa och Sundsvall. Dessvärre inskränkte
sig trafiken till endast en tur i veckan Vasa-Sundsvall-Vasa, förlagd
till fredag kväll med återresa lördag middag. Som kunnat förutses är detta
upplägg vad gäller frekvens, veckodagar mm inte intressant för de flesta lastägare.
5

GODSMÄNGDER ETAPP 1
ETAPP I
(Gripbara volymer från start)
Pappersmassa . . . . . . . . . . . . . 30 000
Kemikalier . . . . . . . . . . . . . . . . 40 000
Papper . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 000
Kan kontrakteras omgående.
Gummihjulstransporter. . . . 130 000
Merparten av de åkare som
transporterar dessa volymer
är kontaktade.
Totalt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 225 000
Skogn
Trond-
heim
Sundsvall
Umeå
Pori
Vaasa
K
okkola
Pietarsaari
Sievi
Suolahti
Äänekoski
Jämsäkoski/
i/Kaipola
Fish from northern Norway
Transport relations of
Finnish transporters
Chemicals
Mo i Rana
Origins and/or ends
outside NECL
Polyester to
Origins and ends
northern Norway
Chemicals
inside NECL
Plywood, paper to Norrland
Origins from
and plastic products to
Norway
Norrland
Sweden
Finland
Steelprod, paper fr. Paper, metal machines to Norrland
Plywood, paper
central Finland -
and plastic products
central Sweden and vice versa
Lillehammer
Trondheim
Tractors to
Trondheim-region
Food to Lillehammer
Tyres
Östersund
Pori/Rauma
Kokkola
Chemicals
Oulu/Kemi
Chemicals Eastwards
Jyväskylä
Tampere
Chemicals
Pieksämäki
Imatra/Lappeenranta
Fish
Chemicals
Russia
Helsinki
Tractors to Oslo-region
Paper and plastic
Fruit and vegetables from
Southers Sweden to Southern Finland
Steelproducts and paper from
Southern Finland to Southern Sweden
Plastic and metal to Russia
Porvoo
Paper and plastic products
to Southern Sweden
Metal to Great Britain
Vaasa
Alby
Sundsvall
Pori
Helsinki

GODSMÄNGDER ETAPP 2
ETAPP 2
(Utvecklingsvolymer)
Pappersmassa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 000
Gummihjulstransporter. . . . . . . . . . . 115 000
Merparten av de åkare som transporterar
dessa volymer är kontaktade.
Kemikalier 1/ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 000
Lax och annan fisk 2/ . . . . . . . . . . . . . 20 000
Kemikalier 3/ . . . . . . . . . . . . . . . . .30 000
Övriga TSR-volymer 4/ . . . . . . . . . . . . 40 000
Totalt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 265 000
TOTALT ETAPP 1 o 2 . . . . . . . . . . . . 490 000
Härutöver har Myresjöhus i samband
med sin etablering i
Sundsvall noterat betydelsen av
färjetrafik från Sundsvall till
Finland (finska och ryska marknaden).
1/ Norska staten har avsatt
medel för uppgradering av
Meråkersbanan för bl a höjning
av axellasten från 18 till 22,5
från och med hösten 2007.
Detta gör det möjligt för bl a
EKA Chemical att nyttja Meråkersbanan
för sina transporter till
Finland.
2/ Färsk och frusen fisk som passerar
riksgränsen mellan Tröndelag
och Jämtland. Om färjan kan
erbjuda snabbare transporter än
de nuvarande finns ytterligare
potentialer av lax och annan fisk
som passerar andra gränsövergångar
mellan Norge och
Sverige.
3/ NECL bedriver ett utvecklingsarbete
i samverkan med företrädare
i Ryssland för Transsibiriska
Järnvägen (TSR) att nyttja denna
för transporter till Asien*.
Transsiberian mainlines
4/ Provtransport av sågade trävaror
på Transsibiriska järnvägen i
samverkan med Railog genomförs
inom kort*.
* Samarbetspartners i Ryssland;
International Coordination Council
of the Transsiberian Transportation
(CCTST), Euro- Asian Transport
Union (EATU), Russian Railways
(RZD), SeveralTrans, Trans-container,
Extes m fl.

Vi bedömer att Sundsvall och Härnösand på den svenska sidan och
Kaskö på den finska är de mest lämpliga hamnarna för avsedd färjetrafik
SUNDSVALLS HAMN (Tunadal)
Det totala antalet anlöp per år är ca 600
fartyg och totalt hanteras mer än 4 miljoner
ton gods per år. Sundsvalls hamn
ägs till 45% av Sundsvalls kommun, 45
% av SCA Transforest AB och resterande
10% av Svensk Rederiservice AB.
Genom Sundsvalls hamns anläggningar
passerar årligen ca 2 miljoner ton skogsprodukter
och insatsvaror för skogsindustrin.
Tunadalshamnen är den största hamnen
i området. Hamnen hanterar på uppdrag
av SCA Transforest mottagning, utlastning
och lagervård av skogsprodukter
från SCA:s fabriker. Hamnen utgör också
lageranläggning för hela produktionen
från Ortvikens och Wifsta pappersbruk
samt för Östrands massafabrik.
Utskeppningen av pappersrullar utgör
den klart dominerande godshanteringen
i hamnen och sker till övervägande del
med kassetthantering, Även container
används. Andelen skogsindustriprodukter
med SCA Transforest som uppdragsgivare
svarar för ca 70% av hamnens
omsättning.
Fastän hamnen får anses väl utrustad
genomförs för närvarande en satsning på
ny infrastruktur. En ny ca 200 m lång kaj
med ett djupgående om 10 m och en ny
Ro-Ro-ramp anläggs i hamnens norra
del i direkt anslutning till Tunadals sågverk.
Befintlig Ro-Ro-ramp utrustas med
rörlig ramp och ca 10.000 m 2 asfalterad
kaj- och lageryta tillkommer. Volymen
av sågade trävaror förväntas öka.
Kajer (längd, m) . . . . . . . . . . . . . . . . . 900
Djupgående (m) . . . . . . . . . . . . . 9,1–12,3
Magasin (m 2 ) . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80 000
Uppställningsytor (m 2 ) . . . . . . . 150 000
Ro-Ro-läge (antal) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1
Ytterligare ett Ro-Ro-läge planeras
och kajen kommer att förlängas.
C:a 2 km till E4. Tunadalsbanan
ansluter till Ådalsbanan i Timrå.
8

Vi bedömer att Sundsvall och Härnösand på den svenska sidan och
Kaskö på den finska är de mest lämpliga hamnarna för avsedd färjetrafik
HÄRNÖSANDS HAMN
Härnösands hamn ligger centralt i mellersta
Norrlands kustland invid Ångermanälvens
utlopp i Bottenhavet och den
ägs och förvaltas av kommunen vilket
också betyder att kommunen svarar för
hamnens infrastruktur i sin helhet.
Hamnens inseglingsförhållanden är
ytterst gynnsamma med kort insegling,
fritt vatten, betryggande farledsdjup och
god fyrbelysning. Den mycket fördelaktiga
radartopografin medger lätt angöring
vid dålig sikt och vid isläggning.
Härnösands hamn har stor betydelse
som utlastningshamn för mindre sågverk
från hela övre och mellersta Norrland.
Djuphamnen har goda förutsättningar
för hantering av styckegods och skogsprodukter.
Utskeppning av sågade trävaror
är ett dominerande godslag i Djuphamnen.
Ett annat viktigt godsslag är träpellets.
Vidare finns en 300 m torrgodshamn
med ett vatten- djup av 8 m. I
norra änden av kajen finns en 25 m bred
Ro-Ro-ramp. Den befintliga djuphamnen
har en landyta av ca 3 ha.
Hanteringen av torrgods över kaj sker
dels med två spårbundna 7 respektive 10
tons hamnkranar samt olika typer av
truckar och lastmaskiner.
Den totala godsvolymen över kaj omfattar
192 000 ton. (2004).
Kajer (längd, m) . . . . . . . . . . . . . . . . . 300
Djupgående (m) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8,0
Magasin (m 2 ) . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 000
Uppställningsytor (m 2 ) . . . . . . . . . 6 000
Ro-Ro-läge (antal) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1
Hamnen har anslutning till Ådalsbanan
samt E4 och ligger nära stadens centrum.
Mobilkranar finns i närområdet för
inhyrning.
9

Vi bedömer att Kaskö på den finska sidan och Sundsvall och Härnösand
på den svenska är de mest lämpliga hamnarna för avsedd färjetrafik
KASKÖ HAMN
Kaskö hamn är en flexibel och effektiv
export- och importhamn. Trafiken till
havet löper snabbt och tryggt. Detta
befästs av ett gynnsamt läge på den
milda västkusten, av en lättframkomlig
farled utan svåra isbegränsningar vintertid
samt av en kort och direkt förbindelse
till havet till en mycket förmånlig lotsningstaxa.
Hamnen med dess infrastruktur ägs i sin
helhet av Kaskö stad och Kaskö hamn är
specialiserad på skogsprodukter men
hanterar också en ansenlig mängd kemikalier
och andra bulkvaror avsedda för
skogs- och pappersindustrin. De största
kunderna är M-real, Metsä-Botnia och
Finnforest som tillsammans svarar för ca
80% av den totala godsvolymen.
Den samlade godsvolymen över kaj
uppgår till 1,4 miljoner ton men beräknas
att öka till 2,1 miljoner ton under
2006 tack vare M-reals nya fabrik.
Hamnen har en väl utbyggd infrastruktur
både vad gäller kajer, magasin, utrustning
mm. I utvecklingsplanerna för hamnen
finns möjligheten att etablera Ro-
Ro-trafik med Sverige. Som ett led i det
miljöarbete som kontinuerligt pågår
inom hamnens verksamhetsområde, har
vid investeringen i nya kranar, truckar
och andra fordon nödvändiga miljökrav
tillgodosetts. Det kan nämnas att i samband
med uppförandet av den nya fabriken
har en ny industriväg anlagts mellan
fabriken och hamnen.
Trafiken över Kaskö hamn har mångdubblats
under de senaste åren. Detta
har förutsatt betydande investeringar och
ett gott samarbete mellan olika
parter.
Kajer längd (m) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 500
Djupgående (m) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9,0
Magasin (m 2 ) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 000
Torrbulk (m 3 ) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 000
Flytande bulkvaror (m 3 ) . . . . . . . . 40 000
Uppställningsytor (m 2 ) . . . . . . . 100 000
Vändbassängens diameter (m) . . . . 270
Djup (m) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9
Ro-Ro-läge (antal) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2
Kajen förlängs.
Landanslutningar; Järnväg, ny industriväg,
riksväg 8 och stamväg 67
10

SAMMANFATTNING
Med hänvisning till vad som ovan anförts är NECL intresserad av att med Er
diskutera förutsättningarna för etablering av en färjelinje för gods över Bottenhavet
mellan Kaskö och Sundsvall/Härnösand.
Förutsättningarna för en sådan färjetrafik bedöms som mycket goda och kan
sammanfattas enligt följande;
●
●
●
●
●
●
●
Godsvolymer i ton
ETAPP 1 (Gripbara volymer) . . . . . . . . 225 000
ETAPP 2 (Utvecklingsvolymer) . . . . . . 265 000
TOTALT . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 490 000
Föreslagna hamnar har god kapacitet för färjetrafik för gods
Befintliga och potentiella varuägare, transportutövare samt aktuella hamnföreträdare
är engagerade i både projektet och främjarföreningen NECLA
De regionala myndigheterna som ansvarar för investeringar i infrastruktur och
nationell lobbying finns företrädda i projektet
Projektet har kunskap och kan medverka vid upprättande av en Marco Poloansökan
för den aktuella trafiken. Nästa ansökningstillfälle januari 2006
För kompletterande investeringar på land i anslutning till aktuella terminaler
kan ett regionalpolitiskt stöd i form av landsbygdstöd kunna påräknas för den
svenska sidan
Investa Företagskapital AB är en riskkapitalaktör med säte i Sundsvall
11