Granskning av kvalitet inom äldreomsorgen - Katrineholms kommun

1~1 ~c~ c1 °KS~~~~r~~~_~~ ~o~~~.an~m~ns~yr~lsenRevisionsrapport ~_..._. __ ~ _ _ __oGranskning av kvalitetinom äldreomsorgenKatrineholms kommunFredrik Alm. Cert. kommunal revisorio augusti 2oi2pwc.I

Granskning av kvalitet inom äldreomsorgenInnehållsförteckningSammanfattning 2Bakgrund 3Revisionsfråga 3Metod och avgränsning 3Resultatet av granskningen 4Nämndens styrning av kvalitetsarbetet 4Organisation och ansvar för kvalitetsarbetet 5Kvalitetsmål och struktur för uppföljning 6Bedömningar 6Kvalitetsarbetet på individnivå '7Arbete med bemötande och brukardelaktighet 9BedömningarioKvalitetsjämförelser 2oi1— utfallet av kvalitetsarbetet 10Iakttagelser 1310 augusti 2012Katrineholms kommun 1 av 13PwC

Granskning av kvalitet inom äldreomsorgenSammanfattningRevisorerna i Katrineholms kommun har, mot bakgrund av att det kan uppstå riskerom det saknas system och rutiner för ett kvalitetsarbete, beslutat om en granskningav nämndens styrning och uppföljning av det praktiska kvalitetsarbetet i äldreomsorgensverksamheter. Revisorerna har uppdragit till PwC att genomföragranskningen.Granskningen ska besvara följande revisionsfråga: bedriver vård- och omsorgsnämndenverksamheteninom den kommunala äldreomsorgen på ett kvalitetsmässigttil~edsställande sätt?Gransknigen har genomförts med studier av styrande och stödjande dokument,intervjuer med förvaltningsledning och äldreomsorgspersonal, stickprov av genomförandeplanersamtresultat från kvalitetsmätningar och nationella jämförelser.Vår sammanfattande revisionella bedömning är att vård- och omsorgsnämnden tillstörsta delen bedriver verksamheten på ett kvalitetsmässigt tillfredsställande sätt.Detta baserar vi på att det finns ett dokumenterat kvalitetssystem samt en tydligrutin för verksamhetsplanering och uppföljning. Vi kan dock konstatera att verksamheternaintearbetar enligt gällande kvalitetssystem samt att det finns brister iverksamheternas användning av och kännedom om rutinen för kvalitetsarbetet.Detta får till följd att verksamheterna inte arbetar enhetligt med kvalitetsarbetet,vilket är syftet med ett kvalitetssystem. Vi har även uppmärksammat att vårdpersonaleninteär delaktiga i det systematiska kvalitetsarbetet, vilket vi bedömer vara enbrist. En ökad kunskap om kvalitetsarbetet leder till ett ökat ansvarstagande.När det gäller kvalitetsarbetet på individnivå är vår bedömning att det finns tydligarutiner för genomförandeplaner och kontaktmannaskap. Vi har stickprovsmässigtgranskat genomförandeplaner och bedömer att dessa i huvudsak följer Socialstyrelsensföreskrifter och allmänna råd. I planen finns en tydlig struktur för delområdensom bemötande och delaktighet. Vi vill lyfta fram att målformuleringarna är tydligaoch konkreta. Genomförandeplanernabär dock kompletteras med datum för uppföljning.Nämnden genomför regelbundet egna kvalitetsmätningar som baseras på Socialstyrelsensmodeller inom både hemtjänst och särskilt boende. Vi kan konstatera attförbättringsområden som identifierats i kvalitetsmätningarna på ett struktureratsätt införs i kommande verksamhetsplaners må1 och aktiviteter. Således bedömer viatt nämndens egna kvalitetsuppföljningar främjar kvalitetsutvecklingen.I de nationella kvalitetsmätningarna uppvisar kommunen ett totalt Nöjd-Kund-Index (NKI) som överstiger rikets både inom särskilt boende och hemtjänst. Dettagäller även delområden som bemötande och inflytande. För kvalitetsindikatorernaväntetid till, möjlighet att komma ut och aktiviteter i särskilt boende placerar sigkommunen bland de bästa i riket. Även kvalitetsindikatorn trygghet uppvisar högaomdömen inom både hemtjänst och särskilt boende.10 augusti 2012Katrineholms kommun 2 av 13PwC

Granskning av kvalitet inom äldreomsorgenBakgrundKommunen har enligt Socialtjänstlagen ett ansvar för att insatser inom socialtjänstenslca vara av god kvalitet. I begreppen inryms bland annat rättssäkerhet, kompetens,bemötandefrågor, den enskildes medinflytande samt att vården är lättillgänglig.För att säkerställa god kvalitet ska denna systematiskt och fortlöpande utvecklasoch säkerställas.Ett ändamålsenligt kvalitetsarbete förutsätter att det finns ett system och en strukturförkvalitetsarbetetoch att arbetet med att utveckla kvaliteten fungerar i praktiken.Revisorerna i Katrineholms kommun har, mot bakgrund av att det kan uppstå riskerom det saknas system och rutiner för ett kvalitetsarbete, beslutat om en granskningav nämndens styrning och uppföljning av det praktiska kvalitetsarbetet i äldreomsorgensverksamheter.RevisionsfrågaGranskningen ska besvara följande revisionsfråga: bedriver vård- och omsorgsnämndenverksamheten inom den kommunala äldreomsorgen på ett kvalitetsmässigttil~edsställande sätt?Kontrollmål/granskningsmål• Har nämnden definierat kvalitetsbegreppet?• Finns övergripande system och rutiner för arbetet med kvaliteten i verksamheten?• Arbetar verksamheterna med att förbättra kvaliteten på ett systematisktsätt?• Finns rutiner för att utveckla pensionärens delaktighet och påverkansmöjlighetisamband med insatserna?• Finns rutiner för hur resultatet av egna eller nationella brukarundersökningartillvaratas?• På vilket sätt återrapporteras verksamheternas kvalitetsarbete tillnämnden?Metod och avgränsningGranskningen avgränsades till vård- och omsorgsnämnden avseende övergripandestyrning och uppföljning av arbetet med kvalitetsfrågor. Verifiering av nämndensstyrning, uppföljning samt arbete med bemötandefrågor och brukardelaktighet hargjorts inom boendeenheterna Furuliden och Almgården.Vi har intervjuat tf förvaltningschef, äldreomsorgschef samt biträdande äldreomsorgschef.Vid Furuliden och Almgården har respektive områdeschef samt personalgrupperbeståendeav vårdpersonal från enheternas olika avdelningar intervjuats.Vi har även analyserat stödjande och styrande dokument samt io genomförandeplaner,resultat av kommunens arbete med att förbättra kvaliteten samt äldreomsorgensresultat i offentliga jämförelser.10 augusti 2012Katrineholms kommun 3 av 13PwC

Granskning av kvalitet inom äldreomsorgenResultatet av granskningenI Katrineholms kommunplan 2oii-2o14, fastställd av fullmäktige 2oii-o4-i8,framgår att satsningar ska fortsätta för att säkerställa kvaliteten i vård och omsorgframför allt genom kompetensutveckling av personalen. Vidare ska brukarnafå styra mer av vårdens och omsorgens innehåll själva.Vård- och omsorgsnämnden skriver i sin inriktningsplan fär 2011-2014 att verksamheternaska följa utvecklingen med evidensbaserad praktik. Kvalitetsarbeteska bedrivas genom att egna verksamheter och verksamheter inom systemet förvalfrihet ska utvärderas och jämföras. Kvalitetsarbetet utgör underlag för attvisa vilka delar av verksamheterna som behöver utvecklas.I förvaltningens verksamhetsplan framgår ett antal må1 som har bäring på kvalitetsarbete.Bland annat finns må1 om ökad personalkontinuitet inom hemtjänsten samtatt personalens utbildningsnivå ska förbättras på grundläggande och specialiserad.omva.Nämndens stjrning av kvalitetsarbetetNämnden antog i december 2004 dokumentet Kvalitetssystem och kvalitetsplansom sedan dess styr kvalitetsarbetet inom förvaltningen. Kvalitetssystemet utgårfrån Socialstyrelsens allmänna råd 1998:8 om kvalitetssystemets syfte och omfattning.Dokumentet utgår från den gemensamma värdegrunden och den gemensammadefinitionen av kvalitet:Kvaliteten på vår service och stöd är dessförmåga att til~edsställa behoven ochförväntningarna hos Katrineholmarna.I kvalitetssystemet definieras de kvalitetsmål som ska känneteckna arbetet inomförvaltningen. Dessa är tillgänglighet, delaktighet, gott bemötande och professionelltutförande. Vidare beskrivs vilka förväntningar som finns på förvaltning, enheterochpersonal när det gäller att integrera kvalitetssystemet iverksamheternaseget kvalitetsarbete.Systemet klargör även hur organisationen för kvalitetsledning ska fungera med beskrivningav roller för kvalitetsråd, arbetsgrupp kvalitet/utveckling, hälso- och sjukvårdsforum,ledningsgrupp, kvalitetsgrupp och kvalitetsombud. Rutiner för återrapportering,uppföljning och dokumentation beskrivs.Utifrån de intervjuer som genomförts arbetar områdena inte efter den struktur sombeskrivs i kvalitetssystemet. Vid granskningens genomförande höll förvaltningen påatt ta fram ett reviderat kvalitetssystem utifrån Socialstyrelsens nya allmänna råd(SOSFS 2oi1:g). Det reviderade kvalitetssystemet ska antas av vård- och omsorgsnämndenunder hösten 2oi2. Målsättningen är att bibehålla den tidigare inarbetadeterminologin men att göra de nödvändiga ändringarna. Enligt de intervjuade ärnämnden intresserad av kvalitetsfrågor, vilket medför att frågorna om kvalitet prioriteras.10 augusti 2012Katrineholms kommun 4 av 13PwC

Granskning av kvalitet inom äldreomsorgenOrganisation och ansuar_för kvalitetsarbetetDet praktiska kvalitetsarbete som genomförs inom förvaltningen sker främst påområdesnivå. Ansvaret för kvalitetsfrågor ligger på respektive områdeschef. Inomvissa områden har kvalitetsråd upprättats, vilka har en helt annan organisation ändet kvalitetsråd som beskrivs i kvalitetssystemet. Furulidens kvalitetsråd träffasmånadsvis och består av områdeschef, sjuksköterska samt vårdpersonal från respektiveavdelning. Vid träffarna diskuteras avvikelser och kvalitetsfrågor ur etttvärprofessionellt perspektiv. Detta sker på en övergripande nivå och nya ideer ochförslag loan föras fram. Därefter tar personalen med förslag och ideer för diskussionpå arbetsplatsträffar.Teamträffar som tidigare kallades vårdplaneringar sker avdelningsvis en gång permånad. Här deltar områdeschef, sjuksköterska, arbetsterapeut/sjukgymnast, undersköterskor/kontaktpersonal,rehabiliteringsombud och nattpersonal, samt dagochnattpersonal, inom hemtjänsten deltar även biståndsbedömare. På teamträffarnasker genomgång, uppföljning och utvärdering av insatser hos den enskilde boende,därtill sätts vardagsnära och realistiska må1 för insatserna. Man eftersträvar attfå en helhetssyn på den boendes situation. Alla boende ska tas upp varje månad ochteamträffen ska ske i samråd med den boende. Vid intervjuer har det dock framkommitatt man prioriterar vissa boende vid ena tillfället och andra vid nästa träff.Rutin för teamträff på särskilt boende respektive hemtjänst finns dokumenteradeoch utlagda på förvaltningens intranät.Kvalitetsfrågor diskuteras även i samrådsgruppen där områdets två kontaktpolitikerfrån nämnden, områdeschef, vårdpersonal, kökspersonal, två boende, två anhörigaoch representanter från pensionärsorganisationer ingår. Där diskuteras vård, mat,miljö samt information och planering. Gruppen träffas två gånger per år. Ett konkretexempel på resultat från samrådsgruppen är Furulidens kioskvagn som personalenkörrunt till de boende. Tidigare fanns kiosken svårtillgängligt placerad i husetskällarvåning och få boende sökte sig dit själva. Det blir även ensocial aktivitetför de boende.Förutom i de kontinuerliga teamträffarna följs kvaliteten upp i enkätundersökningenKvalitetsbarometern som genomförs inom särskilt boende respektive hemtjänstvartannat år. Samtliga boende eller hemtjänstbrukare tillfrågas. Frågorna omfattarområden så som hur insatserna upplevs, personalens bemötande samt trygghet ochgemenskap med andra. Inom särskilt boende ställs även frågor om mat och kost.Tre frågor som utgår från Socialstyrelsens Nöjd-Kund-Index (NKI) ingår också förnationell jämförelse. Resultatet presenteras för nämnden och områdescheferna ansvararför att återföra resultatet till personalen. Eventuella förbättringsområdensom framkommer slca läggas in i kommande års verksamhetsplan.10 augusti 2012Katrineholms kommun 5 av 13PwC

Granskning av kvalitet inom äldreomsorgenKvalitetsmål och struktur för uppfä jningFör arbetet med kvalitetsmål används sedan 2oi1 verksamhetssystemet Run YourCompany (RYC). Kommunens övergripande visioner har konkretiserats i resultatmåloch uppdrag av nämnden. På nämndsnivå läggs resultatmål/uppdrag och åtagandensomenbart ska redovisas till kommunfullmäktige och kommunstyrelsen. Påförvaltningsnivå läggs resultatmål/uppdrag in och synliggörs nedåt i organisationen.På avdelningsnivå, vilket i detta fall motsvarar äldreomsorg, tilldelas resultatmål/uppdrag,åtaganden och produktionsmål från förvaltningsnivå. Därefter skapasaktiviteter kopplade till dessa. Det går även att skapa egna uppdrag som tilldelasunderliggande områden.På områdesnivå tar sedan områdescheferna fram delaktiviteter som är kopplade tillovanstående mål och åtaganden. Det är således enbart i detta skede som lokala anpassningarsker. Förbättringsområden utifrån enkäter och nationella jämförelsertas med i den mån de anknyter till resultatmål. Exempel på aktiviteter kan vara attöka den boendes möjlighet till delaktighet och inflytande över sin dag samt att samverkamed dietist för att få utbildning i hur en matsedel/inköpslista komponeras.Delaktiviteterna utgör på såsätt kvalitetsuppdragen iområdenas verksamhetsplaner.Därefter följer områdescheferna upp sin nivå utifrån delaktiviteter som finns i planeringensamt egna uppdrag man själva lagt till, de senare gäller bara för det egnaområdet. Detta sker genom att ange status, slutdatum och ansvarig för varje delaktivitet.Uppföljning sker kontinuerligt under verksamhetsåret. När en delaktivitet ärgenomförd dokumenteras det i RYC. Lediga platser, ekonomiskt utfall gentemotbudget och sjukfrånvaro rapporteras månatligen. Vid varje rapportering ges möjlighetatt dokumentera i text vad som skett under månaden. De uppgifter som registrerats,både kvantitativa och kvalitativa, aggregeras sedan ihop till områdets verksamhetsberättelseför innevarande år.På avdelningsnivå följer avdelningschefen upp de uppdrag och åtaganden som avserdennes nivå i planeringen. Avdelningschefen ska endast kommentera åtagandena.Förvaltningschefen följer sedan upp och skriver utfall av åtaganden och resultatmål/åtagandenutifrån rapporteringen och avdelningschefens kommentarer.Nämnden tar del av de månatliga sammanställningarna vid ordinarie sammanträden.Förutom lediga platser, ekonomiskt utfall och sjukfrånvaro anges status föråtaganden, aktiviteter och delaktiviteter. Dessa följs även upp i delårsrapporten ochverksamhetsberättelsen.Bedömningar°Vår bedömning är att det finns ett tydligt dokumenterat kvalitetssystem samt rutinerförhur kvalitetsarbetet ska genomföras och följas upp inom förvaltningen. Utifråndokumentation och intervjuer arbetar inte verksamheterna enligt den struletursom beskrivs i kvalitetssystemet, vilket vi bedömer vara enbrist. Därtill är kännedomenom kvalitetssystemet och vetskapen om innehållet bristfällig. Kvalitetssystemetgenomgick en revidering på grund av Socialstyrelsens nya föreskrifter och10 augusti 2012Katrineholms kommun 6 av 13PwC

Granskning av kvalitet inom äldreomsorgenallmänna råd vid tidpunkten för denna granskning, vilket förts fram som en anledningtill detta. Vi anser dock att förändringarna inte är skäl nog att släppa det gamlasystemet i väntan på att det reviderade blir färdigställt.En konsekvens av detta är att områdena arbetar olika när det gäller kvalitetsfrågor.Vid granskningen har det framkommit att kvalitetsråd finns inom vissa områdenoch att det är frivilligt. Enligt vår bedömning är kvalitetsråden ett utmärkt forum föratt diskutera strategiska kvalitetsfrågor. Syftet med ett kvalitetssystem är att verksamheternaska ha en gemensam struktur på kvalitetsarbetet.Vid granskningens genomförande i maj och juni 2oi2 hade inte aktiviteter för äldreomsorgen2oi2 tagits fram, vilket vi bedömer vara enbrist. Verksamhetsplan ochåtaganden fanns, men gemensamma aktiviteter för äldreomsorgen och delaktiviteterförområdena hade ej färdigställts. En förklaring till fördröjningen är att tjänstensom förvaltningschef är vakant. Vi har således granskat 2oii års aktiviteter på avdelningsnivåoch delaktiviteter på områdesnivå via Run Your Company (RYC). Ävennär det gäller RYC finns en tydlig struktur och rutinbeskrivning för hur det ska användasföratt effektivt få ut och följa upp kvalitetsarbetet. Vi bedömer dock att dettainte fullt ut efterlevs av områdena. Utifrån intervjuerna kan vi konstatera att detfinns en osäkerhet inför hur systemet fungerar och ska användas, samt att det saknadesnedbrutna delaktiviteter för ett av granskningens utvalda områden.En viktig aspekt i kvalitetssystemet är att personalen involveras i kvalitetsarbetet.Utifrån de intervjuer som genomförts med områdeschefer och vårdpersonal är vårbedömning att det systematiska kvalitetsarbetet ihuvudsak sker på avdelnings- ochområdeschefsnivå. Vi rekommenderar därför att vårdpersonalen involveras i kvalitetsarbetet,exempelvis vid framtagandet av delaktiviteter. På så sätt ökar kunskapenoch förståelsen för det systematiska kvalitetsarbetet bland vårdpersonalen. Vårerfarenhet är att vårdpersonalen därigenom även tar ett större gemensamt ansvarför kvalitetsmålen.Vi bedömer att nämndens egna kvalitetsuppföljningar främjar kvalitetsutvecklingeninom verksamheterna. Detta baserar vi på att identifierade utvecklingsområdenkopplas ihop med verksamheternas aktiviteter och delaktiviteter.Kvalitetsarbetet på zndiuidniUåI granskningen har vi tagit del av följande rutiner på indi~ridnivå:• Rutin för upprättande av genomförandeplan (syftet med genomförandeplan,ansvar, kontaktpersonal, meningsfull vardag, vanor och rutiner,förhållningssätt och bemötande, behov av stöd, målsättning, levnadsberättelsem.m.)Vägledning i social dokumentation (i första hand avsedd för externaserviceföretag där det framgår lagkrav på dokumentation, hur man ska dolcumentera,vad genomförandeplanen ska innehålla, förvaring m.m.)10 augusti 2012Katrineholms kommun 7 av 13PwC

Granskning av kvalitet inom äldreomsorgen• Kontaktmannaskapets uppdrag (vad som ingår i uppdraget utifrånkontakt, dokumentation, medicin, privata medel m.m.)• Riktlinjer för olika former av awikelsehantering (syftet med awikelserapportering,lagskyldighet m.m.)• Rutin för synpunkter (gemensam blankett inom kommunen samt rutinför hantering av synpunkten m.m.)• Rutin för handläggning av Lex Sarah-anmälningar (utifrån rapporteringsskyldighet,vem som ska rapportera, hantering av rapporter m.m.)• Rutin för registrering i Senior alert (arbetsgång, information till vårdtagare,samtycke, dokumentation, uppföljning m.m.)• Riktlinje för nattomsorg/omvårdnad inom kommunens särskildaboenden (individuella behov hos de boende, ostörd vila, tillsyn, nattfastam.m.)• Rutin för förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring(riskbedömning, identifiering, åtgärder och uppföljning, ansvarsfördelningm.m.)• Riktlinje för hantering av privata medel (regler och undantag, förvaring,redovisning och intern kontroll m.m.)• Rutiner vid vak vid palliativ vård (roller, kommunikation, närståendestödm.m.)Intervjuade områdeschefer och vårdpersonal anger att rutinerna är kända och attman kan ta del av dem på förvaltningens intranät vid osäkerhet.Vårdpersonalen har arbetat mycket med awikelsehantering. Båda personalgruppernahar fört fram att rapporteringen förbättrats när det gäller de sociala awikelserna,där fokus tidigare varit på medicinska avvikelser. I riktlinje för olika formerav awikelsehantering framgår det dock inte vad man från nämnden menar medsocial avvikelse och vi har inte i granskningen funnit något annat dokument somdefinierar det. Avvikelserna rapporteras i programmet Sofia Omfale. Ett problemsom lyfts är att det tar lång tid att logga in i programmet och rapportera.Kvaliteten på genomförandeplanerna är en prioriterad fråga inom verksamheten.Den rutin vi tagit del av har en första utgåva som är daterad 2oog-o4-2~. Där framgåratt genomförandeplan ska upprättas senast inom en månad efter inflytt och attuppföljning ska ske efter sex månader eller vid större förändringar. Vidare tar instruktionenfasta på den boendes intressen, sociala aktiviteter samt övriga vanoroch rutiner ska tillmötesgås i den omfattning det är möjligt. Den boendes egen mål-10 augusti 2012Katrineholms kommun 8 av 13PwC

Granskning av kvalitet inom äldreomsorgensättning ska framgå i genomförandeplanen. Målen kan vara övergripande eller idetalj och exempelvis vara att klara vissa insatser själv eller att bli mer fysiskt ellersocialt delaktig i någon aktivitet.Vid granskning av tio slumpvis utvalda genomförandeplaner konstateras att planernainnehåller information om meningsfull vardag, vanor och rutiner, förhållningssättochbemötande. Vidare är stödbehovet uppdelat på morgon, förmiddag,lunch, eftermiddag, kväll, natt och övriga insatser. Inom respektive block finns ettantal aktiviteter där det anges om den boende klarar det själv eller har behov avstöd. Även utrymme för beskrivande text finns i anslutning för respektive aktivitetoch det används regelmässigt. Egen målsättning framgår i genomförandeplanenmedan kortsiktiga må1/delmål skrivs i löpande anteckningar i Sofia Omfale.I granskade genomförandeplaner fmmgårnär planeringen är genomförd, men vikan inte utläsa när den boende flyttade in, och kan därför inte avgöra om planenupprättats inom en månad. De intervjuade uppger att man upprättar genomförandeplanerinomtvåtill fyra veckor efter inflytt. Det framgår inte när genomförandeplanenslca följas upp. Enligt de intervjuade finns det inget automatiskt system fördetta, utan det är upp till respektive kontaktperson att själv ansvara för att detta blirgjort inom sex månader.Arbete med bemötande och brul:ardelaktighetVid de områden som granskningen avgränsats till har personalen genomgått utbildningihur man bemöter problematiska beteenden hos brukarna. Enligt de viintervjuat har dessa tillfällen varit mycket lärorika. Vidare är man noggrann vidupprättandet av genomförandeplaner och dokumenterar hur den boende vill blibemött. Det kan exempelvis vara att personalen bör prata tydligt, om den boendeuppskattar skämt och/eller har stor integritet.De boendes delaktighet i det stöd och vård de får finns dokumenterat i genomförandeplanerna.De boende eller närstående har angett vad han/hon tycker om attgöra, vilka intressen de har, och vilka sociala aktiviteter man deltar i eller skullevilja delta i. Båda områden genomför ett flertal sociala aktiviteter där de boende ärdelaktiga i utformningen. De boende tillfrågas om vad de vill göra utifrån förslagfrån personalen eller arrangemang som erbjuds av olika organisationer.Exempel på egna arrangemang är att Almgården anordnar en månatliga spa-dagarmed olika inriktning där de boende exempelvis får massage, hårvård eller erbjudschol~ladprovning. De boende som kan och önskar har möjlighet att åka till badhusetvarannan månad. På Furuliden anordnas bland annat återkommande dansbandskvällarmed levande musik.I planeringen 2oi1 fanns aktiviteten "öka brukarens möjlighet till delaktighet ochinflytande över sin dag" i Run Your Company (RYC). Furulider hade två delaktiviteterknutna till denna aktivitet. När det gäller målformulering ska personalen hjälpade boende med detta i genomförandeplanen och när det gäller kontaktpersonal skaområdet aktivt jobba med att stärka medarbetarna i kontaktmannaskapet. Almgårdenhade inte brutit ner aktiviteten i delaktiviteter i RYC.10 augusti 2012Katrineholms kommun 9 av 13PwC

Granskning av kvalitet inom äldreomsorgenB2C1~0772]22i2CJQI'Vår bedömning är att det finns tydliga och kända rutiner för kvalitetsarbetet på individnivå.När det gäller rutin för genomförandeplanbedömer vi att rutin tillsammansmed mall ger mycket goda förutsättningar för framtagande av ändamålsenligagenomförandeplaner. Vi har i granskningen analyserat tio genomförandeplaner ochbedömer att dessa i huvudsak följer Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd.Vi vill lyfta fram att målet med insatserna framgår tydligt och att formuleringarnaär konkreta. Den enda brist vi noterat när det gäller genomförandeplanerna är attdet saknas datum för uppföljning. Enligt allmänna råden bör det i genomförandeplanenframgånär och hur planen ska följas upp.Vidare bedömer vi att det genom genomförandeplanen finns en tydlig struktur förhur man arbetar med bemötande och delaktighet. Vårdpersonalen anser sig varamycket lyhörd för brukarnas önskemål och är tillmötesgående så långt det är möjligtvid upprättande av genomförandeplanen.När det gäller aktiviteter kan vi konstatera att de boende vid båda områdena erbjudsatt deltaide aktiviteter som arrangeras. Aktiviteterna genomförs mestadelsvid äldreboendet, men vissa aktiviteter sker på annan plats. De boende ges ävenmöjlighet att komma med egna förslag och kan välja mellan flera aktiviteter, vilketinnebär en ökad delaktighet.Kvalitetsjämförelser 2olY — tctfallet nu kvalitetsarbetetSocialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting publicerar årligen jämförelserav vården och omsorgen om äldre. Jämförelserna redovisas dels i form av kostnadsjämförelser,dels i andel insatser och slutligen jämförs olilca kvalitetsindikatorer.Alla jämförelser sammanställs i en skriftlig rapport, vars syfte är att göra vårdenoch omsorgen om äldre "öppen för insyn", ge underlag för den offentliga debattenoch stimulera till ett ökat lärande och förbättrade resultat.Ur Öppna jämförelser, Vård och omsorg om äldre år 2oii har vi sammanställt etturval uppgifter som avser Katrineholms kommun och jämfört dessa med länet ochriket. Här nedan följer först en sammanställning av bakgrundsvariabler.Sammanställning ger att kommunens nettokostnader för äldreomsorgen totalt ärlägre än den borde vara, givet kommunens demografiska förutsättningar. Vid rangordningbland rikets kommuner placerar sig Katrineholm på 38:e plats. Det är givetvisbra att uppvisa lägre kostnader och därmed troligtvis en hög effektivitet, sålänge kvaliteten på omvårdnaden bibehålls. Det behöver således inte vara eftersträvansvärtatt placera sig ännu bättre än vad kommunen gör.10 augusti 2012Katrineholms kommun 10 av 13PwC

Granskning av kvalitet inom äldreomsorgenSkillnad netto- ochstandardkostnadAvvikelse Rankingi landetKostnadper brukareHemtjänstKostnadper inv>65 årAndel >65år medhemt~änstSärskilt boendeKostnad Kostnad Andelper bo- per inv >65 årende >65 år i säboEskilstuna -4 96 123 542 17 606 14 587 515 29 570 5Flen -15 20 137 133 15 430 11 603 407 20 318 3Gnesta 8 214 174 888 18 409 11 648 000 33 773 4Katrineholm -11 38 147 339 17 266 12 384 097 26 C~77 6N kö in -6 76 74 913 15 963 21 524 624 28 250 5Oxelösund 5 190 121 026 12 463 10 619 659 27 657 4Strän näs 6 203 156 420 13 085 8 526 959 30 277 5Trosa 10 237 121 652 10 302 9 602 689 30 671 5Vin åker 2 162 143 402 12 503 9 523 000 28 650 4Södermanland -1 133 368 14 781 12 557 772 28 360 5Riket 143 374 15 988 12 565 904 31 667 5Det framgår även att kostnaden för hemtjänst, både per brukare och per invånareäldre än 65 år är dyrare än genomsnittet i länet och riket. Kostnaden för särskiltboende är dock betydligt lägre, framför allt räknat per boende. Detta har sin förklaringiatt kommunens servicehus med hemtjänst klassificeras som särskilt boende.Bland befolkningen 65 år och äldre uppvisar kommunen en genomsnittlig andelhemtjänstbrukare medan andelen boende inom särskilt boende är sex procent. Dettaär den högsta andelen bland kommunerna i länet och högre än riksgenomsnittet.I Öppna jämförelser, vård och omsorg om äldre 2oli redovisas 3i resultatindikatorer.Uppgifterna baserar sig på nationella kvalitetsregister, exempelvis SeniorAlert, register och enkätundersökningar som Socialstyrelsen genomför samt Kommunoch landstingsdatabasen (Kolada) samt kommunernas egna undersökningar.Med hjälp av värdena i sammanställningen kan man identifiera förbättringsområden.Tabellerna är färgade med grön (hör till de 25 % av kommunerna med bästvärden), röd (hör till de 25 % av kommunerna med sämst värde) och slutligen gul(kommunen ligger bland de 50 % i mittfältet).Katrineholms kommun uppvisar röd på följande resultatindikatorer samt plats ilandet inom parentes:• Läkemedelsgenomgångar (253)• Riskbedömningar trycksår (224)• Förekomst avfall, undernäring eller trycksår (~o)10 augusti 2012Katrineholms kommun 11 av 13PwC

Granskning av kvalitet inom äldreomsorgenKatrineholms kommun ~~sar grön påföljande resultatindikatorer samt plats i landetinom parentes:• Väntetid till särskilt boende (i)• Möjlighet att komma ut i särskilt boende (g)• Aktiviteter i särskilt boende (9)• Eftersamtal med närstående efter stöd i livets slutskede (26)• Trygghet i ordinärt boende med hemtjänst (36)• Trygghet i särskilt boende (4i)Socialstyrelsen publicerade i december 2o1i skriften Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?- en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten ihemtjänst och äldreboenden. I skriften presenteras resultatet från två postaln enkätundersökningarsom genomfördes under våren 2oii. Den ena undersökningenavsåg personer med hemtjänstinsatser och den andra avsåg personer boende påsärskilt boende. Socialstyrelsen har räknat fram Nöjd-Kund-Index (NKI) för de äldressammantagna til~edsställelse med hemtjänsten respektive äldreboendet. Dessabyggerpå resultatet av tre frågor i undersökningarna:i. Hur nöjd är du sammantaget med hjälpen du har?2. Hur vä1 uppfyller hjälpen dina förväntningar på den?3. Föreställ dig en perfekt hemtjänst/äldreboende i alla avseenden. Hur näraeller långt ifrån en perfekt hemtjänst/äldreboende är den som du har?Där framgår att Katrineholms äldreomsorg uppvisar NKI-värden över genomsnitteti riket. Äldreboendena i Katrineholm redovisade indexvärdet ~6 mot rikssnittet ~2inom särskilt boende. Hemtjänsten i kommunen redovisade NKI-värdet ~6 jämförtmed 73 som var det genomsnittliga värdet i riket.När det gäller bemötande uppvisar kommunens hemtjänst inde~ärde 83 mot 8z iriket. Inom särskilt boende var motsvarande resultat ~8 i kommunen och 75 i riket.Hemtjänsten fick inom området inflytande ~2 medan riket noterar NKI 6g. Inomsärskilt boende fick inflytandet NKI 6~ mot 62 i riket.Kommunens egen enkätundersökning Kvalitetsbarometern genomfördes inom särskiltboende under hösten 2oio och inom hemtjänst under hösten 2oog. Resultatetför särskilt boende var NKI ~o. Noterbara förbättringsområden iden egna enkätenär kontaktmannaskapet samt att brukarna vid äldreboenden på landsbygden kommerut i friska luften i större utsträckning. I hemtjänstens Kvalitetsbarometer från2009 noteras NKI ~8. Även inom hemtjänsten noteras förbättringspotential förkontaktmannaskapetnch personalkontinuiteten.10 augusti 2012Katrineholms kommun 12 av 13PwC

Granskning av kvalitet inom äldreomsorgenIakttagelserÄldreomsorgen uppvisar lägre genomförandelcostnader totalt sett och det är framförallt inom särskilt boenden som detta noteras. En förklaring till detta är somnämnts att den mindre kostnadsdrivande boeadeformenservicehus med hemtjänsträknas som särskilt boende.Utifrån Socialstyrelsens enkät påverkar inte den lägre nettokostnaden kvalitetennegativt. Katrineholms totala Nöjd-Kund-Index (NKI) överstiger rikets både inomsärskilt boende och hemtjänst. Detta gäller även delområden som bemötande ochinflytande.När det gäller resultatindikatorer ges att kommunen hör till den sämre fjärdedelen iriket för endast tre av 3i indikatorer. Äldreomsorgen har dock inte ett direkt förfogandeöver dessa indikatorer. Bland de sex indikatorer som placerar sig i den bättrefjärdedelen finns däremot en direkt koppling till äldreomsorgen. För indikatorernaväntetid till, möjlighet att komma ut och aktivitet i särskilt boende placerar sigkommunen bland de bästa i riket. Även tryggheten ges höga omdömen inom bådehemtjänst och särskilt boende.Vi bedömer det som positivt att identifierade förbättringsområden såsom kontaktmannaskapoch personalkontinuitet iKvalitetsbarometern fått genomslag i verksamhetsplanen.2o12-og-o3Fredrik AlmProjektledare~~Kerstin SvettssonUppdragsledare10 augusti 2012Katrineholms kommun 13 av 13PwC

~° Katrineholms kommun \Revisorerna 2012-09-03Vård- och omsorgsnämndenGranskning av Kvalitet inom äldreomsorgenPå uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Katrineholms kornmun harKommunal Sektor inom PwC genomfört en granskning inom hård- och oinsorgsnäirindensansvarsområde. Syftet med granskningen har varit att bedömaom nämnden bedriver den kommunala äldreomsorgen på ett kvalitetsmässigttillfredsställande sätt.Granskningen visar att vård- och omsorgsnämnden till största delen bedriververksamheten på ett kvalitetsmässigt tillfredsställande sätt.Det finns ett dokumenterat kvalitetssystem samt en tydlig rutin för verksamhetsplaneringoch uppföljning. Vi kan dock konstatera att verksamheternainte arbetar enligt gällande kvalitetssystem samt att det finns brister iverlcsainheternas användning av och kännedom om rutinen för kvalitetsarbetet.Vårdpersonalen behöver också bli mer delaktig i det systematiskakvalitetsarbetet.När det gäller kvalitetsarbetet på individnivå är vår bedömning att det finnstydliga rutiner för genomförandeplaner och kontaktmannaskap. Delområdensoin bemötande och delaktighet är uppmärksaimnade. Tydliga och konkretainålforinuleringar finns. Nämnden genomför kvalitetsmätningar regelbundetoch de förbättringsbehov som identiferas åtgärdas.I de nationella kvalitetsmätningarna uppvisar koininunen ett totalvärde soinöverstiger rikets bådet inom särskilt boende och hemtjänst. De områden somsärskilt positivt utmärker sig är väntetid till, möjlighet att komma ut och aktiviteterisärskilt boende. Även bemötande, inflytande och trygghet får högavärden.REVISORERNA7/~ ~"~ -~,1~~Karl KällanderMarita eng sonOrdförandeVice ordför ride

_l~atrineholms kommunRevisorernaDistribution av rapport Kvalitetsarbetet inom äldreomsorgenVård- och omsorgsnämndenFör kännedom till:j/Koininunfullinäktiges presidiumj/Kominunstyrelsen~/KoinmunchefenI~Ekonomichefen~~