Äldreomsorgsplan - Katrineholms kommun

Äldreomsorgsplan

Kommunstyrelsens handling nr 40/2006Vård- och omsorgsnämndens handling nr 20/2005ÄLDREOMSORGSPLAN 1 (50)VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGENÄldreomsorgschef Kerstin TherusUtredare Jan Nilsson2005-08-15 Dnr VON/2004:133-739Äldreomsorgsplanför Katrineholms kommunAntagen av vård- och omsorgsnämnden 2005-09-01, § 105.Reviderad 2006-04-06, § 45.Antagen av kommunfullmäktige 2006-06-19, § 10720-05 Äldreomsorgsplan antagen kf.doc

InnehållsförteckningVård- och omsorgsnämndens handling nr 20/2005ÄLDREOMSORGSPLAN 2 (50)2005-08-15Sammanfattning ............................................................................................................3Bakgrund...................................................................................................................3Uppdraget från nämnden........................................................................................3Organisation av arbetet...........................................................................................4Informationsinsatser och dialog med kommuninvånarna ......................................4Framtida målgrupp..................................................................................................5Den framtida äldre befolkningen............................................................................5Behov av vård och omsorg.....................................................................................6Andra faktorer som påverkar vårdbehovet.............................................................6Framtida behov av äldreomsorg.............................................................................6Mål för äldreomsorgen ............................................................................................7Vision .....................................................................................................................7Verksamhetsidé för äldreomsorgen........................................................................7Uppföljning av måldokumentet..............................................................................7Personaltäthet inom äldreomsorgen .......................................................................7Äldreomsorgens framtida verksamhet...................................................................8Hemvård.................................................................................................................9Särskilt boende .....................................................................................................10Övrigt ...................................................................................................................10Förslag..................................................................................................................11Slutrapport i äldreomsorgsplaneringen......................................................................12Bakgrund.................................................................................................................12Uppdraget från nämnden......................................................................................12Organisation av arbetet.........................................................................................13Informationsinsatser och dialog med kommuninvånarna ....................................13Framtida målgrupp................................................................................................14Den demografiska utvecklingen...........................................................................14Behov av vård och omsorg...................................................................................15Andra faktorer som påverkar vårdbehovet...........................................................18Framtida behov av äldreomsorg...........................................................................19Mål för äldreomsorgen ..........................................................................................26Nuvarande vision och verksamhetsidé för äldreomsorgen ..................................26Uppföljning av måldokumentet ”Att åldras värdigt” ...........................................27Mål för framtida äldreomsorg ..............................................................................29Personaltäthet inom äldreomsorgen .....................................................................30Äldreomsorgens framtida verksamhet.................................................................31Närvård.................................................................................................................32Sammanhållen hemvård .......................................................................................33Särskilt boende .....................................................................................................43Övrigt ...................................................................................................................45Förslag.....................................................................................................................46Bilaga 1 - Sammanställning antal platser inom särskilda boenden m.m. .........47Bilaga 2 – Sammanställning av förändringar inom särskilda boenden m.m. ..48Bilaga 3 - Framkomna synpunkter vid rådslagen och i remissyttranden.........4920-05 Äldreomsorgsplan

SammanfattningVård- och omsorgsnämndens handling nr 20/2005ÄLDREOMSORGSPLAN 3 (50)2005-08-15I detta avsnitt görs en sammanfattning av slutrapporten i äldreomsorgsplaneringen.BakgrundKommunfullmäktige antog i april 2000 ett måldokument för äldreomsorgen inför2000-talet. Måldokumentet benämndes ”Att åldras värdigt”. I måldokumentet redovisadesen plan för förverkligande som innehöll följande huvudområden:• Analys av resursbehovet inom äldreomsorgen fram till år 2010.• Plan för rekrytering och kompetensförsörjning.• Vision och verksamhetsidé för äldreomsorgen i Katrineholm.• Förverkligande av en långsiktig vision.• Uppföljning av programmet ”Äldre- och handikappomsorgen på 90-talet”.• Förslag till nya inflytande- och samverkansformer inom äldreomsorgen.Uppdraget från nämndenNämnden beslutade i juni 2004 om en översyn av måldokumentet ”Att åldras värdigt”.Förutom översynen av måldokumentet innefattades även äldreomsorgens struktur.Följande direktiv fanns från nämnden för översynen:Översyn av gällande måldokumentI uppdraget angavs att en genomgång skall ske av vad som förverkligats gällandemåldokumentets olika åtgärdspunkter. Av redovisningen skulle även framgå vad somkan återstå att förverkliga av måldokumentets åtgärdspunkter. Vidare måste en prövningoch anpassning ske av i planen gällande ambitionsnivåer i förhållande till dagensekonomiska förutsättningar. Måldokumentets vision och verksamhetsidé börprövas om de håller för framtiden och/eller bör förändras eller kompletteras med nyaviljeinriktningar. Med tanke på översynen och framtidsperspektivet i uppdraget är detett nytt måldokument i form av en plan för äldreomsorgen som skall arbetas fram.Bedömning av framtida resursbehovI planen skall finnas en bedömning av den framtida målgruppen och dess resursbehov.Den framtida befolkningsutvecklingen för kommunens äldre skall beskrivas. Vidareskall bedömningar göras angående kommande resursbehov och konsumtionsmönstersom kommer att påverka utformningen av äldreomsorgens verksamheter. Gjorda ochpågående centrala utredningar samt dialogen med kommuninvånarna ochäldreomsorgens personal skall ligga till grund för våra lokala bedömningar. Ävenaktuell forskning och annan omvärldsbevakning skall ingå i bedömningsunderlaget.20-05 Äldreomsorgsplan

Översyn av strukturen i äldreomsorgenVård- och omsorgsnämndens handling nr 20/2005ÄLDREOMSORGSPLAN 4 (50)2005-08-15I uppdraget ingår att göra en översyn av strukturen inom äldreomsorgen.Följande utgångspunkter skall gälla för denna översyn:• Att fler äldre får sin vård/omsorg i ordinarie boende.• Att kommunens vård/omsorgsinsatser, anhörigstöd, avlastningsformer, rehabiliteringutformas för att underlätta kvarboende i ordinarie boende.• Att se över strukturen i kommunens äldreboenden så att dessa framförallt inriktasmot demenssjuka personer samt personer med omfattande omvårdnadsbehov.• Att analysera behovet av korttidsplatser för äldre både vad det gäller struktur ochantal.I planen skall konkreta förslag presenteras utifrån översynen. Förslagen skall byggapå gjord bedömning av framtida resursbehov och översyn av strukturen i äldreboendenasamt vad som i övrigt inom äldreomsorgen kan vara önskvärt att utveckla/åtgärda.Organisation av arbetetArbetet med plan för äldreomsorgen har skett under ledning av en politisk ledningsgrupputsedd av vård- och omsorgsnämnden. Följande har ingått i ledningsgruppen:Jan-Olov Karlsson (s), Patrik Fornedal (s), Karin Frisk (s), Anita Flodin (kd) ochMarianne Fältskog (m). Ersättare har varit Lotta Back (v) och Elise-lott Larsson (c).Äldreomsorgschefen har ansvarat för det praktiska genomförandet i arbetet med att tafram en plan. Till stöd för sitt arbete har äldreomsorgschefen haft ett sekretariat. En aväldreomsorgschefen utsedd arbetsgrupp har stöttat den politiska ledningsgruppensarbete med underlagsmaterial.I översynen har tre delrapporter upprättats:• Fakta om äldre i Katrineholms kommun – en nuläges- och framtidsbeskrivning• Uppföljning av måldokumentet ” Att åldras värdigt”• Förslag beträffande framtida verksamhet inom äldreomsorgenFöljande referensgrupper har fortlöpande fått följa arbetet med äldreomsorgsplanensamt ge sina synpunkter:• Det kommunala pensionärsrådet• Den fackliga samverkansgruppen inom äldreomsorgen• Äldreomsorgens chefsgruppInformationsinsatser och dialog med kommuninvånarnaI direktiven angavs att i arbetet med att ta fram en ny plan för äldreomsorgen skall ettbrett samråd ske med kommuninvånarna på olika sätt. Syftet med samrådet skulle varaatt dels informera om pågående arbete med planen dels fånga synpunkter ochfunderingar beträffande utformningen av den framtida äldreomsorgen.20-05 Äldreomsorgsplan

Nedanstående aktiviteter har genomförts:Vård- och omsorgsnämndens handling nr 20/2005ÄLDREOMSORGSPLAN 5 (50)2005-08-15• Ledningsgrupp och sekretariat har träffat det kommunala pensionärsrådet.• Fyra rådslag med kommunivånarna (geografiskt spridda) angåendeäldreomsorgen.• Enkät till pensionärsföreningar med riktade frågor angående den framtida äldreomsorgen.• Arbetet med äldreomsorgsplanen har dessutom marknadsförts genom annonseringi ortspress och på kommunens hemsida.• Delrapporten med förslag beträffande äldreomsorgens framtida verksamhet harvarit utsänd på remiss till pensionärsföreningarna och personalen.Framtida målgruppI rapporten beskrivs den framtida målgruppen sett främst utifrån ett äldreomsorgsperspektiv.Det bör dock betonas att insatser främst inom ramen för hemvård även gestill yngre sjuka och funktionshindrade. Då dessa grupper inte tillhör äldreomsorgensprimära målgrupp och samtidigt inte är stora till sin omfattning så kommer de inte attbehandlas i slutrapporten.Bilden av den framtida målgruppen kommer belyses främst utifrån följande aspekter:• Den demografiska (befolknings) utvecklingen• Behov av vård och omsorg• Andra faktorer som påverkar vårdbehovet• KonsumtionsmönsterDen framtida äldre befolkningenI slutrapporten görs följande bedömning angående den framtida äldre befolkningen ikommunen:• Antalet personer i gruppen 65 år och äldre ökar fram till 2020 med cirka 1 350personer eller 20 %. Den stora ökningen sker i gruppen 65-79 år. Denna grupp haroftast inte behov av insatser från äldreomsorgen utan mer från sjukvården.• I gruppen 80 år och äldre sker en utplaning i antalet personer i populationen framtill 2020. Fram till år 2015 sker dock en ökning av antalet personer 85 år och äldremed cirka 160 personer (18 %). Under de senare fem åren av perioden planarbefolkningsutvecklingen i de äldre åldrarna ut. Under 2020-talet väntas dennagrupp växa stort igen. Sett utifrån ett äldreomsorgsperspektiv är ökningen i dennaåldersgrupp av stor betydelse, då behov av insatser och stöd är omfattande i dennagrupp.• Även om ingen prognos finns på antalet personer 90 år och äldre så finns detanledning att anta att även denna grupp ökar som en följdeffekt av att gruppen 80år och äldre ökar i antal.• På församlingsnivå har befolkningssiffrorna redovisats fram till år 2010 i en avdelrapporterna. När det gäller åldersgruppen 85 år och äldre sker ökningar i Julita,Katrineholms och Nävertorps församlingar. I övriga församlingar sker utplaningeller minskning av befolkningsmängden.20-05 Äldreomsorgsplan

Behov av vård och omsorgVård- och omsorgsnämndens handling nr 20/2005ÄLDREOMSORGSPLAN 6 (50)2005-08-15I slutrapporten finns följande bedömning av framtida vårdbehov hos äldre i kommunen:• Behovssituationen kommer att inträda långt upp i åldrarna, efter 80-85 år fyllda.• Med stigande ålder ökar sannolikheten för att drabbas av kroniska sjukdomar avolika slag och också av flera sjukdomar och funktionshinder samtidigt.• Det kommer bland annat att handla om sammansatta behovsbilder – multisjuka.• Under de sista åren av sitt liv blir man beroende av insatser utifrån.• Majoriteten av de som behöver stöd är kvinnor.• Äldreomsorgen kommer att möta fler äldre med utländsk bakgrund.Andra faktorer som påverkar vårdbehovetI slutrapporten konstateras att faktorer som egen uppfattning om hälsa, egen livsstiloch kontaktnät har betydelse för utvecklingen av äldres hälsa. I rapporten betonasäven behovet och betydelsen av ett förebyggande arbete av skador i de äldres hem. Ettstort antal äldre avlider och skadas till följd av fallolyckor i hemmet. De direktasamhällskostnaderna för dessa fallolyckor beräknas uppgå till 4,7 miljarder kronor.Framtida behov av äldreomsorgUtifrån tre olika studier görs i slutrapporten en bedömning av det framtida konsumtionsmönstretbeträffande äldreomsorg. Kommer framtidens äldre att ha andra behovav äldreomsorg än idag. Ändrade konsumtionsmönster påverkar utformningen av denframtida äldreomsorgen.Slutrapporten bedömer följande behov som viktiga att kunna möta i en framtidaäldreomsorg:• Vara trygg i sin situation och boende .• Den enskilde måste ha ett avgörande inflytande över sin vardagssituation och vilkainsatser man vill ha.• Ensamhet.• I prioriteringssituationer måste i första hand omvårdnad och omhändertagande aväldre med stora vårdbehov tillgodoses.• I första hand kvarboende understött av olika insatser i hemmet.• Särskilt boende i situationer där den äldre har så stora vårdbehov att de ej kanklaras i eget boende.• Anhöriga och frivilliga är viktiga i äldreomsorgen. Deras situation måste i ännustörre omfattning uppmärksammas och stödjas av samhället.20-05 Äldreomsorgsplan

Mål för äldreomsorgenVård- och omsorgsnämndens handling nr 20/2005ÄLDREOMSORGSPLAN 7 (50)2005-08-15I slutrapporten föreslås följande vision och verksamhetsidé för äldreomsorgen.VisionÄldreomsorgen i Katrineholm ska medverka till att de äldre i kommunen ges förutsättningaratt leva och bo självständigt samt ha en aktiv och meningsfull tillvaro igemenskap med andra. Omvårdnad och omsorg ska erbjudas efter den enskildes behov(ur ett helhetsperspektiv), vara av god kvalitet och bygga på respekt för denenskildes självbestämmande och integritet.Verksamhetsidé för äldreomsorgenÄldreomsorgens insatser ska vara flexibla och erbjudas så att de stödjer och utvecklarden enskildes egen förmåga och oberoende och bidrar till den enskildes möjlighetertill ett meningsfullt liv. Äldreomsorgen ska eftersträva att den enskilde känner sigtrygg med den omvårdnad och omsorg som erbjuds och ge förutsättningar för att sålångt möjligt kunna bo kvar i det egna hemmet.När insatser i det egna hemmet inte räcker till så skall det finnas möjlighet att flytta tillkommunens särskilda boenden.Uppföljning av måldokumentetEn uppföljning har gjorts angående vad som förverkligats av måldokumentets förslag.Flera av åtgärderna har inte kunnat förverkligas. Några exempel på detta är följande.Beroende på ändrade ekonomiska förhållande har måldokumentets målsättning attsuccessivt öka personaltätheten ej kunnat fullföljas. Andra åtgärder i måldokumentetsom ej kunnat genomföras är inrättandet av självförvaltningsorgan ochmedborgarstyrelse inom äldreomsorgen.Måldokumentets ambition att alla nyanställda inom äldreomsorgen skall haomvårdnadsutbildning har inte fullt ut kunnat tillämpas. I måldokumentet fannsangivet att en förbättring skulle ske av boendemiljön på Lövåsen, bland genom att tabort dubletterna. Detta har ej ännu skett.Personaltäthet inom äldreomsorgenI det nuvarande måldokumentet ”Att åldras värdigt” finns bemanningsmålet 0,8tjänst/boende angivet för kommunens särskilda boenden.Målet 0,8 tjänst/boende skall ligga fast. Som delmål skall följande gälla. Vårdboende0,6 tjänst/boende, demensboende 0,7 tjänst/boende, korttidsboende för demenssjuka0,75 tjänst/boende och övriga korttidsboenden 0,65 tjänst/boende. Frågan skallaktualiseras årligen i samband med budgetarbetet.20-05 Äldreomsorgsplan

Vård- och omsorgsnämndens handling nr 20/2005ÄLDREOMSORGSPLAN 8 (50)2005-08-15Äldreomsorgens framtida verksamhetAv visionen för äldreomsorgen framgår att äldre i vår kommun skall ges möjligheteratt leva ett självständigt, innehållsrikt och meningsfullt liv. Det innebär att de äldre sålångt det är möjligt skall kunna bo kvar i den egna bostaden och där få den vård ochomsorg de behöver. Vid omfattande vårdbehov skall särskilt boende erbjudas.I avsnittet ”Framtida målgrupp” i slutrapporten konstateras att äldreomsorgen kommeratt möta fler äldre äldre med komplexa behov. Vidare kommer det att bli en störreefterfrågan från våra äldre att få bo kvar i vanligt boende. Den samlade bilden blir attkommunen står inför ett ökat behov av äldreomsorgsinsatser inom de närmaste åren.Oavsett vilken väg kommunen väljer för att möta detta behov så kommer en ökadresurstilldelning att behövas till äldreomsorgen.I ekonomiska analyser som gjorts visar det sig att utifrån ekonomiska skäl är en utbyggnadav hemvården att föredra framför en utökning av antalet platser i särskildaboenden.Den framtida äldreomsorgen i kommunen föreslås bestå av följande verksamheter:• Sammanhållen hemvård• Särskilda boendenDe förslag och bedömningar, som förekommer i planen, är gjorda utifrån nuvarandebehov och förhållanden. På längre sikt kan andra förslag och bedömningar göras sompåverkar utformningen av äldreomsorgen.Nedanstående skiss beskriver den framtida äldreomsorgens utformning med ett kvarboendei ordinärt boende och hemvård som huvudalternativ och särskilt boende vidbehov.HEMVÅRDFrivillig verksamhetMobil läkareRehabiliteringTelefontjänstAnhörigstödHemsjukvårdKvarboendeHemtjänstBostadsanpassningTrygghetstelefonFärdtjänstHemsändning av matAvlastnings- o korttidsplatserBiståndshandläggning Hjälpmedel DagverksamhetNär behov uppstårSÄRSKILDA BOENDEN20-05 Äldreomsorgsplan

HemvårdVård- och omsorgsnämndens handling nr 20/2005ÄLDREOMSORGSPLAN 9 (50)2005-08-15Nedan följer slutrapportens bedömningar och förslag inom respektive verksamhetsområdeinom hemvården och särskilda boenden. Mer utvecklade skrivningar finns islutrapporten.Hemtjänst• Vid ett ökat kvarboende kommer behovet av hemtjänst att öka och denna verksamhetkommer att växa i omfattning.• Kompetensen inom verksamheten måste breddas och fördjupas för att på ett flexibeltsätt kunna stödja ett ökat kvarboende hos äldre med omfattande omsorgs-,omvårdnads- och sjukvårdsbehov.• En specialisering behöver ske inom verksamheten för att man ska kunna mötamångfacetterade och omfattande omsorgs- omvårdnads- och sjukvårdsbehov.• Hemtjänstens framtida uppdrag bör närmare analyseras och fastställas.Rehabiliteringsresurser• Hemrehabilitering föreslås införd för att ge möjligheterna till ett ökat kvarboende.Ett särskilt hemrehabiliteringsteam inrättas. Omfördelning av resurser skallsuccessivt ske från befintliga verksamheter till teamet.• En utökning av paramedicinsk personal bedöms behöva ske för att kunna klarakontinuerlig handledning av hemtjänstpersonal.• Dagrehabilitering behövs som ett komplement till det kommunala hemrehabteametoch övriga paramedicinska resurser.• Dagrehabiliteringens framtida inriktning föreslås bli utredd.• En ökad användning av hjälpmedel är att förvänta.Anhörigstöd• Den nuvarande tjänsten som anhörigkonsulent på halvtid tillsätts på heltid.• Stödplan för anhöriga införs.• Medel för avlösning av anhöriga budgeteras.• Frivilligverksamheten innefattar även samordning och samverkan med organisationeroch enskilda angående frivilliginsatser.• Vid tyngre anhörigproblem bör tillgång finnas till professionell kuratorshjälp. Endiskussion lyfts med primärvården om möjligheten till stöd av kurator.Dagverksamhet• Behovet av dagverksamhet kommer att öka framöver. Dagverksamhetens framtidaomfattning och inriktning föreslås därför bli utredd. Möjligheten tillsamlokalisering av dagverksamheterna i tätorten till pensionärernas hus börstuderas.• Föreslås att dagverksamheten för demenssjuka personer vidareutvecklas medkvälls- och helgöppet.20-05 Äldreomsorgsplan

KorttidsboendeVård- och omsorgsnämndens handling nr 20/2005ÄLDREOMSORGSPLAN 10 (50)2005-08-15• En utökning av platsantalet från görs från 45 till 57.• En tydligare differentiering i inriktningen av kommunens korttidsplatser föreslåsinförd.Biståndshandläggning• Målstyrd biståndsbedömning införs med tidsbegränsade beslut samt regelbundenomprövning.• Arbetssättet inom handläggargruppen ses över.• En utökning föreslås av personalresurserna inom biståndshandläggargruppen med2,0 tjänster.Förebyggande och hälsofrämjande insatser• Bedömningen är att det finns behov av att i kommunen utveckla förebyggande ochhälsofrämjande insatser för äldre. I detta arbete skall nutritionsfrågor innefattas.• Äldreomsorgen får i uppdrag att tillsammans med folkhälsoenheten utreda utformningenav ett förebyggande arbete för äldre.• Fixar-Malte verksamhet inrättas snarast.• Ett direkttelefonnummer till äldreomsorgen införs snarast.Äldreomsorg riktad till invandrare• Föreslås att en utredning genomförs för att kartlägga äldre invandrares behov aväldreomsorg.Särskilt boende• Tre kategorier av särskilt boende föreslås finnas:Vårdboende (för äldre med omfattande omvårdnadsbehov) med 220 platser,demensboende med 117 platser och servicehusboende med 79 platser.• För boende i särskilt boende krävs biståndsbeslut.• Serviceboendet Pantern föreslås bli omvandlat till vårdboende med prioritering förmakar/par.Förvaltningen har fått i uppdrag av nämnden att studera det framtida användningsområdetför det särskilda boendet Åsgården. Efter genomförd studie är förslaget attinga förändringar görs beträffande det särskilda boendet på Åsgården.ÖvrigtKommunstyrelsen uppmärksammas på behovet av att en planering kommer till ståndav hur tillgängligheten i det befintliga bostadsbeståndet kan ökas. Vidare bör ävenplanering göras angående framfört behov av seniorboenden i de mindre tätorterna.20-05 Äldreomsorgsplan

FörslagVård- och omsorgsnämndens handling nr 20/2005ÄLDREOMSORGSPLAN 11 (50)2005-08-15Den politiska ledningsgruppen föreslår vård- och omsorgsnämndenattattattattattattställa sig bakom gjorda bedömningar i planen angående framtida målgrupp ochvårdbehovställa sig bakom slutrapportens förslag till utformning av den framtidaverksamheten i äldreomsorgenställa sig bakom målen för personaltäthet i planenuppdra åt förvaltningen att genomföra de verksamhetsförändringar som blir enföljd av utformningen av den framtida verksamhetenFixar-Malteverksamhet inrättas snarastett direkt-telefonnummer till äldreomsorgen införs snarastNämnden föreslås vidare att uppdra åt förvaltningen att genomföra följandeutredningsuppdrag:• Hemtjänstens framtida uppdrag skall närmare analyseras och fastställas• Dagrehabiliteringens framtida inriktning• Dagverksamhetens framtida inriktning och omfattning. I utredningen skall prövasmöjligheten till en samordning med verksamhet i det planerade pensionärernas hus• Arbetssättet inom biståndshandläggargruppen• Utforma ett förebyggande och hälsofrämjande arbete för äldre• Kartlägga äldre invandrares behov av äldreomsorgen.Nämnden föreslås ävenattattuppmärksamma kommunstyrelsen på behovet av en planering hurtillgängligheten kan öka i det befintliga bostadsbeståndet samt av behovet avseniorboenden i de mindre tätorterna utredshemställa hos kommunfullmäktige att förslaget till äldreomsorgsplan med dessvision och verksamhetsinriktning fastställs.20-05 Äldreomsorgsplan

Vård- och omsorgsnämndens handling nr 20/2005ÄLDREOMSORGSPLAN 12 (50)2005-08-15Slutrapport i äldreomsorgsplaneringenBakgrundKommunfullmäktige antog i april 2000 ett måldokument för äldreomsorgen inför2000-talet. Måldokumentet benämndes ”Att åldras värdigt”. I måldokumentet redovisadesen plan för förverkligande som innehöll följande huvudområden:• Analys av resursbehovet inom äldreomsorgen fram till år 2010.• Plan för rekrytering och kompetensförsörjning.• Vision och verksamhetsidé för äldreomsorgen i Katrineholm.• Förverkligande av en långsiktig vision.• Uppföljning av programmet ”Äldre- och handikappomsorgen på 90-talet”.• Förslag till nya inflytande- och samverkansformer inom äldreomsorgen.Uppdraget från nämndenNämnden beslutade i juni 2004 om en översyn av måldokumentet ”Att åldras värdigt”.Förutom översynen av måldokumentet innefattades även äldreomsorgens struktur.Nedan redovisas närmare direktiv från nämnden för översynen.Översyn av måldokumentI uppdraget angavs att en genomgång skall ske av vad som förverkligats gällandemåldokumentets olika åtgärdspunkter. Av redovisningen skulle även framgå vad somkan återstå att förverkliga av måldokumentets åtgärdspunkter. Vidare måste en prövningoch anpassning ske av i planen gällande ambitionsnivåer i förhållande till dagensekonomiska förutsättningar. Måldokumentets vision och verksamhetsidé börprövas om de håller för framtiden och/eller bör förändras eller kompletteras med nyaviljeinriktningar. Med tanke på översynen och framtidsperspektivet i uppdraget är detett nytt måldokument i form av en plan för äldreomsorgen som skall arbetas fram.Bedömning av framtida resursbehovI planen skall finnas en bedömning av den framtida målgruppen och dess resursbehov.Den framtida befolkningsutvecklingen för kommunens äldre skall beskrivas. Vidareskall bedömningar göras angående kommande resursbehov och konsumtionsmönstersom kommer att påverka utformningen av äldreomsorgens verksamheter. Gjorda ochpågående centrala utredningar samt dialogen med kommuninvånarna ochäldreomsorgens personal skall ligga till grund för våra lokala bedömningar. Ävenaktuell forskning och annan omvärldsbevakning skall ingå i bedömningsunderlaget.Översyn av strukturen i äldreomsorgenI uppdraget ingår att göra en översyn av strukturen inom äldreomsorgen.Följande utgångspunkter skall gälla för denna översyn:• Att fler äldre får sin vård/omsorg i ordinarie boende.• Att kommunens vård/omsorgsinsatser, anhörigstöd, avlastningsformer, rehabiliteringutformas för att underlätta kvarboende i ordinarie boende.20-05 Äldreomsorgsplan

Vård- och omsorgsnämndens handling nr 20/2005ÄLDREOMSORGSPLAN 13 (50)2005-08-15• Att se över strukturen i kommunens äldreboenden så att dessa framförallt inriktasmot demenssjuka personer samt personer med omfattande omvårdnadsbehov.• Att analysera behovet av korttidsplatser för äldre både vad gäller struktur ochantal.I planen skall konkreta förslag presenteras utifrån översynen. Förslagen skall byggapå gjord bedömning av framtida resursbehov och översyn av strukturen i äldreboendenasamt vad som i övrigt inom äldreomsorgen kan vara önskvärt att utveckla/åtgärda.Organisation av arbetetArbetet med plan för äldreomsorgen har skett under ledning av en politisk ledningsgrupputsedd av vård- och omsorgsnämnden. Följande har ingått i ledningsgruppen:Jan-Olov Karlsson (s), Patrik Fornedal (s), Karin Frisk (s), Anita Flodin (kd) ochMarianne Fältskog (m). Ersättare har varit Lotta Back (v) och Elise-lott Larsson (c).Ledningsgruppen har träffats vid nio tillfällen och har på det sättet löpande kunnatfölja arbetet. Vid dessa tillfällen har kunskapsgenomgångar gjorts samt diskussionerom utformningen av den framtida äldreomsorgen förts.Äldreomsorgschefen har ansvarat för det praktiska genomförandet i arbetet med att tafram en plan. Till stöd för sitt arbete har äldreomsorgschefen haft ett sekretariat ivilket vård- och omsorgsförvaltningen ställt resurser till förfogande. En avÄldreomsorgschefen utsedd arbetsgrupp har stöttat den politiska ledningsgruppensarbete med underlagsmaterial. Arbetsgruppen har varit sammansatt utifrån en bredkompetens i verksamheten.I översynen har tre delrapporter upprättats:• Fakta om äldre i Katrineholms kommun – en nuläges- och framtidsbeskrivning• Uppföljning av måldokumentet ” Att åldras värdigt”• Förslag beträffande framtida verksamhet inom äldreomsorgenFöljande referensgrupper har fortlöpande fått följa arbetet med äldreomsorgsplanensamt ge sina synpunkter:• Det kommunala pensionärsrådet• Den fackliga samverkansgruppen inom äldreomsorgen• Äldreomsorgens chefsgruppInformationsinsatser och dialog med kommuninvånarnaI direktiven angavs att i arbetet med att ta fram en ny plan för äldreomsorgen skall ettbrett samråd ske med kommuninvånarna på olika sätt. Syftet med samrådet skulle varaatt dels informera om pågående arbete med planen dels fånga synpunkter ochfunderingar beträffande utformningen av den framtida äldreomsorgen.20-05 Äldreomsorgsplan

Nedanstående aktiviteter har genomförts:Vård- och omsorgsnämndens handling nr 20/2005ÄLDREOMSORGSPLAN 14 (50)2005-08-15• Ledningsgrupp och sekretariat har träffat det kommunala pensionärsrådet.• Fyra rådslag med kommuninvånarna (geografiskt spridda) angåendeäldreomsorgen.• Enkät till pensionärsföreningar med riktade frågor angående den framtidaäldreomsorgen. 21 svar inkom.• Arbetet med äldreomsorgsplanen har dessutom marknadsförts genom annonseringi ortspress och på kommunens hemsida.• Delrapporten med förslag beträffande äldreomsorgens framtida verksamhet harvarit utsänd på remiss till pensionärsföreningarna och personalen. (Se bilaga 3).Framtida målgruppNedan tecknas en bild av den framtida målgruppen sett främst utifrån ett äldreomsorgsperspektiv.Det bör dock betonas att insatser främst inom ramen för hemvårdäven ges till yngre sjuka och funktionshindrade. Då dessa grupper inte tillhör äldreomsorgensprimära målgrupp och samtidigt inte är stora till sin omfattning så kommerde inte att behandlas i slutrapporten.Bilden av den framtida målgruppen kommer att belysas utifrån följande aspekter:• Den demografiska (befolknings) utvecklingen• Behov av vård och omsorg• Andra faktorer som påverkar vårdbehovet• KonsumtionsmönsterDen demografiska utvecklingenAntalet personer i åldersgrupperna 65–79 år kommer att öka fram till år 2020 med ca40 procent eller 450 000 enligt Statistiska Centralbyråns befolkningsprognoser. 1 Enbefolkningsökning bland de yngre pensionärerna medför framförallt en ökad efterfråganav medicinska behandlingar inom den specialiserade öppna och slutna vårdenmedan denna åldersgrupps anspråk på kommunal vård och omsorg inte är så stor. Detär främst personer 80 år och äldre som behöver kommunal vård och omsorg menockså medicinska utredningar och behandlingar. Den stora ökningen av antaletpersoner med sammansatta och/eller snabbt föränderliga behov av vård och omsorgsker efter år 2020 då antalet personer 80 år och äldre beräknas öka med 45 procent,250 000 personer fram till år 2030.Nedan följer kommunens befolkningssiffror hämtade ur SCB:s prognos.Siffrorna är en beskrivning av dagssituationen men också en bedömning av den framtidabefolkningsutvecklingen i kommunen. I delrapporten ”Fakta om äldre i Katrineholmskommun” har befolkningssiffrorna redovisats även på församlingsnivå och tätortsnivå.1 SCB Befolkningsframskrivning för åren 2003-205020-05 Äldreomsorgsplan

Vård- och omsorgsnämndens handling nr 20/2005ÄLDREOMSORGSPLAN 15 (50)2005-08-15I nedanstående tabell finns uppgifter hämtade ur kommunens befolkningsprognosÅrTotalbefolkningenAntal65 år-Andel avbefolkningen65 år – (%)Antal80år -Antal85år -Andel avbefolkningen85 år - (%)Antal90år -2003 32418 6418 19,7 2102 919 2,8 3112006 32317 6420 19,9 2127 1034 3,2 3192010 32158 6769 21 2132 1063 3,32015 31975 7293 22,8 2066 1085 3,42020 32126 7774 24,2 2064 1046 3,2Bedömning angående framtida befolkningssiffror för äldre i kommunen:• Antalet personer i gruppen 65 år och äldre ökar fram till 2020 med cirka 1350personer eller 20 %. Den stora ökningen sker i gruppen 65-79 år. Denna grupphar oftast inte behov av insatser från äldreomsorgen utan mer från sjukvården.• I gruppen 80 år och äldre sker en utplaning i antalet personer i populationenfram till 2020. Fram till år 2015 sker dock en ökning av antalet personer 85 åroch äldre med 160 personer (18 %). Under de senare fem åren av periodenplanar befolkningsutvecklingen ut. Under 2020-talet väntas denna grupp växastort igen. Sett utifrån ett äldreomsorgsperspektiv är ökningen i dennaåldersgrupp av stor betydelse, då behov av insatser och stöd är omfattande idenna grupp.• Även om ingen prognos finns på antalet personer 90 år och äldre så finns detanledning att anta att även denna grupp ökar som en följdeffekt av att gruppen80 år och äldre ökar i antal.• På församlingsnivå har befolkningssiffrorna redovisats fram till år 2010 i en avdelrapporterna. När det gäller åldersgruppen 85 år och äldre sker ökningar iJulita, Katrineholms och Nävertorps församlingar. I övriga församlingar skerutplaning eller minskning av befolknings- mängden. Befolkningsstatistik haräven redovisats på tätortsnivå för att ge underlag för bedömning aväldreomsorgsinsatser och i synnerhet särskilt boende.Behov av vård och omsorgI betänkandet ”Sammanhållen hemvård” 2 beskrivs målgruppen på följande sätt.Betänkandet betonar att det inte varit möjligt att göra en strikt avgränsning av gruppendå stora behov av vård och omsorg inte har något samband med ålder, antal,diagnos eller funktionshinder. Målgruppen avser personer med sammansatta och/ellersnabbt föränderliga behov av vård och omsorg, som har behov av vård och omsorgutifrån ett helhetsperspektiv.2 SOU 2004:68 Sammanhållen hemvård20-05 Äldreomsorgsplan

Vård- och omsorgsnämndens handling nr 20/2005ÄLDREOMSORGSPLAN 16 (50)2005-08-15Nedan ges en beskrivning av den målgrupp och dess behov som äldreomsorgen iframtiden kommer att få möta.Äldre med sammansatta behov av vård och omsorgBehovssituationen kommer att inträda långt upp i åldrarna, ofta efter 85 år fyllda. Detkommer att handla om sammansatta behovsbilder hos denna grupp. Sådana behovkommer att vara av både medicinsk och social karaktär samt snabbt föränderliga.Ett begrepp, som väl täcker in denna grupps situation och används i flera studier 3 , är”multisjuka”. Ett synonymt begrepp som också används är ”multisviktande”.Socialstyrelsen 4 har även likartade beskrivningar för multisjuka:- 75 år och äldre- 3 eller flera diagnoser i olika diagnosgrupper- vårdats minst tre gånger i sluten vård under ett år.Enligt socialstyrelsens beräkningar är det minst 55.000 personer i Sverige som uppfylldedessa kriterier. I Katrineholm blir vår siffra ca 200 utifrån dessa rikssiffror.Enligt våra egna bedömningar överensstämmer ovanstående beskrivningar av behovenhos målgruppen med vår egen bild av de äldres situation i kommunen nu ochframöver.I slutet av livet blir man mer beroendeMed stigande ålder ökar sannolikheten för att drabbas av kroniska sjukdomar av olikaslag och också av flera sjukdomar och funktionshinder samtidigt. Åldersrelateradesjukdomar är demenssjukdomar, hjärt- och kärlsjukdomar, Parkinsons sjukdom, benskörhetoch därmed sammanhängande frakturer, förslitningssjukdomar i höfter ochknän och åldersdiabetes med olika komplikationer.Många av dessa kroniska sjukdomar medför minskad rörlighet med ledbesvär, ryggontoch ont i benen samt minskad allmän ork och kondition. Psykiska problem somsömnbesvär, oro och ångest är vanliga. Dessutom tillkommer ofta försämrad syn ochhörsel samt sämre mag-tarmfunktion. 5De flesta människor måste finna sig i att vara mer eller mindre beroende av andramänniskors insatser under i genomsnitt de sista tre till fem åren av sitt liv. Tiden manär skröplig och beroende av andra verkar vara längre för kvinnor än för män. Förutomatt det är fler kvinnor än män som uppnår hög ålder, är tiden som kvinnorna behövervård och omsorg i livets slutskede mer långdragen. 6Demenssjukdomar är den vanligaste orsaken till långvariga behov av stödinsatser. I enstudie i Stockholm har man funnit att 49 % av de äldre med en demenssjukdom flyttat3 Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum 2001:6, Dirigent saknas4 Socialstyrelsen 2004. Vård och omsorg om äldre. Lägesrapport 2003.5 Stiftelsen Stockholms läns landsting. (1995) Styrborn, K. Äldres vårdbehov – en forsknings- ochkunskapsöversikt6 Gurner, U, Thorslund, M. Dirigent saknas i vård och omsorg för äldre Natur och kultur. (2003)20-05 Äldreomsorgsplan

Vård- och omsorgsnämndens handling nr 20/2005ÄLDREOMSORGSPLAN 17 (50)2005-08-15till särskilt boende. I samma studie fann man att 61 % av de som bodde i särskiltboende hade någon form av demensboende. 7Majoriteten är kvinnorKvinnor är i genomsnitt äldre än män när de drabbas av sjukdom, men de har högresjuklighet och delvis andra symtom på sjukdom.Kvinnor utnyttjar vården oftare än män när det gäller såväl landstingens olika vårdenhetersom den kommunala vården och omsorgen men får relativt mindre avresurserna för sjukvård och läkemedel än män.Eftersom kvinnor lever längre än män så är merparten av dem som vårdar en närståendei hemmet kvinnor. Det innebär att de äldre kvinnorna vårdar sina män och deäldre kvinnor som behöver informell omsorg får det av en dotter eller svärdotter.Av de som fick hemtjänst eller bodde i särskilt boende år 2002 var 70 procentkvinnor. 8I Katrineholm har vi inte gjort någon särskild studie i detta avseende men det finnsingen anledning att anta att läget skulle vara annorlunda hos oss.Fler äldre med utländsk bakgrundAntalet äldre personer med utländsk bakgrund ökar i Sverige. År 2000 fanns det ca85 000 kvinnor och 55 000 män utrikes födda i åldrarna över 65 år. Av dem var ca25 000 i åldrarna över 80 år. Enligt befolkningsstatistiken finns 580 personer 65 åroch äldre med utländsk bakgrund i kommunen. Av dessa bor 460 i Katrineholms tätortoch företrädesvis på Norr, Nävertorp och Öster. När det gäller 80 år och äldre harrikssiffrorna översatts till katrineholmsförhållanden vilket skulle innebära ca 100utrikes födda över 80 år.Vi har ingen samlad bild beträffande behoven och insatserna hos äldre invandrare. Iett av områdena i Katrineholm, Nävertorp, har en studie gjorts i detta avseende. Enligtbefolkningsstatistiken bor 123 personer 65 år och äldre i Nävertorp. Ca 20 personeröver 80 år borde finnas i området. Idag får 7 personer med utländsk bakgrund hjälp iområdet. Av dessa är 1 person 80 år ~, 1 person 70-74 år, 2 personer 65-69 år samt 3personer under 65 år. Ytterligare några av områdes äldre invandrare kan ha särskiltboende. I jämförelse med svenska äldre är gruppen äldre invandrare med social hemtjänstnågot underrepresenterat i detta område. Dessa äldre invandrare kommer frånBosnien, Irak, Iran, Somalia och Kosovo. I tre av ärendena är det anhöriganställda ochi övriga hemtjänstinsatser. Insatserna varierar mellan 16-40 timmar per vecka.7 SOU 2004:68 Sammanhållen hemvård8 Socialstyrelsen 2002: Lägesrapport Vård på lika villkor.20-05 Äldreomsorgsplan

Vård- och omsorgsnämndens handling nr 20/2005ÄLDREOMSORGSPLAN 18 (50)2005-08-15Bedömning av framtida vårdbehov hos äldre i kommunen• Behovssituationen kommer att inträda långt upp i åldrarna, efter 80-85 årfyllda.• Med stigande ålder ökar sannolikheten för att drabbas av kroniska sjukdomarav olika slag och också av flera sjukdomar och funktionshinder samtidigt.• Det kommer bland annat att handla om sammansatta behovsbilder –multisjuka• Under de sista åren av sitt liv blir man beroende av insatser utifrån.• Majoriteten av de som behöver stöd är kvinnor.• Äldreomsorgen kommer framöver att möta fler äldre med utländsk bakgrund.Andra faktorer som påverkar vårdbehovetFaktorer som kommer att belysas under detta avsnitt är• Äldres hälsa• Äldres livsstil• Aktiviteter• Kontakter och anhörigaÄldres hälsa och livsstilEtt område där det finns stora skillnader mellan olika grupper av äldre är hälsan.Medellivslängden har ökat under 1900-talet med i genomsnitt 27 år för män och 28 årför kvinnor. De som idag pensioneras vid 65 års ålder har i genomsnitt 17 år för mänoch 20 år för kvinnor att se fram emot. 9Socialstyrelsen rapporterar sedan några år tillbaka årligen till regeringen om tillståndetoch utvecklingen inom vården och omsorgen om de äldre. Enligt Socialstyrelsensrapport ”Äldres levnadsförhållanden 1998-2002” har äldres subjektiva uppfattning omden egna hälsan varit i stort oförändrad mellan åren 1988-2002 eller något bättre 2002.Uppgifter om långvarig sjukdom och nedsatt rörlighet visar inga större förändringar.Män rapporterar genomgående bättre hälsa och ett så kallat hälsoindex visar en svagtendens till förbättrad hälsa, vilket skall ställas mot höjd genomsnittsålder bland allaäldre och i den äldsta åldersgruppen. Upplevd oro och ängslan har inte blivitvanligare. Förbättring av hälsan tycks dock inte ha skett i samma takt som före 1988. 10Nationella folkhälsokommittén har konstaterat att livsstilen är betydelsefull förutveckling av hälsan. Enligt de slutsatser som dragits från flera studier visar bådefysiska och sociala aktiviteter på stora hälsoeffekter. Det har visat sig att det socialanätverket är betydelsefullt vid traumatiska händelser och kan enligt forskningenpåverka hälsa och sjukvårdskonsumtion. Effekterna är oftast mer negativa för män,vilket oftast beror på att män vanligen har färre sociala kontakter än kvinnor. 119 Svenska kommunförbundet 2004 ”Aktuellt om äldreomsorgen”10 Socialstyrelsen 2004 ”Äldres levnadsförhållanden 1988-2002”11 Nationella folkhälsokommitten ”Rapport från arbetsgruppen för äldrefrågor till Nationellafolkhälsokommitten”20-05 Äldreomsorgsplan

Vård- och omsorgsnämndens handling nr 20/2005ÄLDREOMSORGSPLAN 19 (50)2005-08-15Förebyggande av skador i hemmet hos äldre är ett område som skulle kunna förbättras.Äldres fallskador leder till ett omfattande lidande och mycket stora samhällskostnader.Enligt statistik dog under 2001 drygt 1100 personer över 65 år till följd av fall,42 000 personer skadades så allvarligt att de tvingades till sjukhusvård och över60 000 personer skadades lindrigt. De direkta samhällskostnaderna för de äldres fallolyckorberäknas uppgå till drygt 4,7 miljarder kronor, lika fördelat på landsting ochkommuner. 12Kontakter med anhörigaI Socialstyrelsens rapport ”Äldres levnadsförhållanden 1988-2002” finns omfattandestatistik redovisad kring äldres familjeförhållanden. Här redovisas bara ett litet axplock.Drygt hälften av alla äldre har både partner och barn. Detta är en ökande andel ijämförelse med tidigare studier. Det är också fler ensamstående som har barn idag ijämförelse med slutet av 1980-talet.Kontakterna med barn är flitiga och 57 % träffade sina barn personligen minst en gångi veckan. Detta är dock en nedgång jämfört med tidigare siffror. Många äldre kändesig ensamma särskilt de som inte har någon partner. År 2002 uppgav 12 % av de äldreatt de känner sig ensamma ibland och önskade mer kontakt.Andra faktorer som påverkar vårdbehovet• Egen uppfattning om hälsa• Egen livsstil• Skador i hemmet• KontaktnätFramtida behov av äldreomsorgNär framtidens äldreomsorg skall utformas är det naturligtvis av intresse att försöka haen bild av vilka behov som framtidens äldreomsorgskonsument kommer att ha behovav att få tillgodosedda. Kommer framtidens äldre att ha andra konsumtionsmönster iframtiden som även kommer att påverka efterfrågan och utformningen aväldreomsorg.Nedan tecknas några bilder som möjligen kan ge viss vägledning i denna fråga. Dessabilder bygger på följande material:• Rekordgenerationen – en studie av konsultföretaget Kairos Future• Enkät till kommuninvånare• Enkät till pensionärsföreningar• Skrivelse från folkhälsorådets samverkansgrupp för äldres hälsaRekordgenerationenFörst några funderingar angående den framtida samhällskonsumenten hämtade från enstudie, som konsultföretaget Kairos Future genomförde under 2001. 1312 Räddningsverket 2004, ”Olyckor i siffror. En rapport om olycksutvecklingen i Sverige.”13 Kairos Future AB ”Rekordgenerationen”20-05 Äldreomsorgsplan

Vård- och omsorgsnämndens handling nr 20/2005ÄLDREOMSORGSPLAN 20 (50)2005-08-15Denna studie berör den så kallade ”Rekordgenerationen” (födda 1945-54) som äruppväxt under rekordåren på 1950- och 1960-talen. Studien bygger på såväl kvalitativagruppdiskussioner som en enkätstudie som gått ut till 3100 personer i Sverige.Årskullarna var stora. De tog det stora utbildningssprånget, skapade en egen konsumtionsinriktadtonårs- och ungdomskultur och förändrade genom nya värderingar ochengagemang den politiska agendan. Hur kommer denna generation att agera när densnart lämnar arbetslivet?En kort sammanfattning av de centrala resultaten är följande:• Pensionär är man när man är 80 år, gammal och skröplig. Pensionärsbegreppet ärinaktuellt idag. Livet mellan 60/65-80 år är inget pensionärsliv. Det är som livetinnan men bara friare.• Rekordgenerationen ser i stället fram emot en andra frihetstid där de kan förverkligasina drömmar. Det är en frihetstid med bättre ekonomiska förtecken än livetinnan. Nu har man både hälsa, tid och ekonomiska resurser.• Denna andra frihetstid handlar om att leva ”loppan och sedan dö”. Majoriteten avde tillfrågade ser sitt framtida pensionärsliv som något positivt. Målsättningen äratt vara aktiv intill sista dagen• Den tid de får vill de använda på vänner och inte minst resor. Tidsbrist tycks varaett av de stora hot som rekordgenerationen kan komma att möta. Rekordgenerationenstid kommer inte att räcka till att leva upp till den uttryckta ambitionen attfå mer tid över för barnbarnen.• Förvånansvärt många tänker sig också att resa bort för gott och bosätta sig någonstansdär det är varmt och pengarna räcker länge. En fjärdedel säger med säkerhetatt de skall bosätta sig utomlands.• Ett av skälen är att majoriteten av rekordgenerationen inte litar på att välfärdsstatenskall klara av utlovade löften om pensioner, trygghet och vård. En framtidsparadoxframträder där gapet mellan uppfattningen om den egna personligavälgången och den offentliga sektorns problem blir allt större.• Ungdomsårens idealism har fått vika för en mer krass pragmatism. För de flestaspelar det ingen roll, vem som sköter vården så länge det fungerar. Det är ingaproblem för majoriteten av rekordgenerationen att privata aktörer driver verksamheternainom vården.• Trots ett långt arbetsliv så trivs de flesta på arbetet. Många skulle tänka sig attfortsätta efter 65 år men då krävs incitament för det.Uppfattning om äldreomsorg – Resultatet av en enkät till kommuninvånarnaI anslutning till att utredningen ”Att åldras värdigt” genomfördes en enkät 1997 till800 kommuninvånare angående äldreomsorg. Denna enkät besvarade av 547 personer.Nedan följer i punktform en kort sammanställning av svaren som trots sin nutidsinriktningändå får ses som en spegling av hur man själv skulle önska sin äldreomsorg.Resultatet av enkäten redovisas närmare i en delrapport utgiven 1998.20-05 Äldreomsorgsplan

Vård- och omsorgsnämndens handling nr 20/2005ÄLDREOMSORGSPLAN 21 (50)2005-08-15Göra rätt sakerFrågan gällde vilka insatser som i huvudsak skall ingå i hemtjänstens åtagande. Enklar majoritet svarade både personlig omvårdnad och städning. Andra förslag somkom upp var hjälp med inköp och matlagning, hjälp med bank-, post- och apoteksärenden,ledsagning till olika aktiviteter och hjälp med dagliga promenader.Vem gör vadFrågan inleddes med påpekandet att det blir fler och fler äldre med behov av hjälp ochomsorg. De svarande ombads ta ställning till vem/vilka som i första hand ska täcka detbehovet Av svaren kan man dra slutsatsen att tilltron till kommunerna är stor.Merparten av ikryssade svarsalternativ sattes för kommunen. Anhöriga och privataalternativ fick betydligt färre ikryssningar. Invandrare tycker i högre grad än inföddasvenskar att anhöriga skall ta ett större ansvar.LivskvalitéDe svarande ombads fundera över vad de skulle värdera högst om krafterna sviker ochman inte har möjlighet att ta egna initiativ. Sex svarsalternativ fanns. Flest markeringargjordes för alternativet möjlighet till daglig promenad. Därefter följerökade insatser av rehabilitering, social gemenskap, dagverksamhet, tillgång till fritidsochkulturaktiviteter och aktivt deltagande i vardagliga sysslor.Vad har äldre råd medHemtjänsttaxan täcker nio procent av hemtjänstens kostnader. I Katrineholm äravgiften insats- och inkomstrelaterad. Merparten av de svarande ansåg att denordningen bör råda även i fortsättningen.Hur skall samhället ha råd med morgondagens äldreomsorgÄr människor beredda att betala mer i skatt för att finansiera en framtida utökadäldreomsorg. Närmare 60 % av de svarande sade ja till höjd skatt. Ungefär en fjärdedelav de svarande hade egna förslag på hur äldreomsorgen skulle klaras framöver.Sådana förslag var omprioriteringar, minskad byråkrati, sänkta arvoden och löner förpolitiker och anställda.TrygghetHär ombads de svarande fundera på vilken form av boende som kan tänkas ge störstatryggheten. Alternativet att få hjälp i den egna bostaden fick flest markeringar tätt följtav alternativet att få flytta till servicelägenhet. Ålderdomshem fick det tredje störstaalternativet ikryssningar.Insatser till vilken kostnad som helstFrågan om hur stora insatser samhället skall ställa upp med innan det är dags att flyttatill särskild boendeform visade sig svår att besvara. Många avstod att svara på frågan.Andra skrev att det måste vara det individuella behovet som avgör samt att det finnsmånga individuella faktorer som kan spela in när det gäller valet av insatser.Eget rumEn mycket klar majoritet tyckte att det både är önskvärt och självklart att de som bor isärskilt boende skall ha eget rum. Några betonade i sin kommentar att det egnaönskemålet bör få avgöra. ”Det finns personer som vill dela rum”.20-05 Äldreomsorgsplan

Vård- och omsorgsnämndens handling nr 20/2005ÄLDREOMSORGSPLAN 22 (50)2005-08-15InflytandeDe svarande ombads här fundera över vem som skall föra deras talan i en situation därde inte kan eller orkar själva. De flesta ikryssade alternativet anhöriga. Många av desom svarar alternativet skriver i kommentarer att anhöriga ”vet bäst vad den äldrebehöver”.Förutom att kryssa i de olika svarsalternativen så gavs många enskilda kommentarer.Andra former av kommuninvånardialoger, som genomfördes vid denna tidpunktbeträffande utformningen av den framtida äldreomsorgen, var rådslag på olika orterrunt omkring i kommunen och studiecirklar med pensionärsföreningar och anställda.Framtida behov av äldreomsorg – Resultatet av en enkät till pensionärsföreningarnaI arbetet med framtagandet av äldreomsorgsplanen har pensionärsföreningarnas synpunkterpå den framtida äldreomsorgen efterfrågats i enkät som sänts till samtligapensionärsföreningar. Sammanlagt har 22 svar inkommit.En sammanställning har gjorts av de inkomna svaren under respektive frågeområde ienkäten. Allt kan inte redovisas men för den som är intresserad av att läsa alla svarfinns dessa samlade i en särskild bilaga.EnsamhetFöljande citat hämtat från ett av svaren beskriver på ett bra sätt de olika synpunktersom uttryckts kring det normala i att vara ensam. ”Det mesta anses normalt idag. Varoch ens unika situation, självvald eller formad av omständigheter inverkar om vi villleva ensamma eller i par. Att vara ensam är inte det samma som att leva ensam. Attlämnas ensam utan det stöd och den vård, som vi har rätt att kräva av samhället ärdäremot inte normalt”.I flera av svaren utvecklas funderingar kring hur ensamheten skall kommas åt ochvem som har ansvaret för det. I ett av svaren konstateras att om en gammal och sjukmänniska inte har anhöriga på nära håll och inga vänner och grannar som ställer uppså blir hon ensam och en sådan ensamhet är inte lätt att komma åt. I första hand är detenligt flera av svaren både anhörigas och samhällets ansvar att se till att ensammaäldre får det stöd som de är i behov av. Egentligen är det mångas ansvar att intresserasig för ensamma äldre.I några av svaren finns mer detaljerade svar kring hur ensamheten skall mötas.En väg är enligt de svarande att kommunens anhörigcentral tilldelas större resurservilka kan användas till att aktivera och stötta flera frivilliga som kan hjälpa till medensamhetsproblematiken på äldreboenden eller ute i vanligt boende.Ett av svaren uppmärksammar pensionärsföreningens roll i denna fråga. Denna föreningbeskriver hur man startat något man kallar ”kompislunch”. Dit går man ochupplever en måltid i vänners lag. Har man svårt att ta sig till måltiden så hjälper någonav föreningarnas medlemmar till med skjuts. Föreningen menar att den genom olikavänskapstjänster kan göra störst insatser för de seniorer som är utan nätverk.Föreningarna borde kunna samverka sinsemellan runt dessa tjänster. Men även personalenhar ett ansvar att se till att de sociala kontakterna löper och kommer till stånd.20-05 Äldreomsorgsplan

Vård- och omsorgsnämndens handling nr 20/2005ÄLDREOMSORGSPLAN 23 (50)2005-08-15Finska pensionärsföreningen efterlyser finsktalande personal i hemtjänsten och i desärskilda boendena som ett sätt att bryta ensamheten för finsktalande äldre. Vid vårdpå sjukhus och boende på särskilt boende bör finsktalande patienter/vårdtagare placeraspå samma avdelning.Trygghet för våra äldreUtifrån ett av svaren hämtas följande citat som är kännetecknande för många avsvaren på detta frågeområde. ”Trygghet för de äldre innebär att man skall känna sigtrygg i ordets rätta mening. Man skall veta att om något händer skall vederbörandekunna få stöd och hjälp att klara behovet av trygghet för de som vill bo kvar hemma.Ett sätt är att bygga upp ett nätverk av stödpersoner från de olika föreningarna somkan bistå personalen i denna uppgift.”I ett annat av svaren framhålls att ett sätt att trygga för den personliga integritetenbibehålls är att utse en kontaktperson anställd av kommunen som har att ta ansvar fördetta samt tillse att personen får kontakt med föreningar.Kontinuitet i personalinsatser och inte plötsliga förändringar i situationen runt de äldreär också en annan trygghetsfaktor som framhålls i svaren.KvarboendeDen mening som svaren uttrycker är att samhället på olika sätt genom insatser i hemmetskall stödja ett kvarboende. Det stora flertalet menar att gränsen är flytande närdet gäller att bedöma var gränsen går för samhällets insatser att stödja ett kvarboende.En förening menar i sitt svar att det ej är genomförbart att sätta en gräns för samhälletsinsatser utan att det måste avgöras från fall till fall.Situationer där det enligt några av föreningarna kan bli aktuellt med en flytt till särskiltboende är när den äldre ej kan klara det dagliga i hemmet på grund av omfattandeminnesförlust eller omfattande vårdbehov. Eller som en förening uttrycker det.”Särskilt boende anser vi behövs när senioren löper risk att skada sig själv om vederbörandebor kvar i sitt eget boende”På följande korta och koncisa sätt uttrycker en av föreningarna vilket stöd som behövsför att man skall kunna bo kvar hemma. ”En bra fungerande hemhjälp, trygghetslarmoch distriktssjuksköterska.”Anhörigas roll i äldreomsorgenI ett av svaren konstateras att utan anhörigas insatser skulle äldreomsorgen braka ihop.Alldeles för många sliter ut sig med att vårda sina anhöriga hemma. Detta gällersärskilt hustrur som vårdar sina män. Anhörigas insatser när det gäller gamla i särskiltboende betyder givetvis mycket för kvalitén. Ett annat svar pekar på att anhöriga skallha en framskjuten plats i vården när det gäller livskvalitén för den äldre.De skall kunna stötta personalen och även delta i vården genom att avlasta personalenmen utan att för den skull överta personalens arbetsuppgifter. I andra svar betraktasanhörigas roll som ett komplement i vården.20-05 Äldreomsorgsplan

Vård- och omsorgsnämndens handling nr 20/2005ÄLDREOMSORGSPLAN 24 (50)2005-08-15Även följande punkter har tagits upp i svaren:• Kurser och träffpunkter för anhöriga.• Anhörigcentralens resurser bör utökas så att fler anhöriga kan stöttas.Mer reklam behöver göras för anhörigcentralen. Anhörigcentralens nuvarandearbete får mycket beröm i svaren.• Stödet till anhöriga kan innefatta till exempel hur man på bästa sätt samtalar meden äldre som har minnesstörningar. Det kan handla om kost, praktiska kläder,rutiner m.m. Överhuvudtaget kan det handla om att bjuda in till föreläsningar föranhöriga runt olika relevanta ämnen. Det kan helt enkelt bara handla om uppmuntranför en god insats.• De anhörigas situation måste mer generellt uppmärksammas då de gör enbetydelsefull insats i vården.När det gäller anhörigas insatser på de särskilda boendena menar några av föreningar isina svar så måste grunden vara att man ser anhöriga som anhörig och besökare somkan stödja och komplettera vårdarbetet men aldrig ta över det från personalen. Dettabygger på en positiv dialog med personalen.FrivilliginsatserI sina svar är föreningarna samstämmiga om att de frivilliga insatserna spelar en storroll när det gäller kvalitén inom äldreomsorgen. Redan idag görs stora frivilliginsatserfrån olika föreningar till äldre. I föreningarna finns en social gemenskap och ofta ettkontaktnät från yngre dagar. De äldre känner igen sig och får stimulans genom attdelta i aktiviteter genom föreningens försorg. Vidare är föreningarna överens om attsamhället måste stå för basservicen och kontinuiteten i vården. Frivilliginsatsernaskall ske i god samverkan med kommunens äldreomsorgsverksamhet och är ett sätt atthöja livskvalitén för äldre i behov av stöd och insatser från samhället. Frivilliginsatsernakan ta sig många former som att ställa upp med besöks- och samtalsgrupper,att svara för olika kulturaktiviteter, att ordna studiecirklar och olika utflykter. En föreningsäger i sitt svar att frivilliginsatserna skall kunna ge det där lilla extra som ej kanfås genom samhällets basutbud.Valfrihet och självbestämmandeValfriheten innebär för föreningarna att den enskilde så långt som möjligt själv skallkunna bestämma över sin vardag och bestämma vilka insatser man vill ta del av somsamhället erbjuder. Med andra ord skall valfriheten innebära att den enskilde skallkunna påverka sin egen situation i så stor utsträckning som möjligt.När den äldre inte själv kan föra talan anser föreningarna att det är naturligt att näraanhöriga i stället för talan. Om ej anhöriga finns eller vill föra talan så blir det samhälletsuppgift att bevaka den enskildes intressen utifrån föreliggande behov.Generellt framhålls att äldre aktivt måste få delta och framföra sina åsikter i utformningenav den framtida äldreomsorgen. De äldres ord skall respekteras. Samhälletmåste tydligare gå ut och informera om resurserna för äldreomsorgen och hur man villorganisera äldreomsorgen framöver samt vilka kostnader som detta medför. På dettasätt anser en av föreningarna i sitt svar att ett större engagemang kommer hos de äldre.Det måste vara en dialog med de äldre som förs direkt med deras intresseorga-20-05 Äldreomsorgsplan

Vård- och omsorgsnämndens handling nr 20/2005ÄLDREOMSORGSPLAN 25 (50)2005-08-15nisationer (pensionärsföreningarna) och i pensionärsrådet men också i så kalladeregelbundet återkommande äldreting anordnade av kommunen.PrioriteringarEtt genomgående tema från föreningarna när det gäller att åldras värdigt är att manskall ses och uppmärksammas som den människa man är trots att man blivit skröpligoch tappat en del funktioner. Till det värdiga åldrandet hör att få åldras som man villoch kunna påverka sin situation i så stor utsträckning som möjligt.Om prioriteringar måste tillgripas inom äldreomsorgen så är det basfunktioner somomvårdnad och omhändertagande av de äldre med störst vårdbehov som prioriteras.En av föreningarna föreslår en lista från kommunen av vilken det framgår vad personalenfår hjälpa den äldre med respektive vilka tilläggstjänster man kan få mot extrabetalning.När det gäller benägenheten att betala mer skatt för att tillförsäkra sig en bra äldreomsorgså finns hela skalan från ja till nej med den anmärkningen att vården redanidag är överfinansierad. Ett av svaren menar att det finns en gräns för vad människorbåde kan och vill betala. Föreningen menar att vi är nära den gränsen nu.ÖvrigtUnder denna rubrik redovisar föreningarna synpunkter och förslag kring äldreomsorgensom ej kunnat inrymmas under tidigare frågeområden.En av föreningarna föreslår att så kallad pensionärsservice inrättas vilket skulle varaen extra hjälp utöver vad hemtjänsten kan erbjuda.I ett av svaren framhålls vikten av att kommunen håller bättre kontakt med pensionärsföreningarnaoch överhuvud med de äldre. Ett sätt är att bjuda in de äldreområdesvisa träffar för att diskutera utformningen av äldreomsorgen och på det sättetminska avståndet mellan ”gräsrötterna” och de styrande. En annan av föreningarnaföreslår att de tidigare anordnade äldretingen ersätts av mindre sammankomster därmöjlighet till dialog och information kring äldreomsorgen skapas.Ett par av föreningarna tar i sitt svar upp nödvändigheten av en bra mathållning föräldre som viktig ur hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande samt social karaktär.Dagens system med att ställa en matlåda utanför dörren är otillfredsställande. Mångaskulle vilja ha sällskap i samband med ätandet och helst vilja äta hemlagad mat.Inrättandet av en äldreombudsman, som kan ta tillvara de äldres intressen, föreslås iett av svaren. Äldreombudsmannen skall man kunna vända sig till när det krånglar ivården.Fler lägenheter i markplan med bättre tillgänglighet efterlyses. I samma svar påpekasatt kommunikationerna behöver ses över så att de äldre ej skall behöva flytta tillcentralorten för att kunna ta del av det som samhället bjuder på. En annan av föreningarnapekar även på vikten av ett välfungerande och billigt kommunikationssystemenligt alternativ Katrinelinjen eller Norrköpingsmodellen.20-05 Äldreomsorgsplan

Vård- och omsorgsnämndens handling nr 20/2005ÄLDREOMSORGSPLAN 26 (50)2005-08-15I ett av svaren framhålls att den nya tekniken bör komma till användning i äldreomsorgen.Det gäller larm och fjärravläsning av t.ex. hjärtverksamhet, blodtryck m.m.En av föreningarna föreslår att en vårdkoordinator inrättas så att onödig väntetid inomsjukvården elimineras. Detta skulle i slutändan innebära lägre kostnader och mindreoro och tid för patienten samt även besparingar för sjukvården.Behov av framtida äldreomsorg• Vara trygg i sin situation och boende.• Den enskilde måste ha ett avgörande inflytande över sin vardagssituation ochvilka insatser man vill ha.• Ensamhet.• I prioriteringssituationer måste i första hand omvårdnad och omhändertagande aväldre med stora vårdbehov tillgodoses.• I första hand kvarboende understött av olika insatser ihemmet.• Särskilt boende i situationer där den äldre har så stora vårdbehov att de ej kanklaras i eget boende.• Anhöriga och frivilliga är viktiga i äldreomsorgen. Deras situation måste i ännustörre omfattning uppmärksammas och stödjas av samhället.Mål för äldreomsorgenI översynen har ingått att se över nuvarande måldokument för äldreomsorgen 14 ochompröva dess målskrivningar utifrån dagens förutsättningar och förhållanden. Engenomgång har även skett av de förslag som fanns i planen. I en särskild delrapportredovisas genomgången. 15Nuvarande vision och verksamhetsidé för äldreomsorgenNedan redovisas nuvarande vision och verksamhetsidé för äldreomsorgen som fastställdesav kommunfullmäktige år 2000.Nyckelbegreppen i visionen är:• Rätt till rätt vård och omsorg• Självbestämmande, integritet och respekt• Livskvalitet och delaktighet• Valfrihet14 Måldokument ”Att åldras värdigt” – en utredning om äldreomsorgen i Katrineholm inför 2000-talet,beslutad av kommunfullmäktige år 2000.15 Uppföljning av Måldokument (2005), Vård- och omsorgsförvaltningen20-05 Äldreomsorgsplan

Vård- och omsorgsnämndens handling nr 20/2005ÄLDREOMSORGSPLAN 27 (50)2005-08-15Följande verksamhetsidé för äldreomsorgen fastställdes samtidigt som visionen.Man skall kunna åldras värdigt i Katrineholm. Insatserna inom kommunenäldreomsorg skall anpassas efter enskilda individers önskemål och förutsättningar.De skall tillgodose både mänskliga och medicinska behov.Arbetet skall kännetecknas av kvalitet, flexibilitet, lyhördhet och helhetssyn.Kontakterna mellan personal och brukare skall alltid vara ett möte mellanmänniskor där man visar varandra respekt. Planering skall ske i bredsamverkan med brukare och anhöriga. Frivilliga insatser skall uppmuntras ochstödjas.Uppföljning av måldokumentet ”Att åldras värdigt”I uppdraget från nämnden angavs att en genomgång skall ske av vad som förverkligatsgällande måldokumentets olika åtgärdspunkter. I en särskild rapport i arbetet medäldreomsorgsplanen har en sådan redovisning gjorts. Nedan följer en sammanfattningutifrån rapporten.Analys av resursbehovetUnder denna punkt har målsättningen att successivt öka bemanningstätheten till 0,8personal per boende inom särskilda boenden ej kunnat förverkligas på grund av sämreekonomi kommunen. I den reviderade budgeten för 2003 skedde en sänkning avpersonaltätheten dagtid från 0,59 till 0,54 per boende.Rekrytering och kompetensförsörjningDet har inte varit några svårigheter att rekrytera vårdbiträden och undersköterskor tilläldreomsorgen. Under åren 2000-2003 var det svårt att rekrytera sjuksköterskor.Planerade marknadsföringsaktiviteter har ej behövt genomföras. Ett bra samarbete harbyggts upp med Ellwynska skolan och arbetsförmedlingen för rekrytering avsommarvikarier.Ett särskilt projekt drevs under åren 2001-2003 för att locka fler invandrare till vården.Projektet slutfördes 2003 på grund av för få deltagare.Flera arbetstidsmodeller har prövats. Sedan 2004 tillämpar de flesta arbetsgrupper ettschemaläggningssystem kallat ”Time Care”.2002 infördes möjlighet till heltidstjänster för all fast anställd personal. Så kalladflytande arbetstid infördes. Denna möjlighet avslutades 2004 genom beslut avnämnden. Utökning av tjänstgöringstid skulle ske inom befintlig budgetram.Kompetens och fortbildningEn strävan är att alla nyanställda skall ha omvårdnadsutbildning. Denna ambition harinte fullt ut kunnat tillämpas. Det har inte heller varit aktuellt att utveckla specialistkompetensför sjuksköterskor och undersköterskor samt att införa en gemensamyrkestitel för undersköterskor och vårdbiträden.20-05 Äldreomsorgsplan

Vård- och omsorgsnämndens handling nr 20/2005ÄLDREOMSORGSPLAN 28 (50)2005-08-15Vision och verksamhetsidé framtagen för äldreomsorgen. Plan för förankring avvision och verksamhetsidé behöver tas fram.Individuella behov och önskemålFrån 2005 är överenskommelsekort ersatt med en arbetsplan som skall användas i helaäldreomsorgen. Uppföljning av planen skall ske två gånger per år. Ansvarig föruppföljningen är kontaktpersonal.Kvalitetsbarometrar (enkätundersökningar) har genomförts inom särskilda boendenoch hemtjänsten. Resultatet ligger till grund för fortsatt förbättringsarbete.Uppdrag att genomföra inventering av behoven för människor med kommunikationsproblem(till exempel invandrare eller hörselskadade) ej genomfört.Att kunna delta i samhälletFöljande uppdrag under denna punkt har inte genomförts:• Ge faddrar och kulturombud ett mer tydligt ansvar att ge stöd till ensamståendeäldre inom hemtjänsten.• En förfrågan är gjord till pensionärsföreningarna om intresse finns att hållaträffpunkterna öppna under lördagar, söndagar och helgdagar. Inget intresse harfunnits från föreningarna.• Det har inte funnits ekonomiska möjligheter att öppna fler träffpunkter elleravsätta mer pengar till kulturinsatser.Sociala nätverk med frivilliga finns numera på alla äldreboenden. Antalet frivilligauppgår till 120-130 personer. På vissa äldreboenden ordnas caféer för äldre som bor inärheten.InformationEn informationsbroschyr har tagits fram. Denna information finns även påkommunens webbplats. Vidare har en anhörigmapp gjorts i ordning med informationför anhöriga som vårdar närstående.Rådslag har inte anordnats som angavs i uppdraget. Visserligen har rådslag nugenomförts i samband med äldreomsorgsplanen men inga regelbundna träffar hargenomförts. Behov även framkommit i dialog med pensionärsföreningarna omregelbundna rådslag angående äldreomsorgen.BoendeEj avklarade uppdrag under denna punkt är:• Dubletterna på Lövåsen finns fortfarande kvar. Enligt ett politiskt beslut 2003skall en omstrukturering göras av platserna.• Utarbeta riktlinjer för hur kontinuiteten skall kunna upprätthållas, det vill säga hurdet skall bli möjligt för varje hemtjänsttagare att få hjälp av samma personal i såstor utsträckning som möjligt.20-05 Äldreomsorgsplan

Vård- och omsorgsnämndens handling nr 20/2005ÄLDREOMSORGSPLAN 29 (50)2005-08-15• Inventering av insatserna inom hemtjänsten i syfte att undanröja risken för”misstolkningar” eller egna regelverk.• Det har inte varit möjligt att erbjuda båda makar permanent plats på särskiltboende om det bara är den ena som har behov.AnhörigaUppdraget att utveckla ett anhörigkort, där de anhöriga informeras om sina rättigheteroch skyldigheter inom hemtjänsten och på särskilda boenden, har inte fullgjorts.Nya inflytande- och samverkansformer inom äldreomsorgenPå alla äldreboenden finns samverkansgrupper bestående av kontaktpolitiker,boenden, anhöriga, representant från pensionärsförening och personal. Förslagen omsjälvförvaltningsorgan och medborgarstyrelse har inte förverkligats.Mål för framtida äldreomsorgEn översyn har skett av de nuvarande målsättningarna för äldreomsorgen. Utifråndenna översyn föreslår den politiska ledningsgruppen att följande vision och verksamhetsidéskall gälla för äldreomsorgen.Vision för äldreomsorgenÄldreomsorgen i Katrineholm ska medverka till att de äldre i kommunen ges förutsättningaratt leva och bo självständigt samt ha en aktiv och meningsfull tillvaro igemenskap med andra. Omvårdnad och omsorg ska erbjudas efter den enskildesbehov (ur ett helhetsperspektiv), vara av god kvalitet och bygga på respekt för denenskildes självbestämmande och integritet.Verksamhetsidé för äldreomsorgenÄldreomsorgens insatser ska vara flexibla och erbjudas så att de stödjer och utvecklarden enskildes egen förmåga och oberoende och bidrar till den enskildes möjlighetertill ett meningsfullt liv. Äldreomsorgen ska eftersträva att den enskilde känner sigtrygg med den omvårdnad och omsorg som erbjuds och ge förutsättningar för att sålångt möjligt kunna bo kvar i det egna hemmet.När insatser i det egna hemmet inte räcker till så skall det finnas möjlighet att flytta tillkommunens särskilda boenden.Äldreomsorgens verksamheter ska utmärkas av:Individen i fokus:• Individens behov av insatser sätts i centrum.• Omvårdnads- och omsorgsinsatser skall utgå från en individuell plan.• Den enskilde skall vara delaktig i planering och uppföljning i det som rör denenskilde.• Samverkan över yrkes- och huvudmannaskapsgränser skall ske med utgångspunktfrån den enskildes behov av insatser.20-05 Äldreomsorgsplan

Vård- och omsorgsnämndens handling nr 20/2005ÄLDREOMSORGSPLAN 30 (50)2005-08-15Bra bemötande genom:• En humanistisk människosyn som bl.a. innebär att alla människor har lika värde.Den av Vård- och omsorgsnämnden antagna värdegrunden skall präglaverksamheten.• Inlevelseförmåga i den enskildes situation,• Att respektera och stödja den enskildes självbestämmande och integritet.• Att i kommunens särskilda boenden liksom i det ordinära boendet utgå från deförutsättningar som arbetet i individens ”egna hem” innebär.Hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande förhållningssätt genom:• Breddad och fördjupad kompetens genom teamarbete.• Rehabilitering i hemmiljö.Personaltäthet inom äldreomsorgenMål för personaltäthetI det nuvarande måldokumentet ”Att åldras värdigt” finns bemanningsmålet 0,8tjänst/boende angivet för kommunens särskilda boenden.Målet 0,8 tjänst/boende skall ligga fast. Som delmål skall följande gälla. Vårdboende0,6 tjänst/boende, demensboende 0,7 tjänst/boende, korttidsboende för demenssjuka0,75 tjänst/boende och övriga korttidsboenden 0,65 tjänst/boende. Frågan skallaktualiseras årligen i samband med budgetarbetet.Nuvarande och föreslagen personaltäthetEfter genomförda besparingar var personaltätheten inom särskilda boenden förålderdomshem 0,54 tjänst/boende, för gruppboende för demenssjuka personer 0,7tjänst/boende och för sjukhem 0,6 tjänst/boende.Under 2005 har personaltätheten inom särskilda boenden utökats med 4 tjänster.I budgetprocessen för kommande år föreslås följande förändringar avpersonaltätheten:• För 2006 en utökning med 4,28 tjänster varav 1,28 tjänst är riktad tillAlmgårdens demensboende 16 .• För 2007 en utökning med 6,4 tjänster varav 2,4 tjänster riktas till enheter somändras till demensboenden.• För 2008 en utökning med 11,34 tjänster för att utöka personaltätheten inomPantern i samband med att nuvarande serviceboende ändras till vårdboende.Från och med 2006 har delmålen avseende personaltätheten uppnåtts.Kommunstyrelsen har den 14 juni 2006 beslutat om en personalförstärkning med 5,3tjänst från och med den 1 september 2006 till Strandgårdens särskilda boende.16 Denna förändring är genomförd20-05 Äldreomsorgsplan

Vård- och omsorgsnämndens handling nr 20/2005ÄLDREOMSORGSPLAN 31 (50)2005-08-15Äldreomsorgens framtida verksamhetAv visionen för äldreomsorgen framgår att äldre i vår kommun skall ges möjligheteratt leva ett självständigt, innehållsrikt och meningsfullt liv. Det innebär att de äldre sålångt det är möjligt skall kunna bo kvar i den egna bostaden och där få den vård ochomsorg de behöver. Vid omfattande vårdbehov skall särskilt boende erbjudas.I avsnittet ”Framtida målgrupp” i denna slutrapport konstateras att äldreomsorgenkommer att möta fler äldre äldre med komplexa behov. Vidare kommer det att bli enstörre efterfrågan från våra äldre att få bo kvar i vanligt boende. Den samlade bildenblir att kommunen står inför ett ökat behov av äldreomsorgsinsatser för de närmasteåren. Oavsett vilken väg kommunen väljer för att möta detta behov så kommer enökad resurstilldelning att behövas till äldreomsorgen.I ekonomiska analyser som gjorts visar det sig att utifrån ekonomiska skäl är en utbyggnadav hemvården att föredra framför en utökning av antalet platser i särskildaboenden.Den framtida äldreomsorgen i kommunen föreslås bestå av följande verksamheter:• Sammanhållen hemvård• Särskilda boendenDe förslag och bedömningar, som förekommer i planen, är gjorda utifrån nuvarandebehov och förhållanden. På längre sikt kan andra förslag och bedömningar göras sompåverkar utformningen av äldreomsorgen.Nedanstående skiss beskriver den framtida äldreomsorgens utformning med ett kvarboendei ordinärt boende och hemvård som huvudalternativ och särskilt boende vidbehov.HEMVÅRDFrivillig verksamhetMobil läkareRehabiliteringTelefontjänstAnhörigstödHemsjukvårdKvarboendeHemtjänstBostadsanpassningTrygghetstelefonFärdtjänstHemsändning av matAvlastnings- o korttidsplatserBiståndshandläggning Hjälpmedel DagverksamhetNär behov uppstårSÄRSKILDA BOENDEN20-05 Äldreomsorgsplan

NärvårdVård- och omsorgsnämndens handling nr 20/2005ÄLDREOMSORGSPLAN 32 (50)2005-08-15Ett fungerande samspel med sjukvården är en viktig förutsättning för att kommunensäldreomsorg skall kunna klara sitt åtagande angående ett bra stöd och omhändertagandeav våra äldre kommuninvånare.I vårt landsting finns sedan knappt ett år tillbaka ett politiskt beslut angående hursjukvården skall möta denna samverkan. Landstingets beteckning på denna samverkanär närvård. Innehållet och vissa skrivningar i detta avsnitt är hämtade ur enpromemoria, som legat till grund för Sörmlands landstingsfullmäktiges beslut i april2004 om riktlinjer för utveckling av närvård. 17En viktig slutsats från den omvärldsanalys som genomfördes i Landstinget Sörmlandvåren 2003 var att utvecklingen av vårdutbudet är i otakt med motsvarande utvecklingav vårdbehoven. Medan utbudet blir allt mer specialiserat och fragmenterat finns ibefolkningen en utveckling mot fler sammansatta behov, fler multisjuka äldre ochhögre förekomst av psykosociala problem. Behovet av samverkan i vården har ökatsamtidigt som förutsättningarna för en sådan utveckling har försämrats. Flera indikationertyder på att samverkansproblem mellan olika kompetenser, vårdgivare ochhuvudmän är mycket centrala hinder för att uppnå en god hälso- och sjukvård.En stor andel av de samlade vårdbehoven återfinns bland patientgrupper som behöverstöd och insatser från flera olika håll och under lång tid. Även små förbättringar fördessa patientgrupper kan ge stora positiva effekter på hälsan och det samlade resursutnyttjandet.Nedan en principskiss över närvårdens koncept.Internmedicin- öppen/sluten vård- akut/planerad verksamhetPrimärvårdGeriatrik- akut/planerad verksamhet- öppen/sluten vård- akut/planerad verksamhetKommunal vårdoch omsorgNärvård fokuserar:- vanligt förekommande vårdbehov i befolkningen- ofta förekommande vårdbehov för individenRehabiliteringFörsäkringskassa m.fl.Nära specialistvård- öppen vård- planerad verksamhet- tillhörighet länssjukvårdPsykiatri- öppen/sluten vård- akut/planerad verksamhetArbete pågår för närvarande mellan landstinget och kommunerna i vår länsdel att utvecklanärvården tillsammans.17 Landstinget Sörmland, 2004, ”Riktlinjer för utveckling av närvård”20-05 Äldreomsorgsplan

Sammanhållen hemvårdVård- och omsorgsnämndens handling nr 20/2005ÄLDREOMSORGSPLAN 33 (50)2005-08-15Om kvarboende skall kunna stödjas så länge som möjligt så bedöms följande stöd tilläldre i ordinärt boende (hemvård) som nödvändigt:• Stöd till äldre i ordinärt boende- Hemtjänst- Hemsänd mat- Bostadsanpassning- Trygghetstelefon- Telefontjänst- Färdtjänst- Avlastnings- och korttidsplatser- Dagverksamhet- Anhörigstöd- Rehabilitering- Hjälpmedel- Frivillig verksamhet- Förebyggande verksamhet- Äldreomsorg riktad till invandrare• Hemsjukvård- Mobil läkareNedan utvecklas närmare den framtida utformningen av ovan nämnda verksamheter.Här beskrivs hur den politiska ledningsgruppen bedömer att verksamheten skall se utframöver för att stödja ett kvarboende och vilka ändringar som behöver göras i jämförelsemed dagens situation. Detta måste givetvis stå i rimlig proportion till deekonomiska resurser som anslås men skall ses som en utvecklingsinriktning för denframtida äldreomsorgen Äldreomsorgsplanen blir därmed nämndens uttryckta ambitionerför den framtida äldreomsorgen och det planeringsunderlag som ligger tillgrund för den ekonomiska planeringen i form av budget för detta område.HemtjänstUnder de senaste åren har en mycket tydlig strukturomvandling skett inom äldreomsorgeni Sverige. Enligt statistik från Socialstyrelsen har 50 % av kommunernaminskat platsantalet i särskilda boenden i relation till befolkningen. I hälften av dessakommuner har antalet personer som får hemtjänst ökat. 18Den utveckling, som skett inom hemtjänsten generellt den senaste tioårsperioden, äratt antalet äldre som får hemtjänst har minskat i antal och är en minskande andel avbefolkningen. Andelen äldre över 85 år som får hemtjänst har ökat under de senasteåren. Det som händer är att det sker en tydlig förskjutning av insatserna till de äldreåldersgrupperna. Färre och allt äldre vårdtagare får ta del av alltmer omfattande insatser.1918 Socialstyrelsen, 2005. ”Vård och omsorgs om äldre – Lägesrapport 2004”19 Sveriges Kommuner och Landsting, 2005. ”Ett gemensamt ansvar – Strategier för utveckling avframtidens äldrevård”20-05 Äldreomsorgsplan

Vård- och omsorgsnämndens handling nr 20/2005ÄLDREOMSORGSPLAN 34 (50)2005-08-15Önskan om ett ökat kvarboende hos våra äldre kommer att ställa ökade krav på hemtjänstenatt tillsammans med andra verksamheter och professioner klara omfattandeoch sammansatta omvårdnadsbehov i den äldres egen bostad. Förutom omvårdnadkommer alltmer sjukvård och rehabilitering att bedrivas i den äldres eget hem i ökadomfattning. Insatserna kommer alltmer också att ha en ”dygnet-runt” karaktär. Demedicinska framstegen innebär kortare vårdtider på sjukhuset men i stället ökadebehov av rehabilitering i hemmet. Antal äldre med vård i livets slutskede i hemmetkan bedömas öka i antal. Alla dessa utvecklingstendenser sammantagna kommer attinnebära krav på den framtida hemtjänsten som en verksamhet innehållande storflexibilitet och bred kompetens. Om hemtjänsten på ett optimalt sätt skall kunnastödja ett kvarboende måste det i organisationen finnas kompetenser i omvårdnad,rehabilitering och sjukvård. Vidare kommer hemtjänsten i större utsträckning än idagatt behöva samspela med andra yrkeskategorier för att kunna stödja kvarboendet.Omsorgs- och omvårdnadsperspektivet kommer att få en mer framträdande roll iframtidens hemtjänst. Detta kommer att påverka på det uppdrag som den framtidahemtjänsten skall utföra. En renodling av uppdraget kan behöva ske och rena serviceuppgiftersom städ och inköp kan eventuellt behöva hanteras på annat sätt.Förutom att en generell kompetenshöjning behövs i verksamheten kommer det ävenatt finnas behov av specialisering inom arbetslagen. Det kan gälla sjukdomsområdensom demenser och stroke. Även larmhanteringen kan komma att behöva specialiserasi stället för att som idag skötas integrerat i hemtjänsten.Bedömning och förslag:• Vid ett ökat kvarboende kommer behovet av hemtjänst att öka och dennaverksamhet kommer att växa i omfattning.• Kompetensen inom verksamheten måste breddas och fördjupas för att på ettflexibelt sätt kunna stödja ett ökat kvarboende hos äldre med omfattandeomsorgs-, omvårdnads- och sjukvårdsbehov.• En specialisering behöver ske inom verksamheten för att man ska kunna mötamångfacetterade och omfattande omsorgs- omvårdnads- och sjukvårdsbehov.• Hemtjänstens framtida uppdrag bör närmare analyseras och fastställas.RehabiliteringsresurserFler äldre med stora omsorgs-, omvårdnads- och sjukvårdsbehov som bor kvar i ordinärtboende kommer att innebära behov av ökade och förstärkta insatser av rehabiliteringi hemmetSyftet med den framtida hemrehabiliteringen är att äldre skall kunna träna i en vanoch trygg miljö som det ordinarie boendet utgör samt att rehabilitera i hemmet medutgångspunkt från vårdtagarens egen förmåga. Målet skall vara att den äldre återfårhälsan och förmågan att klara vardagslivet och känna sig trygg för att bo kvar hemma.Detta minskar behovet av rehabiliterande kortvårdsplatser och ökar möjligheterna attsätta in rätt åtgärder och träning för att klara av att bo hemma på bästa sätt.Ett så kallat hemrehabiliteringsteam (i fortsättningen kallat hemrehabteam) behöverbildas för att möta dessa behov. Hemrehabteamet skall arbeta med hemrehabilitering20-05 Äldreomsorgsplan

Vård- och omsorgsnämndens handling nr 20/2005ÄLDREOMSORGSPLAN 35 (50)2005-08-15av äldre patienter i Katrineholms kommun. Teamet skall i första hand arbeta medäldre som varit patienter på sjukhuset. Det handlar om riktade insatser under enbegränsad tid. Ett nära samarbete skall ske med anhöriga för att skapa godaförutsättningar för optimal rehabilitering. Riktlinjer behöver tas fram för hemrehabteametsverksamhet.Teamet bör innehålla kompetenser som undersköterska, arbetsterapeut, sjukgymnastsamt sjuksköterska. Arbetsterapeut, sjukgymnast samt sjuksköterska bör även delta ivårdplaneringar på Kullbergska sjukhuset och Lövåsen tillsammans med biståndshandläggare.Detta för att kunna bedöma och hänvisa vårdtagarna rätt från början.Om vi skall fokusera på ökat kvarboende och rehabilitering i hemmet kommer ADLperspektivet att vara avgörande för rätt insatser. Tanken är att biståndshandläggarenmed SOL 20 -perspektiv deltar på alla vårdplaneringar och övriga professionerna deltarberoende på den kompetens som krävs för att bedöma vårdtagarens hjälpbehov.Hemrehabteamet erbjuder rehabilitering och omvårdnad dag- och kvällstid alla dagarunder de veckor patienten är inskriven hos hemrehabteamet. Under natten erbjudsman hjälp av nattpatrull. De tjänster som inte ingår i hemrehabteamets utbud är inköpoch städ om dessa uppgifter inte ingår i träningen.Arbetsterapeut och sjukgymnast skall handleda undersköterskorna, som skall utföraden egentliga träningen i hemmet.Viss del av de resurser som krävs för att starta ett kommunalt hemrehabteam finnsidag på Treklövern. Då många patienter, som idag kommer till Treklövern för enrehabiliteringsperiod, i framtiden kommer till det kommunala hemrehabteamet måsteen omfördelning av resurser ske. Detta gäller både resurser som omvårdnadspersonal,sjuksköterska och paramedicinska resurser.En minskning av antalet platser på Treklövern bedöms kunna ske om en fungerandekommunal hemrehabilitering byggs upp. Se närmare avsnittet om Korttidsboende.Övriga paramedicinska resurserDe rehabiliteringsresurser som finns idag kommer att behövas i framtiden. Både fördem som bor i särskilt boende och i ordinärt boende. För att klara av ökade behov iordinärt boende bör en satsning på kontinuerlig kompetensutveckling för vårdpersonalenske i rehabiliterande förhållningssätt. Det största behovet av sådankompetensutveckling kommer att finnas hos hemtjänstens personal. En utökning avparamedicinsk personal måste ske för att klara kontinuerlig handledning.DagrehabiliteringBehov av dagrehabilitering kommer att bestå som ett komplement till det kommunalahemrehabteamet och övriga paramedicinska resurser. Dagrehabiliteringen arbetarmed upprätthållande träning under längre tid, vilket är mycket lämpligt för vissa patienter.En framtidsfråga för dagrehabiliteringen är dess framtida inriktning. Skall detvara ett centrum för friskvård och träning för äldre? Dagrehabiliteringens framtidauppdrag bör närmare utredas.20 SOL = Socialtjänstlagen20-05 Äldreomsorgsplan

Vård- och omsorgsnämndens handling nr 20/2005ÄLDREOMSORGSPLAN 36 (50)2005-08-15HjälpmedelAnvändandet och förskrivning av hjälpmedel är regelstyrt av den gemensammahjälpmedelsnämnden i länet. Hjälpmedel är i vissa fall kostnadseffektiva då man fårlägga användandet av dem i relation till kostnader för personal. De senaste åren hardet varit ökade kostnader för hjälpmedel.Framtida hjälpmedelsanvändande kan öka på grund av fler äldre och krav på självständigheti kvarboendet. Det man måste värdera i framtiden är kostnader för hjälpmedelkontra personalkostnader. Förhoppningsvis kan hemrehabiliteringen förändrasynen på hjälpmedelsanvändandet, då man fokuserar på träningsmetodik och inteenbart på kompensation av hjälpmedel.Den statliga hjälpmedelsutredningen överlämnade under 2004 sitt betänkande.Regeringen har ännu inte avlämnat proposition till riksdagen i denna fråga.Bedömning och förslag:• Hemrehabilitering föreslås införd för att ge möjligheterna till ett ökatkvarboende. Ett särskilt hemrehabiliteringsteam föreslås bli inrättat.Omfördelning av resurser skall successivt ske från befintligaverksamheter till teamet.• En utökning av paramedicinsk personal bedöms behöva ske för att kunnaklara kontinuerlig handledning av hemtjänstpersonal.• Dagrehabilitering behövs som ett komplement till det kommunalahemrehabteamet och övriga paramedicinska resurser.• Dagrehabiliteringens framtida inriktning föreslås bli utredd.• En ökad användning av hjälpmedel framöver är att förvänta.Anhörigstöd och frivilliginsatserAnhörigas vård- och omsorgsinsatser har alltid haft och kommer alltid att ha storbetydelse för de äldres livskvalitet. I en undersökning, baserad på Socialstyrelsenskartläggningar 1994 och 2000, har man beräknat att den offentliga hjälpen svarade för40 procent av den totala hjälpvolymen bland personer 75 år och äldre, som bodde iordinärt boende år 1994. Den andelen hade år 2000 sjunkit till 30 procent. Man fannockså att de äldre som fick hemhjälp 2000 hade mer omfattande funktionsnedsättningarän 1994 och de fick färre hjälptimmar vid ett givet behov. Under en ganskakort tid har stora förändringar skett i balansen mellan den offentliga omsorgen ochden informella. Även köpt, privat hjälp tycks ha ökat. 21De anhörigas insatser har alltid haft och kommer att ha stor betydelse för de äldreslivskvalité. Anhörigstödet bör utformas så att det skapar förutsättningar för deanhöriga att orka vårda sina närstående i hemmet. Stödet till anhöriga skall ha ett brettperspektiv och erbjuda insatser som underlättar för de anhöriga att leva ett normaltliv. De anhörigas roll måste synliggöras och respekteras som resurs.Utöver anhörigas insatser förekommer idag många andra frivilliga insatser som harstor betydelse för äldres livs kvalité. Dessa utförs av enskilda och av organisationer.21 Socialstyrelsen, 2005. ”Vård och omsorg om äldre. Lägesrapport 2004.”20-05 Äldreomsorgsplan

Vård- och omsorgsnämndens handling nr 20/2005ÄLDREOMSORGSPLAN 37 (50)2005-08-15Frivilliginsatser i Katrineholm i form av bland annat sociala nätverk är ett värdefulltkomplement till den kommunala äldreomsorgen. Samverkan och stöd till de frivilligaskall vara ett naturligt inslag i kommunens äldreomsorg.Det framtida anhörigstödet bör vara utformat på följande sätt för att kunna stödja attäldre vårdas hemma av sina anhöriga:• En heltidsanställd anhörigkonsulent som kan fungera som personligt stöd och vara”spindeln” i det kommunala servicenätet för den anhöriga.• Bra information skall finnas som underlättar för den anhöriga att nå det stöd somerbjuds.• En stödplan bör i framtiden upprättas för den anhöriga för att denne skall kännaframtida trygghet i sin roll. Idag används ej stödplan.• Anhörigutbildning/anhörigcirklar skall genomföras för att ge anhöriga kunskap omvilka stödåtgärder som finns samt kunskap om den aktuella sjukdomen.• Anhöriggrupp skall erbjudas för att den anhöriga här kan bli bekräftad i sin rollgenom att möta människor i liknande situationer.• Träffpunkt för anhöriga skall finnas - anhörigcentral, där man lätt skall kunna nåstöd av olika former och inte minst få sitt behov av socialt stöd tillgodosett.• Avlösning - kostnadsfri i hemmet eller på anhörigcentralen förslagsvis 10 timmar imånaden, bör erbjudas för att förenkla den anhöriges vardag. Sedan anhörigprojektetAnhörig 300 som pågick under åren 1999 - 2001, har kommunen erbjudittio timmars fri avlastning i månaden för anhöriga. Denna tjänst är utanbiståndsbeslut och skall utföras av hemtjänstpersonal eller av anhörigcentralen.Idag finns inga budgeterade medel avsatta för denna verksamhet, vilket bör göras iframtiden. Verksamheten är idag inte så efterfrågad men bör finnas som ettalternativ inom anhörigstödet då tryggheten att kunna få denna tjänst, är stor hosvåra anhöriga. Verksamheten är viktig med tanke på anhörigas livskvalitet. Debehöver kunna gå på egna läkarbesök, tandläkarbesök, sociala verksamheter m.m.• Frivilligverksamhet - sociala nätverk för både hemmaboende äldre och för de äldreboende på institution. Detta fungerar som en indirekt trygghet för de anhöriga ochen glädjekälla för de gamla. I frivilligverksamheten bör även ingå en samordningav frivilliginsatser samt att fördjupa samverkan med organisationer och enskilda.• Vid tyngre anhörigproblem bör tillgång finnas till professionell kuratorshjälp.Socialstyrelsen har öppnat upp för att söka särskilda medel för att utveckla anhörigverksamhetenunder åren 2006-2007. Vår kommun kommer att lämna in en ansökanom särskilda medel för att uppmärksamma olika vårdaktörer på anhörigstödet så attanhöriga kan få stöd i ett tidigt skede.Bedömning och förslag:• Tjänsten som anhörigkonsulent tillsätts på heltid.• Stödplan för anhöriga införs.• Medel för avlösning av anhöriga budgeteras.• Frivilligverksamheten innefattar även samordning och samverkan medorganisationer och enskilda angående frivilliginsatser.• Vid tyngre anhörigproblem bör tillgång finnas till professionellkuratorshjälp. En diskussion lyfts med primärvården om möjligheten till stödav kurator.20-05 Äldreomsorgsplan

DagverksamhetVård- och omsorgsnämndens handling nr 20/2005ÄLDREOMSORGSPLAN 38 (50)2005-08-15Dagverksamheten är ett komplement till hemtjänsten och utgör ett stöd för att äldreskall kunna bo kvar i den egna bostaden.Med tanke på att det blir fler äldre och att kvarboendet kommer att öka finns anledningatt bedöma att behovet av dagverksamhet kommer att öka. Utifrån dennabedömning finns behov av att göra en översyn om dagverksamhetens resurserkommer att vara tillräckliga för att möta den framtida situationen. I detta sammanhangfinns anledning att diskutera om nuvarande dagverksamheter i tätorten medsocial inriktning skulle kunna lokaliseras till ett planerat pensionärernas hus.Vidare finns behov av att vidareutveckla dagverksamheten för demenssjuka personermed kvälls- och helgöppet. Det ger bättre möjlighet till avlastning för anhöriga samtatt antalet platser på enheten utnyttjas maximalt.Bedömning och förslag:• Behovet av dagverksamhet kommer att öka framöver. Dagverksamhetensframtida omfattning och inriktning föreslås därför bli utredd. Möjligheten tillsamlokalisering av dagverksamheterna i tätorterna till ett pensionärernas husbör studeras.• Föreslås att dagverksamheten för demenssjuka personer vidareutvecklas medkvälls- och helgöppet.KorttidsboendeKorttidsboende är ett komplement till hemtjänsten, som gör det möjligt för personeratt bo kvar hemma längre. Med korttidsboende avses tillfälligt boende i särskildaboendeformer.Om äldre med omvårdnadsbehov skall klara att bo kvar i det egna boendet i framtidenbehövs olika typer av korttidsboenden. Idag har kommunen korttids-, rehabiliteringsochavlastningsplatser.I samband med ett ökat kvarboende är bedömningen att ytterligare korttidsplatserbehöver tillföras.Följande behov av korttidsplatser bedöms föreligga:• Återvinna hälsan hos den enskilde.• Utredning av behov av särskilt boende.• Anhörigavlastning. Det finns ett ökat behov redan idag av denna avlastningsform.Avlastningsplatserna konkurrerar idag med övriga typer av korttidsplatservilket gör det svårt att för anhöriga och vårdtagare att planera in avlastningsperioderför brukaren och egna aktiviteter för de anhöriga.• En viktig faktor för ett fungerande kvarboende är att brukarna skall vara trygga isitt ordinära boende. När de tillfälligtvis inte klarar sig i ordinärt boende ellerkänner sig otrygga skall det finnas korttidsplats för detta ändamål.20-05 Äldreomsorgsplan

Vård- och omsorgsnämndens handling nr 20/2005ÄLDREOMSORGSPLAN 39 (50)2005-08-15• En del av platserna används för vård i livets slutskede. För dessa brukare ochderas anhöriga finns ett behov av trygghet att veta att det finns tillgång till korttidsplatservid behov, det vill säga det bör alltid finnas någon eller några platserlediga att använda.• En del korttidsplatser bör kunna användas som extra platser för att möta topparav vård- och omsorgsbehov.Förslag angående korttidsboendeFöljande förslag föreligger beträffande framtida platsantal, utformning och inriktningav korttidsplatserna. Idag finns 45 platser. Nedan föreslås 57 platser. Vidare föreslåsen tydligare inriktning för de olika boendena med korttidsplatser (se även bilaga 1):• Femman, Lövåsens sjukhem, 16 platser, vilket innebär en minskning med 2platser för att få fler enkelrum. Inriktning mot korttids- och växelvård samtutredning angående behovet av särskilt boende.• Syrenen, 10 platser med inriktning på palliativ vård.• Treklövern, Lövåsens sjukhem, 12 platser. Det är en minskning med 4 platserunder förutsättning att ett hemrehabiliteringsteam skapas. På sikt när hemrehabiliteringsverksamhetenär fullt utbyggd kan platsantalet ytterligare minskas.• Nytt boende, 8 platser med inriktning på anhörigavlastning.• Norrgläntan, 8 platser med inriktning på personer med demensdiagnoser. Omytterligare korttidsplatser behövs med denna inriktning finns möjligheter tillutbyggnad på Norrgläntan.• Ålderdomshemmen 3 korttidsplatser.Bedömning och förslag:• En utökning av antalet korttidsplatser från 45 till 57.• En tydligare differentiering i inriktningen av kommunens korttidsplatser enligtovanstående.BostadsanpassningVid ett ökat kvarboende kan en ökning förväntas beträffande antal bostadsanpassningsärendenoch de därmed sammanhängande kostnaderna. Behovet av bostadsanpassningi framtiden hänger givetvis ihop med hur bostadstillgängligheten i deäldres bostäder ser ut. I ett senare avsnitt behandlas denna fråga närmare.Åtgärder i bostäderna som kan bli aktuella i bostadsanpassningsärenden är:• Borttagande av trösklar• Installation av ytterdörrsautomatik• Göra dörrbreddningar• Installera tidstimer• Installation av termostat och engreppsblandare• Hissinstallationer.FärdtjänstEtt ökat kvarboende kommer sannolikt att innebära en ökning av både antalet resenäreroch resor i färdtjänsten.20-05 Äldreomsorgsplan

Vård- och omsorgsnämndens handling nr 20/2005ÄLDREOMSORGSPLAN 40 (50)2005-08-15Av stor betydelse i detta sammanhang blir de allmänna kommunikationernas geografiskautsträckning samt hur de tillgänglighetsanpassas. Tillsammans med kommunhar länstrafiken startat en utredning angående dessa frågor.BiståndshandläggningTill grund för insatserna inom äldreomsorgen kommer så kallad målstyrd biståndsbedömning att göras. Syftet med detta bedömningssätt är att sätta in rätt insats i förhållandetill behovet hos den äldre. Ytterligare syften är att åstadkomma en ökad livskvalitéför brukaren samt ett effektivare resursutnyttjande. Det innebär att när behovenändrar sig hos den äldre så görs en ny målstyrd biståndsbedömning. I jämförelsemed dagens arbetssätt kommer målstyrd biståndsbedömning att innebära ett störreantal tidsbegränsade insatser och omprövningar.Ett arbete pågår inom förvaltningen för att arbeta fram riktlinjer och rutiner för handläggningav ärenden enligt socialtjänstlagen inom äldreomsorgen. Dessa riktlinjerskall stödja målstyrd biståndsbedömning.Ett införande av målstyrd biståndsbedömning och användande av nya riktlinjer förhandläggning innebär att arbetssättet inom den nuvarande handläggargruppenbehöver anpassas. En ökning av antalet omprövningar kommer att accentuera behovetav personalförstärkningar inom handläggargruppen.Bedömning och förslag:• Målstyrd biståndsbedömning införs med tidsbegränsade beslut samtregelbunden omprövning.• Arbetssättet inom handläggargruppen ses över• En utökning föreslås av personalresurserna inom biståndshandläggargruppenmed 2,0 tjänster.Förebyggande och hälsofrämjande insatserFlera studier visar att en hög aktivitetsnivå hos äldre personer minskar dödlighet,sjukdom och funktionshinder. Det sociala nätverket är betydelsefullt inteminst när man lämnar sin arbetsplats och blir pensionär, när livspartnern döreller när man blir sjuk. Traumatiska förändringar som att mista sin livspartnerkan enligt forskningen påverka hälsa och sjukvårdskonsumtion. Effekterna ärofta mer negativa för män än för kvinnor, vilket beror på att män vanligtvishar färre sociala kontakter än kvinnor. 2222 Svenska kommunförbundet, 2004, Aktuellt om äldreomsorgen20-05 Äldreomsorgsplan

Vård- och omsorgsnämndens handling nr 20/2005ÄLDREOMSORGSPLAN 41 (50)2005-08-15Något som kan göras bättre är att förebygga skador i både hemmet ochSamhället. Fallskador bland äldre utgör idag ett av våra mest omfattande folkhälsoproblem.Orsaken till fallolyckor finns hos både individen och omgivningen.I Sverige inträffar årligen cirka 70 000 frakturer som har samband med osteoporos,varav 18 000 är höftfrakturer. En höftfraktur beräknas kosta samhället ca 100 000 –150 000 kr under det första året. Förutom dessa ekonomiska kostnader måste vi ävenräkna in det personliga lidande och de bieffekter en sådan skada kan ge på individenshela hälsotillstånd. 23 För en äldre kan det vara en oerhörd risk att klättra på en stol föratt exempelvis sätta i en glödlampa eller sätta upp gardiner efter fönsterputsaren. En”Fixar-Malte” som kommer och hjälper till med praktiska göromål i hemmet harprövats på ett flertal håll i landet med goda resultat. Det är viktigt att poängtera att detinte handlar om tjänster som ligger på fastighetsförvaltarens ansvar utan praktiskagöromål som för de äldre medför en minskad risk för olyckor som kan medförapersonligt lidande och höga kostnader för samhället. ”Fixar- Malte” har även ensocial funktion då den äldre kan känna sig trygg i större utsträckning, då det finnsmöjlighet att bli sedd och hörd.Under åren 1999-2002 bedrevs försöksverksamhet med förebyggande hembesök i 21kommuner i Sverige. Gemensamt för alla försöksverksamheter är att de baserades påregelbundna hembesök, riktade till hemmaboende äldre, och att personalen har haftbåde medicinsk och social kompetens. I många fall har det varit en sjuksköterska ochen biståndshandläggare som tillsammans utfört hembesöken. I samtliga projekt hardeltagarna fått information om hur kommunens äldreomsorg fungerar, goda råd omkost och motion samt demonstration av enkla hjälpmedel för att undvika olyckor ihemmet. Informationsbroschyrer som stöd för den äldres möjligheter till egna hälsofrämjandeval har delats ut.Det finns olika syften med förebyggande och hälsofrämjande insatser för de äldre. Ettsyfte kan vara att stärka den enskildes funktionsförmåga. Ett annat kan vara attminska hindren i vardagen för att öka självständigheten på sikt. Ett tredje är att bidratill mer kunskap för det egna valet kring sin livsstil och på så sätt förskjuta gränsernamellan den tredje och fjärde ålderns funktionsnedsättningar 24I rådslagen har nutritionsfrågorna lyfts fram. Flera deltagare i rådslagen har framhållitnäringsriktig mat som en viktig faktor för de äldres välbefinnande både i eget boendeoch i särskilda boenden. Det är främst den hemsända maten, som varit uppe fördiskussion. Behov finns att arbeta vidare med nutritionsfrågorna inom ramen förutvecklandet av förebyggande insatser för äldre i kommunen.I en motion till kommunfullmäktige föreslås att det måste finnas en enkel lättillgängligdirektkontakt till äldreomsorgen i vår kommun. Genom ett telefonnummer skallalla kommuninvånare kunna nå äldreomsorgen och på detta nummer få all relevantinformation kring äldreomsorgen. Den politiska ledningsgruppen delar motionärenssynpunkt om behovet av ett införande av ett direktnummer till äldreomsorgen ochföreslår att ett sådant snarast inrättas.23 Samverkansgruppen äldres hälsa 2005. Skrivelse angående förebyggande och hälsobefrämjandearbete för äldre.24 se not 820-05 Äldreomsorgsplan

Vård- och omsorgsnämndens handling nr 20/2005ÄLDREOMSORGSPLAN 42 (50)2005-08-15Bedömning och förslag• Bedömningen är att det finns behov av att i kommunen utvecklaförebyggande och främjande hälsoinsatser för äldre. I detta arbeteskall nutritionsfrågor innefattas.• Äldreomsorgen får i uppdrag att tillsammans med folkhälsoenhetenutreda utformningen av ett förebyggande och hälsofrämjande arbeteför äldre.• Fixar-Malte verksamhet inrättas snarast.• Ett direkttelefonnummer till äldreomsorgen införs snarast.Äldreomsorg riktad till äldre invandrareAntalet äldre personer med utländsk bakgrund ökar i Sverige. År 2000 fanns detca 85 000 kvinnor och 55 000 män utrikes födda i åldrarna över 65 år. Av dem varca 25 000 i åldrarna över 80 år. Enligt befolkningsstatistiken finns 580 personer 65 åroch äldre med utländsk bakgrund i kommunen. Av dessa bor 460 i Katrineholms tätortoch företrädesvis på Norr, Nävertorp och Öster. När det gäller 80 år och äldre harrikssiffrorna översatts till katrineholmsförhållanden vilket skulle innebära ca 100utrikes födda över 80 år.Vi har ingen samlad bild beträffande behoven och insatserna hos äldre invandrare.Anhöriginsatser är en vanlig insats hos den grupp.Finska pensionärsföreningen har i remissvar efterlyst finsktalande personal i hemtjänstenoch de särskilda boendena som ett sätt att bryta ensamheten förFinsktalande äldre. Vid boende på sjukhus och särskilt boende bör finsktalande placeraspå samma avdelning.Bedömning och förslag• Föreslås att en utredning genomförs för att kartlägga äldre invandraresbehov av äldreomsorg.HemsjukvårdSjuksköterskeinsatserUtifrån befolkningsprognoser framgår det att andelen kommuninvånare 85 år ochäldre kommer att öka med 18 % fram till år 2010. Det är också i dessa åldrar somstora behov av omvårdnad och sjukvård börjar uppträda. Då de flesta äldre önskar fådetta stöd i sitt hem kan en ökning av hemsjukvårdsinsatserna bedömas som rimlig.Redan idag finns en sådan utveckling. Behovet av hemsjukvård och hemtjänstinsatserhar ökat från år 2000 till år 2004 med mer än 200% hos personer 85 år och däröverenligt den statistik som finns tillgänglig.20-05 Äldreomsorgsplan

Vård- och omsorgsnämndens handling nr 20/2005ÄLDREOMSORGSPLAN 43 (50)2005-08-15Mobil läkareI Äldrevårdsutredningens betänkande 25 föreslås ny lagstiftning som skall tvingalandstingen att ställa upp med läkare som gör hembesök i den enskildes eget hem.Med detta förslag betonar utredningen att läkarna har en viktig funktion i en fungerandehemvård. Avtal föreslås reglera det antal läkartimmar som kommunen bedömeratt man har behov av. Dessa timmar föreslås även innefatta hembesöksverksamhet.I Uppsala finns sedan länge en sammanhållen hemvård med förstärkt stöd av läkare.Det finns sedan fyra år tillbaka en mobil läkare, som gör akuta hembesök hos äldre ideras bostad. Verksamheten har blivit en stor framgång som framförallt fått betydelseför den enskildes livskvalitet. Samtidigt har den mobila läkaren inneburit ett bra stödför hemsjukvården. I vårt län pågår projekt med mobila läkare, ej Katrineholm.Särskilt boendeEn fokusering på att stödja kvarboende kommer att resultera i att endast de äldre medett mycket omfattande omvårdnadsbehov blir aktuella för särskilt boende, när det intefungerar i hemmet trots omfattande och flera olika former av insatser i hemmet.Utifrån denna utveckling finns det behov av att kategorisera och anpassa våraboenden inför de kommande kraven. De nuvarande fyra kategorierna eller vårdnivåerna(servicehus, ålderdomshem, gruppboende för demenssjuka och sjukhem) isärskilda boenden föreslås ändrade till tre: Vårdboende för äldre med omfattandeomvårdnadsbehov (fortsättningsvis kallat vårdboende) vårdboende för demenssjukapersoner (fortsättningsvis kallat demensboende) och servicehusboende.Då stora insatser kommer att bli aktuella i vanligt boende blir det inga skillnader iinsatser i jämförelse med ett boende på servicehus. Vårdnivån servicehus föreslåsdock tills vidare finnas kvar i avvaktan på att kommunen arbetar fram en plan för attöka antalet tillgängliga lägenheter för äldre. Idag finns 105 lägenheter i servicehusvarav 79 på Igelkotten, 21 på Pantern och 5 lägenheter för yngre handikappade påPantern. Servicehuslägenheterna för äldre på Pantern föreslås bli disponerat somvårdboende med prioritering för makar/par. Ingen ändrad användning föreslås förservicelägenheterna på Pantern som i huvudsak används för yngre funktionshindrade.Ålderdomshem och gruppboende är likartade boendeformer. Det är innehållet ivården och personaltätheten som skiljer dem åt. Idag finns 192 ålderdomshemsplatseroch 81 platser i gruppboende för demenssjuka personer. Dessa boendeformer föreslåsbli omkategoriserade till vårdboenden och demensboenden.Sjukhemmet består till stora delar av dubbelrum och kraven på att förändra till enkelrumhar funnits sedan tidigare. Det fanns tidigare en plan att bygga om hela sjukhemmetmen det lades i malpåse på grund av bristande ekonomiska resurser. Detkrävs omfattande omvårdnadsbehov samt omfattande medicinska behov för attbeviljas plats på sjukhemmet eftersom sjukskötersketätheten är större än på övrigaboenden. Idag finns 56 platser varav 32 är dubbelrum. Sjukhemsplatserna föreslås bliomkategoriserade till vårdboenden och demensboenden.25 Socialdepartementet 2004. Sammanhållen hemvård – Betänkande från äldrevårdsutredningen (SOU2004:68).20-05 Äldreomsorgsplan

Vård- och omsorgsnämndens handling nr 20/2005ÄLDREOMSORGSPLAN 44 (50)2005-08-15Följande kvalitetskrav kommer att finnas på de särskilda boendena:• Fler enkelrum på sjukhemmet.• Möjlighet för makar/par att leva tillsammans även vid omfattande omvårdnadsbehov.• Fler demensplatser och genomförande av demensplanens intentioner vad detgäller särskilt boende.En omstrukturering av nuvarande antal platser och förändring av den inriktning somfinns idag på våra särskilda boenden blir nödvändig för att möta ovannämnda krav.Omstruktureringen innebär att nuvarande fyra kategorier görs om till tre; vårdboende,demensboende och servicehusboende. En förskjutning kommer att ske av antaletplatser mellan dessa två för att utöka antalet boenden för demenssjuka personer. Vidvidareutvecklingen av demensboenden för demenssjuka personer skall hänsyn tas tilldemensplanens krav.Omstrukturering föreslås enligt följande:• Sjukhemmet Lövåsen utglesas från 56 till 43 platser varav 22 platser blir vårdboendeoch 21 platser blir demensboende (10 platser med inriktning på geropsykiatriskasjukdomar).• Sevicehuset Pantern omvandlas till vårdboende med prioritering för makar/par.• Ingen ändrad användning föreslås för servicehuset Panterns 5 servicelägenhetersom i huvudsak används för yngre funktionshindrade.• Ålderdomshemmen omvandlas till vårdboenden, där vissa enheter inriktas motpersoner med demenssjukdomar.• Gruppboende för demenssjuka personer blir demensboenden.Beträffande närmare specifikation av olika äldreboenden, se närmare bilagorna 1-2.Det bör noteras att förvaltningen har fått i uppdrag av nämnden att studera detframtida användningsområdet för det särskilda boendet Åsgården. Efter genomfördstudie är förslaget att inga förändringar görs beträffande det särskilda boendet påÅsgården.Vid rådslag och i remissyttrande har framförts behov av demensboende påYngaregården i Björkvik. Bedömningen är att det för närvarande inte finns någotsådant behov av demensplatser på Yngaregården. Förvaltningen får följa utvecklingenoch vid behov återkomma i frågan.På sikt är bedömningen att ett särskilt boende för yngre demenssjuka personer börinrättas. Därför bör en enhet omstruktureras för deras behov av permanent boende,avlastning samt dagverksamhet, sysselsättning. Gruppen är liten men resurskrävandeoch samverkan med andra kommuner kan vara lämpligt. Förslagsvis kan ett avgruppboendena på Pantern vara lämpligt.20-05 Äldreomsorgsplan

Vård- och omsorgsnämndens handling nr 20/2005ÄLDREOMSORGSPLAN 45 (50)2005-08-15Bedömning och förslag:• Tre kategorier av vårdboende föreslås finnas:Vårdboende för äldre med omfattande omvårdnadsbehov med 220 platser,vårdboende för demenssjuka personer med 117 platser samt servicehusboendemed 79 platser.• Serviceboendet Pantern föreslås omvandlat till vårdboende med prioritering förmakar/par.ÖvrigtPlanering av bostadsområdenFör att underlätta äldre personer dagliga liv och tillgodose deras behov av att levanormalt krävs att ökad vikt läggs vid planeringen av samhället i stort och särskilt avbostads- och fritidsområden. Det har stor betydelse för såväl den psykiska somfysiska hälsan att kunna vistas ute. Ökad fysisk aktivitet ger dessutom ofta storahälsovinster.Av stor betydelse för möjligheterna till ett kvarboende är bostadens utformning ochtillgänglighet samt hur den inre säkerheten är utformad. Många av de äldre i vårkommun bor idag i äldre flerfamiljsfastigheter utan tillgång till hiss. Detta försvårarett kvarboende.I kommunens bostadspolitiska program 26 finns denna situation beskriven. I programmetuppskattas att ca 15 % av lägenhetsbeståndet är hissbetjänat. Förslag finns iprogrammet att andelen hissbetjänade lägenheter skall öka.I denna rapport kan bara pekas på vikten av att en planering kommer till stånd av hurtillgängligheten i det befintliga bostadsbeståndet kan ökas. Det är särskilt viktigt settutifrån äldres behov och deras möjligheter till ett kvarboende.Vid de genomförda rådslagen har framkommit flera synpunkter rörande behovet avnya seniorboenden ute i mindre tätorterna för att kunna möta behovet av kvarboende.Bedömning och förslag:• Kommunstyrelsen uppmärksammas på behovet av att en planeringkommer till stånd av hur tillgängligheten i det befintliga bostadsbeståndetkan ökas. Vidare bör även planering göras angående framfört behov avseniorboenden i de mindre tätorterna.26 Katrineholms kommun 2003. Bostadspolitiskt program.20-05 Äldreomsorgsplan

FörslagVård- och omsorgsnämndens handling nr 20/2005ÄLDREOMSORGSPLAN 46 (50)2005-08-15Den politiska ledningsgruppen föreslår vård- och omsorgsnämndenattattattattattattställa sig bakom gjorda bedömningar i planen angående framtida målgrupp ochvårdbehovställa sig bakom slutrapportens förslag till utformning av den framtidaverksamheten i äldreomsorgenställa sig bakom målen för personaltäthet i planenuppdra åt förvaltningen att genomföra de verksamhetsförändringar som blir enföljd av utformningen av den framtida verksamhetenFixar-Malteverksamhet inrättas snarastett direkt-telefonnummer till äldreomsorgen införs snarast.Nämnden föreslås vidare att uppdra åt förvaltningen att genomföra följandeutredningsuppdrag:• Hemtjänstens framtida uppdrag skall närmare analyseras och fastställas.• Dagrehabiliteringens framtida inriktning.• Dagverksamhetens framtida inriktning och omfattning. I utredningen skall prövasmöjligheten till en samordning med verksamhet i det planerade pensionärernashus.• Arbetssätt inom biståndshandläggargruppen.• Utforma ett förebyggande och hälsofrämjande arbete för äldre.• Kartlägga äldre invandrares behov av äldreomsorgen.Nämnden föreslås ävenattattuppmärksamma kommunstyrelsen på behovet av en planering hurtillgängligheten kan öka i det befintliga bostadsbeståndet samt at behovet avseniorboenden i de mindre tätorterna utreds,hemställa hos kommunfullmäktige att förslaget till äldreomsorgsplan med dessvision och verksamhetsinriktning fastställs.20-05 Äldreomsorgsplan

Bilaga 1 - Sammanställning antal platser inom särskilda boenden m.m.47 (50)NuvarandeboendeformerAntal platserFramtidaboendeformerAntal platserServicehusServicehusIgelkotten 79Pantern, främst för yngrehandikappade. 5Pantern, varav 5 främstför yngre handikappade. 26 5Summa: 105Igelkotten 79Summa 84ÅlderdomshemVårdboendeAlmgården 19 Almgården 19Furuliden 51 Furuliden 51Igelkotten 18 Igelkotten 18Malmgården 14 Malmgården 14Pantern 21Strandgården 40 Strandgården 32Vallgården 22 Vallgården 15Yngaregården 20 Yngaregården 20Åsgården 8 Åsgården 8Lövåsen 1A, 1B 22Summa 192 Summa 220GruppboendeDemensboendeAlmen 8 Almen 8Vallgården 0 Vallgården 7Norrgläntan 32 Norrgläntan 32Strandgården 16 Strandgården 24Tallåsgården 9 Tallåsgården 9Pantern 16 Pantern 16Lövåsen 2A, 2B 21Summa 81 Summa 117SjukhemLövåsen 56Summa 56KorttidsplatserKorttidsplatserLövåsen avd 5 18 Lövåsen avd 5 16Lövåsen Treklövern 16 Lövåsen Treklövern 12Syrenen Lövåsen Syrenen 10Norrgläntan 8 Norrgläntan 8Almgården 1 Almgården 1Vallgården 1 Vallgården 1Yngaregården 1 Yngaregården 1Nytt boende 8Summa 45 Summa 57Summa nuvarandeplatser20-05 Äldreomsorgsplan antagen kf.doc479Summa planeradeplatser inkl seniorboende 478

48 (50)Bilaga 2 – Sammanställning av förändringar inom särskildaboenden m.m.Nuvarande boendeformerLövåsen- avdelning 5- Treklövern16- SyrenenSumma34Sjukhem- avd 1 A och 1 B- avd 2 A och 2 BSumma 56Sammanlagt platsantalpå LövåsenAlmgården- ålderdomshem- gruppboende- korttidsboendeSummaNuvarandeplatsantal18Planeratplatsantal1612103822214390 81198128198128Framtida boendeformerKortidsboendeVäxelvård samt utredning.RehabiliteringsplatserPalliativ vårdVårdboendeDemensboendeVårdboendeDemensboendeKorttidsboendeFuruliden- ålderdomshem 51 51 VårdboendeIgelkotten- ålderdomshem- gruppboende- servicehusSumma1897910618979106VårdboendeDemensboendeServicehusboendeMalmgården 14 14 VårdboendeNorrgläntan- gruppboende- korttidsplatserSumma3284032840DemensboendeKorttidsplatserPantern- servicehus (varav 5 pl för yngrefunktionshindrade)- gruppboendeSummaStrandgården- ålderdomshem- gruppboendeSummaVallgården- ålderdomshem261642401656222151642322456157123VårdboendeYngre funktionshindradeDemensboendeVårdboendeDemensboendeVårdboendeDemensboendeKorttidsboende- korttidsboendeSumma123Yngaregården- ålderdomshem2020Vårdboende- korttidsboende11KorttidsboendeSumma2121Åsgården- ålderdomshem 8 8 VårdboendeNytt boende 8 KorttidsplatserSumma totalt antal platser 479 47820-05 Äldreomsorgsplan antagen kf.doc

49 (50)Bilaga 3 - Framkomna synpunkter vid rådslagen och iremissyttrandenVid de fyra rådslagen i Björkvik, Valla, Katrineholm och Julita framkom följandesynpunkter från de närvarande. Remissvar har inkommit från SPF i Björkvik, RPG(Riksförbundet Pensionärs Gemenskap) samt SPRF (avd 47). Även en privatpersonhar i brev framfört sina synpunkter. Yttranden har också inkommit från tre olikapersonalgrupper samt primärvårdens ledningsgrupp i Katrineholm. Synpunkterna ärsammanförda under nedanstående rubriker:Boende• Eget boende viktigt• I alla de besökta landsbygdsorterna betonades behovet av nybyggnation avlättillgängliga bostäder för äldre. Man upplevde det som att en bristsituation råderidag.• Behov av demensplatser och korttidsboende i Björkvik. Kommunikationsmässigtsvårt för anhöriga att besöka sina demenssjuka på särskilda boenden iKatrineholm.• Antalet platser i vårdboende bör ses över så att det blir fler platser idemensboende.Stöd i kvarboendet• Matfrågan diskuterades vid några av träffarna.En större tydlighet utifrån ett äldreperspektiv behövs från vård- ochomsorgsförvaltningen vid beställningen från serviceförvaltningen.Rutinerna kring hemsändning av mat bör ses över så man vid avlämningen av matser till den äldre.• Behov av yttre hemtjänst framfördes för att man som äldre skall kunna bo kvar isin egen fastighet.• Vikten av en fungerande dagverksamhet som en betydelsefull faktor vidkvarboende men även på de särskilda boendena. Kan social gemenskap erbjudas iett kvarboende för att bemöta ensamhet och ångest.• I ett av rådslagen framfördes möjligheten att i större omfattning än idag nyttjastudieorganisationerna.• Anhörigavlastning bör göras mer flexibel när det gäller antalet timmar som kanbeviljas. Vidare bör anhörigavlastningen göras mer känd.• Digitalt larm efterlyses.Personal• Mer personal efterlyses på våra äldreboende. Idag hinner inte personalen getillräckligt stöd till de boende.Kommunikationer• Tätare turer med de allmänna kommunikationerna till Katrineholm finns detbehov av.• Kollektivtrafiken måste utvecklas ur ett handikapperspektiv – Norrköpingframhölls som ett bra exempel.20-05 Äldreomsorgsplan antagen kf.doc

50 (50)Övrigt• Inget framtidsperspektiv i planen. Det ”globala” perspektivet saknas. Planenborde ha varit kompletterad med personal- och kompetensprognoser.• Landsortsperspektiv saknas i planen. Det blir för koncentrerat på tätorten.• Ytterligare resurser behöver prioriteras fram till äldreomsorgen.• Alternativa driftformer i äldreomsorgen togs upp till diskussion.• Den äldre själv vill avgöra när det är dags att flytta in på ett särskilt boeende.Detta skall inte överlåtas till en tjänsteman.• Följande förebyggande insatser föreslogs:- förebyggande läkarundersökningar för äldre- ”Fixar-Malte behövs- mobil läkare- äldremottagning inom sjukvården- frisk på recept- Valla närvård efterlystes – vad har hänt i fråganPersonalsynpunkter• Funderingar från personalen på Pantern om sovrummen i servicehuslägenheternaytmässigt räcker till för att kunna fungera som vårdboende för makar/sammanboende.• Synpunkter från demenssköterskan angående skrivningar i nulägesbeskrivning iremissupplaga.• Synpunkter från biståndshandläggarna angående skrivningar i förslagsdel iremissupplaga.Primärvårdens ledningsgrupp• I remissvaret ställs frågan vad äldreomsorgen önskar av primärvårdens framtidaläkarinsatser.• Svaret uttrycker även funderingar angående utökat behov av paramedicinskainsatser och sjuksköterskeinsatser i hemsjukvården om kvarboendeprincipen skallföljas.20-05 Äldreomsorgsplan antagen kf.doc