Krav och rekommendationer webb.pdf - Greppa näringen

Med undantag för upprepade växtnäringsbalanser, bör rådgivning enligt en specifik modul endastutföras vid ett tillfälle under projektets fas 1. Samma modul kan dock om behov finns återkommaunder fas 2, särskilt för de moduler som har anknytning till klimat. På gårdar med en betydandeproduktion av både rekryteringsdjur och köttdjur bör rådgivning enligt 41B kunna ges vid tvåtillfällen under samma fas. Även våtmarksplanering (modul 14A) och skötsel/restaurering av våtmark(modul 14B) bör kunna tillåtas utföras mer än en gång under samma fas. Det gäller på degårdar där det vid första besöket konstateras mer än ett bra läge för en våtmark och där det finnsfler än en våtmark anlagda sedan tidigare. Antalet besök med våtmarksplanering och skötsel/restaureringav våtmark, bör dock begränsas till högst tre besök per lantbrukare.Vilka underlag/grunddata lantbrukaren bör ha tillgängliga vid rådgivningstillfället anges i beskrivningenav respektive modul (tabell 2). Någon ersättning för att rådgivaren tar fram/fyller i dessadokument ges inte. Det förutsätts att lantbrukaren har dokumenterat det som krävs före rådgivningstillfället.Rådgivningen sker i normalfallet genom gårdsbesök. Ungefärlig tidsåtgång för respektive modulframgår av modulbeskrivningarna i tabell 2. I denna tidsangivelse ingår förutom tiden för rådgivningenäven s.k. kringtid med ca tre timmar vid gårdsbesök och ca två timmar utan gårdsbesök.Kringtiden innefattar marknadsföring, bokning, information till lantbrukaren om vilken dokumentationsom krävs före rådgivningen, redovisning samt eventuell restid. För moduler som tarmer än 9 timmar att genomföra har erfarenheten visat att det är lämpligt att dela upp rådgivningenpå två besök eller genom att rådgivaren kontaktar lantbrukaren på telefon i samband medatt rådgivningsbrevet skickats, så att dokumentationen kan förklaras. För särskilt omfattande modulerska rådgivningen delas upp på två besök, eller på ett besök med efterföljande telefonkontakti samband med att lantbrukaren fått rådgivningsbrevet. Vilka moduler detta gäller, framgår avtexten i tabell 2.Beräkningar som utförs vid rådgivningstillfällena ska (i den mån de ingår) ske enligt de beräkningsgrunderoch med hjälp av den databas som finns i Jordbruksverkets dataprogramSTANK in MIND. De beräkningar som avses är växtnäringsbalans, stallgödselmängd, ammoniakförlusteroch kväveutlakning.Genomförande av grupprådgivning inom Greppa NäringenGruppträffar enligt modulerna prognoser för svampbekämpning i potatis och energieffektiviseringbör endast genomföras om det är minst 5 deltagare.Utformningen av rådgivningsmoduler för gruppträffar om energieffektivisering och prognosmodellerför bekämpning av potatisbladmögel, anges i särskilt beslut under år 2012.Greppa Näringens rådgivning är särskilt befogad i jordbruksområden med vattenförekomster sominte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status främst orsakatav övergödning eller växtskyddsmedel. Arbetssättet bör inkludera gruppträffar i kombinationmed enskild rådgivning. Vid gruppträffarna inbjuds även lantbrukare utanför målgruppen att delta.Verksamheten bör inledas med en träff på initiativ av länsstyrelsen riktad till lantbrukare inomett avrinningsområde. Träffen bör följas av rådgivning, enskilt eller i mindre grupper och avslutasmed en gemensam träff. Aktiviteterna bör innehålla diskussioner om åtgärdsplaner enskilt och förgruppen. Goda exempel på arbetssätt tas fram av Greppa Näringen centralt i samarbete mellanJordbruksverket, länsstyrelserna, LRF m.fl.Krav och rekommendationer i Greppa Näringen 2012/2013 8

FadderorganisationDen rådgivare eller organisation som utför Start-rådgivning har ett särskilt ansvar för att se till attlantbrukarens rådgivningsplan följs. Rådgivarorganisationen benämns därmed som lantbrukarens”fadderorganisation”. En rådgivare från lantbrukarens fadderorganisation bör i normalfallet ävenockså utföra uppföljningsbesöket enligt modul 1B.Den ansvariga fadderorganisationen bör årligen se till att rådgivningsplanen följs genom att kontaktaden rådgivare som står på tur att utföra rådgivning. Någon ersättning för att rådgivarenårligen följer upp att rådgivningsplanen följs ges inte, utan det förutsätts ingå som en del av ersättningenför övriga rådgivningstillfällen.Dokumentationskrav för enskild rådgivning inom Greppa NäringenLantbrukaren ska skriftligen få ett rådgivningsbrev från den rådgivare som utfört rådgivningen.Brevet ska vara individuellt anpassat och riktat till lantbrukaren. Dokumentationen ska dessutomvara ett stöd vid kommande rådgivningar samt vid uppföljning av rådgivningens miljöeffekter.Rådgivningsbrevet bör skickas till lantbrukaren senast en månad efter rådgivningen. Rådgivarenbör följa upp rådgivningsbrevet genom ett samtal med lantbrukaren för att svara på eventuellafrågor.Rådgivningen ska dokumenteras och redovisas till upphandlande myndighet, det vill säga till länsstyrelseneller i något fall till Jordbruksverket enligt de krav som anges under rubriken ”Resultatoch krav på dokumentation” i tabell 2 i detta dokument. Dokumentationen ska därutöver innehållabrukarens namn, adress och SAM-nr (i de fall brukaren har ett SAM-nr), samt rådgivarensnamn, telefonnummer och organisation. Datum för rådgivningen ska anges liksom modulens beteckning.För varje rådgivningstillfälle ska dessutom de uppgifter som anges under rubriken ”Kravpå rapportering till GNW-adm” rapporteras/registreras i Jordbruksverkets internetbaserade administrativasystem för Greppa Näringen. I systemet ska utöver detta även personnummer för den/de personer som fått rådgivningen samt rådgivarens personnummer anges. Filer för inrapporteringskapas i Jordbruksverkets dataprogram STANK in MIND.Krav och rekommendationer i Greppa Näringen 2012/2013 9

1B Uppföljning – rådgivningModulens inriktning:Beräknad tidsåtgång vid gårdsbesök:Beräknad tidsåtgång utan gårdsbesök:Särskild kompetens på ekologiska gårdar:Särskild klimatkompetens:Alla gårdar efter avslutad plan8-9 tim-JaÖnskvärdPunktÖversiktligbeskrivningMål för modulenUnderlag/grunddataInnehållUppföljning av utförd rådgivning med en växtnäringsbalans som utgångspunkt på gårdar medavslutad rådgivningsplan. Ställningstagande till fortsatt rådgivning inom Greppa Näringen ocheventuella rådgivningsmoduler för de kommande tre åren. I första hand genomförs denna rådgivningav gårdens ”fadderorganisation”.Ge lantbrukaren en bild av hur långt han/hon har nått i miljöarbetet. Beräkna gårdensväxtnäringsöverskott och jämföra med tidigare års balanser, samt mäta övrigt miljöarbete på gården.Planera eventuell ytterligare rådgivning.• Dokumentation från tidigare rådgivning. För en lyckad rådgivning är det av största vikt attrådgivaren även tar del av rådgivning som annan rådgivare utfört. Rådgivaren bör i dessa fallkontakta lantbrukaren eller andra rådgivare/organisationer som besökt gården för att få med alltunderlag.Underlag till växtnäringsbalansberäkning• Produkter in och ut från gården vilka använts/producerats för det året balansen görs.• Grödfördelning för det år balansen görs.• Nuvarande markkartering om sådan finns.• Uppgifter för att beräkna gårdens kvävefixering (främst areal, ts-skörd, kvävegiva och klöverhalt ivallar).• Djurantal med fördelning på djurslag samt stallperiod.• Andel flytgödsel, fastgödsel och djupströbädd för respektive djurslag.• Djurdata (digivningsperiod för suggor, antal omgångar slaktsvin och slaktkyckling/år,mjölkavkastning, ålder vid insättning och försäljning respektive inkalvning).• Hantering av stallgödsel (lagringskapacitet, täckning, bottenfyllning, ytor som samlar regnvatten tillbehållare, spridningsteknik och spridningstidpunkter).• Eventuella analyser av stallgödsel, andra organiska gödselmedel och foder.Rådgivningensinnehåll ochomfattningUtvärdering av rådgivningen hittills:• Gårdens växtnäringsbalans beräknas och resultaten tolkas översiktligt ur växtnärings- ochklimatsynpunkt.• Summera de viktigaste förslagen till åtgärder som givits under åren. Vad har genomförts/integenomförts? Vad har hindrat att en åtgärd blivit genomförd.• Gör en miljömålsavstämning för gården enligt Greppa Näringens mall.• Sammanfatta gårdens miljönyckeltal, till exempel överskott av N, P och K för de årväxtnäringbalanser är gjorda.Planering av eventuell fortsatt rådgivning:• Presentera de rådgivningsmoduler och utbildningsmöjligheter som erbjuds inom Greppa Näringensom lantbrukaren ännu inte utnyttjat.• Diskutera vilka områden som är mest angelägna att jobba vidare med ur ett företagsekonomisktperspektiv och med tanke på miljön.• Ta fram en rådgivningsplan för de närmaste tre åren om fortsatt rådgivning önskas (fas 2). Utformaplanen med ledning av utförd växtnäringsbalans, miljömålsavstämning och lantbrukarens intresse.Resultat och kravpå dokumentationRådgivningsdokument innehållande:• Reviderad bakgrundsbeskrivning om förändringar skett på gården jämfört med tidigarerådgivningsplan.• Växtnäringsbalans med kort tolkning/förklaring.• Områden där möjligheter till förbättring genom miljöåtgärder finns.• De åtgärder som genomförts på gården ur klimat- och övergödningssynpunkt.• Om fortsatt rådgivning önskas, rådgivningsplan för fas två, innehållande vilka moduler somplaneras respektive år för de kommande tre åren.Krav och rekommendationer i Greppa Näringen 2012/2013 12

Krav pårapportering tillGNW-admRegistrering av rådgivningstillfället, områden där möjligheter till förbättring genom miljöåtgärder finnssamt rådgivningsplan om fortsatt rådgivning önskas.I de fall revidering av bakgrundsbeskrivning gjorts ska detta registreras.Växtnäringsbalans med underliggande grunddata ska rapporteras som en exportfil. Av exportfilenska dessutom följande data framgå:• Jordartsfördelning, mullhalt, P-AL och K-AL, i den mån värdena finns framtagna.• Grödfördelning, bearbetningstidpunkter och ev. tidpunkt för vallbrott.• Eventuell odling av fånggrödor samt på gården anlagda skyddszoner.• Antal djur av respektive djurslag, gödselslag och spridningstidpunkt för stallgödsel.• Uppgift om ekologisk växtodling respektive ekologisk djurhållning.• Miljönyckeltal enligt rapporten Miljönyckeltal för miljömålsavstämningenMiljömålsavstämningen ska registreras via en exportfil från STANK in MINDKrav och rekommendationer i Greppa Näringen 2012/2013 13

10B Upprepad växtnäringsbalansModulens inriktning:Beräknad tidsåtgång vid gårdsbesök:Beräknad tidsåtgång utan gårdsbesök:Särskild kompetens på ekologiska gårdar:Särskild klimatkompetens:Gårdar utan djurproduktion7-8 tim4-5 timJaÖnskvärdPunktÖversiktligbeskrivningMål för mo dulenUnderlag/grunddataRådgivningensinnehåll ochomfattningResultat och kravpå dokumentationKrav pårapportering tillGNW-admInnehållUppföljning av växtnäringsbalansen och genomgång av gödslingsstrategi på en växtodlingsgård.Följa upp gårdens eventuella växtnäringsöverskott samt konstatera vad som blivit bättre sedanföregående balans och vad som återstår att åtgärda. Se över gårdens gödslingsplan och se vad somkan förbättras i gödslingsstrategin. Bidra till miljömålen ”Ingen övergödning”, ”Grundvatten av godkvalitet” och ”Begränsad klimatpåverkan”.• Produkter in och ut från gården vilka använts/producerats för det året balansen görs.• Årets grödfördelning för det året balansen görs.• Uppgifter för att beräkna gårdens kvävefixering (främst areal, ts-skörd, kvävegiva och klöverhalt ivallar).• Gårdens huvudsakliga växtföljd eller växtföljder.• Nuvarande gödslingsplan inklusive markkartering om sådan finns.• Resultat av tidigare utförd rådgivning med beräkning av växtnäringsbalans.• Eventuella stallgödselanalyser vid användning av stallgödsel på gården.• Beräkning och tolkning av växtnäringsbalans.• Upprätta en gödslingsplan (eller komplettering av befintlig gödslingsplan) för gårdensdominerande växtföljd eller växtföljder. Även en gödslingsplan för skiften kan användas om denkompletteras med en sammanställning över var i växtföljden tillförsel av stallgödsel planeras, var iväxtföljden odling av fånggrödor och senarelagd jordbearbetning föreslås.• Diskutera hur val av gödselmedel, med tanke på produktionssätt och gödslingsnivåer igödslingsplanen påverkar gårdens utsläpp av växthusgaser.• Gör utlakningsberäkning för grödorna i gödslingsplanen eller typväxtföljden..• Diskutera växtnäringsöverskottets respektive utlakningens betydelse för klimatet.• Identifiera förbättringsområde för direkta åtgärder både ur växtnärings- och klimatsynpunkt ochhänvisa vid behov till fortsatt rådgivning.• Ge förslag till ändrad lagring av stallgödsel i de fall detta är aktuellt.• Ge förslag till ändrad spridning av stallgödsel inklusive spridningstidpunkt och teknik i de fall dettaär aktuellt.• Följ upp rådgivningsplanen. Revidera bakgrundsbeskrivning och rådgivningsplan i de fall dettabedöms vara aktuellt.• Informera lantbrukaren om möjligheten att själv göra växtnäringsbalans via Greppa Näringenshemsida om brukaren har tillgång till Internet.Rådgivningsdokument innehållande:• Växtnäringsbalans med kort tolkning/förklaring.• Gödslingsplan enligt ovan.• Föreslagna förändringar och åtgärder både ur växtnärings- och klimatsynpunkt.• Beräkning av kväveutlakning för grödorna i gödslingsplanen med kortfattad kommentar.• Förslag till ändrad spridning av stallgödsel inklusive spridningstidpunkt och teknik i de fall detta äraktuellt.• Rådgivningsplanen.Registrering av rådgivningstillfället. Växtnäringsbalans med underliggande grunddata skarapporteras som en exportfil. Av exportfilen ska dessutom följande data framgå:• Jordartsfördelning, mullhalt, P-AL och K-AL, i den mån värdena finns framtagna.• Grödfördelning, bearbetningstidpunkter, eventuell odling av fånggrödor och på gården anlagdaskyddszoner.• Uppgift om ekologisk växtodling.I de fall revidering av bakgrundsbeskrivning och rådgivningsplan gjorts ska detta registreras.Krav och rekommendationer i Greppa Näringen 2012/2013 14

Krav pårapportering tillGNW-admRegistrering av rådgivningstillfället. Växtnäringsbalans med underliggande grunddata skarapporteras som en exportfil. Av exportfilen ska dessutom följande data framgå:• Jordartsfördelning, mullhalt, P-AL och K-AL, i den mån värdena finns framtagna.• Grödfördelning, bearbetningstidpunkter samt ev. tidpunkter för vallbrott.• Ev. odling av fånggrödor och på gården anlagda skyddszoner.• Antal djur av respektive djurslag, gödselslag och spridningstidpunkt för stallgödsel.• Uppgift om ekologisk växtodling respektive ekologisk djurhållning.I de fall revidering av bakgrundsbeskrivning och rådgivningsplan gjorts ska detta registreras.Krav och rekommendationer i Greppa Näringen 2012/2013 16

Krav pårapportering tillGNW-admRegistrering av rådgivningstillfället.• Kvävegiva i genomsnitt för gårdens åkerareal, kg N/ha, före och efter föreslagna åtgärder.• Utlakning, kg N/ha, före och efter föreslagna åtgärder.• Areal fånggröda, före och efter föreslagna åtgärder.• De viktigaste förslagen till åtgärder vid sidan av fånggrödor och anpassad kvävegödsling.I de fall revidering rådgivningsplan gjorts ska detta registreras.Krav och rekommendationer i Greppa Näringen 2012/2013 18

11Ab Kvävestrategi med stallgödselModulens inriktning:Beräknad tidsåtgång vid gårdsbesök:Beräknad tidsåtgång utan gårdsbesök:Särskild kompetens på ekologiska gårdar:Särskild klimatkompetens:Två besök eller 1 besök + telefonkontakt:Gårdar med stallgödsel10-12 tim-JaÖnskvärdJaPunktÖversiktligbeskrivningMål för modulenUnderlag/grunddataRådgivningensinnehåll ochomfattningInnehållOptimering av gårdens kväveeffektivitet genom styrning av kvävegiva samt reducering avkväveläckaget, ammoniakavgång och växthusgasutsläpp på gårdar som hanterar stallgödsel.Översiktlig bedömning av de ekonomiska effekterna av att genomföra olika åtgärder.Ta fram en kvävegödslingstrategi som minimerar kväveläckage, ammoniakavgång ochförluster av växthusgaser i gårdens produktion och därmed bidra till att nå miljömålen ”Ingenövergödning”, ”Grundvatten av god kvalitet” och ”Begränsad klimatpåverkan”. Skapa förståelse förkväveeffektivitetens betydelse för minskad klimatpåverkan och förbättrad vattenmiljö.• Växtnäringsbalans (högst tre år gammal).• Aktuell markkarta, helst inklusive jordartsbestämning. Om jordart saknas kan lantbrukarensuppskattning av jordarten på gårdens olika delar användas.• Gårdens gödslings/växtodlingsplaner de senaste åren. Gödslingsstrategi ska framgå(gödselmedel, spridningsteknik, radgödsling, delade givor, tidpunkter för spridning).• Gårdens huvudsakliga växtföljd eller växtföljder.• Medelskördenivå för gårdens grödor de senaste tre åren.• Kvalitetsparametrar som påverkas av kväve (proteinhalt i spannmål, stärkelsehalt i fabrikspotatis,kokegenskaper hos matpotatis etc.) Värden för minst tre år är önskvärt .• Eventuellt utförda analyser av stallgödsel och andra organiska gödselmedelMotivering• Förklara kvävets kretslopp.• Förklara miljöeffekten av kväveläckage och olika kväveformers påverkan på klimatet.• Diskutera åtgärder i stallgödselhanteringen som kan påverka riskerna för växthusgasförluster(metan och lustgas).• Peka på möjligheten att spara pengar genom bättre kvävestyrning.Beräkning utifrån nuvarande strategi• Beräkna genomsnittlig kvävegiva (växttillgängligt kväve) för gårdens åkerareal.• Presentera förväntad förfruktseffekt av gårdens olika grödor.• Beräkna kväveeffektivitet för gårdens olika grödor utifrån nuvarande gödsling och gårdensgenomsnittliga skördar.• Beräkna stallgödselns effektivitet vid olika spridningstidpunkter. Påtala nyttan av en egenstallgödselanalys om detta inte finns.• Beräkna kväveutlakning med nuvarande grödval och gödslingsstrategi.• Diskutera kväveförluster via denitrifikation och ammoniakavgång från urea- ochammoniumbaserade mineralgödsel.• Diskutera ammoniakavgång från växter och skörderester.Förberedelse av åtgärdsplan• Beräkning av kväveeffektivitet och lönsamhet för olika spannmålsgrödor.• Diskutera effekten av en ändrad växtföljd med hänsyn till ekonomi, kväveförluster ochklimatpåverkan.• Bedöm lämpliga kvävegivor till olika grödor och val av gödselmedel utifrån ett företagsekonomisktperspektiv och med hänsyn till kväveläckage och klimatpåverkan. Ta hänsyn till skördenivåer,markens kväveleverans, priser på skördeprodukter och gödselmedel och vad marknaden kräver.• Beräkna vad en förbättrad spridningsstrategi betyder i ändrad kväveeffekt och ekonomiskakonsekvenser med hjälp av Stallgödselportalen på www.greppa.nu.• Diskutera möjlighet att använda hjälpmedel som nollrutor och N-sensor för att hanterainomfältsvariationer och bedöma markens kvävelevererande förmåga.• Diskutera effekten av eventuell bevattning (främst lättare jordar).• Planera in senarelagd bearbetning samt fånggröda där detta är lämpligt.Åtgärdsplan• Sammanfatta de åtgärder som bedömts lämpliga efter genomgången ovan.• Kvävegödslingsplan inklusive genomsnittlig kvävegiva (växttillgängligt kväve) för gårdensåkerareal.• Utlakningsberäkning efter åtgärder.• Bedöm nyttan av föreslagna åtgärder ur klimatsynpunkt.• Följ upp rådgivningsplanen och revidera den om det är aktuellt.Krav och rekommendationer i Greppa Näringen 2012/2013 19

11B FosforstrategiModulens inriktning:Beräknad tidsåtgång vid gårdsbesök:Beräknad tidsåtgång utan gårdsbesök:Särskild kompetens på ekologiska gårdar:Alla gårdar8-10 tim-JaPunktÖversiktligbeskrivningMål för modulenUnderlag/grunddataRådgivningensinnehåll ochomfattningInnehållÖka gårdens fosforeffektivitet genom att optimera fosforgödslingen och minska fosforförlusterna viadräneringssystem och ytavrinning.Ta fram en gårdsanpassad strategi för fosforgödsling, val av brukningsmetoder och övriga åtgärdersom minimerar fosforförluster och jordtransport till vatten. Modulen bidrar till att nå miljömålen ”Ingenövergödning” och ”Levande sjöar och vattendrag”, uppfylla Sveriges åtaganden enligt internationellaöverenskommelser (t.ex. BSAP) och nå god status i berörda vattenförekomster (sjöar, vattendragoch kustvatten). Skapa förståelse för fosforhushållningens betydelse för ett långsiktigt hållbartjordbruk och bättre vattenmiljö.• Utdrag från vattenkartan/VISS som visar status för närliggande vattenförekomster när det gällerövergödning• Aktuell markkarta, helst inklusive jordartsbestämning. Om jordartsanalys saknas kanlantbrukarens skattning av jordarten på olika delar av gården användas.• Växtnäringsbalans för gården (högst 3 år gammal).• Växtodlingsplan för de senaste åren. Gödslingsstrategin när det gäller fosfor ska framgå.• Växtföljd/växtföljder.• Medelskördar för gårdens olika grödor de 3 senaste åren.• Blockkarta.• Ekonomisk och/eller topografisk karta över markerna.• Eventuella planer och kartor över dräneringssystem och dikningsföretag.Motivering• Visa vilken status närliggande vattenförekomster har enligt vattenkartan.• Diskutera effekten av fosforförluster från miljösynpunkt och för lantbrukarens ekonomi.• Förklara:- flödet av fosfor i samhället och fosforn som ändlig resurs- fosforns förekomst i åkermarken samt vilka faktorer som styr fosforns tillgänglighet och rörlighet- när, hur och i vilken omfattning förluster uppstår• Peka på möjligheterna att:- spara pengar genom anpassad fosforgödsling, särskilt på djurgårdar,- få ersättning för vissa åtgärder via landsbygdsprogrammet och LOVA-stöd mm.- en del åtgärder (t ex strukturkalkning och förbättrad dränering) kan ge positiva effekter, somökad avkastning, tidigare upptorkning, minskat dragkraftsbehov mm.Nuvarande strategi• Utför en begränsad fältvandring tillsammans med lantbrukaren och diskutera riskerna förfosforförluster. Markera översiktligt på en karta befintliga och möjliga skyddszoner längsvattendrag samt riskområden med hänsyn till erosion, stillastående vatten, markstruktur, jordart,P-AL-tal och andra faktorer som kan påverka förlusterna.• Utgå från aktuell gödslingsplan och växtnäringsbalans och identifiera riskmoment vid val avgrödor, gödslingsstrategi och bearbetning. Notera var i växtföljden fosfor tillförs.• Diskutera på gårdar med stallgödsel och andra organiska gödselmedel hur gödselns innehållav fosfor utnyttjas med nuvarande gödslingsstrategi. Beräkna ekonomiskt värde av fosforn istallgödseln med hjälp av Stallgödselkalkyl www.greppa.nu.Förberedelse av åtgärdsplan• Diskutera över- eller underskott av fosfor i växtnäringsbalansen för hela gården och på fältnivå iförhållande till P-AL i marken, fosforbehov för de grödor som odlas och värden från gårdar medliknande produktionsinriktning.• Analysera lämpliga gödslingsstrategier, t ex- val av gödselmedel och behov av kalkning.- lämplig tidpunkt och teknik för spridning av mineral- eller stallgödsel- till vilka av gårdens fält och grödor stallgödsel bör tillföras med hänsyn till markens P-AL-värdeoch grödornas fosforbehov. På gårdar med hög djurtäthet bör även avyttring av stallgödseldiskuteras och utfodringsrådgivning rekommenderas.• Diskutera tänkbara åtgärder för att- hålla kvar fosforn på åkern, t ex snabb nedbrukning av gödsel och strukturkalkning- hindra fosforn från att lämna fältet, t ex skyddszoner och kalkfilterdiken- fånga upp fosforn som hamnat i vattnet, t ex damm som samlar fosfor och våtmarkKrav och rekommendationer i Greppa Näringen 2012/2013 21

Åtgärdsplan• Ange de viktigaste riskområdena och riskmomenten för fosforförluster på gården.• Planera jordbearbetning och övriga åtgärder längs vattendrag och på andra känsliga platser ochmarkera dessa i en karta.• Markera också platser där något eller några av följande åtgärder kan ge effekt: skyddszoner,anpassade skyddszoner, dammar som samlar fosfor eller våtmarker.• Sammanfatta åtgärdsförslagen. Redovisa översiktligt vilka åtgärder som är mest angelägna attvidta med hänsyn till miljö och ekonomi. Hänvisa vid behov till annan rådgivning inom GreppaNäringen t.ex. våtmarksanläggning, markpackning, dränering och anpassad foderstat med hänsyntill fosfor.• Följ upp rådgivningsplanen och revidera den om det är aktuellt.Resultat och kravpå dokumentationKrav pårapportering tillGNW-admRådgivningsdokument innehållande:• Föreslagna förändringar och åtgärder.• Fosforgödslingsplan efter eventuella förändringar.• Karta från fältvandring med riskområden för fosforförluster markerade.• Antal meter skyddszon och/eller permanent gräsremsa längs vattendrag i förhållande till antalmeter där det är möjligt att anlägga skyddszon eller så gräs.• Karta med ytor markerade där skyddszoner, anpassade skyddszoner, dammar som samlar fosforeller våtmarker bör kunna anläggas.• Rådgivningsplanen.• Registrering av rådgivningstillfället.• De viktigaste föreslagna åtgärderna.I de fall revidering rådgivningsplan gjorts ska detta registreras.Krav och rekommendationer i Greppa Näringen 2012/2013 22

Åtgärdsplan• Sammanfatta de åtgärder som funnits lämpliga efter genomgången ovan.• Upprätta en gödslingsplan för potatisgrödorna. Beakta även växtföljden och potatisgödslingenseffekt på efterkommande grödor.• Ge förslag till hur stallgödseln bäst utnyttjas i hela växtföljden på gårdar med tillgång tillstallgödsel.• Beräkna kväveutlakning efter åtgärder för samma 1-2 potatistyper som för vilkautlakningsberäkning gjordes för nudriften.• Bedöm nyttan av föreslagna åtgärder ur klimatsynpunkt.Följ upp rådgivningsplanen och revidera den om det är aktuellt.Resultat och kravpå dokumentationKrav pårapportering tillGNW-admRådgivningsdokument innehållande:• Föreslagna förändringar och åtgärder.• Gödslingsplan efter förslag till åtgärder.• Kommentarer till hur gödslingen har anpassats med hänsyn till potatisens kvalitet.• Kommentarer till hur gödslingen har anpassats till efterkommande grödor med hänsyn tillgödslingen av potatisgrödorna.• Utlakningsberäkning för kväve före och efter föreslagna åtgärder.• Värdering av fosforförluster till vatten vid nuvarande drift och efter föreslagna åtgärder.• Kommentarer om föreslagna åtgärders nytta ur klimatsynpunkt.• Rådgivningsplanen.Registrering av rådgivningstillfället.Giva i genomsnitt för gårdens viktigaste potatissorter, kg /ha, före och efter föreslagna åtgärder vadavser:• kväve (växttillgängligt)• fosfor• kaliumKväveutlakning, kg N/ha, före och efter föreslagna åtgärder.I de fall revidering rådgivningsplan gjorts ska detta registreras.Krav och rekommendationer i Greppa Näringen 2012/2013 24

11D Grönsaker- kväve och fosforstrategiModulens inriktning:Beräknad tidsåtgång vid gårdsbesök:Beräknad tidsåtgång utan gårdsbesök:Särskild kompetens på ekologiska gårdar:Särskild klimatkompetens:Två besök eller 1 besök + telefonkontakt:Gårdar med odling av grönsaker9-10 tim-JaÖnskvärdÖnskvärtPunktÖversiktligbeskrivningMål för modulenUnderlag/grunddataRådgivningensinnehåll ochomfattningInnehållOptimering av grönsaksodlingens fosfor- och kväveeffektivitet, samt reducering avväxtnäringsläckage och växthusgasutsläpp.Ta fram en fosfor- och kvävegödslingstrategi för gården som minimerar växtnäringsläckage ochväxthusgasförluster som bidrar till att nå miljömålen ”Ingen övergödning”, ”Grundvatten av godkvalitet” och ”Begränsad klimatpåverkan”. Skapa förståelse för kväveeffektivitetens betydelse förklimatpåverkan och förbättrad vattenmiljö samt fosforhushållningens betydelse för vattenmiljöer .• Växtnäringsbalans för gården (högst tre år gammal).• Aktuell markkarta, helst inklusive jordartsbestämning. Om jordart saknas kan lantbrukarensuppskattning av jordarten på gårdens olika delar användas.• Gårdens gödslings/växtodlingsplaner för de senaste åren. Gödslingsstrategi för gårdens viktigastegrönsaksgrödor ska framgå (gödselmedel, stallgödselgiva, radgödsling, eventuella delade givor,tidpunkter för spridning).• Gårdens huvudsakliga växtföljd eller växtföljder.• Medelskörd för de viktigaste grönsaksgrödorna för de senaste tre åren.• Kvalitetsparametrar som påverkas av växtnäringstillförseln för de senaste 3 åren.• Eventuellt utförda växtnäringsanalyser (t.ex. växtanalyser och stallgödselanalyser).• Behov av bevattningsvolym under torrår samt tillgängliga vattenresurser.• Typ av bevattning och bevattningsteknik.Motivering• Förklara effekten av kväve- och fosforläckage ur miljösynpunkt och för lantbrukarens ekonomi.• Förklara kvävets kretslopp och dess klimatpåverkan i en grönsaksväxtföljd.• Förklara i vilka former fosfor förekommer i marken och vilka faktorer som styr fosforns tillgänglighetoch rörlighet.• Peka på möjligheten att spara pengar med bibehållen kvalitet genom anpassad gödsling ochoptimal gödselplacering.Nuvarande strategi• Utgå från aktuell gödslingsplan och uppskatta genomsnittlig kvävegiva (växttillgängligt kväve) ochfosforgiva för gårdens grönsaksgrödor.• Bedöm grönsaksgrödornas växtnäringstillförsel utifrån gårdens kvalitetsparametrar och vadmarknaden kräver.• Bedöm i vilken mån de grödor som odlas före grönsaksgrödan bidrar till grönsakernaskväveförsörjning och hur detta påverkar grönsakernas kvalitet.• Presentera förväntad förfruktseffekt av grönsakerna till efterföljande grödor, både vad gäller kväveoch fosfor.• Diskutera gasformiga förlustvägar för kväve: denitrifikation och ammoniakavgång frånskörderesterna.• Diskutera skörderesternas innehåll av fosfor och risken för förluster via ytavrinning.• Upprätta en grödvis växtnäringsbalans för gårdens viktigaste grönsaker ur ekonomisk synpunktoch med tanke på risken för växtnäringsläckage. Utgå från nuvarande gödsling och genomsnittligaskördar.• Beräkna stallgödselns effektivitet vid olika spridningstidpunkter. Påtala nyttan av enstallgödselanalys (N, P, K), om sådan inte finns och flytgödsel används i odlingen.• Beräkna kväveutlakning för gårdens 1-3 viktigaste grönsaksgrödor med nuvarande strategi i denmån beräkningsunderlag finns i dataprogrammet STANK in MIND. Som alternativ kan utlakningenuppskattas utifrån den mall som finns i underlaget till modulen.Förbered åtgärdsplanen genom att diskutera:• var i växtföljden eventuell stallgödsel lämpligast tillförs i förhållande till grönsakskulturerna• effekten av eventuell bevattning på växtnäringsutnyttjandet och ekonomin• effekten av en eventuell fånggröda eller annan gröda efter grönsakerna• möjlighet att använda olika kväveprognoser under säsong• möjlighet att öka växtnäringsutnyttjandet via radgödsling• skyddszon eller gräsbevuxen vändteg som ett sätt att minska fosforförlusternaKrav och rekommendationer i Greppa Näringen 2012/2013 25

12A MarkpackningModulens inriktning:Beräknad tidsåtgång vid gårdsbesök:Beräknad tidsåtgång utan gårdsbesök:Särskild kompetens på ekologiska gårdar:Två besök eller 1 besök + telefonkontakt:Alla gårdar9-10 tim-NejÖnskvärtPunktÖversiktligbeskrivningMål för mo dulenUnderlag/grunddataRådgivningensinnehåll ochomfattningInnehållInventering av markpackningsrisken på gården för att göra lantbrukaren medveten om var och vidvilka moment risken är stor och vilka åtgärder som kan minska markpackningen.Ta fram en strategi för minskad markpackning vilket ger bättre växtnärings- och energiutnyttjandeoch därmed bidrar till att uppfylla miljömålen ”Ingen övergödning”, ”Grundvatten av god kvalitet” och”Begränsad klimatpåverkan”.• Gårdens växtodlingsplan och dominerande växtföljder.• Jordartskarta om det finns, men minst en karta, tex blockkarta, med lantbrukarens uppskattningav jordart och mullhalt.• Gårdens maskinpark för fältarbeten inklusive ungefärliga vikter och normala ringtryck.• Bearbetningstidpunkter och i förekommande fall tidpunkt för stallgödselspridning.Motivering• Förklara vad markpackning är samt kopplingen till miljömålen.• Förklara betydelsen av en god markstruktur för att minimera utsläpp av växtnäringsämnen tillvatten och lustgas till luft.• Visa på hur markbördigheten påverkas och de ekonomiska konsekvenserna av markpackning iolika grödor.• Diskutera möjligheten att göra drivmedelsbesparande åtgärder parallellt med minskad risk förmarkpackning.• Diskutera hur gårdens befintliga dräneringssystem är anpassat till genomsnittlig nederbörd ochavrinning i aktuellt område och framtida prognos för regionen ifråga om nederbörd och temperaturunder vinterhalvåret.Förberedelse av åtgärdsplan• Inventera riskmoment med tunga och frekventa fältmaskiner i gårdens växtföljd.• Inventera gårdens egna och inhyrda maskiner som används vid riskmomenten. Sammanställvikter, ringtryck etc. Diskutera för- och nackdelar med inhyrda större maskiner när det gällermarkpackningseffekt jämfört med egna mindre maskiner.• Diskutera riskerna för markpackning på gården med avseende på jordart, dräneringstillstånd,körmönster, körspår och tillfälliga fältvägar, anteckna på en karta eller i annat dokument. Diskuteravar det är risk för erosion.• Diskutera fördelar och nackdelar för markstrukturen med tillförsel av stallgödsel på gårdar utanegen stallgödsel.• Liten rundvandring. Titta på några utvalda maskiner samt besök några representativa fält därmarkstrukturen studeras med hjälp av spjut och spade, alternativt via en infiltrationsmätning.• Tipsa om annan rådgivning kring växtföljd och markbördighet.Åtgärdsplan• Lista riskmomenten, vad som görs idag samt ge förslag på åtgärder inom både teknik och odling- t.ex. teknik: däck, ringtryck, vikter, utrustning- t.ex. odling: spridningstidpunkt, bearbetningstidpunkt, markstrukturfrämjande åtgärder somstrukturkalkning, förbättrad dränering• Ange översiktligt önskvärda ringtryck för gårdens olika arbetsmoment.• Följ upp rådgivningsplanen och revidera den om det är aktuellt.Resultat och kravpå dokumentationKrav pårapportering tillGNW-admRådgivningsdokument innehållande:• Uppgift om var på gården känsliga partier för markpackning finns (införd på en kartaeller angivet i dokumentationen).• Uppgift om vid vilka av dagens arbetsmoment som utförs på gården där det finns risk förmarkpackning.• Förslag till ändrad teknik och odling som minskar risken för markpackning.• Önskvärda ringtryck vid olika arbetsmoment jämfört med nuvarande.• Rådgivningsplanen.Registrering av rådgivningstillfället.Ange de viktigaste rekommenderade åtgärderna.I de fall revidering rådgivningsplan gjorts ska detta registreras.Krav och rekommendationer i Greppa Näringen 2012/2013 29

12B Växtföljd och bördighetModulens inriktning:Beräknad tidsåtgång vid gårdsbesök:Beräknad tidsåtgång utan gårdsbesök:Särskild kompetens på ekologiska gårdar:Särskild klimatkompetens:Två besök eller 1 besök + telefonkontakt:Gårdar med konventionell odling9-11 tim6-8 tim-ÖnskvärdÖnskvärtPunktÖversiktligbeskrivningMål förmo dulenUnderlag/grunddataRådgivningensinnehåll ochomfattningInnehållGenomgång av gårdens växtföljd/odling för att göra lantbrukaren medveten om långsiktiga effekterpå bördighet och uthållighet. Nuvarande och alternativa odlingsåtgärders långsiktiga effekt påmullhalten beräknas. För gårdar med det mesta av arealen i vall behandlas växtföljdsaspekter imodul 15A.Föreslå växtföljds- och brukningsåtgärder som med bibehållen ekonomi, förbättrar och bibehållermarkbördighet och skördenivå, ger effektivare utnyttjande av växtnäring, samt minskar riskerna medväxtskyddsmedel. Bidra till att uppfylla miljömålen ”Ett rikt odlingslandskap”, ”Ingen övergödning”,”Grundvatten av god kvalitet”, ”Giftfri miljö” och ”Begränsad klimatpåverkan”.• Gårdens grödfördelning de senaste åren och huvudsakliga växtföljd eller växtföljder.• Gårdens gödslings- /växtodlingsplaner de senaste åren.• Gårdens system för jordbearbetning och sådd, inkl. maskinstationstjänster (gärna med aktuellapriser).• Medelskördenivå för gårdens grödor för de senaste åren och ungefärliga avräkningspriser.• Uppgift om tillgång till stallgödsel och andra organiska gödselmedel, och eventuellagödselanalyser.• Markkarteringsdata, om sådan finns, helst inklusive jordart och mullhalt. Det bör minst finnaslantbrukarens uppskattning av jordarten och mullhalten på gårdens olika delar.• Vanligaste förekommande ogräs och problem med skadegörare de senaste åren.• Antal årsarbetskrafter och fördelning över året.Motivering• Förklara hur växtföljd, jordbearbetning och stallgödseltillförsel påverkar- skördarnas långsiktiga utveckling- mullhalt och markstruktur- behov av växtskyddsmedel- växtnäringsbehov- arbetsfördelning över året och andra läglighetseffekter• Förklara mullhaltens betydelse för inbindning av kol i marken ur ett klimatperspektiv.Förberedelse av åtgärdsplan• Ta fram minst ett förslag till växtföljder och odlingssystem som ger ökad uthållighet (bibehålleneller ökad mullhalt) och beräkna de ekonomiska konsekvenserna med hjälp av programmetOdlingsperspektiv och spara resultatet.• Bedöm om de olika förslagen innebär ökat, oförändrat eller minskat behov av kemiskt växtskydd.• Uppskatta skillnaden i kväveutlakning mellan de olika förslagen framräknade i Odlingsperspektiv.• Diskutera de framräknade förslagens effekt på växthusgasutsläpp från mark (lustgas).• Uppskatta skillnaden mellan förslagen i dieselåtgång.• Skriv ut resultatet vid gårdsbesöket eller spara det på lantbrukarens dator.• Diskutera förslagen och deras konsekvenser ur ekonomi- och miljösynpunkt.Åtgärdsplan• Sammanfatta de åtgärder som befunnits intressanta och kommentera förväntade effekter påekonomi, utsläpp av växthusgaser, mullhalt, kväveutlakning, användning av växtskyddsmedel ochdiesel.• Följ upp rådgivningsplanen och revidera den om det är aktuellt.Resultat och kravpå dokumentationRådgivningsdokument innehållande:• Åtgärdsplan enligt ovan och en sammanfattning av minst en av de analyser som gjortsi programmet Odlingsperspektiv. Kolbalansen för alternativet ska kommenteras. Ävenväxthusgasutsläpp och drivmedelsanvändning bör kommenteras.• Rådgivningsplanen.Krav och rekommendationer i Greppa Näringen 2012/2013 30

Krav pårapportering tillGNW-admRegistrering av rådgivningstillfället samt:Grödfördelning före rådgivning och i det mest intressanta alternativet.För det mest intressanta alternativet registreras:- huvudsaklig åtgärd- ändrad mullhushållning (+/- kg C/ha och år)- ekonomisk konsekvens (kr/ha).I de fall revidering rådgivningsplan gjorts ska detta registreras.Krav och rekommendationer i Greppa Näringen 2012/2013 31

13A Växtskydd-hanteringModulens inriktning:Beräknad tidsåtgång vid gårdsbesök:Beräknad tidsåtgång utan gårdsbesök:Särskild kompetens på ekologiska gårdar:Särskild klimatkompetens:Alla gårdar (utom helt ekologiska)7-8 tim-Ej aktuellt-PunktÖversiktligbeskrivningMål för modulenUnderlag/grunddataRådgivningensinnehåll ochomfattningInnehållGenomgång av hanteringen av växtskyddsmedel på gården. På gårdar inom vattenskyddsområdeska särskild hänsyn tas till hanteringsvillkor som finns inom vattenskyddsområdet. Viss rådgivningom övriga kemikalier vid sidan av växtskyddsmedel kan ingå.Minskade risker för transport av växtskyddsmedel till yt- och grundvatten, samt minskade risker föranvändare och konsument, vilket bidrar till miljömålen ”Giftfri miljö” och ”Grundvatten av god kvalitet”.• Genomförd Miljöhusesyn.• Blockkarta.• Uppgift om lantbrukaren är ansluten till frivilliga miljö- och kvalitetsledningssystem, t.ex. MBO, IPoch Sigill.Genomgång av rutiner för hantering av växtskyddsmedel inriktat på yttre miljö, arbetarskydd ochkonsumentskydd, samt upprättande av en åtgärdsplan för punkterna:• Transport/leverans av växtskyddsmedel och eventuellt av andra kemikalier.• Förråd för växtskyddsmedel och eventuellt av andra kemikalier.• Förteckning över växtskyddsmedel enligt arbetarskyddslagstiftning.• Rutiner för arbetarskydd.• Påfyllnadsplats, påfyllnadsrutin.• Risken för yttre miljö, markanpassat respektive vindanpassat skyddsavstånd.• Bekämpningsteknik, sprutans kondition samt behov och möjlighet till uppgradering av sprutan tillmiljövänligare teknik.• Rengöring och parkering av sprututrustning.• Emballage och rester av växtskyddsmedel.• Handlingsplan vid olycka.• Karenstider, resthalter och registreringsvillkor med tanke på konsumentskydd.• Dokumentationskrav/hjälpmedel.• Ogräsbekämpning på gårdsplaner.Diskussion om gårdens rutiner i förhållande till kraven i lagstiftningen och (om lantbrukaren såönskar) även till de minimiregler som finns i de frivilliga miljö- och kvalitetsledningssystemen.Följ upp rådgivningsplanen och revidera den om det är aktuellt.Resultat och kravpå dokumentationKrav pårapportering tillGNW-admRådgivningsdokument innehållande:• Åtgärdsplan utifrån ovanstående punkter.• Kommentarer kring de största riskerna för negativ påverkan på yttre miljö, användare ochkonsument.• Rådgivningsplanen.Registrering av rådgivningstillfället.I de fall revidering rådgivningsplan gjorts ska detta registreras.Krav och rekommendationer i Greppa Näringen 2012/2013 32

13B VäxtskyddsstrategiModulens inriktning:Beräknad tidsåtgång vid gårdsbesök:Beräknad tidsåtgång utan gårdsbesök:Särskild kompetens på ekologiska gårdar:Alla gårdar (ej helt ekologiska), såväl i öppen odling somvallodling. För rådgivning inom vattenskyddsområdefinns modul 13C8-9 tim-Ej aktuelltPunkt:ÖversiktligbeskrivningMål för mo dulenUnderlag/grunddataRådgivningensinnehåll ochomfattningInnehållGenomgång av gårdens växtskyddsstrategi för att göra lantbrukaren medveten om vilkabekämpningar som innebär risk för att rester av växtskyddsmedel hamnar i miljön.Minska risken för att växtskyddsmedel hamnar i miljön genom en behovs- och miljöanpassadväxtskyddsstrategi, vilket bidrar till miljömålen ”Giftfri miljö”, ”Grundvatten av god kvalitet”, ”Ett riktodlingslandskap” och ”Levande sjöar och vattendrag”.• Uppgift om gårdens dominerande växtföljder.• Växtodlingsplan.• Analysresultat av jordart- och mullhalter på fälten, eller lantbrukarens uppskattning.• Sprutjournal.• Översiktlig karta som visar förekomst av problemogräs på gården.Motivering• Gå igenom vilka växtskyddsmedel som oftast hittas vid analyser av sjöar och vattendrag inom desvenska och danska programmen för miljöövervakning.• Förklara innebörden av begreppet diffusa förluster av växtskyddsmedel (inkl. risken för förluster viaytavrinning) och redogör för faktorer som påverkar dessa förluster.• Beskriv tänkbara förlustvägar från fält till vatten.• Diskutera konsekvenserna för lantbruket av EU:s gränsvärde för växtskyddsmedel i dricksvatten(grundvatten) samt Naturvårdsverkets riktvärden för ytvatten och miljökvalitetsnormer enligtvattendirektivet (ytvatten).Nuvarande strategi• Genomgång av vilka växtskyddsmedel som används på gården samt i vilka grödor och vid vilkatidpunkter bekämpning sker. Analysera översiktligt ekonomin i den bekämpning som görs.• Diskutera behovsanpassning av bekämpningen, t.ex. hur lantbrukaren får tillgång till prognos- ochvarningstjänster i de fall han/hon inte anlitar sådan tjänst för närvarande.• Utgå från aktuell växtodlingsplan och identifiera vilka odlingsmoment och bekämpningssituationersom innebär störst risk för diffusa förluster av växtskyddsmedel.• Analysera om det finns speciella problem på gården med svårbekämpade ogräs ochväxtskadegörare som återkommer år efter år och beskriv orsaken till problemen.• Diskutera gårdens förekomst av skyddszoner vid brunnar, diken och vattendrag och möjligheten tillatt utöka omfattningen.• Diskutera begränsningar och möjligheter för bekämpning av problemogräs i vall för dem somerhåller miljöersättning för vallodling.Åtgärdsplan• förslag till förändrad bekämpning för de av gårdens grödor där en förändring är möjlig utifrånaspekterna miljö och ekonomi.• förslag till förändringar av grödval, jordbearbetning och preparat etc. för att få bukt med på gårdenförekommande svårbekämpade ogräs och växtskadegörare.• Följ upp rådgivningsplanen och revidera den om det är aktuellt.Resultat och kravpå dokumentationKrav pårapportering tillGNW-admRådgivningsdokument innehållande:• beskrivning av nuvarande växtskyddsstrategi.• vilka bekämpningssituationer på gården som innebär stor risk för diffusa förluster avväxtskyddsmedel.• orsaker till på gården förekommande svårbekämpade ogräs och växtskadegörare.• åtgärdsplan enligt ovan.• Rådgivningsplanen.Registrering av rådgivningstillfället.I de fall revidering rådgivningsplan gjorts ska detta registreras.Krav och rekommendationer i Greppa Näringen 2012/2013 33

13C Växtskydd-vattenskyddsområdeModulens inriktning:Beräknad tidsåtgång vid gårdsbesök:Beräknad tidsåtgång utan gårdsbesök:Särskild kompetens på ekologiska gårdar:Särskild klimatkompetens:Gårdar inom vattenskyddsområde (utom heltekologiska)8-9 tim-Ej aktuellt-PunktÖversiktligbeskrivningMål för modulenUnderlag/grunddataRådgivningensinnehåll ochomfattningInnehållAnpassning av växtodlingen för att minimera risken för förorening inom vattenskyddsområde.Minskade risker för transport av växtskyddsmedel till yt- och grundvatten, vilket bidrar till miljömålen”Giftfri miljö” och ”Grundvatten av god kvalitet”.• Genomförd Miljöhusesyn.• Information och/eller beslut av kommunens miljönämnd.• Karta som visar skyddsområdets utbredning, samt mark- och jordartskartering.• Växtodlingsplan skiftesvis.Genomgång av olika möjligheter att anpassa växtodlingen till de villkor och skyddshänsyn somkrävs inom ett vattenskyddsområde, samt upprättande av en åtgärdsplan för punkterna nedan medbeaktande av de ekonomiska konsekvenserna som detta förslag medför:• Strategier för kemiskt växtskydd avseende preparatval, tidpunkt och dos med hänsyn tagen tillmöjliga växtskyddsmedel inom vattenskyddsområdet med tanke på läckagerisken enligt NFS(2000:7) samt uppgifter om medlens läckagebenägenhet på CKB:s hemsida (Kompetenscentrumför kemiska bekämpningsmedel vid SLU)• Genomgång av växtföljd, gröd- och sortval, för att minska risken för läckage av växtskyddsmedel.Särskild uppmärksamhet riktas mot kemikalieintensiv odling enligt NFS (2000:7) samtuppgifter om medlens läckagebenägenhet på CKB:s hemsida (Kompetenscentrum för kemiskabekämpningsmedel vid SLU)• Möjlighet till utökad mekanisk ogräsbekämpning med hänsyn tagen till ökad risk för nitratläckage.• Översiktlig genomgång av risker för nitratläckage. Framtagande av enkel åtgärdsplan, samt vidbehov, förslag till fortsatt rådgivning i lämplig växtnäringsmodul.• Orientering om möjligheterna till omläggning till ekologisk produktion.Lantbrukaren ska få erforderligt underlag för att själv kunna fylla i en tillståndsansökan för kemiskbekämpning inom ett vattenskyddsområde.Följ upp rådgivningsplanen och revidera den om det är aktuellt.Resultat och kravpå dokumentationKrav pårapportering tillGNW-admRådgivningsdokument innehållande:• Åtgärdsplan med föreslagna förbättringar utifrån ovanstående punkter.• Rådgivningsplanen.Registrering av rådgivningstillfället.I de fall revidering rådgivningsplan gjorts ska detta registreras.Krav och rekommendationer i Greppa Näringen 2012/2013 34

13D Potatis- växtskyddsstrategiModulens inriktning:Beräknad tidsåtgång vid gårdsbesök:Beräknad tidsåtgång utan gårdsbesök:Särskild kompetens på ekologiska gårdar:Särskild klimatkompetens:Två besök eller 1 besök + telefonkontakt:Gårdar med potatisodling9-10 tim-Ej aktuellt-ÖnskvärtPunkt:ÖversiktligbeskrivningMål förmodulenUnderlag/grunddataRådgivningensinnehåll ochomfattningInnehållGenomgång av gårdens växtskyddsstrategi i potatis för att göra lantbrukaren medveten om vad somkan göras för att behovsanpassa användningen av växtskyddsmedel och minska riskerna för miljön,sprutförarna och konsumenterna.Minska risken för negativa sidoeffekter av växtskyddsinsatserna genom en behovs- ochmiljöanpassad växtskyddsstrategi, vilket bidrar till miljömålen ”Giftfri miljö”, ”Grundvatten av godkvalitet” och ”Levande sjöar och vattendrag”.• Uppgift om gårdens växtföljder där potatis ingår.• Växtodlings- och gödslingsplan.• Analysresultat (eller motsvarande) av jordart, mullhalter, växtnäring och pH-värden på fälten.• Utsädesstrategi/utbytestakt.• Nuvarande växtskyddsstrategier- ogräs/svamp/insekter, sprutjournal.• Minst 3 års kvalitetsanalyser (tex SMAK-analys alt analyser från Stärkelsen). Gå speciellt igenomkvalitetsfel som förorsakas av sjukdomar och skadegörare.• Uppgifter om skördar de tre senaste åren.• Specifika problem i gårdens odling. Brukarens bedömning.MotiveringLantbrukaren förutsätts ha deltagit vid den gruppträff, modul 13G, som föregår den enskildarådgivningen. Har inte lantbrukaren deltagit förklaras varför växtskyddsbehovet är stort ipotatisodlingen och vilka preparat som kan skapa miljöproblem. Sambandet mellan växtföljd ochskadegörarproblem beskrivs. Viktiga verktyg såsom prognosmodeller demonstreras kort.Gårdens nuvarande strategi gås igenom och en åtgärdsplan för 1-2 av gårdens mest odladepotatistyper förbereds med hänsyn tagen till följande:• Utsädeskvalitet: Inköp/egen uppförökning/betning. Utsädeskvalitetens betydelse försjukdomsutvecklingen i grödan.• Sortval, sjukdomsresistens och hur gårdens växtskyddsstrategi påverkar detta.• Täckning av färskpotatis och dess betydelse för tidiga bladmögelangrepp.• Placering av potatisen i växtföljden både ur ogräs och växtskyddssynpunkt. Bedömning av hurde grödor som odlas före potatisgrödan bidrar till ev kvalitetsfel på potatisen eller förorsakarogräsproblem.• Växtskyddsstrategi mot svampsjukdomar i potatis (preparatval, bekämpningstidpunkter ochintervall) kopplat till kvalitetsanalyser. Utförd bladmögelbekämpning de två senaste åren gåsigenom.• Insektsbekämpning i potatis, tillämpning av direktbekämpning eller betning och om hjälpmedelanvänds för att bestämma optimal bekämpningstidpunkt.• Bekämpningsstrategi mot ogräs i potatis; jord-, bladherbicider eller mekaniska alternativ.• Ekonomin i den bekämpning som görs i potatisgrödan analyseras översiktligt.Diskutera möjliga förändringar av:• Appliceringsteknik.• blastdödningsrutiner, för- och nackdelar med olika metoder och med blastkrossning vid kemisk/termisk blastdödning.• behovsanpassning av bekämpningen (med tyngdpunkt mot bladmögelbekämpning) med hjälp avolika prognosmodeller.• växtskyddsstrategin utifrån val av sort och odlingsteknik, särskilt preparat som minimerar risken förresistensutveckling.Åtgärdsplan• Sammanfatta de åtgärder som är lämpliga efter genomgången ovan.• Upprätta en växtskyddsplan/strategi för potatisgrödan inkl. förebyggande åtgärder.Resultat och kravpå dokumentationKrav pårapportering tillGNW-admRådgivningsdokument innehållande:• Kort beskrivning av nuvarande växtskyddsstrategi i potatis för svamp, insekter och ogräs• Åtgärdsplan enligt ovan.Registrering av rådgivningstillfället.Krav och rekommendationer i Greppa Näringen 2012/2013 35

13F Växtskydd - FläktsprutaModulens inriktning:Beräknad tidsåtgång vid gårdsbesök:Beräknad tidsåtgång utan gårdsbesök:Särskild kompetens på ekologiska gårdar:Särskild klimatkompetens:Alla fruktodlings- och plantskoleföretag10-11 tim-Ej aktuellt-PunktÖversiktligbeskrivningMål för modulenUnderlag/grunddataRådgivningensinnehåll ochomfattningInnehållKalibrering och inställning av ”träffbild” för fläktspruta så att påverkan på omgivningen minimeras ochanvändningen av växtskyddsmedel optimeras.Minskade risker för transport och vindavdrift av växtskyddsmedel till yt- och grundvatten, samtminskade risker för användare och konsument, vilket bidrar till miljömålen ”Grundvatten av godkvalitet”, ” Levande sjöar och vattendrag”, ”Giftfri miljö” och ”Ett rikt odlingslandskap”.• Omsorgsfullt rengjord spruta med funktionsdugliga inställningsmöjligheter. Sprutan bör varafunktionstestad.• Karta över odlingen med uppgifter om planteringsår, delarealer, radavstånd, normal dos avväxtskyddsmedel samt områden som kräver särskild hänsyn avseende vindavdrift.• Uppgift om lantbrukaren är ansluten till frivilliga miljö- och kvalitetsledningssystem, t.ex. MBO, IPoch Sigill.• Genomförd Miljöhusesyn rekommenderas.Genomförande av kalibrering och optimering av fläktsprutans inställning samt upprättande av enåtgärdsplan:Motivering:• Förklara hur användningen av växtskyddsmedel kan effektiviseras och påverkan på omgivningenkan minimeras genom:- optimal inställning av fläktsprutan- diskussion om det finns områden som kräver särskild hänsyn avseende vindavdrift, enligt kartanöver odlingen.- information om åtgärder mot vindavdrift, innefattande diskussion om hjälpreda, och om så ärmöjligt demonstration av avdriftsreducerande utrustning.Inställning av fläktspruta:• Genomgång av kalibreringsutrustning och metodik så att detta kan utföras av odlaren själv.• Kalibrering, inklusive kontroll, av odlarens spruta.• Inställning av ”träffbild” för den dominerande trädtypen i odlingen. Genomgång så att odlaren självkan utföra inställningen. Dokumentation av fördelningen med vattenkänsligt papper.• Inställning av sprutan för en avvikande trädtyp, om sådan finns i odlingen.• Beräkning och diskussion om dosering och eventuell inbesparing av växtskyddsmedel, genomförbättrad inställning av spruta och anpassning efter säsong.• Information om utrustning som ökar den aktuella sprutans flexibilitet och inställningsmöjligheter.Åtgärdsplan innehållande förslag till:• Förändrad inställning av spruta omfattande riktning av luftutlopp, positioner och typ av spridareanpassat till viktiga trädtyper i odlingen.• Förändrad dosering anpassat till viktiga trädtyper i odlingen.• Åtgärder för att undvika vindavdrift mot områden som kräver särskild och allmän hänsyn.• Plan för återkommande översyn av sprutaResultat och kravpå dokumentationKrav pårapportering tillGNW-admRådgivningsdokument innehållande:• Sammanställning av kalibreringsresultat.• Åtgärdsplan enligt ovan.Registrering av rådgivningstillfället.Krav och rekommendationer i Greppa Näringen 2012/2013 36

13G Potatis- växtskyddsstrategiModulens inriktning:Beräknad tidsåtgångSärskild kompetens på ekologiska gårdar:Särskild klimatkompetens:Gårdar med potatisodling.Gruppträff 20 tim. Kurstid 4 tim.Ej aktuellt-Punkt:ÖversiktligbeskrivningMål förmodulenUnderlag/grunddataRådgivningensinnehåll ochomfattningInnehållGenomgång av växtskyddsstrategier vid odling av potatis för att göra lantbrukarna medvetna om vadsom kan göras för att behovsanpassa användningen av växtskyddsmedel och minska riskerna förmiljön, sprutförare och konsumenter. Gruppträffen följs lämpligen av ett enskilt besök enligt modul13D.Minska risken för negativa sidoeffekter av växtskyddsinsatserna genom en behovs- ochmiljöanpassad växtskyddsstrategi, vilket bidrar till miljömålen ”Giftfri miljö”, ”Grundvatten av godkvalitet” och ”Levande sjöar och vattendrag”.Uppgift om regionens potatisodling beträffande:• vanligt förekommande växtföljder.• ungefärliga jordarter, mullhalter, växtnäringsinnehåll och pH-värden på fälten.• vanligt förekommande utsädesstrategi/utbytestakt.• ungefärliga potatisskördar de tre senaste åren.• specifika problem när det gäller ogräs och växtskadegörare.Träffen ska redogöra för varför växtskyddsbehovet är stort i potatisodlingen och vilka preparat somkan skapa miljöproblem. Sambandet mellan växtföljd och skadegörarproblem/ogräsproblem skabeskrivas och viktiga verktyg såsom prognosmodeller presenteras.Träffen/kursen ska innehålla följande moment:• Genomgång av vilka av de växtskyddsmedel som används i potatisodlingen som ofta hittas vidanalys av vatten i sjöar och vattendrag inom den svenska miljöövervakningen.• Innebörden av begreppet diffusa förluster av växtskyddsmedel och vilka faktorer som påverkarförlusterna.• Beskrivning av sambandet mellan växtföljd och problem med skadegörare.• Riskerna som är förknippade med upprepade behandlingar med vissa preparat för utveckling avresistens hos ogräs och skadegörare.• Presentation av vilka av de växtskyddsmedel som används i potatisodlingen som kan innebärahälsorisker för sprutföraren.• Exempel på hur prognosmodeller och behovsanpassning kan optimera växtskyddsinsatserna ochge positiva effekter både ur miljösynpunkt och för lantbrukarens ekonomi.En diskussion ska föras med lantbrukarna angående möjligheten:• till behovsanpassning av bekämpningen med hjälp av olika prognosmodeller, med tyngdpunkt lagdpå bladmögelbekämpning• att utnyttja olika förebyggande åtgärder som minskar bekämpningsbehovet• till samarbete inom gruppen för bättre behovsanpassning av bekämpningenFör- och nackdelar med olika modeller diskuteras, speciellt hur valet av prognosmetod påverkarodlingssäkerheten.Förslag till hur gruppen gemensamt eller enskilt kan arbeta vidare med prognosmodeller.Resultat och kravpå dokumentationRådgivningsdokument innehållande:• Förslag till gruppens vidare arbete.• Antal deltagare och personnummer.Krav pårapportering tillGNW-admRegistrering av rådgivnings/kurstillfället för medlemmar i Greppa NäringenKrav och rekommendationer i Greppa Näringen 2012/2013 37

14A VåtmarksplaneringModulens inriktning:Beräknad tidsåtgång vid gårdsbesök:Beräknad tidsåtgång utan gårdsbesök:Särskild kompetens på ekologiska gårdar:Särskild klimatkompetens:Alla gårdar6-8 tim-Nej-PunktÖversiktligbeskrivningMål för modulenUnderlag/grunddataRådgivningensinnehåll ochomfattningInnehållGårdsbesök med genomgång av gårdens dräneringsförhållanden och förutsättningar för anläggningav våtmarker. Med våtmark menas i denna rådgivning både större våtmarker och mindre dammar(miljöinvestering i LB-programmet enligt ”damm som samlar fosfor”) där huvudsyftet är rening avfosfor.Där man kan anta att våtmarkens yta, tillrinningsområdets storlek och andelen åkermark itillrinningsområdet, blir mycket liten bör inte rådgivning enligt denna modul utföras. För ”damm somsamlar fosfor” kan tillrinningsområdets storlek vara betydligt mindre och områdets fosforläckagemåste bedömas som stor för att rådgivning ska ges.Minska växtnäringsbelastning och öka biologisk mångfald vilket bidrar till att uppfylla miljömålen”Ingen övergödning”, ”Levande sjöar och vattendrag” och ”Myllrande våtmarker”. Göra lantbrukarenmedveten om förutsättningarna på gården för att bidra till dessa mål.• Lantbrukarens önskemål och förslag till platser inom fastigheten.• Täckdikningskarta, där sådan finns att tillgå.• Karta över eventuellt dikningsföretag som berör gården, där sådan finns att tillgå.Rådgivningen omfattar:• Genomgång av ev. dikningsföretag, täckdikningskartor och tillrinningsområde samt bedömning avpotentiella möjligheter för våtmarker.• Kort beskrivning av våtmarkens syfte (kväve- och/eller fosforfälla, bevattning, biologisk mångfald,eller annat). För damm som samlar fosfor är huvudsyftet alltid att rena fosfor.• I de fall slutsatsen av genomgången är att det kan vara av intresse att anlägga en våtmark- Ge råd om lämpliga våtmarker för eventuella studiebesök. Diskutera eventuella motståendemiljö- och naturintressen samt övriga enskilda intressen.- Bedöm vilket slags vattenområde (sjö, vattendrag, dike, översvämningsområde som kanpåverkas av våtmarken samt hur denna påverkan sker (bortledning av vatten, dämning m.m.)- Informera om olika skyddsvärda biotoper inom det aktuella området och hur naturvärdena kanhöjas genom åtgärder.- Bedöm översiktligt behovet av juridiska utredningar/förprojektering med hänsyn tillvattenlagstiftningen, t.ex. omprövning av dikningsföretag.- Uppskatta ungefärliga kostnader och informera om finansieringsmöjligheter.- Ge tips om skötselbehov och framtida risker för nedsatt funktion hos våtmarken.Projekteringsarbete får inte ingå i rådgivningen.Resultat och kravpå dokumentationI de fall en våtmark anses vara lämplig på gården ska ett rådgivningsdokumentet tas framinnehållande:• En skiss på ekonomiska kartan över våtmarkens placering.• En bedömning av tillrinningsområdets storlek, översiktligt markerad i kartan.• Kommentarer till förutsättningarna för att leda vatten till och från våtmarken.• En översiktlig skiss över utseendet på den planerade anläggningen.• Uppskattning av schaktmassor och förslag till möjlig placering av dessa.• Bedömning av möjliga positiva och negativa miljöeffekter i olika avseenden.• Våtmarkens läge som koordinater.I de fall rådgivaren avrått från våtmarksanläggning ska en kortfattad motivering ges.Krav pårapportering tillGNW-admRegistrering av rådgivningstillfället samt uppgift om:• Våtmarkens läge som koordinater.• Tillrinningsområdets storlek.• Våtmarksareal.• Andel åker i tillrinningsområdet.• Våtmarkens tillhörighet till vattenförekomst-id enligt vattenkartan.• Våtmarkens bidrag till biologisk mångfald.• Våtmarkens huvudsyfte.Krav och rekommendationer i Greppa Näringen 2012/2013 38

14B Skötsel/restaurering av våtmarkModulens inriktning:Beräknad tidsåtgång vid gårdsbesök:Beräknad tidsåtgång utan gårdsbesök:Särskild kompetens på ekologiska gårdar:Särskild klimatkompetens:Alla gårdar6-8 tim-Nej-PunktÖversiktligbeskrivningMål för modulenUnderlag/grunddataRådgivningensinnehåll ochomfattningInnehållFältbesök med genomgång av våtmarkens tekniska funktion. Genomgång av våtmarkens funktionsom näringsfälla. Översiktlig bedömning av våtmarkens värde för den biologiska mångfalden.Eventuellt förslag på ombyggnad av våtmarken för att öka funktionen.Minskad växtnäringsbelastning och ökad biologisk mångfald. Bidra till att miljömålen ”Ingenövergödning”, ”Myllrande våtmarker”, ”Levande sjöar och vattendrag” och ”Ett rikt odlingslandskap”uppfylls. Göra brukaren medveten om vilka skötselinsatser och åtgärder som krävs för att långsiktigtnå målen och optimera anläggningen.• Projekteringsplan och våtmarksrådgivning 14A (om det finns).• Myndighetsbeslut enligt Miljöbalken som berör anläggningen.Rådgivningen ska i första hand vara problemorienterad och inspirera markägaren till att vidtaåtgärder som förbättrar våtmarkens effektivitet och funktion.Beskriva våtmarkens nuvarande status och ge förslag till åtgärder utifrån nedanstående punkter ochgårdens förutsättningar.Våtmarkens tekniska funktion• inlopp, utlopp.• sättningar, läckage.• bortgrävning av sediment.• ökning av högflödeskapaciteten (för att minimera risk för brott på dammvallarna).Våtmarkens funktion som näringsfälla och värde för den biologiska mångfalden• borttagning av igenväxningsvegetation (både på land och i vatten)• förändring av hävden (slåtter/bete)• val av maskintyp respektive djurslag vid skötseln• större nivåvariation över året• minimitappning (för att inte missgynna ev fiskeintressen nedströms)• anläggning av omlöp för fisk• tömning av våtmarken (för att bli av med fisk)• anläggning av öar eller grundområden (för att gynna fågellivet)• övriga åtgärder för att minska riskerna med anläggningen• biotopförbättrande åtgärder i omgivningen ( t.ex.anlägga skyddszon, ta bort träd)• övriga åtgärder eller ombyggnationer som kan förbättra anläggningens funktion som näringsfällaeller för att gynna den biologiska mångfaldenDokumentera våtmarkens status med hjälp av fotografering.I de fall råd ges om större ombyggnation eller nyanläggning bör brukaren inhämta en rådgivning(14A) om anläggning av våtmarker.Resultat och kravpå dokumentationRådgivningsdokument innehållande:Åtgärdsplan med föreslagna åtgärder, utifrån ovan nämnda punkter, som är aktuella för gården.Våtmarkens nuvarande status och eventuella intressanta arter ges en översiktlig beskrivning. En kortbeskrivning av det ursprungliga syftet och anläggningsår för våtmarken (historik) anges. Rådgivarenska även ange våtmarkens troliga vegetationsutveckling/ förändring under nästkommandefemårsperiod efter åtgärder. Dokumentation med ett eller flera foton.Våtmarkens status som näringsfälla och värde för den biologiska mångfalden redogöres så långtdokumentation/kunskap finnes.Krav och rekommendationer i Greppa Näringen 2012/2013 39

Krav pårapportering tillGNW-admRegistrering av rådgivningstillfället samt uppgift om:• Våtmarkens läge som koordinater.• Tillrinningsområdets storlek.• Våtmarksareal.• Andel åker i tillrinningsområdet.• Våtmarkens tillhörighet till vattenförekomst-id enligt vattenkartan.• Våtmarkens bidrag till biologisk mångfald.• Våtmarkens skötselbehov för bevarad funktion.Krav och rekommendationer i Greppa Näringen 2012/2013 40

14D Översyn av dräneringModulens inriktning:Beräknad tidsåtgång vid gårdsbesök:Beräknad tidsåtgång utan gårdsbesök:Särskild kompetens på ekologiska gårdar:Särskild klimatkompetens:Två besök eller 1 besök + telefonkontakt:Alla gårdar8-14 tim-NejNejJaPunktÖversiktligbeskrivningMål för modulenUnderlag/grunddataInnehållFältbesök över delar av enskild fastighet med genomgång av dräneringen och eventuellavattenproblem, samt åtgärder för dessa. Förekommer markavvattningsföretag, såsomdikningsföretag för öppna diken, invallningsföretag och sjösänkningar berörs även dessa om debedöms påverka den enskilda fastighetens dränering.Beskriva vilka skötselinsatser och nya åtgärder som krävs för att optimera anläggningens(dräneringens) funktion. Skapa förståelse för den miljöhänsyn som krävs vid rensning och annatunderhåll enligt lagar om dränering, markavvattning och bevattning. Bidra till att miljömålet ”Ingenövergödning” uppnås och till att målen om god vattenstatus främst genom minskat läckaget avväxtnäring, nås på sikt.• Aktuella och äldre markkarteringskartor, helst inklusive jordartsbestämning.• Karta, t ex blockkarta eller skiss med befintliga skyddszoner, lägen för eventuellatäckdikningsögon, områden med vattenproblem• Täckdikningsplaner• Eventuella kopior av plankartor och profilritningar från markavvattningsföretagOm inte lantbrukaren har tillgång till dokumenten ovan, kan rådgivaren behöva beställa dettafrån arkiv på länsstyrelsen, lantmäteriet, vattenkartan eller liknande. Rådgivaren ansvarar för attmaterialet finns inför besöket. Dessutom ska rådgivaren inför besöket:• kontrollera om fastigheten omfattas av dikningsföretag eller annan typ av mark avvattningsföretag(invallning, sjösänkning)• ta fram kopior av plankartor och profilritningar från markavvattningsföretag om lantbrukaren ärintresserad av att bekosta detta (om inte dessa dokument redan finns)• ta fram ekonomiska kartor över gårdens fält• ta fram utdrag ur Vattenkartan eller liknande som visar förekomst av skyddade områden;Natura-2000 och naturreservat, som påverkas av gårdens dränering och underhåll.Rådgivningensinnehåll ochomfattningMotivering• Förklara betydelsen av dräneringssystemets funktion både för produktion och växt näringsläckage,t ex hur ytavrinning påverkar öppna diken, hur dåligt fungerande täckdikning ger minskadinfiltrationskapacitet för vatten.• Förklara hur funktionen bevaras med hjälp av underhåll och andra skötselåtgärder.Bedömning av delområdets nuvarande status:Kartmaterial gås igenom och en begränsad fältvandring görs tillsammans med lantbrukaren. Ettdelområde (1-3 fält) väljs ut där lantbrukaren bedömt att det finns behov av översyn.• Gå igenom dräneringssystemens funktion. Bedöm om eventuella underhållsbehov gäller heladikessträckor och alla brunnar, eller endast delavsnitt.• Diskutera om dimensioneringen är tillräcklig i förhållande till förekommande vattenflöden, såsomhögflödeskapacitet och min- och maxvärden. Beakta även risken för ökade flöden till följd av ettförändrat klimat framöver.• Upplys i korta drag om vad som bör ingå i ett åtgärdsprogram för dräneringen ellervattenverksamheten, s.k. egenkontroll.Förberedelse av åtgärdsplan• Beskriv i översiktliga kartor var brister finns i dräneringen, t ex behov av täckdikning.• Informera om juridiska begränsningar, som att ett förändrat dikesdjup kan kräva dispens från detmarkavvattningsförbud som gäller i större delen av södra Sverige, samt tillstånd.• Diskutera möjligheten att återaktivera ett eventuellt inaktivt dikningsföretag.• Diskutera möjligheten att minska växtnäringsförlusterna genom kalkfilterdiken eller dylikt, vid nyelleromtäckdikning.• Analysera översiktligt möjligheterna till att anlägga våtmark om lantbrukaren visar intresse försådan.• Diskutera översiktligt kostnader för eventuella åtgärder och även intäkter av desamma.Krav och rekommendationer i Greppa Näringen 2012/2013 41

Åtgärdsplan• Ge förslag på förbättringar och underhåll av täckdiken och öppna diken, t ex borttagning avigenväxningsvegetation eller ökad dimensionering av olika delar i dräneringen. Informera kort omjuridiska krav och krav på miljöhänsyn utifrån gårdens förutsättningar.• Rekommendera att lantbrukaren tillsammans med deltagande grannar aktiverar ettmarkavvattningsföretag, om sådant finns och är inaktivt.• Dokumentera de delområden där specifika problem finns och åtgärder föreslås, med hjälp avfotografering och markering på kartor.• Föreslå vid behov kompletterande rådgivning inom Greppa Näringen:- modul 14A, våtmarksplanering och modul 14B, skötsel/restaurering av våtmark- modul 11B, fosforstrategi om yterosion och stillastående vatten påverkar grumling- modul 12A markpackning, i de fall sådan har konstateras vid översynenProjekteringsarbete får inte ingå i rådgivningen.Resultat och kravpå dokumentationKrav pårapportering tillGNW-admRådgivningsdokument innehållande:• En kort beskrivning av dräneringen på fastigheten, specifikt täckdikningen med bifogande aveventuella täckdikningsplaner.• En kort beskrivning av eventuella markavvattningsföretag med kommentarer till hur några av deföreslagna åtgärderna kan beröra företaget.• Åtgärdsplan med föreslagna åtgärder, utifrån de av ovan nämnda punkter som är aktuella.Åtgärderna beskrivs med hjälp av text, kartor eller skisser. Vilka åtgärder som är akuta respektivelångsiktiga ska specificeras.• Rekommendation om att inaktiva markavvattningsföretag aktiveras där det är befogat.• Om något kan kräva tillstånd, dispens eller anmälan enligt Miljöbalken ska detta anges.• Rekommendation till lantbrukaren om att utföra egenkontroll av resterande delar av fastighetenmotsvarande det som gjorts under rådgivningsbesöketRegistrering av rådgivningstillfället.Krav och rekommendationer i Greppa Näringen 2012/2013 42

15A GrovfoderodlingModulens inriktning:Beräknad tidsåtgång vid gårdsbesök:Beräknad tidsåtgång utan gårdsbesök:Särskild kompetens på ekologiska gårdar:Särskild klimatkompetens:Två besök eller 1 besök + telefonkontakt:Mjölk/nötproduktion10-12 tim-JaÖnskvärdJaPunktÖversiktligbeskrivningInnehållOptimering av grovfoderodlingen för maximerat växtnäringsutnyttjande och minimaltväxtnäringsläckage och minskade förluster av växthusgaser till luften. Modulen bör föregås av modul41A eller 41B. Med grovfoder avses både vall och majs.Mål för modulenUnderlag/grunddataRådgivningensinnehåll ochomfattningOptimal produktion av grovfoder på gården ur övergödnings- och klimatsynpunkt genomökat växtnäringsutnyttjande och minskat växtnäringsläckage. Bidrar till att nå miljömålen”Ingen övergödning”, ”Grundvatten av god kvalitet”, ”Bara naturlig försurning” och ”Begränsadklimatpåverkan”.• Växtodlingsplan och gödslingsplan.• Uppgifter om avkastningsnivå och gödselgivor för grovfoder de senaste åren.• Grovfoderanalyser - helst för de tre senaste åren (energi, råprotein, ts-halt, fiber, mineraler,hygien).• Grovfodermaskinsystem• Konserveringsmetod• Fröblandningar i vallar.• Baljväxtandel i fält.• Markkarta.• Kvalitetsuppgifter från mejeriet (celltal, urea).• Framtagna mål för gårdens grovfoder kvalitet i rådgivningsbrev från modul 41A, 41B eller frånannan rådgivning.Motivering• Diskutera effekten av grovfoder med rätt kvalitet- på avkastning och ekonomi i animalieproduktionen- minskat behov av kraftfoder• Diskutera olika vallgrödor/fröblandningar och deras specifika krav på brukningsåtgärder ochinnehåll av vallbaljväxter och hur valet kan påverka protein halten och protein kvaliteten i grovfodret.• Diskutera effekten av kväveläckage, ammoniakavgång och växthusgasförluster p.g.a.- tidpunkt för vallbrott- spridningsstrategi för stallgödsel- vallens liggtidGå igenom grovfoderkvalitet och miljöpåverkan för nuvarande produktion.• Jämför målbeskrivning för grovfoderkvaliteten (energi, råprotein, ts-halt, fiber, mineraler, hygien)som framtagits i modul 41A eller 41B eller vid annan rådgivning med nuvarande foderkvalitet.Saknas målbeskrivning upprättas en sådan.• Gå igenom konserveringstekniken på gården och diskutera kortfattat om mjölkkvaliteten indikerarbrister vid konserveringen av grovfodret vad gäller teknik, hygien och stallgödselhanteringen.• Diskutera lagringsförluster, gör eventuellt även en inspektion av lager, speciellt om mjölkkvaliteteninte är bra.• Diskutera eventuell produktion av majsensilage- sortval och gödsling och tidpunkt för skörd för attuppnå önskad kvalitet.Optimera gårdens vallsystem och kväveutnyttjande• Gå igenom och vid behov föreslå ändring i gårdens grovfodersystem (ålder på vallarna,antal skördar, avbetning, avkastningsnivå, vallfröblandning och vallanläggning). Gör en litenrundvandring till något eller några representativa grovfoderskiften för att bedöma etablering,gödsling m.m. men också för att titta på eventuella skador (packning, mullvadshögar etc.)• Gå igenom gödsling av grovfoderarealen utifrån- vallsystem- optimalt utnyttjande samt risk för kväveförluster, risk för sporer i mjölken, körskador och förhöjtkaliuminnehåll i vallfodret med befintlig gödslingsplan- rekommenderad gödsling av grovfoderarealen utifrån grovfodersystem, baljväxthalt ochvallfröblandning, och önskad kvalitet.Krav och rekommendationer i Greppa Näringen 2012/2013 43

• Gör nytt förslag till gödslingsplan för grovfodret efter förslag till förändringar.• Diskutera utlakningen före och efter åtgärder för minst ett skifte. Beakta särskilt hur vallbrottethanteras. (Utgå från STANK in MIND eller från speciellt framtaget excelark för grovfoder).• Bedöm risken för lustgasavgång från marken före och efter åtgärder.Åtgärdsplan för grovfoderodlingen• Sammanfattning av lämpliga åtgärder efter genomgången ovan med tanke på grovfoderkvalitet,miljö och ekonomi.• Förslag till gödslingsplan för gårdens vallodling (minst ett representativt skifte), med hänsyn tilldokumenterade kvalitetsparametrar.• Kväveutlakning efter åtgärder för samma skiften som för vilka utlakningen diskuterades förnudriften.• Följ upp rådgivningsplanen och revidera den om det är aktuellt.Resultat och kravpå dokumentationKrav pårapportering tillGNW-admRådgivningsdokument innehållande:• Föreslagna förändringar.• Målbeskrivning för önskad grovfoderkvalitet avseende energi, råprotein, ts-halt, fibrer, mineraleroch hygien.• Vallgödslingsplan före och efter föreslagna åtgärder.• Kväveutlakning efter föreslagna åtgärder och uppskattning av skillnaden jämfört medutgångssituationen.• Kommentarer hur föreslagna förändringar förväntas påverka växthusgasutsläpp ochammoniakavgång från grovfoderproduktionen.• Rådgivningsplanen.Registrering av rådgivningstillfället.Datum för uppföljningsbesök/telefonkontakt.Målbeskrivning för önskad grovfoderkvalitet om det har gjorts en sådan i rådgivningen.I de fall revidering av rådgivningsplan gjorts ska detta registreras.Krav och rekommendationer i Greppa Näringen 2012/2013 44

16A PrecisionsodlingModulens inriktning:Beräknad tidsåtgång vid gårdsbesök:Beräknad tidsåtgång utan gårdsbesök:Särskild kompetens på ekologiska gårdar:Särskild klimatkompetens:Alla gårdar7-8 tim-Nej-PunktÖversiktligbeskrivningMål för mo dulenUnderlag/grunddataRådgivningensinnehåll ochomfattningInnehållGe inblick i de tekniska hjälpmedel som finns för platsspecifik odling och fördelarna att användadessa, både ekonomiskt och miljömässigt.Öka precisionen inom fält vid tillförsel av kväve, fosfor, kalium och kalk för att minskaväxtnäringsläckaget och förbättra det ekonomiska utbytet. Bidra till att nå miljömålen ”Ingenövergödning”, ”Grundvatten av god kvalitet” och ”Begränsad klimatpåverkan”.• Aktuell markkarta som grundar sig på 1 prov per ha, helst inklusive jordart. Karteringen ska varautförd med GPS och vara i digital form.• Gårdens gödslings/växtodlingsplaner de senaste åren. Gödslingsstrategi ska framgå(gödselmedel, radgödsling/myllning, eventuella delade givor, tidpunkter för spridning).• Eventuellt utförda kväveanalyser (exempelvis växtanalyser, stallgödselanalyser och proteinhalt igrödor).Motivering• Förklara hur kväve- och fosforläckage påverkar miljön och lantbrukarens ekonomi samt hur riskenför läckage sammanhänger med markens innehåll av kväve och växttillgängligt fosfor.• Beskriv olika tekniska hjälpmedel för att styra odlingsintensiteten inom fält och på så sätt förbättraväxtnäringsutnyttjandet på åkern.• Peka på möjligheten att spara pengar och/eller nå en högre avkastning och jämnare kvalitetgenom precisionsstyrning av gödslingen inom fält.Förberedelse av åtgärdsplan• Ta fram och gå igenom NDVI kartan (Normativt Differentierat Vegetations Index) för 2-3 utvaldaskiften och diskutera variationen på kartan utifrån kvävebehovet.• Beräkna ekonomiskt utfall för varierad kvävegiva med N-sensor för de utvalda skiftena.• Upprätta behovskartor för fosfor- och kaliumgödsling för gårdens markkarterade areal.• Beräkna utfallet med varierad fosfor- och kaliumgiva med hjälp av PK-kalkyl för gårdensmarkkarterade areal.• Beräkna utfallet med varierad kalkning med hjälp av kalkkalkylen för gårdens markkarterade areal,i de fall mull- och lerhaltsanalyser är gjorda.Åtgärdsplan• Förslag till kväve- och PK-gödslingsstrategi enligt precisionsgödsling. Ger samtidigt underlag tillstyrfiler för spridning.• Ekonomiska kalkyler för N-sensor, PK och kalk.• Sammanfatta de åtgärder som funnit lämpliga och kommentera behovet av varierade givor inomolika fält.• Följ upp rådgivningsplanen och revidera den om det är aktuelltResultat och kravpå dokumentationKrav pårapportering tillGNW-admRådgivningsdokument innehållande:• Skifteskarta med varierat P- respektive K-behov och eventuell kalkbehovskarta. Dokumentationenkan vara utförd i valfritt kartprogram alternativt kartformat som erhålls av Greppa Näringen.• Varierat kvävebehov utifrån biomassa enligt NDVI-karta för minst två skiften.• Ekonomiska kalkyler för användning av N-sensor och varierad P, K och kalktillförsel.(Excelarbetsbok innehållande samtliga kalkylunderlag och beräkningar för gödslingsbehov samtnyckeltal.)• Rådgivningsplanen.Registrering av rådgivningstillfället.Bedömd genomsnittlig inomfältsvariation av P och K-givan, kg/ha.I de fall revidering rådgivningsplan gjorts ska detta registreras.Krav och rekommendationer i Greppa Näringen 2012/2013 45

16B Test av mineralgödselspridareModulens inriktning:Beräknad tidsåtgång vid gårdsbesök:Beräknad tidsåtgång utan gårdsbesök:Särskild kompetens på ekologiska gårdar:Särskild klimatkompetens:Alla gårdar5-6 tim-Nej-PunktÖversiktligbeskrivningMål för mo dulenUnderlag/grunddataRådgivningensinnehåll ochomfattningInnehållTest av centrifugal- eller rampspridare för mineralgödsel samt gödselmedlets fysikaliska egenskaperoch justering av spridare vid behov.Optimera lantbrukarens möjlighet att sprida granulerade, prillade, krossade eller pelleteradegödselprodukter jämnt och med avsedd giva. Reducera ojämn spridning och därmed optimeragödselanvändningen, minska påverkan utanför fältkant samt minska risken för läckage av växtnäring(miljömålen ”Ingen övergödning”, ”Grundvatten av god kvalitet” och ”Begränsad klimatpåverkan”).• Spridaruppgifter (fabrikat, modell och arbetsbredd).• Instruktionsbok eller andra inställningsanvisningar från tillverkaren.• Uppgifter om aktuellt gödselmedel (fabrikat, växtnäringsinnehåll, typ, produktionsplats ochinköpstillfälle).MotiveringFörklara• vikten av rätt inställd spridare• effekten av en felaktig spridningsbild• kantspridningsutrustningens funktion och hur den påverkar spridningsbilden• betydelsen av gödselmedlets fysikaliska egenskaper• hur lagringen påverkar gödselmedlets egenskaperSpridartest (utförs enligt fastställd instruktion)• Test av gödselmedlets hållfasthet och granulatstorleksfördelning.• Genomgång med lantbrukaren hur spridaren har ställts in (efter gödselmedel och arbetsbredd).Eventuell kontroll med måttband, vattenpass och varvtalsmätare.• Test av spridare vid normalspridning vid full arbetsbredd.• Vid behov ändras spridarinställningen och ytterligare ett test genomförs.• Test av spridare med utrustning eller teknik för kantspridning.• Eventuellt behov av justering av kantspridningsutrustningen kommenteras.Resultat och kravpå dokumentationKrav pårapportering tillGNW-admRådgivningsdokument innehållande:• Maskinuppgifter (fabrikat, årsmodell (ålder) och arbetsbredd).• Gödselmedelsuppgifter (fabrikat, växtnäringsinnehåll (typ) och produktionsplats).• Yttre förhållande vid spridartestet (väderlek, vindhastighet, fältlutning).• Normalspridningsresultat, variationskoefficient (vk) samt resultat efter eventuella justeringar ochandra åtgärder.• Kantspridningstest, ”enkeltest”.• Kommentarer till eventuella åtgärder och deras effekter.Registrering av rådgivningstillfället samt uppgifter om.• Spridartyp (kast- eller rampspridare, arbetsbredd).• Typ av gödselmedel (granulerat, prillat, pelleterat, bulkblend).• Fysikaliska egenskaper (hållfasthet och storleksfördelning).• Fältförhållanden (vindhastighet, fältlutning).• Variationskoefficient före och efter eventuell justering.• Uppgifter om ev. genomförd kantspridningstest.Krav och rekommendationer i Greppa Näringen 2012/2013 46

20A KlimatkollenModulens inriktning:Beräknad tidsåtgång vid gårdsbesök:Beräknad tidsåtgång utan gårdsbesök:Särskild kompetens på ekologiska gårdar:Särskild klimatkompetens:Två besök eller 1 besök + telefonkontakt:Växtodlingsgårdar8-9 tim-NejJaJaPunktÖversiktligbeskrivningMål för mo dulenUnderlag/grunddataRådgivningensinnehåll ochomfattningInnehållInledande klimatrådgivning för växtodlingsgården. Kartläggning av gårdens utsläpp av klimatgaser.Vägledning till fortsatt klimatanknuten rådgivning.Visa vad som är stort och smått i företagets klimatpåverkan och vilka områden som är intressantaatt analysera vidare med tanke på miljö och ekonomi. Inspirera och motivera lantbrukaren att minskaväxthusgasutsläppen inom befintlig produktionsinriktning• Växtnäringsbalans (högst tre år gammal).• Gårdens rådgivningsplan och svar på klimatfrågor från startbesöket• Produkter in och ut från gården vilka har använts/producerats under året• Årets grödfördelning, arealer och normalskörd• Gödslingsplan• Areal mineraljord respektive mulljordFörklara grundläggande klimatbegrepp och diskutera• Vilka växthusgaserna är och vad koldioxidekvivalenter är• Jordbrukets utsläpp av växthusgaser och hur de uppstår• Olika produktionsgrenars klimatavtryckBeräkna gårdens utsläpp av växthusgaser med beräkningsverktyget• Diskutera vad som är stort och smått ur klimatsynpunkt på gården• Diskutera typgårdsexempel och tillgängliga nyckeltal kring växthusgaser, kväveutnyttjande ochenergianvändning• Diskutera möjliga klimatåtgärder och viktigaste åtgärdsområdena på gården• Diskutera gårdens förutsättningar för produktion och avsättning för bioenergiPlanera för fortsatt klimatinriktad rådgivning:• Följ upp rådgivningsplanen och diskutera fortsatt fördjupad klimat- och växtnäringsrådgivning.• Revidera bakgrundsbeskrivning och rådgivningsplan om det är aktuellt.• Informera om rådgivning, kurser, studiecirklar utanför Greppa Näringen, möjligheter tillsubventionerad energirådgivningResultat och kravpå dokumentationKrav pårapportering tillGNW-admRådgivningsdokument innehållande:• gårdens inriktning och storlek och resultat av utsläppsberäkningen med kort tolkning/förklaring• Relevanta nyckeltal som beräknats i rådgivningen• Möjliga åtgärder som kan minska gårdens totala klimatpåverkan• Rådgivningsplanen.• Tips på annan relevant rådgivning, kurser, studiecirklar eller dylikt utanför Greppa Näringen.Registrering av rådgivningstillfället:• Exportera fil från Stank/klimatverktyget till GNW-adm. Tills denna funktion har skapats, rapporterain beräkningsfil enligt särskild instruktion• Datum för uppföljningsbesök/telefonkontakt.• I de fall revidering av bakgrundsbeskrivning och rådgivningsplan gjorts ska detta registreras.Krav och rekommendationer i Greppa Näringen 2012/2013 47

20B KlimatkollenModulens inriktning:Beräknad tidsåtgång vid gårdsbesök:Beräknad tidsåtgång utan gårdsbesök:Särskild kompetens på ekologiska gårdar:Särskild klimatkompetens:Två besök eller 1 besök + telefonkontakt:Djurgårdar10-12 tim-NejJaJaPunktÖversiktligbeskrivningMål för mo dulenUnderlag/grunddataRådgivningensinnehåll ochomfattningInnehållInledande klimatrådgivning för djurgården. Kartläggning av gårdens utsläpp av klimatgaser.Vägledning till fortsatt klimatknuten rådgivning.Visa vad som är stort och smått i företagets klimatpåverkan och vilka områden som är intressantaatt analysera vidare med tanke på miljö och ekonomi. Inspirera och motivera lantbrukaren att minskaväxthusgasutsläppen inom befintlig produktionsinriktning.• Växtnäringsbalans (högst tre år gammal).• Gårdens rådgivningsplan och svar på klimatfrågor från startbesöket• Produkter in och ut från gården vilka har använts/producerats under året• Info om inhyrda maskintjänster och/eller egen entreprenadverksamhet• Areal mineraljord respektive mulljord• Årets grödfördelning, arealer och normalskörd• Gödslingsplan, tillförsel av stallgödsel och spridningsteknik• Djurantal med fördelning på djurslag, stallgödselsystem och stallperiod• Djurdata (exempelvis antal djurplatser, mjölkavkastning, produktionsomgångar, ålder vid insättningoch försäljning respektive inkalvning etc.)Förklara grundläggande klimatbegrepp och diskutera• Vilka växthusgaserna och vad koldioxidekvivalenter är• Jordbrukets utsläpp av växthusgaser och hur de uppstår• Olika produktionsgrenars klimatavtryckBeräkna gårdens utsläpp av växthusgaser med beräkningsverktyget• Diskutera vad som är stort och smått ur klimatsynpunkt på gården• Diskutera typgårdsexempel och tillgängliga nyckeltal kring växthusgaser, kväveutnyttjande ochenergianvändning.• Diskutera möjliga klimatåtgärder och viktigaste åtgärdsområdena på gården, t ex djurhälsa,produktionseffektivitet och inkalvningsålder• Diskutera gårdens förutsättningar för produktion och avsättning av bioenergiPlanera för fortsatt klimatinriktad rådgivning:• Följ upp rådgivningsplanen och diskutera fortsatt fördjupad klimat- och växtnäringsrådgivning.• Revidera bakgrundsbeskrivning och rådgivningsplan om det är aktuellt.• Informera om klimatrelaterad rådgivning, kurser, studiecirklar utanför Greppa Näringen ochmöjligheter till subventionerad energikartläggning mmResultat och kravpå dokumentationKrav pårapportering tillGNW-admRådgivningsdokument innehållande:• Gårdens inriktning och storlek och resultat av utsläppsberäkningen med kort tolkning/förklaring• Relevanta nyckeltal som beräknats i rådgivningen• Möjliga åtgärder som kan minska gårdens totala klimatpåverkan• Rådgivningsplanen.• Tips på annan relevant rådgivning, kurser, studiecirklar eller dylikt utanför Greppa NäringenRegistrering av rådgivningstillfället• Exportera fil från Stank/Klimatverktyget till GNW-adm. Tills denna funktion har skapats rapporterain beräkningsfil enligt särskild instruktion• Datum för uppföljningsbesök/telefonkontakt.I de fall revidering av bakgrundsbeskrivning och rådgivningsplan gjorts ska detta registreras.Krav och rekommendationer i Greppa Näringen 2012/2013 48

30A Stallmiljö och yttre miljöModulens inriktning:Beräknad tidsåtgång vid gårdsbesök:Beräknad tidsåtgång utan gårdsbesök:Särskild kompetens på ekologiska gårdar:Särskild klimatkompetens:Särskild energikompetens:Två besök eller 1 besök + telefonkontakt:Alla djurgårdar9-11 tim-Nej, men kännedom om regler för ekologiskproduktion, certifierad respektive icke certifieradproduktionÖnskvärdÖnskvärdÖnskvärtPunktÖversiktligbeskrivningMål för modulenUnderlag/grunddataRådgivningensinnehåll ochomfattningInnehållGenomgång av stallmiljön och yttre miljön, ventilation, utgödsling, luftkvalitet etc., för att minimeraammoniakavgången i stallet och förbättra foderutnyttjandet.Förbättrad djurhälsa och stallmiljö, bättre foderutnyttjandet samt minskade utsläpp av ammoniakoch växtusgaser från djurhållningen. Åtgärder som föreslås bidrar till att uppfylla miljömålen”Bara naturlig försurning”, ”Ingen övergödning”, ”Grundvatten av god kvalitet” och ”Begränsadklimatpåverkan”.• Ritningar/måttskisser över stallet/stallarna om sådana finns.• Djurantal i olika delar av stallet (både aktuellt och maximalt antal).• Uppgifter om gödselproduktion och lagringskapacitet för olika gödselslag.• Uppgifter om vilka ytor som avvattnas till flytgödsel- och urinbehållare.• Orienteringsplan där stallets läge framgår, om sådan finns att tillgå.Beskriv vilka negativa effekter ammoniakförluster, växthusgasförluster och näringsförluster viafoderspill kan ha för stallmiljön och den yttre miljön samt hur ett förändrat klimat påverkar stallmiljön.Peka på möjligheterna att spara pengar genom bättre djurhälsa, lägre energiförbrukning ochminskade kväveförluster.Gå igenom stallmiljön, djurhållningens påverkan på den yttre miljön och ta fram ett förslag tillåtgärdsplan utifrån nedanstående lista och gårdens förutsättningar. Om djurproduktionen bedrivsi flera stall/avdelningar kan rådgivningen om det bedöms motiverat fokuseras till ett eller två stall/avdelningar.Följande punkter bör ingå i genomgången• Temperatur: Anpassa stalltemperaturen till djurens behov.• Relativ fuktighet. Mätning, kontroll av eventuell kondens och mögelangrepp.• Ammoniak: Mätning av koncentrationen inne i stallet.• Värmebalans: Behov av tillskottsvärme i olika avdelningar (gäller endast isolerade stallar).• Ventilation: Kontroll av att ventilationssystemets alla delar fungerar och kontroll av kallras, luftdragoch ventilationssystemets kapacitet samt möjligheter att spara el.• Belysning: Funktion, placering, möjligheter att spara el.• Gödselhantering inne i stallet: Minimerade gödselytor, utgödslingssystem och utgödslingsintervall,urindräneringens funktion, eventuell torkning av fjäderfägödsel.• Gödselhantering utanför stallet: Lagringskapacitet kontra behov, täckning av lagringsbehållare,påfyllning under täckning.• Vid utomhusdrift även utformning av rast- och uppsamlingsfållor och drivningsvägar.• Foder och utfodringssystem: Olika sätt att minska foderspill. Diskutera översiktligtenergiförbrukning vid olika systemval.• Strömedel, ströbäddar och beläggning: förluster av ammoniak och växthusgaser.Diskutera eventuella målkonflikter avseende minskad ammoniakavgång i förhållande tillenergiutsläpp och utsläpp av växthusgaser.Åtgärderna bör motiveras ur miljömässig synvinkel, men också med hänsyn till ekonomi ochdjuromsorg. Hänvisa vid behov till Energikollen eller annan energirådgivning. Informera ommöjligheten till subventionerad energikartläggning om gården har mer än 100 djurenheter.Resultat och kravpå dokumentationRådgivningsdokument innehållande:• Kort bakgrundsbeskrivning med uppgifter om djurhållningens omfattning, stallsystem ochgödselhanteringssystem.• Åtgärdsplan utifrån ovanstående lista med föreslagna förändringar och med kommentarer omammoniakavgång, djurhälsa, foderutnyttjande, växthusgasförluster (metan och lustgas) samtöversiktligt om energianvändning.Krav pårapportering tillGNW-admRegistrering av rådgivningstillfället.Krav och rekommendationer i Greppa Näringen 2012/2013 49

30C ByggplaneringModulens inriktning:Beräknad tidsåtgång vid gårdsbesök:Beräknad tidsåtgång utan gårdsbesök:Särskild kompetens på ekologiska gårdar:Särskild klimatkompetens:Särskild energikompetens:Två besök eller 1 besök + telefonkontakt:Alla djurgårdar10-12 tim-Nej, men kännedom om regler för ekologiskproduktion, certifierad respektive icke certifieradproduktion.ÖnskvärdÖnskvärdJaPunktÖversiktligbeskrivningMål för modulenUnderlag/grunddataRådgivningensinnehåll ochomfattningInnehållGenomgång av förutsättningarna för minskad ammoniakavgång, förbättrat foderutnyttjande, minskadenergiförbrukning och minskade förluster av växthusgaser vid utformning av nya stallbyggnader ellervid ombyggnad samt vid val av inredning och teknisk utrustning.Att tidigt i byggplaneringsprocessen belysa frågor som rör husdjurens närmiljö, djurhälsa ochfoderutnyttjande samt djurhållningens påverkan på den yttre miljön, t.ex. ammoniakavgång,energiförbrukning och utsläpp av växthusgaser. Förslag till stallsystem och teknisk utrustning medhänsyn till miljö, energi och djurhälsa (t.ex. val av utfodrings- och utgödslingssystem). Modulenbidrar till att uppfylla miljömålen: ”Bara naturlig försurning”, ”Ingen övergödning”, ”Grundvatten avgod kvalitet” och ”Begränsad klimatpåverkan”.Planerad framtida produktion inklusive grova måttskisser.• Djurantal i olika delar (max antal).• Planerat inhysningssystem.• Planerad utfordringsteknik.• Planerat ventilationssystem och gödselhantering inne i och utanför stallet.• Ideskiss över där stallets planerade läge framgår.Beskriv vilka negativa effekter ammoniakförluster, växthusgasförluster och näringsförluster viafoderspill kan ha för stallmiljön och den yttre miljön samt hur ett förändrat klimat kan komma attpåverka kraven på byggnadens utformning.Peka på möjligheterna att effektivisera produktionen och spara pengar under hela byggnadenslivslängd genom små insatser på planeringsstadiet.Gå igenom alternativa systemval utifrån djurhälsa, växthusgaser, energi, ammoniak ochväxtnäringssynpunkt.Diskutera följande:• För- och nackdelar med olika systemval ur miljömässig synvinkel men också med hänsyn tillekonomi och djuromsorg.• Ventilationssystem. Energiförbrukning, energiåtervinning och möjligheter till rening av frånluft (helteller delvis).• Gödselhantering ifråga om:- utgödslingssystem för flyt-, klet-, eller fastgödsel alternativt djupströbädd.- lagringskapacitet och täckning av lagringsbehållare.- möjligheter till kylning av gödseln inne i stallet.- ytor som ska avvattnas till gödsel- och urinbehållare.• Utfodringssystemets inverkan på planlösning och möjligheter att minimera energiförbrukning,möjligheter till god foderstyrning och minimerat foderspill.• Planlösning: Väl fungerande djurtrafik, bra närmiljö som ger god djurhälsa, bra foderutnyttjandeoch begränsade förluster av ammoniak och växthusgaser.• Drivgångar och rastgårdar: Hantering av gödsel och dräneringsvatten från dessa.• Belysning: Placering, energiförbrukning i förhållande till ljusinsläpp och takhöjd.• Mjölkkylning: Möjligheter till energiåtervinning.• Logistik: Optimal logistik på gården mellan lager för foder, foderblandare och stall – viktigt urenergi-, drivmedels- och arbetsmiljösynpunkt.• Uppvärmning: Stallsystem (varmt eller kallt), isolering, möjligheter att utvinna värme ur gödselnmed hjälp av värmepump. Behov av tillskottsvärme endast till vissa djurkategorier vilket minskarbehovet av en allmänt hög stalltemperatur.Hänvisa vid behov till Energikollen eller annan energirådgivning. Om det är aktuellt att kombineraombyggnad/nybyggnation med biogasproduktion bör rådgivare hänvisa till särskild rådgivning kringdetta eftersom det kan påverka byggplaneringen.Ritarbete utöver enkla förklarande skisser ingår inte i rådgivningen.Krav och rekommendationer i Greppa Näringen 2012/2013 50

Resultat och kravpå dokumentationKrav pårapportering tillGNW-admRådgivningsdokument innehållande:• Kort bakgrundsbeskrivning med uppgift om den planerade djurhållningens omfattning.• Förslag till systemval utifrån ovanstående lista och gårdens förutsättningar med tillhörandekommentarer kring ammoniakavgång, foderutnyttjande, djurhälsa, ekonomi, energianvändning ochväxthusgasförluster.Registrering av rådgivningstillfället.Datum för uppföljningsbesök/telefonkontakt.Krav och rekommendationer i Greppa Näringen 2012/2013 51

40B Upprepad växtnäringsbalans, djurgårdarModulens inriktning:Beräknad tidsåtgång vid gårdsbesök:Beräknad tidsåtgång utan gårdsbesök:Särskild kompetens på ekologiska gårdar:Särskild klimatkompetens:Gårdar med grovfoderbaserad produktion8-10 tim5-7 timJaÖnskvärdPunktÖversiktligbeskrivningMål för modulenInnehållUppföljning av växtnäringsbalansen på en gård med mjölk-, nöt-, eller lammproduktion.Följa upp gårdens eventuella växtnäringsöverskott och konstatera vad som blivit bättre sedanföregående balans samt vad som återstår att åtgärda. Se över effektiviteten i djurproduktionen(utfodring och mjölkavkastning) för att se vad som kan förbättras. Bidrar till miljömålen ”Ingenövergödning”, ”Grundvatten av god kvalitet”, ”Bara naturlig försurning” och ”Begränsadklimatpåverkan”.Underlag/grunddataRådgivningensinnehåll ochomfattningResultat och kravpå dokumentationKrav pårapportering tillGNW-adm• Produkter in och ut från gården vilka använts/producerats under året.• Årets grödfördelning.• Uppgifter för att beräkna gårdens kvävefixering (torrsubstansskörd, klöverhalt, kvävegiva mm).• Resultatet av tidigare utförd rådgivning med beräkning av växtnäringsbalans.• Djurantal med fördelning på djurslag samt stallperiod.• Andel flytgödsel, fastgödsel och djupströbädd för respektive djurslag.• Djurdata (mjölkavkastning, ålder vid insättning och försäljning/inkalvning).• Hantering av stallgödsel (lagringskapacitet, täckning, bottenfyllning, ytor som samlar regnvatten tillbehållare, spridningsteknik och spridningstidpunkter).• Nuvarande gödslingsplan.• Huvudsakliga inhysningssystem för djuren, stall-, utfodrings-, och utgödslingssystem.• Analyser av stallgödsel och foder.Beräkning och tolkning av växtnäringsbalans:• Diskutera värdet av effektiv djurproduktion beträffande kväve, fosfor och kalium.• Gå igenom nuvarande foderstat till gårdens olika djurkategorier och vilka principiella förbättringarsom är möjliga för att undvika överutfodring och förbättra växtnäringsbalansen. (Fullständigafoderstater ligger utanför möjligheterna vid detta besök, men nyckeltal som kg N och P i inköptafodermedel per 1000 kg levererad mjölk bör användas).• Diskutera även principiella förbättringar i utfodringen ur miljö- och klimatsynpunkt.• Diskutera inflöde av kväve till gården ur miljö- och klimatsynpunkt (inköp av foder, mineralgödsel,stallgödsel samt kvävefixering).• Gå översiktligt igenom gårdens stallgödselhantering i stall och vid lagring, med avseende påammoniakförluster och växthusgaser (metan och lustgas).• Diskutera stallgödselanvändning och förluster av ammoniak och växthusgaser vid spridning avstallgödsel i en vallväxtföljd.• Identifiera förbättringsområden för direkta åtgärder både ur växtnärings- och klimatsynpunkt ochhänvisa vid behov till fortsatt rådgivning.• Följ upp rådgivningsplanen. Revidera bakgrundsbeskrivning och rådgivningsplan i de fall detta äraktuellt.• Hänvisa vid behov till Energikollen eller annan energirådgivning. Informera om möjligheten tillsubventionerad energikartläggning om gården har mer än 100 djurenheter.• Informera lantbrukaren om möjligheten att själv göra växtnäringsbalans via Greppa Näringenshemsida om brukaren har tillgång till Internet.Rådgivningsdokument innehållande:• Växtnäringsbalans med kort tolkning/förklaring.• Kommentarer till dagens foderstater och hur de påverkar växtnäringsbalansen (kg kraftfoder/kgproducerad mjölk).• Föreslagna förändringar och åtgärder i främst utfodringen och stallgödselhanteringen.• Rådgivningsplanen.Registrering av rådgivningstillfället. Växtnäringsbalans med underliggande grunddata skarapporteras som en exportfil. Av exportfilen ska dessutom följande data framgå:• Jordartsfördelning, mullhalt, P-AL och K-AL i den mån de finns framtagna• Grödfördelning och tidpunkt för vallbrott.• Antal djur av respektive djurslag, gödselslag och spridningstidpunkt för stallgödsel.• Uppgift om ekologisk växtodling respektive ekologisk djurhållning.I de fall bakgrundsbeskrivning och rådgivningsplan har reviderats, ska detta registreras.Krav och rekommendationer i Greppa Näringen 2012/2013 52

41A Kontroll av foderstater, mjölkkorModulens inriktning:Beräknad tidsåtgång vid gårdsbesök:Beräknad tidsåtgång utan gårdsbesök:Särskild kompetens vid ekol. mjölkprod:Särskild klimatkompetens:Två besök eller 1 besök + telefonkontakt:Mjölkproduktion12-14 tim-JaÖnskvärdJaPunktÖversiktligbeskrivningMål för modulenUnderlag/grunddataRådgivningensinnehåll ochomfattningInnehållAnpassning av utfodringen för att optimera kväve- och fosforutnyttjandet hos mjölkkor. Syftet är ävenatt minska mjölkproduktionens klimatpåverkan i utfodringsledet.Minskad överutfodring av kväve och fosfor vilket bidrar till miljömålen ”Bara naturlig försurning”,”Ingen övergödning”, ”Grundvatten av god kvalitet” och ”Begränsad klimatpåverkan”.• Senaste foderstat, fodermedel och foderanalysresultat• Vinterfoderstat respektive sommarfoderstat under betesperioden (ts-halt, råprotein).• Arealer av olika typer av betesmark.• Tillgängliga grovfoderarealer på gården.• Resultatet av tidigare utförd rådgivning med beräkning av växtnäringsbalans.• Antal kor i olika delar av laktationen respektive kor i sin.• Senaste mjölkleveransuppgifter och årlig mjölkproduktion för hela mjölkbesättningen.• Kokontrolldata.• Uppgifter om vilka kraftfoder som köpts in.• Stallsystem och foderhantering på gården.• Gå igenom kokontrolldata eller motsvarande och mjölkureauppgifter.• Beräkna och diskutera miljönyckeltal som exempelvis:- levererad mängd mjölk per ko och år- råprotein i foderstaten för kor i olika delar av laktationsperioden:tidig (40kg ECM), medel (30kg ECM), sen laktation (20kg ECM)- kg levererad mjölk per kg inköpt kraftfoder i snitt för besättningen under året- nuvarande foderkostnad, kr per kg levererad mjölk- grovfoderandel i foderstaten i snitt över året- andel egenproducerat respektive närproducerat proteinfoder• Diskutera val av foder och möjligheterna att minska råproteinhalten i foderstaterna i olika delar avlaktationen för att minska mjölkproduktionens totala klimatpåverkan.• Diskutera kväveeffektivitet och fosfordifferens. Justera foderstaten så att N och P utnyttjas påbästa sätt.• Uppskatta gårdens potential att minska inköpen av proteinfoder genom att bättre utnyttja gårdensegenproducerade grovfoder.• Diskutera möjligheten att minska gårdens klimatpåverkan vid inköp av foder till gården (kraftfodermed låga utsläpp vid produktion kg CO 2e per kg foder).• Diskutera gårdens betesstrategi: Hänvisa vid behov till rådgivning 42A.• Förslag till förändringar av foderstater med ledning av identifierade problem med dagens foderstat.• Gå igenom inkalvningsålder, tillväxtplanering och rekryteringsprocent• Upprättande av en målbeskrivning för den grovfoderkvalitet som eftersträvas, avseende energi,råprotein, ts, fibrer, mineraler och krav på hygien.• Diskutera foderstatens betydelse för metanbildning i vommen.• Diskutera hur förslagen till ny målbeskrivning och ändrad utfodringsstrategi kan påverka gårdensväxtnärings- och växthusgasförluster.• Diskutera hur föreslagna åtgärder kan påverka gårdens lönsamhet genom t.ex. lägre foderkostnadper kg mjölk• Följ upp rådgivningsplanen och revidera den om det är aktuellt.Krav och rekommendationer i Greppa Näringen 2012/2013 53

Resultat och kravpå dokumentationRådgivningsdokument innehållande:• Målbeskrivning för önskad grovfoderkvalitet avseende energi, råprotein, ts-halt, fibrer.• Nyckeltal som beräknats vid rådgivningen.• Kommentarer kring dagens foderstater utifrån identifierade problem från kokontrolldata, mjölkureaoch övriga miljönyckeltal.• Åtgärdsförslag om hur foderstaten kan förbättras ur klimatsynpunkt.• Visa om möjligt på ekonomiska fördelar för olika föreslagna åtgärder.• Förslag till förändrade foderstater och foderstatskontroller för kor i olika faser av laktationen därråprotein och fosfor redovisas och jämförs med nuvarande utfodring.( tidig 40 kg ECM, medel 30kg ECM och sen laktation 20 kg ECM).• På gårdar där foderstaten inte föreslås variera mellan laktationsfaserna ska detta motiveras ochkommenteras ur klimat- och övergödningssynpunkt.• Förslag till mål för att minska/anpassa råproteinhalt och för att öka andelen närproduceratproteinfoder i foderstaten.• Uppskattning av gårdens potential att minska inköpen av proteinfoder genom att bättre utnyttjagårdens grovfoder.• Kommentarer till hur föreslagna förändringar kan påverka växtnäringsförlusterna och utsläppen avväxthusgaser från gården.• Rådgivningsplanen.Krav pårapportering tillGNW-adm• Registrering av rådgivningstillfället.• Datum för uppföljningsbesök/telefonkontakt.• Målbeskrivning för önskad grovfoderkvalitet.I de fall revidering rådgivningsplan gjorts ska detta registreras.Krav och rekommendationer i Greppa Näringen 2012/2013 54

41B Kontroll av foderstater, nöt o lammModulens inriktning:Beräknad tidsåtgång vid gårdsbesök:Beräknad tidsåtgång utan gårdsbesök:Särskild kompetens vid ekol. djurhållning:Särskild klimatkompetens:Produktion av köttdjur, kalvar, ungdjur eller lamm8-10 tim-JaÖnskvärdPunktÖversiktligbeskrivningMål för modulenUnderlag/grunddataRådgivningensinnehåll ochomfattningResultat och kravpå dokumentationKrav pårapportering tillGNW-admInnehållAnpassning av utfodringen för att optimera kväve- och fosforutnyttjandet hos köttdjur alternativtkalvar, ungdjur. Modulen kan även vara aktuell vid intensiv uppfödning av lamm i större skala. Syftetär även att minska produktionens klimatpåverkan i utfodringsledet.Minskad överutfodring av kväve och fosfor vilket bidrar till miljömålen ”Bara naturlig försurning”,”Ingen övergödning”, ”Grundvatten av god kvalitet” och ”Begränsad klimatpåverkan”.• Senaste foderstat, fodermedel och foderanalysresultat• Betesmarkernas utnyttjande, typ av betesmarker, uppskattat ts-utnyttjande.• Tillgängliga grovfoderarealer på gården• Skörde- och lagringssystem av grovfodret• Resultatet av tidigare utförd rådgivning med beräkning av växtnäringsbalans.• Antal djur och ladugårdsjournal (tillgänglig).• Senaste tillväxtkontroll (mätning eller vägning) och resultat från slakt.• Uppgifter om inköpta kraftfoder, sort och mängd.• Stallsystem och foderhantering på gården.• Diskutera om effektiv djurproduktion beträffande kväve, fosfor och kalium.• Justera foderstaten så att kväve och fosfor utnyttjas på bästa sätt.• Diskutera kontroll av tillväxt samt tillväxtplanering.• Gå genom inkalvnings- respektive inlammningsålder, rekryteringsprocent och slaktdata.• Beräkna nyckeltal som exempelvis tillväxt kg/dag samt genomsnittlig slaktålder och slaktvikt.• Upprätta av en målbeskrivning för den grovfoderkvalitet som eftersträvas avseende energi,råprotein, ts-halt, fibrer, mineraler och krav på hygien.• Diskutera val av foder och möjligheten att anpassa råproteinhalten i foderstaterna i olikatillväxtfaser för att minska produktionens totala klimatpåverkan.• Diskutera möjligheten att minska gårdens klimatpåverkan vid inköp av foder till gården (kraftfodermed låga utsläpp vid produktion kg CO 2e per kg foder).• Föreslå förändringar av foderstater och utfodringsstrategi med ledning av identifierade problemmed dagens foderstater.• Uppskatta hur förslag till förändringar kan bidra till att minska klimatpåverkan från utfodringen pågården.• Diskutera hur föreslagna åtgärder kan påverka lönsamheten på gården genom t. ex. lägre rörligakostnader per ungdjur.• Följ upp rådgivningsplanen och revidera den om det är aktuellt.Rådgivningsdokument innehållande:• Målbeskrivning för önskad grovfoderkvalitet avseende energi, råprotein, ts-halt, fibrer,kommentarer kring dagens foderstater.• Eventuella nyckeltal som beräknats vid rådgivningen.• Kommentarer kring dagens foderstater.• Förslag till förändrade foderstater och foderstatskontroller där råprotein och fosfor redovisas ochjämförs med nuvarande utfodring.• Kommentarer till hur föreslagna förändringar kan påverka växtnäringsförlusterna och utsläppen avväxthusgaser från gården.• Visa om möjligt på ekonomiska effekter för olika föreslagna åtgärder.• Rådgivningsplanen.Registrering av rådgivningstillfället.Målbeskrivning för önskad grovfoderkvalitetI de fall revidering rådgivningsplan gjorts ska detta registreras.Krav och rekommendationer i Greppa Näringen 2012/2013 55

41C Endags utfodringskontroll, mjölk/nötModulens inriktning:Beräknad tidsåtgång vid gårdsbesök:Beräknad tidsåtgång utan gårdsbesök:Särskild kompetens på ekologiska gårdar:Särskild klimatkompetens:Mjölkkor, ungdjur eller köttdjur8-10 tim-JaÖnskvärdPunktÖversiktligbeskrivningMål för modulenUnderlag/grunddataRådgivningensinnehåll ochomfattningResultat och kravpå dokumentationKrav pårapportering tillGNW-admInnehållKontroll av verklig utfodrad mängd foder och jämförelse med den planerade mängden.Minskad överutfodring av protein och fosfor vilket minskar ammoniak- metan- och lustgasavgångenoch därmed bidrar till att nå miljömålen ”Bara naturlig försurning”, ”Ingen övergödning”, ”Grundvattenav god kvalitet” och ”Begränsad klimatpåverkan”.Lantbrukaren ska före besöket ha vägt och restvägt sitt foder. Lantbrukaren ska vidare hadokumenterat:• Antal djur och produktionsinriktning.• Senaste foderstat, fodermedel, foderanalysresultat.• Ifylld indatablankett för gårdens foder.• Senaste mjölkleveransuppgifter.• Gör en utfodringskontroll med genomgång av tidigare vägt foder.• Jämför planerad och verklig foderstat med fokus på kväve och fosfor.• Korrigera foderstaten för att minska överskott av kväve och fosfor.• Uppskatta hur stort foderspillet är.• Diskutera överutfodringens effekter för ekonomin, växtnäringsutnyttjandet och klimatgasutsläppen.• Diskutera utfodringsstrategier för att minska överutfodring.• Följ upp rådgivningsplanen och revidera den om det är aktuellt.Rådgivningsdokument innehållande:• Kommentarerna till avvikelsen mellan planerad och verklig foderstat.• Resultat från utfodringskontroll (vägda foder).• Förslag till justerad foderstat för aktuell djurkategori.• Föreslagna förändringar och åtgärder med kommentarer kring hur förändrad foderstat och minskatfoderspill påverkar växtnäringsutnyttjandet och klimatet.• Visa om möjligt på ekonomiska fördelar för olika föreslagna åtgärder.• Rådgivningsplanen.Registrering av rådgivningstillfället.I de fall revidering rådgivningsplan gjorts ska detta registreras.Krav och rekommendationer i Greppa Näringen 2012/2013 56

42A BetesstrategiModulens inriktning:Beräknad tidsåtgång vid gårdsbesök:Beräknad tidsåtgång utan gårdsbesök:Särskild kompetens på ekologiska gårdar:Särskild klimatkompetens:Två besök eller 1 besök + telefonkontakt:Mjölkkor, ungdjur eller köttdjur10-12 tim-JaÖnskvärdJaPunktÖversiktligbeskrivningMål för modulenUnderlag/grunddataRådgivningensinnehåll ochomfattningInnehållBetes- och gödslingsplanering av bete på åkermark som ökar växtnäringsutnyttjandet ocheffektiviserar produktionen. Rådgivningen fokuserar på den betesdrift som har störst potential tillförbättrat växtnäringsutnyttjande om gården har en omfattande betesdrift med olika djurkategorieroch olika typer av beten. Gårdar med enbart naturbeten tillhör inte målgruppen för denna modul.Att optimera betesutnyttjandet för att öka växtnäringsutnyttjande och minskat växtnäringsläckagegenom god betesskötsel vilket bidrar till att nå miljömålen ”Ingen övergödning”, ”Grundvatten av godkvalitet” ”Bara naturlig försurning” och ”Begränsad klimatpåverkan”.• Skiftesförteckning och skifteskarta över beten med fållindelning och drivningsvägar.• Betesareal under säsongen, fördelning mellan åkermark och naturbetesmark.• Förteckning över vilka djurgrupper som ska beta.• Eventuell skötselplan eller åtgärdsplan för naturbeten.• Gödslingsplan och markkarta för beten, om det finns framtaget.• Uppgift om fröblandning på åkermarksbete och uppskattning av baljväxtandel i fält.• Produktionsresultat från förra betessäsongen (mjölkavkastning, celltal, sporer och urea samttillväxt).• Foderstater för olika djurkategorier under betesperioden.• Mål för djurens tillväxt på beten och kvigornas inkalvningsålder.Motivering• Diskutera på vilket sätt en bra betesskötsel kan öka växtnäringsutnyttjandet på gården.• Diskutera även hur man kan lokalisera riskområden för förorening av mark och vatten påbetesmarken och att hänsyn bör tas till påverkan på biologisk mångfald, när förändringargenomförs för att förbättra utnyttjandet av betesmarkerna.Gå igenom nuvarande betesstrategi• Gör en liten rundvandring till någon eller några representativa betesskiften för att bedömaetablering, gödsling, avkastning, förekomst av söndertrampad mark, risk för erosion till vattendrag,förorening genom tramp i vattendrag m.m.• Diskutera betesbeläggning (antal djur/ha, tidpunkt för betessläpp och installning) samt system ochomfattning av tillskottsutfodring.• Diskutera hur vallbrott och omläggning av betesmarken sker.• Diskutera gårdens produktionsresultat och risk för proteinöverskott under sommaren.• Diskutera befintlig gödslingsplan för gårdens beten och hur gårdens nuvarande betesdrift påverkarförluster av växtnäring och växthusgaser från gården.• Bedöm risken för växtnäringsläckage och förluster av lustgas vid utfodringsplatser, vattenhoar ochdrivgångar och ge eventuellt förslag till ändrade rutiner.• På de gårdar där det är motiverat bör en växtnäringsbalans upprättas för betesdriften eller någrarepresentativa skiften.Förbered betesplan genom att gå igenom betessystemet med hänsyn till foderbehov ochnäringsutnyttjande:• Se över system och skötsel i fråga om:- Fördelning mellan åkermark och naturbetesmark.- Ålder på beten och antal skiften som skördas innan betning.- Avkastningsnivå, vallfröblandning och betesputsning.- Vatten till djuren och parasitbekämpning.Diskutera även:• kombinationen av slåtter/bete för åkermarksbete.• växling mellan bete på åkermark och eventuella naturbeten för att få ett jämnt betestryck undersäsongen.• Avmaskning, behov och strategi.Krav och rekommendationer i Greppa Näringen 2012/2013 57

Gör en ny betesplan och ge förslag till åtgärder för gårdens viktigaste djurgrupper• som förbättrar växtnäringsutnyttjandet totalt sett.• ger lämplig betesbeläggning för olika tidsperioder.• där gödslingsplanen är anpassad för olika åkermarksbeten.Ge förslag till hur• köttdjur och rekryteringsdjur bör mätas eller vägas före och efter betessläpp för att förbättrauppfattningen om djurens tillväxt på betet.• sommarfoderstaten bör vara efter förändringar av betesdriften.Följ upp rådgivningsplanen och revidera den om det är aktuellt.Resultat och kravpå dokumentationRådgivningsdokument innehållande:• Betesplan med förslag till åtgärder med hänsyn till:- foderbehov- växtnäringsutnyttjande- risken för växtnäringsläckage- risken för klimatpåverkan• Förslag till gödsling av de betestyper på åkermark som förekommer på gården.• Växtnäringsbalans för betesdriften eller för några representativa skiften, på de gårdar där det ärmotiverat.• Förslag till hur betesdjurens tillväxt på betet ska kunna uppskattas när det gäller köttdjur ochrekryteringsdjur.• Rådgivningsplanen.Krav pårapportering tillGNW-admRegistrering av rådgivningstillfället.Datum för uppföljningsbesök/telefonkontakt.I de fall revidering rådgivningsplan gjorts ska detta registreras.Krav och rekommendationer i Greppa Näringen 2012/2013 58

50A Utfodringskontroll, smågrisModulens inriktning:Beräknad tidsåtgång vid gårdsbesök:Beräknad tidsåtgång utan gårdsbesök:Särskild kompetens vid ekol. svinprod.:Särskild klimatkompetens:Två besök eller 1 besök + telefonkontakt:Smågrisproduktion9-11 tim–JaÖnskvärdÖnskvärtPunktÖversiktligbeskrivningMål för modulenInnehållModulens syfte är att kartlägga foderförbrukning och andra produktionsresultat i gårdenssmågrisproduktion, samt näringsinnehåll och val av fodermedel. Därefter söks åtgärder som kanförbättra utnyttjandet av foder och minska förlusterna av kväve och fosfor. Rådgivningen ska även geen inblick i produktionens klimatpåverkan beroende på fodereffektivitet och val av foder.Att sänka innehållet av kväve och fosfor i gödsel från svin genom att minska överutfodring samtförbättra foderutnyttjande och tillväxt. Rådgivningen ska även ge kunskap om hur valet av foder, goddjurhälsa och tillväxt kan minska växthusgasförlusterna i produktionen. Detta bidrar till miljömålen”Bara naturlig försurning”, ”Ingen övergödning”, ”Grundvatten av god kvalitet” och ”Begränsadklimatpåverkan”.Underlag/grunddataRådgivningensinnehåll ochomfattningResultat och kravpå dokumentationKrav pårapportering tillGNW-adm• Om möjligt; uppgifter om antal djur och produktionsresultat från datauppföljningsprogram, t.ex. PigWin eller motsvarande.• Senaste foderstat, uppgifter om använda fodermedlens innehåll av näringsämnen.• Aktuella foderanalyser (om egen spannmål används).• Uppgifter om inköpt foder.• Förbrukat foder inom en begränsad tidsperiod.• Nuvarande strategi för fodertilldelning for olika djurkategorier, t.ex. foderkurvor.• Antal och vikt på försålda grisar.• Inventering av det totala antal djur i besättningen vid periodens början och slut.• Kontrollera foderstat främst med avseende på protein och fosfor.• Beräkna foderförbrukning (MJ per kg levererad gris).• Gå igenom åtgärder för att förbättra foderomvandling och för att minska innehållet av N och P igödseln, t.ex. fasutfodring, användning av enzymer (t.ex. fytas) etc.• Diskutera klimatpåverkan från olika foderslag samt eventuell överutfodring.• Gå igenom åtgärder för att minska klimatpåverkan och för att förbättra kväveutnyttjandet genomändrade inköp av fodermedel.• Uppskatta hur stort spillet av foder är och möjligheterna att minska det.• Beräkna kväve- och fosforeffektivitet i procent (%) före och efter åtgärder.• Följ upp rådgivningsplanen och revidera den om det är aktuellt.Rådgivningsdokument innehållande:Åtgärdsplan med:- föreslagna förändringar av utfodringen jämfört med nuläget.- utnyttjandegraden av kväve och fosfor i nuläget och efter föreslagna förändringar.Kommentarer till hur ändrade fodermedel och ändrad utnyttjandegrad påverkarväxthusgasförlusternaRådgivningsplanen.Registrering av rådgivningstillfället.Kväve- och fosforeffektivitet före och efter åtgärderI de fall revidering rådgivningsplan gjorts ska detta registreras.Krav och rekommendationer i Greppa Näringen 2012/2013 59

50B Utfodringskontroll, slaktsvinModulens inriktning:Beräknad tidsåtgång vid gårdsbesök:Beräknad tidsåtgång utan gårdsbesök:Särskild kompetens vid ekol. svinprod:Särskild klimatkompetens:Slaktsvinsproduktion8-10 tim–JaÖnskvärdPunktÖversiktligbeskrivningInnehållModulens syfte är att kartlägga foderförbrukning och andra produktionsresultat i gårdenssmågrisproduktion, samt näringsinnehåll och val av fodermedel. Därefter söks åtgärder som kanförbättra utnyttjandet av foder och minska förlusterna av kväve och fosfor. Rådgivningen ska även geen inblick i produktionens klimatpåverkan beroende på fodereffektivitet och val av foder.Mål för modulenAtt sänka innehållet av kväve och fosfor i gödsel från svin genom att minska överutfodring samtförbättra foderutnyttjande och tillväxt. Rådgivningen ska även ge kunskap om hur valet av foder, goddjurhälsa och tillväxt kan minska växthusgasförlusterna i produktionen Detta bidrar till miljömålen”Bara naturlig försurning”, ”Ingen övergödning”, ”Grundvatten av god kvalitet” och ”Begränsadklimatpåverkan”.Underlag/grunddataRådgivningensinnehåll ochomfattningResultat och kravpå dokumentation• Senaste foderstat, uppgifter om använda fodermedlens innehåll av näringsämnen.• Aktuella foderanalyser (om egen spannmål används).• Uppgifter om inköpt foder.• Foderåtgång inom en avgränsad period.• Antal insatta och levererade djur.• Slaktdata och utslaktningsstrategi.• Foderkurvor och utfodringsstrategi.• Avstämning av foderstaten främst med avseende på protein och fosfor.• Beräkning av foderförbrukning. MJ per kg tillväxt.• Gå igenom åtgärder för att förbättra foderomvandling och för att minska innehållet av N och P igödseln, t.ex. fasutfodring, användning av enzymer (t.ex fytas) etc. Beräkna hur mycket innehålletminskar.• Diskutera klimatpåverkan från olika foderslag samt eventuell överutfodring.• Gå igenom åtgärder för att minska klimatpåverkan och för att förbättra kväveutnyttjandet genomändrade inköp av fodermedel.• Uppskatta hur stort spillet av foder är och möjligheterna att minska det.• Beräkna kväve- och fosforeffektivitet i procent (%) före och efter åtgärder.• Följ upp rådgivningsplanen och revidera den om det är aktuellt.Rådgivningsdokument innehållande:Åtgärdsplan med:- föreslagna förändringar av utfodringen jämfört med nuläget.- utnyttjandegraden av kväve och fosfor i nuläget och efter föreslagna förändringar.Kommentarer till hur ändrade fodermedel och ändrad utnyttjandegrad påverkarväxthusgasförlusterna.Rådgivningsplanen.Krav pårapportering tillGNW-admRegistrering av rådgivningstillfället.Kväve- och fosforeffektivitet före och efter åtgärder.I de fall revidering rådgivningsplan gjorts ska detta registreras.Krav och rekommendationer i Greppa Näringen 2012/2013 60

70A Växthus, gödsling i slutet system*Modulens inriktning:Beräknad tidsåtgång vid gårdsbesök:Beräknad tidsåtgång utan gårdsbesök:Särskild kompetens på ekologiska gårdar:Särskild klimatkompetens:Alla växthusföretag11-13 tim (1-2 besök beroende på odlarensförkunskaper)---PunktÖversiktligbeskrivningInnehållGenomgång av gödslingsförfarandet i ett växthusföretag som tillämpar ett slutet odlingssystem ochhur gödslingen anpassas efter produktionen.Mål för modulenGöra odlaren medveten om att recirkulering ställer krav på en förändrad gödslingsstrategi ochge en orientering om vad som är specifikt vid gödselblandning i ett cirkulerande jämfört med ettöppet system. Presentera ett arbetsredskap som underlättar beräkning av gödselblandningar i ettcirkulerande system. Modulen bidrar till att uppfylla miljömålen ”Ingen övergödning”, ”Giftfri miljö och”Begränsad klimatpåverkan”Underlag/grunddataRådgivningensinnehåll ochomfattning• Skisser över dagens system för vatten- och näringstillförsel.• Gödselblandarens utrustning (lt, pH), stamkar (storlek och antal), vattenreservoarer, blandning avretur- och råvatten.• Senaste analysresultatet av använda råvatten.• Förteckning över använda gödselmedel.• Analys av returvatten från kulturen.MotiveringFörklara vikten av att anpassa gödselblandningen efter förändringar av råvatten och returvatten föratt kunna optimera växtnäringstillförseln till plantorna och kunna uppnå bästa resultat för ekonomioch miljö. Beskriv hur en väl kontrollerad gödselblandning minskar risken för att näringsämnenackumuleras till höga halter, så att dräneringsvatten måste tömmas från växthuset, vilket eventuelltpåverkar miljön negativt.Innehåll• Vad är speciellt vid gödsling i ett slutet system.• Krav på råvattenkvalitet.• Krav på analysförfarande.• Känslighet för höga näringsnivåer i systemet.• Begreppet alkalinitet och känslighet för pH.• Val av lämpliga gödselmedel.• Tankegång vid beräkning av gödselblandning.• Genomgång av beräkningsmetod steg för steg med exempel från handboken.• Exempel på beräkning av en gödselblandning utifrån företagarens förutsättningar.Resultat och kravpå dokumentationKrav pårapportering tillGNW-admRådgivningsdokument innehållande:• Kort beskrivning av gödslingstekniska förutsättningar i företaget.• Viktiga faktorer/känsliga punkter beträffande gödslingen utifrån företagets kultur, vattenkvalitetm.m.• Val av gödselmedel utifrån företagets förutsättningar.• Resultat av beräkning av blandning med företagets förutsättningar.Registrering av rådgivningstillfället.* Rådgivningsmodulen är framtagen av Tillväxt Trädgård i samarbete med Greppa Näringen.Krav och rekommendationer i Greppa Näringen 2012/2013 61