Bete – Praktiska lösningar och management - Svensk Mjölk

BetePraktiska lösningar och management

2 Bete – Praktiska lösningar och management

BetePraktiska lösningar och managementBete – Praktiska lösningar och management3

Redaktör: Jeanette BelinProduktion:Svensk Mjölk, avdelningen Mjölkföretagarutveckling, 2008. Uppdaterad 2012.0771-19 19 00, www.svenskmjolk.seFotografer:Helena Elmquist, sidorna 1, 7 (nedre), 12, 13, 16, 17, 18 och 21 (övre).Jan Petersson, sidorna 7 (övre), 8, 9, 10, 11, 15, 20, 21 (nedre) och 23.4 Bete – Praktiska lösningar och management

InnehållFörord .......................................................................................................... 6Varför ska korna på bete? .............................................................................. 7Motion ger hälsa ....................................................................................... 7Konsument perspektivet .............................................................................. 7Lagar och regler ........................................................................................ 8Stekhett, mygg, ihållande regn… ............................................................... 8Betesstrategier .............................................................................................. 9Produktionsbete ........................................................................................ 9Motionsbete .............................................................................................. 9System för betesdrift ................................................................................ 10Betesskötsel ............................................................................................ 10Önskvärda arter i en betesvall ..................................................................... 11Gräs ....................................................................................................... 11Baljväxter ................................................................................................ 11Hygien ........................................................................................................ 12Vattenförsörjning på bete ............................................................................ 12Mineraler och salt ....................................................................................... 13Värmestress ................................................................................................. 14Ventilation för ett bra stallklimat ................................................................ 14Utanför stallet ............................................................................................. 16Drivningsgator ............................................................................................ 17Kotrafik ................................................................................................... 17Drivningsgatans utformning .................................................................... 18Skötsel av drivningsgator ......................................................................... 18Drivningsgators anläggning och material ................................................. 19Grindar ....................................................................................................... 20Stängsel ...................................................................................................... 20Gruppering .................................................................................................. 21Automatisk mjölkning och bete ................................................................... 21Betesrelaterade sjukdomar .......................................................................... 22Mastit ..................................................................................................... 22Klövspalts inflammation ........................................................................... 22Betesfeber ................................................................................................ 22Beteskramp ............................................................................................. 22Trumsjuka ............................................................................................... 22Sommarsjuka .......................................................................................... 22Salmonella .............................................................................................. 23Parasiter & insekter ................................................................................ 23Litteraturtips och referenser ........................................................................ 24Bilaga 1 ....................................................................................................... 25Exempel på lösningar .............................................................................. 25Bilaga 2 ....................................................................................................... 28Djurskyddsförordningen .......................................................................... 28Föreskrifter och allmänna råd .................................................................. 28Bete – Praktiska lösningar och management5

Varför ska korna på bete?DET FINNS FLERA SKÄL till att låta kornagå på bete. Vilka faktorer som väger tyngstskiljer mellan olika företag, men gemensamtär vinster i djurhälsa. Därtill kommer konsumentperspektivet.Betande kor bidrar till ettlevande och mångfacetterat kulturlandskap.Många tycker att betande kor hör sommarentill. Att så är fallet framgår tydligt av det storaintresset för betessläpp. I grunden handlarbetesdriften naturligtvis också om att somföretagare leva upp till lagar och regler.Motion ger hälsaKor rör sig gärna om stimulansenoch möjligheten finns. Det är inteovanligt att kor går 4-8 km perdag under betessäsongen, medande i lösdriftsstallet rör sig 400-800meter.!Betande kor ärfriska korVad ger daglig motion mjölkkon för mervärden?• Daglig motion förbättrar den syreupptagande förmågan, eftersommuskelaktivitet ökar blodcirkulationen.•Lymfcirkulationen ökar, vilket är kroppens försvarssystem mot olikainfektioner och smittämnen.• Risken för acetonomi är lägre vid bete än om kon går inomhus.•Motion är också bra för kons leder och ökar ledbroskens näringsförsörjning.• Kor som går ute har friskare ben och klövar än kor som går inneeftersom klövmiljön är mer fördelaktig.•Kor som fått motionera visar betydligt mindre tveksamhet när deska lägga sig.• Frekvensen av spentramp är också lägre vid bete, troligen beroendepå att kon har möjlighet till ett mer naturligt läggande ochresande utomhus.•Det är också en lägre andel kor som drabbas av kalvförlamning vidbetesdrift jämfört med kor som går inne.• På bete syns också praktiskt taget inga onormala beteenden hoskorna.Konsument perspektivetUtöver djurvälfärdsperspektiv och lagkravär utevistelse en viktig imagefråga gentemotkonsumenten. Det här är ytterligare enorsak till varför det är viktigt att korna kommerut på betet.Bete – Praktiska lösningar och management7

BetesstrategierProduktionsbeteMed produktionsbete avses att konhar tillgång till en vall där det finnsså stor tillgång på gröda att den kanutgöra en betydande del av dendagliga foderstaten. Fördelen medproduktionsbete är att det kan varaett billigt foder (inga skörde-, lagrings-eller utfodringskostnader).I praktiken kombineras betet meden anpassad stallutfodring för attdärmed få en bättre foderstyrning.Undersökningar visar att samtidigtintag av bete och ensilage ger högreavkastning än utfodring medendast ensilage. För att lyckas medproduktionsbetet ställer det kravpå noggrann skötsel av grödan såatt tillgång och kvaliteten alltidär god samt att det finns gott omareal. En annan utmaning är attha arealerna i nära anslutning tillstallet. När korna måste drivas enlängre sträcka minskar tiden förfoderintag och avkastningen kandärför försämras.MotionsbeteVid motionsbete hålls djuren på engräsbevuxen yta och foderintagetfrån betet är mycket begränsat.Huvuddelen av näringsbehovettäcks av en stallfoderstat. Fördelarnamed ett motionsbete är attman har full kontroll över utfodringen.Tidsåtgången för att drivakor minimeras eftersom avståndetmellan stall och rastbetet oftast ärkort, och det krävs även en mindredel betesareal. Arbetstiden inne istallet är högre än vid produktionsbeteeftersom det krävs mer arbetemed utfodring och utgödsling.Enligt Jordbruksverkets allmännaråd bör djurtätheten varamax 5-7 kor per hektar beroendepå betes säsongens längd. Det ärmöjligt att ha en högre djurtäthetom besättningen delas in i mindregrupper som vardera betar en kortaretid per dygn. Kravet är alltidatt betesmarken har ett växttäckepå minst 80 % oavsett vad djurtäthetenär. Se tabell 1 för antal korTabell 1. Antal kor per hektar vid olika lång betessäsong samt olikalång betestid per dygn. För motionsbete tolv respektive sex timmar ärvillkoret att besättningen delas in i grupper och betar olika tider pådygnet. Hela besättningen kan inte beta samtidigt.Betestid,månaderper hektar som är den maximalabeläggningen. När produktionsbetebedrivs beräknas det att beteskonsumtionenär sju kg TS per kooch dag. Skördeavkastningen påbetet beräknas vara fem respektivetre ton TS.Betestid Helt dygn 12 h 6 hTvåmånaderTremånaderFyramånaderMotionsbeteMotionsbeteMotionsbeteProduktionsbete5 ton TSTabell 2 visar högsta möjligabeläggningsgrad för olika besättningsstorlekarvid olika lång betestidper dygn. Med en besättningpå 400 kor kan korna delas upp istorgrupper om 100 kor, som medfördel kan delas i två mindre grup-BesättningsstorlekMotionsbeteMotionsbeteMotionsbeteProduktionsbete5 ton TSProduktionsbete3 ton TS7 14 28 11 76 12 24 7 45 10 20 5 3Tabell 2. Totalt arealbehov i hektar för olika besättningsstorlekar vid olika långbetestid per dygn. För motionsbete tolv respektive sex timmar är villkoret att besättningendelas in i grupper och betar olika tider på dygnet. Hela besättningen kaninte beta samtidigt.Produktionsbete3 ton TSBetestid Helt dygn 12 h 6 h2 15 8 4 9 15100 kor 3 17 9 5 14 254 20 10 5 20 342 29 15 8 19 29200 kor 3 34 17 9 29 504 40 20 10 40 672 58 29 15 37 58400 kor 3 67 34 17 58 1004 80 40 20 80 1342 86 43 22 55 86600 kor 3 100 50 25 86 1504 120 60 30 120 2002 115 58 29 73 115800 kor 3 134 67 34 115 2004 160 80 40 160 2672 143 72 36 91 1431000 kor 3 167 84 42 143 2504 200 100 50 200 334Bete – Praktiska lösningar och management9

per om 50 kor i varje för att minskasmittrisken. Sträva efter att hålladessa grupper intakta både understall- och betessäsong. Varje storgruppkan då beta totalt sex timmarper dygn. Vid en betessäsongpå fyra månader krävs då 20 hektarför hela besättningen. Vid produktionsbetehar det antagits attkorna har tillgång till betesmarkenunder hela dygnet.System för betesdriftVid betesdrift kan olika systemväljas. Både ekonomiska aspektervad gäller stängselkostnader samtarbetsåtgång samt biologiskaaspekter som marktyp och arealmåste beaktas för att kunna finnadet system som passar.Kontinuerlig betningVid strikt kontinuerlig betning betasexakt samma areal med sammadjurantal under hela betessäsongen.Systemet är relativt enkeltoch billigt, men ger en successivförsämring av betesmarken medratbildningar och eventuell igenväxning.Vid intensiv kontinuerlig betninganpassas tillgången på bete tilldjurens behov och kan därigenomfrämja betets produktionsförmåga.Betningen ger ökad skottbildningoch rikare bladproduktion.I början av betessäsongen börbeteshöjden vid kontinuerlig betningvara 10-12 cm. Ett rätt sköttkontinuerligt bete ger en produktivgrässvål som inte kräver så mycketrenovering eller ogräsbekämpning.Andra fördelar med kontinuerligbetning är att den totala stängselmängdenminskar och att anordningarför vatten till djuren intebehöver flyttas. Ur smittskyddssynpunktär kontinuerlig betning negativt,eftersom mängden gödselökar hela tiden ökar även antaletparasitägg och larver.RotationsbetningRotationsbete innebär att betsarealendelas in i mindre fållor och attkorna sedan flyttas mellan dessamed jämna intervall. Man utnyttjardå markens potential samtidigtsom en god tillväxt sker. Dessutomreducerar rotationsbetning förekomstenav parasiter. Exempelvisminskar förekomsten av koccidioshos kalvar och ungdjur vid betessläppradikalt om rotationsbetningtillämpas.Dock kräver systemet mer arbetei form av förflyttningar. Dessutombehövs mer stängsel och metoderför vattentilldelning.Viktigt att tänka på är att inteavdela för stor areal i början avsommaren, eftersom betets kvalitetsjunker snabbt om inte kornahinner beta i samma takt som gräsetväxer. Det är fördelaktigt ombetesfållan är så kvadratisk sommöjligt, eftersom det ger jämnastavbetning. Avlånga fållor resulterari överbetning och gödselackumuleringnära ingången till fållansamt vid vattenförsörjningen, ochunderbetning i fållornas bortreände. Man bör försöka eftersträvaatt landskapet ska vara så homogentsom möjligt i samma fålla.Eftersom kor ofta gödslar när detsker en förändring i underlaget,ger ett jämt och likvärdigt underlagen jämnare gödselfördelning.BetesskötselDet är viktigt att putsa betesvallenför att uppnå ett jämt växttäcke.Man förhindrar då uppkomst avogräs som skräppor, brännässlor,fräkenväxter och rölleka. Putsningska ske tidigt, senast efter andraavbetningen, eftersom ogräsen dåinte hinner fröa av sig och spridasvidare. Stubbhöjden ska vara ungefär5-6 cm (något högre vid torka).Man ger då samtidigt betesväxternaen chans att öka skott- och bladbildningoch betet blir därigenomtätare och tramptåligare.• Anpassa djurbeläggningenför att kunna upprätthållaminst 80 % växttäcke.• Välj ett betessystem sompassar gårdens och besättningensförutsättningar.• Sköt om vallen ordentligtför att bibehålla en tåligbetesvall.Betesputsningen hind rarförväxning och tar bortrator. Fördelarna är många,såsom ett smakligare ochnärings riktigare foder, bättreavbetning, bättre bekämpningav ogräs, stimulerad återväxtoch ett tramptåligareväxttäcke. Putsa i tid, så attavslagna delar inte kväverbetet.För både säkerheten ochresultatet gäller det att maskinernaär i trim.10 Bete – Praktiska lösningar och management

Önskvärda arter i en betesvallBETESTRYCKET i stora besättningar är högtoch det är stor risk för att betet blir upptrampat.För att uppnå en väl fungerande betesdriftär det viktigt att välja rätt vallväxter.Nedan följer en översikt över gräs- och baljväxtersom är eftersträvansvärda i en betesvallmed högt betestryck. Viktigt att tänka påär att första året är betesvallen inte helt etablerad.Den får därför inte slitas för hårt omdet är blött i marken. Vallen tål emellertidavbetningar.GräsÄngsgröe är ettutpräglat betesgrässom gynnas av hårdavbetning och tåltorka väl. Arten tar2-3 år på sig attbli etablerad, ochbildar efter det tätaoch tramptåligamattor.BaljväxterVitklöver trivs på de flesta jordaroch gynnas av hård betningoch putsning. Vitklöversprider sig i vallen om betingelsernaär de rätta. Arten missgynnasav höga kvävegivoroch förvuxna beten.Ängsvingel är ett kombinerat slåtter-och betesgräs som har snabbtillväxt och ger stora skördar.Timotej är ett smakligt gräs med god energihalt.Arten har god övervintringsförmåga menär känslig för betestramp. Gräset är dock att rekommenderaeftersom det hindrar uppkomstenav ogräs, men hindrar samtidigt inte önskvärdaarter att etablera sig.Engelskt rajgräsär tramptåligt, harsnabb etableringoch stor avkastningspotential.Arten måste skördaseller betas tretill fyra gånger persäsong.Vitklöver är den enda baljväxtensom lämpar sig till större besättningarmed högt betestryck ochstor upptrampningsrisk. Rödklöver,käringtand och lusern tål t.ex.klövtramp dåligt, och när de utgårur vallen röjer de väg för olikatyper av ogräs.Rödsvingel är ett gräs med mycket hög torktålighet.Rödsvingel trivs i de flesta jordar och tåltrampning och betning väl. Tar relativt lång tidpå sig att etableras.!Satsapå en vallfröblandningsom lämparsig för hårt betestryckBete – Praktiska lösningar och management11

HygienBACILLUS CEREUS finns normalti jord och hamnar därför lättpå växande grödor, i ensilage ochpå betande djur. Speciellt lätt fården fäste på kons juver och kommerdärför via mjölkhanteringen ini mejerierna. Bacillus cereus bildarsporer som har stor överlevnadsförmågaoch inte dör vid pastörisering,kokning eller uttorkning.Mjölken tjocknar och smakar beskt,och mjölkens hållbarhet begränsas.Bakterien kan också orsakamatförgiftning. För att undvika attmjölken kontamineras med sporerav Bacillus cereus är det viktigt attkorna hålls rena. Drivningsgatoroch områden kring vattenförsörjningeni fållorna måste vara torra,och vid regnig väderlek är spenhygienenmycket viktig.Vattenförsörjning på beteI DJURSKYDDSLAGEN finnskrav på att djuren ska ha tillgångtill rent vatten i tillräcklig mängd.Mjölkkor på bete har ett vattenbehovpå minst 100 l per ko och dag.Ur djurvälfärdssynpunkt bör kornaha tillgång till vatten även på betet,även om ingen nedgång i produktionensker endast vid vattenförsörjninginne i stallet. Vattnetshygieniska kvalitet är mycket viktig.Dåligt vatten kan medföra hälsoriskersom t.ex. diarréer, mastitoch stört allmäntillstånd. Dräktigadjur kan också kasta sina foster. Iregel håller inte naturliga vattendragtillräckligt hög kvalitet, ochbör därför hägnas in. Om vattnetär lokaliserat på ett långt avståndkommer korna förflytta sig dit somen flock, och risken för att flockenuppehåller sig runt vattenkaret/vattenkopparna under en längretid efter att de har druckit är stor.Följden av detta blir överbetningsamt att en stor del gödsel hamnarpå samma ställe i hagen. Detär därför en stor fördel om kornainte behöver gå längre än max 200m för att dricka. Då kommer kornaatt lämna flocken och dricka påegen hand.Kor föredrar att dricka från enöppen vattenyta. Två alternativför vattenförsörjning på bete finns,vattenkar eller vattenkoppar. Vattenkarger kon möjlighet att drickafrån öppen vattenyta. Med kar ökardock risken för snabbare försämradvattenkvalitet. Karen måste därförkontrolleras två gånger per dagsamt rengöras minst en gång perVattenkar av vippmodell förenkel rengöring. Karet ärplacerat på hårdgjord ytaav betong med avrinningför effektiv uppsamling avspillvatten.12 Bete – Praktiska lösningar och management

Figur 1. Sektionsritning på hårdgjord yta runt vattenkar och vattenkoppar.vecka. För att kunna hålla en godhygienisk kvalitet på vattnet är detmer fördelaktigt att ha flera småkar än få stora. Om vatteninstallationernadimensioneras så attflödet är 15-20 l/min kan vattenkaretsvolym vara ca 100 l. Det börräknas med ca 80-100 mm platsför varje ko vid drickkaret, vilketbetyder att ett en meter långtbadkar kan betjäna ca 10-12 kor.Vattenkoppar är fördelaktigt hurhygiensynpunkt, eftersom vattnetaldrig blir stillastående. Det är viktigtatt flödet är tillräckligt högt(minst 10 l/min) för att säkerställaatt kon får i sig tillräckligt med vatten.Flödet mäts enklast genom attställa en hink under vattenkoppenoch låta vattnet rinna under en ellertvå minuter. Sedan mäts hurmånga liter som samlades upp. Detmåste enligt lag finnas en vattenkoppper 10 kor.Vid permanenta beten kan medfördel rör eller slangar grävas nerför att underlätta vattentillförseln.Varma dagar blir vattenslangarsom ligger ovan mark snabbt uppvärmda,med kvalitetsförsämringsom följd. Optimal vattentemperaturär mellan 10 och 17˚C.Ytan runt vattenkar och vattenkopparbör vara hårdgjord för attminska upptrampning. Se figur 1för detaljerad beskrivning av hurytan ska anläggas. Vattenkvalitetenmäts genom temperatur, värden påolika kemiska ämnen, alginnehållsamt hygieniska egenskaper. Mejeriföretagenhar en förenklad vattenanalyssom innehåller riktvärdenoch som ger en bra vägledningom vattenkvaliteten.Vanliga fel på vattnet somdjuren reagerar på:• Lukt- och smakfel kan bero påsvavelväte, diesel, olja, bekämpningsmedel,järn, mangan,klor eller avloppsvatten.• Färgavvikelser kan komma frånhumus, grus, lera eller jord.• Grumlighet kan härröra frånjärn, mangan, humus, grus,lera, eller jord.• Utfällningar kan bero på koppar,järn, mangan, vattnetshårdhet eller kalkinnehåll.• Se till att vattenkoppar och vattenkar är rena.• Kontrollera att flödet är tillräckligt.• Hårdgör ytor där det behövs.Mineraleroch saltUTÖVER BETET behöver djurenett extra tillskott av mineraler.Mineralfodret bör vara allsidigtoch vid betessläpp ha en hög magnesiumhalt.Saltsten ges som komplementutöver mineralfodret.• Se till att kornas mineral- och saltbehov är tillfredställt.Bete – Praktiska lösningar och management13

VärmestressKORS VÄLBEFINNANDE och beteende påverkasi hög grad av sommarklimatets högatemperatur, höga luftfuktighet och kraftigasolinstrålning. Den övre kritiska temperaturenför en ko är runt 25 °C. Över dennatemperatur börjar kon bli stressad, vilket bl.a.visar sig genom sänkt foderintag och ökat vattenbehov.Både kor och produktion kan därförpåverkas positivt av att det finns tillgångtill skugga på betet.Värmestress gör att tillväxt, mjölkproduktionoch dräktighetsresultatpåverkas negativt. Genom att kontrollerakons andningsfrekvens kanman enkelt ta reda på om hon liderav värmestress. Andningsfrekvensenär då över 40 andetag per minut.En fuktig hårrem är också etttecken på värmestress.Med hjälp av ett temperatur- ochfuktighetsindex kan man få svar påhur mycket påfrestning i form avvärmestress en ko utsätts för.Ett indexvärde under 74 är normalt,75-78 varning, 79-82 faraoch över 84 akut fara.Graden av värmestress hos enko, beräknad utifrån olika temperatureroch fuktighet, kan utläsasi tabell 3.Studier har visat en nedgång imjölkavkastning med 0,2 kg pervarje steg i ökat indexvärde närdetta överstiger 72. Hänsyn har dåinte tagits till kons vikt och produktionsnivå,vilket skulle ge en mervarierande avkastningssänkning.Tabell 3. Av tabellen framgår indextal för djurens värmestress, beräknade utifrån temperatur och stallklimat. Värmestressinverkar negativt både på kornas välbefinnande och mjölkavkastning.5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100 Fuktig-20 63 63 63 64 64 64 64 65 65 65 66 66 66 66 67 67 67 67 68 68 het %22 64 65 65 66 66 66 67 67 67 68 68 69 69 69 70 70 70 71 71 7224 66 67 67 68 68 69 69 70 70 70 71 71 72 72 73 73 74 74 75 7526 68 69 69 70 70 71 71 72 73 73 74 74 75 75 76 77 77 78 78 7928 70 70 71 72 72 73 74 74 75 76 76 77 78 78 79 80 80 81 82 8230 71 72 73 74 74 75 76 77 78 78 79 80 81 81 82 83 84 84 85 8632 73 74 75 76 77 77 78 79 80 81 82 83 84 84 85 86 87 88 89 9034 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 84 85 86 87 88 89 90 91 92 9336 77 78 79 80 81 82 83 82 85 86 87 88 89 90 91 93 94 95 96 9738 78 79 81 82 83 84 85 86 88 89 90 91 92 93 95 96 97 98 99 10040 80 81 82 84 85 86 88 89 90 91 93 94 95 96 98 99 100 101 103 104°CVentilation för ett bra stallklimatPå grund av risken för värmestressär det av yttersta vikt att klimateti stallet är fördelaktigt för korna.Enligt Svensk Standard SS951051– Ventilationsbehov i värmeisoleradedjurstallar – ska ventilationsanläggningensommartid kunna byta345 m 3 luft per timme och djur omårsavkastningen per ko (600 kg) äri genomsnitt 9 000 kg mjölk. Det ärmycket viktigt att ventilationen dimensionerasefter de högsta antaldjur som kommer vistas inne i stalletsamtidigt. Om detta inte följskommer ventilationen inte att varatillräcklig.Den vanligaste mekaniska ventilationsprincipeni redan byggdastallar i Sverige är undertrycksventilation.Fläktar för bort luft ut urstallet och skapar därigenom ettundertryck i stallet. Ny luft sugsdå in i stallet genom tilluftsdon.Vid undertrycksventilation är detdärför av yttersta vikt att stalldörrarhålls stängda. Om dörrarna äröppna punkteras undertrycket ochny luft kommer inte in i tilluftsöppningarna.Klimatet i nära anslutningtill dörren kan bli behagligt,men längre in i stallet stiger temperaturoch fuktighet.Nya stallar som byggs har oftanaturlig ventilation. Vindverkanoch skorstenseffekten avgör då hurmycket luft som byts i stallet. Vidnaturlig ventilation har det ingenbetydelse om stalldörrarna hållsöppna eller inte, eftersom andelen14 Bete – Praktiska lösningar och management

luft som kommer in i stallet berorpå vindhastighet utanför stallet.Det är därför fördelaktigt att placerabyggnaden vinkelrätt mot denhärskande vindriktningen, för attfå ut maximal effekt av vindkrafterna.Både till- och frånluftsdonkan med fördel styras automatiskt.En väderstation på stallets tak registreraraktuell temperatur ochfuktighet och donen öppnas ellerstängs automatiskt för att reglerastalltemperaturen.LuftkvalitetFörutom luftfuktighet och temperaturär det viktigt att även halternaav koldioxid, ammoniak, svavelväteoch organiskt damm liggerpå en godtagbar nivå. Följandevärden får endast undantagsvisöverstigas:ammoniak: 10 ppm,koldioxid: 3 000 ppm,svavelväte: 0,5 ppm,organiskt damm: 10 mg/m³.Bra stalluft erhålls med en korrektdimensionerad ventilationsanläggning.TilluftsdonStorleken på donet ska vara 1 cm 2per m 3 luft som ska bytas per timme.För en besättning med 250 korska totalarean vara 86 m 2 .Vid naturlig ventilation ska tillluftsareanvara 0,2 m 2 gånger antaletkor i besättningen. I en besättningpå 250 kor blir totalarean påtilluftsdonen 50 m 2 som fördelasjämt utmed stallets långsidor.FrånluftsdonSom frånluftsdon vid undertrycksventilationväljs fläktar med lämpligkapacitet. För en besättningmed 250 kor betyder det ett totalflödepå 86 250 m 3 /tim vilket betyderca 10 fläktar med kapaciteten9 000 m 3 /h.För naturlig ventilation gäller attfrånluftsarean ska 0,5 m 2 gångertilluftsarean, vilket för exempletmed 250 kor betyder 25 m 2 . Nocköppningenska inte gå hela vägenut till gaveln på stallet p.g.a.ogynnsamma luftströmmar.• Sörj för god ventilationi stallet.• Kontrollera luftkvaliteten.Väl dimensionerad tillochfrånluft sörjer för ettbra stallklimat.Bete – Praktiska lösningar och management15

Utanför stalletFöre och efter mjölkning är korna ofta samlade utanföringången till stallet. Området blir då snabbtupptrampat och lerigt. För att förhindra detta hårdgörsen yta på minst 1,4 m 2 per ko.Uppsamlingsfållan kan hårdgöras med grus, asfalteller betong. Hårdgjorda ytor byggs upp på markunderlagetmed en överbyggnad av förstärkningslager,bärlager och slitlager. Underlaget ska schaktasrent från matjord och mylla innan överbyggnadenläggs på. Om marken består av torv, gyttja, dy etc.måste dessa jordar schaktas ur och ersättas medåterfyllningsmassor. Alla lager måste packas väl.Använd en vibrationsvält eller vibratorplatta förpackning. En vanlig traktor har normalt för lågttryck under hjulen.Se tabell 4 för dimensionering av de olika lagren.Tabell 4. Dimensioneringstabell för olika material att använda tillhårdgjorda ytor.Material Marktyp Förstärkningslager(mm)Bärlager(mm)Slitlager(mm)Grus grus, sand 0 100 50morän 100 100 50lera 450 100 50Asfalt grus, sand 0 120 30morän 200 120 30lera 550 120 30Betong grus, sand - - 120morän 100 - 120lera 300 - 120GrusNaturgrus är att föredra. Att tänkapå är att om kon trampar på en ytasom är gjord av ett hårt underlagefter att ha gått i grus kan gruskorntränga in i klöven. För bärlager ochdränering lämpar sig grövre stenmaterial.BetongAnvänd standardcement med hållfasthetsklassK40. Betongmassanska ha en lufthalt på 5 % vid maximalstenstorlek 32 mm. Vid gjutningenska betongen ha plastisktill medelstyv konsistens. Ytan skaha en brädriven struktur, vilket geren yta som är lätt att rengöra menhar liten halkrisk. Lägg ytan med1-2 % fall mot en brunn, eftersomvattnet från en gödselbelastad ytabör tas om hand och ledas till engödselbrunn. Ytan kan utformas såatt den har låga kanter mot vilkavattnet samlas upp och leds genomlutningen till en grovfiltrerandebrunn där större partiklar som stenaravlägsnas. För att få bort ytterligarepartiklar kan vattnet sedanledas till en rensbrunn som gerett lakvatten fritt från fasta föroreningar.Vattnet kan då pumpaslängre sträckor, t.ex. till en gödselbrunn.Betongen måste hållas fuktigunder minst en vecka efter gjutning.Efter ytterligare ca två veckorkan ytan börja belastas.AsfaltAsfalt är mjukare än betong, ochklarar därför vissa sättningar utanatt spricka. Varma sommardagarblir dock asfalten mjuk, och riskeraratt trampas upp. Asfaltmassanvältras i varmt tillstånd av särskildaentreprenörer, och ges sammalutning som betongytor. Strukturenska vara så tät att inte vattenoch föroreningar tränger ner i beläggningen.Hårdgjord yta av betong utanför stalldörren.Hårdgjord yta av asfalt utanför stalldörren16 Bete – Praktiska lösningar och management

DrivningsgatorDrivningsgator till och från betetutsätts för hård belastning. Detär därför viktigt att planera dessaordentligt. Mest fördelaktigt är ennoggrann planering i anslutningtill byggnation av stallet. Det måstebestämmas om drivningsgatanenbart ska vara avsedd för kor ellerom den även ska utnyttjas av maskintrafik.Det är även av stor viktatt man innan anläggning är på detklara med hur många djur som skatrafikera drivningsgatan och hurmånga gånger per dag som överfartenska ske. Om kor får välja gårde helst på ett mjukt och fast underlag.Ett blött och lerigt underlagär det som uppskattas minst. Blötaoch leriga drivningsgator kan varaen smittkälla till bl.a. klövspaltsinflammation.De bidrar dessutomDrivningsgata av asfalt.till nedsmutsning av exempelvisjuver och spenar, något som kanförsämra juverhälsa och mjölkkvaliteten.Rätt utformade drivningsgatorminskar risken för sporer imjölken.KotrafikKor går helst på led efter varandra,där de högrankade korna går förstvarpå de lägre rankade korna följer.En högrankad ko är ovillig attsläppa fram en lågrankad ko framförsig. Begränsat utrymme är denstörsta orsaken till aggression mellankor och om djuren drivs på förhårt blir de stressade och skadorkan lätt uppstå på grund av konflikterkorna emellan. Om flockendrivs på för hårt finns också enökad risk för klövskador eftersomkorna inte hinner se efter var deska sätta ner klövarna. Man börsträva efter att flocken håller enlugn och jämn takt utan stanna,eftersom kor ofta gödslar när deväxlar från en aktivitet till en annan.Om flocken stannar bör manmana på de högrankade korna föratt undvika stress och konflikter.En flock kor som får gå i sin egentakt minskar risken för stress ochaggressioner.Bete – Praktiska lösningar och management17

Praktiska råd förfungerande kotrafik• Färskt bete eller foder stimulerarkotrafiken.• Djur i hagar i nära drivningsgatorkan störa kotrafiken.• Det bör inte finnas vattenkarlängs med drivningsgataneftersom dessa gör att kornastannar upp.• Undvik köbildning precis utanförstallet genom att inteha utfodring i direkt anslutningtill dörrar.• Gödselbelastningen på drivningsgatanminskar om kornagår ett stycke inne i stalletinnan de kommer ut pågatan.• För att undvika för storttryck på enskilda ingångarbör hagen vara försedd medflera grindhål att alterneramellan.• Gör skillnaden mellan olikamaterial samt ljusstyrka –t.ex. vid ingången till stallet– så minimal som möjligt föratt underlätta övergångenför djuren.• Ytan vid drivningsgatansslut måste vara väl tilltagenför att underlätta för lågrankadekor att komma undan.• Närmast stallet och uppsamlingsfållanmåste drivningsgatanvara hårdgjordeftersom påfrestningen påunderlaget är mycket storpå dessa ställen.• Anlägg inte drivningsgatan idirekt anslutning till häckar,murar, alléer och liknande.Dessa platser ligger ofta ilä och skugga och är därförofta fuktiga.• Om det är möjligt, placeraingångarna till hagen såhögt som möjligt på torrmark.•Planera så att ko- och maskintrafikinte korsar varandrasväg. Ofta lämpar de siginte på samma underlag.fast. Kor som har ömma klövar ellerhaltar sänker takten på hårdaunderlag.• Underlaget ska vara stabilt ochdränerande.• Ju längre sträcka det är till betetoch ju större besättningen ärdesto bredare behöver drivningsgatanvara. Bredden på drivningsgatanbör vara minst 2,5 m för enbesättning under 100 kor. För besättningaröver 100 kor bör gatansbredd vara 3 m.• Hårdgjord yta ska hållas fri frånstenar och grus för att undvikaklövskador.Skötsel av drivningsgatorDe hårdgjorda ytorna måste rengörasoch drivningsgatorna underhållas.Till rengöring av hårdgjordaytor passar inte skrapning medvanlig skopa, eftersom det orsakaronödigt mycket förslitning och kangöra ytan hal. Mest fördelaktigtär sopning t.ex. med en handkördsopmaskin eller, för större ytor, entraktordriven variant.En drivningsgata som anläggsmed ett mjukt material, t.ex. flis,tål inte maskintrafik. Om manDrivningsgatans utformningUtformningen av drivningsgatan • Drivingsgatan ska vara så rakär avgörande för en väl fungerandekotrafik.blindgångar.som möjligt. Undvik hörn och• Underlaget ska vara mjukt och • Urin och regnvatten måste hindrasfrån att rinna av mot markeni hagen vid drivningsgatans ände.Annars blir marken snabbt upptrampadmed smutsiga kor somresultat.• Det får aldrig bildas täta kanterpå sidorna av drivningsvägen somstoppar upp regnvatten.• Stängsel på drivningsgatans sidorskyddar mot jordinblandning.Stängslet bör dock inte sitta längreut än 25 cm från gatans kant,eftersom korna då kan gå på detmjukare underlaget på sidorna omdrivningsgatan med upptrampningsom följd.måste köra på en sådan yta skadet göras när det är torrt eller dåmarken är frusen. Vill man skrapaav ett söndertrampat översta lagerkan detta göras på våren precis närlagret börjat tina. Undvik att baralägga på ett nytt lager ovanpå detsom är söndertrampat. Det blir alltidett bättre resultat om man försttar bort det förstörda lagret och sedanlägger på ett nytt. Se tabell 5för specificering av skötsel av olikaunderlag.18 Bete – Praktiska lösningar och management

Drivningsgators anläggning och materialSom underlag till drivningsgator kan ett flertal olikamaterial användas. När material väljs är det av storvikt att väga in hur materialet påverkar kons ben ochklövar. Andra viktiga faktorer är de naturliga markförutsättningarnasamt klimat. Geotextilier och stängsellängs kanterna på drivningsgatan förhindrar inblandningav jord i materialet. Figur 2 visar ett förslag påsektionsritning samt exempel på material med godaegenskaper för drivningsgator.• Planera för braflyt i ko trafiken.• Slitage, gödselbelastningochutnyttjandetid skabeaktas INNANanläggning.• Var noggrann!Figur 2. Sektionsritningsom visar tvåsorters uppbyggnad avdrivninggator.Tabell 5. Underlag till drivningsgator och skötsel av dessa.Material Egenskaper Anläggning SkötselBark Mjukt men fast. Relativt kort livslängd. Blirsällan halt. Maskintrafik olämpligt.FlisGrusKrossGräsarmeringHit GridMjukt men fast. Relativt kort livslängd. Blirsällan halt. Maskintrafik olämpligt.Ny är ytan mjuk men tung att gå i. Packarsig efterhand. Tål viss maskintrafik somdock gör ytan hård och icke-dränerande.Ny är ytan lite vass och hård. Efterhand blirytan jämnare. Tål maskintrafik.Tål regn och maskintrafik.Troligen lång livslängd. Tål maskintrafikoch klövtramp.Tjocka lager med textil under. Godpackning viktigt. Bör skyddas mot jordinblandning.Ett för tunt lager eller fördålig packning gör att barklagret snabbtluckras upp och djupa gropar bildasTjocka lager med textil under.Textil under.Textil under.Direkt på marken, eller nedgrävd medmarkväv under (på lerjord).Dränerande lager under, grus ovanpå.Tex Way Mjuk men fast yta. Tål regn och frost. Bärlager samt sand så att mattan liggervälvd över marknivå.AsfaltBetongRelativt stum yta. Tål maskintrafik men ejklövar vid utfodring. Känslig yta. Tål regn.Mjuk av mycket sol.Mycket god hållbarhet. Tål maskintrafikoch klövtramp vid foder- och vattenställen.Är för stumt att använda som ensamtunderlag. Ny yta är sträv, äldre hal.Flera lager med olika funktion.Flera lager med olika funktion.Byte av ytlager med hjälp avvanlig skopa. Byt hela ytlagreteller skrapa av och bytca 10 cm på våren ovanpåtjälad mark.Rengöring med vanligskopa.Rengöring med vanligskopa.Rengöring med vanligskopa.Rengöring med vanlig skopai lamellernas riktning.Rengöring med vanligskopa.Rengöring med gummiskrapaeller spolning.Känslig yta. Rengöring medgummiskrapa eller sopmaskin.Rengör med gummiskrapaeller sopmaskin.Bete – Praktiska lösningar och management19

GrindarFör att få en väl fungerande kotrafikär placering av grindar viktigt.Grindar bör placeras i näraanslutning till hagens hörn för attundvika att korna vill ta en annanväg, se figur 3. Alternera om möjligtmellan olika grindhål för attförhindra upptrampning.Figur 3. En felaktig grindplacering möjliggörflera vägval för korna. Pilarnavisar hur korna har möjlighet att rörasig beroende på grindhålets placering.Felaktig grindplacering.Korrekt grindplacering.StängselEtt bra stängsel har hårt spändatrådar, stabila hörnstolpar, rätttrådhöjd samt röjt från gräs och slyen bit på vardera sidan stängslet.För mycket vegetation kan göra såatt strömmen i ett elstängsel försvinner.Elstängsel är att föredra. Taggtrådbör undvikas eftersom det förutomatt det orsakar djuren lidandevid skada även ger bestående skadorpå huden som ger anmärkninghos slakteriet. Elstängsel kan utgörasav två trådar som sätts på 60respektive 110 m höjd över marken.Stolpavståndet för elstängselkan vara 8-12 m. Tråden ska försesmed plastremsor eller liknandeså att korna kan uppmärksammadem.Elektriciteten ska alltid vara påslagennär djur befinner sig i hagen.De kan annars tappa respektenför stängslet och bryta sig ut.Det är viktigt att kontrollera attjordningen är väl genomförd, samtatt regelbundet kontrollera atttråden är strömförande. Varningsskyltarska också sättas upp för attuppmärksamma allmänheten.Även tillfälliga stängsel ska väljasoch uppföras med omsorg, föratt säkerställa både funktion ochenkel hantering. Låt inte det tillfälligastängslet bli en permanentlösning.Kraftig ståltråd är bästa valet till permanentaelstängsel.Isolatorerna ska harmoniera medstängslet i övrigt.Åskskydd minskar risken för skadligaöverspänningar.Trådspännaren gör det enkelt att hållaeltråden sträckt.Enkel testutrustningen underlättarkontinuerlig kontroll.Bristfällig jordning ger dålig funktion.Snåla inte på antalet jordspett.Bra stängsel och genomgångar sparar arbete varje dag!20 Bete – Praktiska lösningar och management

GrupperingDet är viktigt att dela in denstora besättningen i mindregrupper. Lämplig gruppstorleki en besättning är 60-80kor. Man bör eftersträva atthålla grupperna så intaktasom möjligt under hela året,eftersom detta är mest fördelaktigtur smittskyddssynpunkt.Undvik att omgrupperanär djuren släpps på bete.Introduktion till en nygrupp innebär även stresssom kan påverka immunförsvaretnegativt. Grupperingefter juverhälsa är positivteftersom fler djur än nödvändigtdå inte behöver vara utsattför smitta. Djur med högacelltal och/eller konstateradS. aureus eller annan smittsammastit bakterie bör exempelvishållas i egen grupp. Bakteriernasmittar förutom vid mjölkning ävenvid gemensamma liggplatser. Väljerman att gruppera efter avkastningsnivåär det mycket svårare att!Grupperabesättningenoch försök att hållagrupperna intaktaundvika oönskade förflyttningar avdjur, eftersom avkastningen har såstora variationer över tiden.Automatisk mjölkning och beteAvståndet mellan betet och stalletär av stor betydelse när man skakombinera automatisk mjölkning(AMS) och betesdrift. Om kornamåste gå en lång sträcka från betetför att bli mjölkade minskar benägenhetenatt uppsöka mjölkningsstationen.Även sannolikheten attkorna ska återvända till betet efteravslutad mjölkning minskar.För att få tillfredställande mångabesök vid mjölkningsenheten ochfungerande kotrafik måste man haen väl genomtänkt strategi.Eftersom kor är vanedjur är detviktigt att upprätta goda rutinerfrån start när bete och AMS tillämpas.Undvik att vänja korna att blihämtade. Andelen kor som måstehämtas minskar om man användertvå olika fållor. Korna släpps då uti en fålla på morgonen, och efterbesök i mjölkningsenheten selekterasde ut till en annan fålla. Det ärdå enkelt att hålla isär de kor somblivit mjölkade och de som inte blivitdet.Separata ingångar och utgångarär en förutsättning för att betesdriftska fungera. För att få en välfungerande kotrafik används selektionsgrindaroch envägsgrindar.Selektionsgrindar vid utgångenfrån stallet minskar andelen korsom behöver hämtas till mjölkning.Grinden tillåter då endast kor somhar mjölkats inom ett givet tidsintervallatt gå ut på betet. De sominte besökt mjölkningsenheten fåråtervända in i stallet igen. Envägsgrindarvid ingången till stallet förhindraratt korna kan återvända tillbetet utan att ha blivit mjölkade.Längden på drivningsvägen kanvara upp till 250 m utan att antaletbesök vid mjölkningsenhetenblir färre. Om korna kan se betetfrån stallet ökar viljan att förflyttasig till och från betet. Ju närmarebetet ligger i förhållande till stalletju fler gånger per dag återvänderkorna till stallet.• Selektions- och envägsgrindarskapar bra flyt ikotrafiken och minskarantalet hämtade kor.• Betet ska ligga nära stalletoch inom synhåll förkorna.Bete – Praktiska lösningar och management21

Betesrelaterade sjukdomarUnder betesgång kan korna drabbas av olikasjukdomar och få andra obehag från t.ex.knott. Nedan följer de vanligaste betesrelateradesjukdomarna samt några parasiter ochinsekter och vad som är viktigt att tänka påför att förhindra att djuren drabbas av dessa.MastitGenerellt minskar antalet spentrampoch således mastit orsakadeav detta under betesgång.Det beror på att kon får möjlighetatt utföra ett naturligare ligg- ochresningsbeteende. Minskad beläggningoch ökad utevistelse är ävengynnsamt för att minska förekomstenav bakterien Staphylococcusaureus. Däremot kan förekomstenmastiter orsakade av andra bakterieröka. Nedan följer en sammanfattningpå några typer av vanligamastitbakterier som kan kopplastill betesdrift.Vissa typer av Escherichia coli(E. coli) kan öka sommartid pågrund av värmestress och sämrevattenhygien. Symtom på att enko är smittad av E. coli är hög feber,diarré och ett tunt gult mjölksekret.Det är mycket viktigt attmjölka ur ofta, eftersom bakterieninte fäster inne i juvret utan följermed ut när man mjölkar. E coli kanleva i vattenkar upp till åtta månader.Det är därför av yttersta viktatt karen rengörs och desinfekterasregelbundet.Actionomyces pyogenes ären annan relativt vanlig bakteriesom ofta benämns sommarmastiteller flugmastit. Bakterien finns ikons miljö och smittar ofta via flugor.Mastiten luktar illa av andrabakterier som tillväxer samtidigt.Bakterien ger grava skador på juvret.Den drabbar främst kvigor ochsinkor. Se till att betet är fritt frånbuskar och sly, eftersom bakterientroligen måste ha ingångssår, t.ex.från en tagg eller liknade, för attkunna komma in i juvret. Mjölkaur ofta.Klebsiella är inte så vanlig, menkor som drabbas av klebsiellamastitblir ofta allvarligt sjuka och det ärdärför en fördel att känna till den.Det är vanligt att klebsiellamastitleder till akut klinisk mastit. Denär mycket svår att behandla ochdet är inte ovanligt att kon måsteavlivas. I mindre allvarliga fall blirden drabbade juverdelen oftasthelt förstörd. Bakterien återfinnsi leriga områden på betet, i vattendragsamt i områden med högdjurtäthet. Hägna in naturliga vattendragoch undvik leriga platserpå betet genom att hårdgöra ytorsom utsätts för hög belastning.KlövspaltsinflammationKlövspaltsinflammation orsakas avbakterier och är mycket smittsamt.Bakterien trivs i gödselförorenadblöt jord. Symtomen är hälta ochfeber, samt att området i klövspaltenblir sårigt och varigt. Behandlingär rengöring av klövspaltensamt penicillin. Den bästa förebyggandeåtgärden är att se till attdrivningsgångar och områden runtdrickvattenplatser är väl dräneradeoch rena från gödsel.BetesfeberSymtomen på betesfeber är högfeber, lätt hosta, diarré, mjölkproduktionenminskar kraftigt ochibland kastade foster. Djuren tillfrisknaroftast av sig själva efter caen vecka.BeteskrampOm djuren släpps tidigt är betetbåde energi- och proteinrikt, menhar lågt fiberinnehåll. Korna, ochdå särskilt de högmjölkande, kandå drabbas av beteskramp. Djuretssymtom är stelhet med efterföljandesvåra krampanfall. Beteskrampberor på magnesiumbrist och sjukdomenmåste omgående behandlasav veterinär. Förebygg beteskrampgenom att ge extra tillskott avmagnesium i mineralfodret innanoch under betessäsongen.TrumsjukaTrumsjuka är ett tillstånd som orsakasav att den gas som bildas ivommen inte kan rapas upp ochdärför ansamlas. Förloppet ärmycket snabbt och smärtsamt fördjuret, och leder till döden utanbehandling. Det första tecknet påtrumsjuka är att magen på djuretsvänstra sida svullnar upp, samtatt kon får ansträngd andning ochökad puls. Gasen i vommen tar tillslutså stor plats att lungorna pressasihop. Orsaken till trumsjuka ärännu inte helt klarlagd, men spädaklöverblad och lucern innebär enökad risk för att få sjukdomen.Trumsjuka är också vanligare underblöta förhållanden. Undvikdärför om möjligt att byta fålla ombetet är vått av dagg eller regn.Släpp heller inte ut hungriga djurpå ett bete med mycket klöver.SommarsjukaSommarsjuka orsakas av en organismsom överförs via fästningar.Sjukdomsförloppet kan varasnabbt och dödsfall kan inträffa.Symtomen är blod i urinen, högfeber och påverkat allmäntillstånd.Det är framförallt vuxna kor somdrabbas. Om ett sjukdomsfall uppträderföljer det oftast flera. Vidtidig upptäckt är sjukdomen behandlingsbar.Viktigt att tänka påvid inköp av livdjur till gården omman tidigare är drabbad av sommarsjukaär att köpa djur frångårdar där sjukdomen redan kanfinnas.22 Bete – Praktiska lösningar och management

SalmonellaSalmonella är en bakterie somsprids med gödsel. Salmonella kanäven överleva länge i många olikamiljöer, som till exempel i foderoch smuts. Kor får ofta inga symtompå salmonella, och kan därförvara smittbärare i flera år.En vanlig smittväg är inköptadjur som är sådana smittbärare.Smittan kan också komma in i enbesättning genom besökare medexempelvis dåligt rengjorda stövlar,via fodret eller via vilda djursom fåglar och gnagare.Ibland kan vissa djur drabbas avdiarré och feber. Andra symtom påatt en ko har salmonella kan varamastit och kastade foster. Dödsfallär ovanligt, förutom hos kalvar därdödligheten är högre än vanligt.Parasiter & insekterVuxna djur visar sällan symtom påparasitangrepp. Ungdjur och kalvarkan däremot reagera på massivmagmaskinfektion, med diarréeroch tillväxtpåverkan som följd. Vidinstallning kan symtom på lungmaskibland visas. Djuren får dåutdragen hosta och lunginflammation.Lungmask kan även drabbaäldre djur.Knottangrepp kan vara mycketobehagligt för korna. Stora angreppkan till och med leda till döden.Knott trivs liksom fästingar isanka områden. De är känsliga förvindpåverkan, öppna fält reducerardärför förekomsten.Fluglarvsangrepp orsakas av attspyflugan lägger ägg i djurets päls,oftast på bakdelen. Under rätt betingelserutvecklas äggen inom någotdygn till larver som kryper nergenom pälsen. Larverna utsöndrarenzymer som bryter ner kroppsvävnad,som är mycket smärtsamt fördjuret. Den skadade huden lockartill sig mer flugor som lägger ytterligareägg. Förloppet är snabbtoch orsakar nedsatt allmäntillståndet,aptitlöshet och feber. Tillståndetkan vara livshotande. Hindrautbrott genom att ha noggranntillsyn över djuren. Det finns ävenolika preparat att tillgå som verkaravskräckande på flugor.Betet – en naturlig del av besättningens friskvård.Bete – Praktiska lösningar och management23

Litteraturtips och referenser• Bete och Betesdjur. Inger Pehrson. Jordbruksverket.• SJVFS 2010:15, saknr L 100 - Jordbruksverketsföreskrifter och allmänna råd om djurhållninginom lantbruket m.m. Jordbruksverket. 2010.• Drivningsgator för kor - planering, material, kostnad.Kristina Lindgren och Christel Benfalk, JTIrapport nr 104. 2004.• Stabilisering av mark för bättre djurvälfärd ochmiljö – kartläggning av gräsarmering. KristinaLindgren och Cecilia Lindahl, JTI rapport nr 354.2007.• Stängselboken. Anders Råsberg, Kajsa Walberg-Leander, Jordbruksverket.• Vatten – Skriftserien Kvalitetssäkrad mjölkproduktion.Svensk Mjölk. 2007.• Velfærd hos malkeøer og kalve. DJF rapportHusdyr brug nr 74. 2006.24 Bete – Praktiska lösningar och management

Bilaga 1Exempel på lösningarI denna bilaga återfinns några exempel påhur betesfållor och drivvägar kan placerasutifrån stallets utformning. Alla gårdar harolika förutsättningar, både vad det gäller stalletsplanlösning och de omgivande markerna,och det finns inte en universell lösning sompassar alla. Dessa exempel kan dock ge idéerhur man kan planera för en väl fungerade betesdriftpå sin egen gård.Väljs kontinuerlig betning behövs likamånga fållor som antalet djurgrupper. Skarotationsbetning tillämpas delas betesmarkenupp i flera fållor. Antal fållor beror då påhur lång tid varje grupp betar i en fålla.120 korkonventionelltBesättningen på 120 kor hålls i två intakta grupper om60 kor i varje grupp. Utsläpp sker direkt från respektivestallavdelning.Bete – Praktiska lösningar och management25

180 korkonventionelltBesättningen på 180 kor hålls i tre intakta grupperom 60 kor i varje grupp. Väljs kontinuerligbetning behövs två fållor. Ska rotationsbetningtillämpas delas betesmarken upp i flera fållor.Utsläpp för grupp 1 sker via en central drivgång.Grupp 2 och 3 släpps ut direkt från respektivestallavdelning.180 korAMSBesättningen på 180 kor hålls i tre intaktagrupper om 60 kor per grupp. Ritningen visarsystemet fri kotrafik, då korna själva väljer närde vill besöka mjölkningsenheten. Planlösningenoch betessystemet kan dock tillämpas även medstyrd kotrafik. Stalldörrarna hålls öppna i minstsex timmar per dygn. Selektionsgrindar vid enadörren samt envägsgrindar vid den motsatta dörrenförhindrar att kor som inte blivit mjölkadefår till gång till betesmarken (se även avsnitt omautomatisk mjölkning och bete).26 Bete – Praktiska lösningar och management

240 korkonventionelltBesättningen på 240 kor hålls i fyra intakta grupper om60 kor i varje grupp. Utsläpp för grupp 1 och 3 sker viaen central drivgång. Grupp 2 och 4 släpps ut direkt frånrespektive stallavdelning.240 korkonventionelltBesättningen på 240 kor hålls i fyra intakta grupper om60 kor i varje grupp. Utsläpp för grupp 1 och 2 sker viaen central drivgång. Grupp 3 och 4 släpps ut direkt frånrespektive stallavdelning.Bete – Praktiska lösningar och management27

Bilaga 2Här återfinns de lagar, regler och allmänna råd som gäller för mjölkkor.DjurskyddsförordningenDjurskyddsförordningen (1988:539) 10 § Nötkreatursom hålls för mjölkproduktion och som är äldre än sexmånader skall sommartid hållas på bete.Föreskrifter och allmänna råd1 kapitlet Betesmarker och rastgårdar32 § Stängsel ska vara väl uppsatt och underhålletsamt i övrigt utformat och anordnat på ett sådant sättatt djur som hålls inom stängslet eller drivs mellanstängsel inte skadas.Stängseltrådar och stängselnät ska vara väl sträckta.Stängsel som innehåller taggtråd får inte vara elektrifierade.Elektrifierad elstängseltråd får dock monteraspå stängsel som innehåller taggtråd om fastsättningsanordningenutförs på ett sådant sätt attett horisontellt minimiavstånd av 150 mm mellanelstängseltrådarnas och taggtrådarnas vertikalplansäkerställs. Därutöver ska taggtråden jordas på återkommandeavstånd och elstängseltråden monteras påden sida som djuren hålls på.33 § Betesmarker, rastgårdar och drivningsvägar skavara fria från föremål med uppenbar risk att skadadjuren.34 § Markytor som är hårt belastade av djuren skavara hårdgjorda, dränerade eller naturligt ha motsvarandefunktion.2 kapitlet Bete och utevistelse25 § Nötkreatur som hålls för mjölkproduktion skaanses hållna på bete om de varje dygn kommer ut påbete och har tillgång till betesmarken under minst 6timmar. Andra nötkreatur med krav på bete eller annanutevistelse ska vistas ute hela dygnet.26 § Nötkreatur ska i enlighet med 10 - 11 §§ djurskyddsförordningenhållas på bete eller ges tillfälle attvistas ute under en sammanhängande tidsperiod sominfaller under perioden 1 maj – 15 oktober enligt följande:1. Blekinge, Skåne och Hallands län – minst 4 månader.2. Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands,Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands,Göteborgs, Västra Götalands, Värmlands, Örebrooch Västmanlands län – minst 3 månader.3. Dalarnas, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands,Västerbottens och Norrbottens län – minst 2månader.27 § Nötkreatur får utan hinder av 25-26 §§ hållasinne hela dygn eller delar av dygn i följande fall:1. om det är nödvändigt för att skydda djuren vidonormala väderleksförhållanden.2. om det är nödvändigt för att skydda markenfrån skador vid onormala väderleksförhållanden.3. om det är nödvändigt för att skydda djur motallvarliga insektsangrepp.4. om det finns en omedelbar fara för rovdjursangreppsom rimligen inte kan undanröjas påannat sätt.5. om djuren är anmälda för slakt och ska slaktasföre den 15 juni.6. kvigor för seminering under högst 30 dygn,förutsatt att betesperiodens sammanlagda längdminst motsvarar den tid som framgår av 26 §,eller7. om djuren måste skötas, vårdas eller behandlaspå ett sätt som inte är lämplig utomhus.Om djur hålls inne hela dygn i enlighet med någon avovanstående punkter ska detta journalföras.28 § Djurbeläggningen på betesmarken får inte varahögre än att ett växttäcke bibehålls på minst 80 procentav arealen i den aktuella betesfållan.Allmänna råd till 2 kap. 28 §Djurtätheten bör normaltinte överstiga följandegenomsnittsvärden:Betestid(månader)Antal mjölkkorper ha2 73 64 5Om bete endast anordnas under en del av dygnet kandjurtätheten ökas i förhållande till den minskade användningenav betet.29 § Undantag enligt 13 a § första stycket 2 Djurskyddsförordningenfrån kravet i 10 § samma förordningom att nötkreatur som hålls för mjölkproduktionsommartid ska hållas på bete kan medges om villkoreni något av nedanstående fall är uppfyllda.1. Dispensmyndigheten har funnit att det inte ärmöjligt att anordna betesdrift för samtliga djursom omfattas av beteskravet och att:a. samtliga sinkor hålls på bete under en tidsperiodom minst sex veckor,b. samtliga kvigor som är äldre än sex månaderhålls på bete,c. verksamheten inte utvecklas så att fler djurbehöver omfattas av undantag,28 Bete – Praktiska lösningar och management

d. stallmiljön och djurhälsan i besättningen ärdokumenterat mycket god, samte. alla djur som omfattas av undantaget gesmöjlighet till motion under en sammanhängandeperiod om minst två månaderper år.2. Dispensmyndigheten har funnit att oförutseddaeller speciella omständigheter förhindrar djurhållarenatt hålla djur på bete och att djurhälsanoch stallmiljön hålls på högsta möjliga nivå.Allmänna råd till 13 a § djurskyddsförordningenSärskilda skäl för att medge undantag från kravet påbete enligt 13 a § första stycket 2 djurskyddsförordningen,i enlighet med villkoren i 29 § 1 i föreskrifterna,kan anses föreligga för djurhållare med mjölkkorom dispensmyndigheten efter en uttömmande utredningkan konstatera:• att det inte finns godtagbara drivningsvägar tillbetesmarken och inte heller förutsättningar attanlägga sådana vägar,• att drivningsvägen mellan bete och mjölkningsplatsöverstiger en kilometer, eller• att det inte finns mark där bete är anlagt ellerkan anläggas på ett godtagbart sätt.Särskilda skäl för att medge undantag enligt de ovannämnda bestämmelserna i djurskyddsförordningenbör inte anses föreligga om dispens tidigare medgivitsi enlighet med villkoren 1 kap. 35 § 1, 2, 4 eller 5i Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmännaråd (DFS 2004:17) om djurhållning inom lantbruketm.m., om samma dispensgrunder åberopas för förnyaddispens.Allmänna råd till 2 kap. 29 §Mycket god stallmiljö enligt 1 d bör vara intygad aven sakkunnig person, såsom en byggnadsrådgivare vidLänsstyrelsen, och anses föreligga endast om maximiventilationenminst uppfyller rekommendationerna iSvensk Standard SS 951051, inredningen håller godstandard och stallet i övrigt väl uppfyller gällandedjurskyddskrav.Mycket god djurhälsa enligt samma punkt bör varaintygad av en veterinär med kännedom om hälsolägeti besättningen, och anses föreligga endast om sjukdomsfrekvensenär låg och skötseln av djuren är god.Kravet på motion under två månader enligt 1 e böranses vara uppfyllt endast om djuren hålls i lösdriftsystemdär de kan röra sig helt fritt eller om de fårregelbunden daglig motion på annat sätt.30 § Undantag enligt 29 § får medges för perioderom högst fem år i fråga om punkt 1 och högst ett år ifråga om punkt 2.Bete – Praktiska lösningar och management29

Anteckningar30 Bete – Praktiska lösningar och management

Bete – Praktiska lösningar och management31

WWW.SVENSKMJOLK.SE0771-19 19 00MG0050