13.07.2015 Views

Bete – Praktiska lösningar och management - Svensk Mjölk

Bete – Praktiska lösningar och management - Svensk Mjölk

Bete – Praktiska lösningar och management - Svensk Mjölk

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

<strong>Bete</strong>srelaterade sjukdomarUnder betesgång kan korna drabbas av olikasjukdomar <strong>och</strong> få andra obehag från t.ex.knott. Nedan följer de vanligaste betesrelateradesjukdomarna samt några parasiter <strong>och</strong>insekter <strong>och</strong> vad som är viktigt att tänka påför att förhindra att djuren drabbas av dessa.MastitGenerellt minskar antalet spentramp<strong>och</strong> således mastit orsakadeav detta under betesgång.Det beror på att kon får möjlighetatt utföra ett naturligare ligg- <strong>och</strong>resningsbeteende. Minskad beläggning<strong>och</strong> ökad utevistelse är ävengynnsamt för att minska förekomstenav bakterien Staphylococcusaureus. Däremot kan förekomstenmastiter orsakade av andra bakterieröka. Nedan följer en sammanfattningpå några typer av vanligamastitbakterier som kan kopplastill betesdrift.Vissa typer av Escherichia coli(E. coli) kan öka sommartid pågrund av värmestress <strong>och</strong> sämrevattenhygien. Symtom på att enko är smittad av E. coli är hög feber,diarré <strong>och</strong> ett tunt gult mjölksekret.Det är mycket viktigt attmjölka ur ofta, eftersom bakterieninte fäster inne i juvret utan följermed ut när man mjölkar. E coli kanleva i vattenkar upp till åtta månader.Det är därför av yttersta viktatt karen rengörs <strong>och</strong> desinfekterasregelbundet.Actionomyces pyogenes ären annan relativt vanlig bakteriesom ofta benämns sommarmastiteller flugmastit. Bakterien finns ikons miljö <strong>och</strong> smittar ofta via flugor.Mastiten luktar illa av andrabakterier som tillväxer samtidigt.Bakterien ger grava skador på juvret.Den drabbar främst kvigor <strong>och</strong>sinkor. Se till att betet är fritt frånbuskar <strong>och</strong> sly, eftersom bakterientroligen måste ha ingångssår, t.ex.från en tagg eller liknade, för attkunna komma in i juvret. Mjölkaur ofta.Klebsiella är inte så vanlig, menkor som drabbas av klebsiellamastitblir ofta allvarligt sjuka <strong>och</strong> det ärdärför en fördel att känna till den.Det är vanligt att klebsiellamastitleder till akut klinisk mastit. Denär mycket svår att behandla <strong>och</strong>det är inte ovanligt att kon måsteavlivas. I mindre allvarliga fall blirden drabbade juverdelen oftasthelt förstörd. Bakterien återfinnsi leriga områden på betet, i vattendragsamt i områden med högdjurtäthet. Hägna in naturliga vattendrag<strong>och</strong> undvik leriga platserpå betet genom att hårdgöra ytorsom utsätts för hög belastning.KlövspaltsinflammationKlövspaltsinflammation orsakas avbakterier <strong>och</strong> är mycket smittsamt.Bakterien trivs i gödselförorenadblöt jord. Symtomen är hälta <strong>och</strong>feber, samt att området i klövspaltenblir sårigt <strong>och</strong> varigt. Behandlingär rengöring av klövspaltensamt penicillin. Den bästa förebyggandeåtgärden är att se till attdrivningsgångar <strong>och</strong> områden runtdrickvattenplatser är väl dränerade<strong>och</strong> rena från gödsel.<strong>Bete</strong>sfeberSymtomen på betesfeber är högfeber, lätt hosta, diarré, mjölkproduktionenminskar kraftigt <strong>och</strong>ibland kastade foster. Djuren tillfrisknaroftast av sig själva efter caen vecka.<strong>Bete</strong>skrampOm djuren släpps tidigt är betetbåde energi- <strong>och</strong> proteinrikt, menhar lågt fiberinnehåll. Korna, <strong>och</strong>då särskilt de högmjölkande, kandå drabbas av beteskramp. Djuretssymtom är stelhet med efterföljandesvåra krampanfall. <strong>Bete</strong>skrampberor på magnesiumbrist <strong>och</strong> sjukdomenmåste omgående behandlasav veterinär. Förebygg beteskrampgenom att ge extra tillskott avmagnesium i mineralfodret innan<strong>och</strong> under betessäsongen.TrumsjukaTrumsjuka är ett tillstånd som orsakasav att den gas som bildas ivommen inte kan rapas upp <strong>och</strong>därför ansamlas. Förloppet ärmycket snabbt <strong>och</strong> smärtsamt fördjuret, <strong>och</strong> leder till döden utanbehandling. Det första tecknet påtrumsjuka är att magen på djuretsvänstra sida svullnar upp, samtatt kon får ansträngd andning <strong>och</strong>ökad puls. Gasen i vommen tar tillslutså stor plats att lungorna pressasihop. Orsaken till trumsjuka ärännu inte helt klarlagd, men spädaklöverblad <strong>och</strong> lucern innebär enökad risk för att få sjukdomen.Trumsjuka är också vanligare underblöta förhållanden. Undvikdärför om möjligt att byta fålla ombetet är vått av dagg eller regn.Släpp heller inte ut hungriga djurpå ett bete med mycket klöver.SommarsjukaSommarsjuka orsakas av en organismsom överförs via fästningar.Sjukdomsförloppet kan varasnabbt <strong>och</strong> dödsfall kan inträffa.Symtomen är blod i urinen, högfeber <strong>och</strong> påverkat allmäntillstånd.Det är framförallt vuxna kor somdrabbas. Om ett sjukdomsfall uppträderföljer det oftast flera. Vidtidig upptäckt är sjukdomen behandlingsbar.Viktigt att tänka påvid inköp av livdjur till gården omman tidigare är drabbad av sommarsjukaär att köpa djur frångårdar där sjukdomen redan kanfinnas.22 <strong>Bete</strong> – <strong>Praktiska</strong> lösningar <strong>och</strong> <strong>management</strong>

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!