Praktiska Råd - Greppa näringen

Fiber ger både struktur och energii foderstatenEn del av fibern kommer att lösas snabbt i våmmen(våmlösligt NDF), en del kommer att lösas i våmmenberoende på hur länge fibrerna finns i våmmen och en delär helt osmältbar (iNDF). För lågt fiberinnehåll kan geproblem med strukturen i foderstaten med sämre idisslandesom följd och detta kan inträffa vid extremt tidig skörd.Innehållet av NDF bör vara omkring 450–550 gram perkilogram ts i vallfodret. Den osmältbara fiberdelen (iNDF)bör vara under 175 gram iNDF per kilogram NDF.Hygienisk kvalitet i vallfoderFör att du ska få en lyckad ensileringsprocess är snabbinläggning, omsorgsfull packning och tät lagring viktigt attlyckas med. Det gäller också att ha en förtorkning som äranpassad till den typ av lagring du använder. Bra förutsättningarför en lyckad ensilering är att ha lättensilerade grödoroch en sönderdelning av grödan som frigör växtsaft som gernäring åt mjölksyrabakterierna. För att du ska få en uppfattningom ensilagets hygieniska kvalitet finns det flera sakersom du ska titta på.Färdigt ensilage med en ts halt på mindre än35% ska ha pH värde < 4,2Ammoniumkväve < 80 g/kg av totalkvävetSyror i det färdiga ensilaget• Ättiksyra

Kr2 5002 000Hög/medel vallfoderkvalitetHög/låg vallfoderkvalitet1 5001 00050009 500 kg ECM 10 500 kg ECMFigur 3. Skillnad i foderkostnad mellanvallfoder med olika kvalitet vid två olikaavkastningsnivåer.Ekonomisk betydelse av bättrevallfoderVi har för att illustrera den ekonomiska effekten av olikavallfoderkvaliteter beräknat foderstater för två olika avkastningsnivåer,nämligen 9 500 kilogram ECM och 10 500kilogram ECM. För enkelhetens skull har vi baserat foderstaternapå ensilage, havre/kornkross kompletterad med ettav fodermarknadens vanligaste kokoncentrat. Du kan senäringsvärde och priser på de olika fodermedlen i tabell 2.För att du ska få ett vallfoder med en hög smältbarhetmåste du skörda så tidigt som möjligt. Det innebär attts-avkastningen blir lägre jämfört med en senare skörd.Därför blir priset något högre för vallfoder med hög smältbarhet.Å andra sidan innebär det att det finns möjlighetatt ta fler skördar under hela växtodlingsäsongen så dentotala ts-skörden för säsongen kan ändå bli jämförbar. Detär svårt att exakt beräkna vallfoderpriset, helst ska det göraspå gårdsnivå för att få fram de rätta siffrorna. Ett tidigareskördat vallfoder innebär inte bara bättre näringsvärdeutan också ett smakligare foder vilket innebär att vallfoderkonsumtionenökar.Foderkostnaden förbättras rejält när vallfodret är tidigareskördat och har hög smältbarhet. Om vi jämför vallfodretmed den bästa kvaliteten med det medelgoda vallfodretär förtjänsten ungefär 500 kr per ko och år oavsett vilkenavkastningsnivå vi räknar på. Jämförs det bästa vallfodretmed det sämsta vallfodret är skillnaden åtminstone dubbeltså stor vid avkastningen 9 500 kilogram ECM. Skillnadenmellan det bästa och det sämsta vallfodret är betydligtstörre vid avkastningen 10 500 kilogram ECM (Se Figur 3).En hög vallfoder konsumtion är också bra för djurhälsan.Smältbarhet,procentRåproteininnehållGram per kilogramtorrsubstansPriskronorper kilogramEnsilage, låg smältbarhet 71 % 127 g/kg ts 1,30 kr/kg tsEnsilage, medelsmältbarhet 75 % 141 g/kg ts 1,40 kr/kg tsEnsilage, hög smältbarhet 80 % 154 g/kg ts 1,50 kr/kg tsHavre/kornkrossKoncentrat1,60 kr/kg3,20 kr/kgTabell 2. Näringsvärde och pris för använda fodermedel.

Carbon Footprint– mjölkens klimatavtryckDet totala utsläppet av växthusgaser som avgår för attproducera en vara definieras som produktens CarbonFootprint (CF). Att beräkna mängden växthusgasersom avgår vid produktionen av mjölk är en utmaning.När CF beräknas för mjölk brukar gränsen sättas vidgårdsgrinden vilket innebär att utsläpp som förädlingeller distribution efter gården inte räknas med.De produkter som producerats före gården tarmed sig de utsläpp som skett vid odling på annanplats och vid industriprocesser som lustgasavgångoch energiförbrukning vid till exempel mineralgödseltillverkningoch utsläpp vid odling av proteinfoder.Summan av de utsläpp som skett vid produktion avinsatsprodukter och på själva gården ligger sedan tillgrund för beräkning av Carbon Footprint per kilogrammjölk och kött som lämnar gården. Den största källantill växthusgasutsläpp sker vid foderomvandlingendå metan bildas som en överskottsprodukt vid cellulosaspjälkningen.I själva odlingen sker utsläpp avlustgas från åkermark och koldioxid från organogenajordar vilket har stor betydelse. Det sker även förlusterav metan och lustgas i stall- och gödsellagring.El- och dieselförbrukning liksom produktion av ensilageplastoch bekämpningsmedel står för en förhållandevisliten del av utsläppen.KlimatpåverkanVid beräkning av Carbon Footprint (CF) från sammafoderstater som vi använde i de ekonomiska beräkningarnaförutsatte vi att metanavgången från kon är oberoende avfoderstat vid samma mjölkavkastning. De beräknade foderstaternaanvänds under stallperioden som i vårt exempel är8 månader. CF för de olika fodermedlen visas i tabell 3.I jämförelsen har vi använt samma CF för ensilaget oberoendeav skördetidpunkt eftersom det än så länge inte finnsberäkningar för olika typer av ensilage. CF för koncentratetberor framförallt på hur många procent sojamjöl som ingår.CF för 1 kilogram sojamjöl är över 0,8 kilogram koldioxidekvivalenter(CO 2e) och då ingår inte effekten av avskogningi den beräkningen. Inkluderas effekten av avskogningblir CF för sojamjöl minst 4 kilogram CO 2e. Detta skullemedföra att CF för koncentratet blir över 1 kilogram CO 2eistället för 0,515 kilogram som vi anger här nedan. Orsakentill att vi inte tagit med effekten av avskogningen i beräkningarnaför sojamjöl är att forskarna inte är överens omberäkningssättet. Det innebär att CF för både sojamjöl ochkoncentrat som innehåller sojamjöl är underskattade.FodermedelEnsilageHavre/korn krossKoncentratCarbon Footprint CFgram per kilogram fodermedeleller gram per kilogram ts281 g/kg ts459 g/kg515 g/kgTabell 3. CF från 1 kilogram fodermedel(Källa: SIK’s foderdatabas).

FodermedelTidigt skördat vallfoderHög smältbarhetKg CO 2eNormalt vallfoderKg CO 2eSent skördat vallfoderLåg smältbarhetKg CO 2eEnsilage 1 000 906 831Spannmålskross678 846 902Koncentrat 492 621 820Summa 2 170 2 373 2 553Tabell 4. CF från de olika foderstaterna, 8 mån stallperiod. Enbart inverkan av foderodlingens påverkan. Mjölkavkastning 9 500 kg.Skillnad i CF för de olika foderstaterna framgår av tabell 4.Foderstaten som baseras på det tidigt skördade ensilaget harungefär 15 procent lägre CF jämfört med foderstaten somutgår från det sämsta ensilaget. Det beror på att det går åtmer kraftfoder i foderstaten med sämre ensilage.För en besättning med 100 kor innebär skillnaden mellandet bästa och det sämsta ensilaget ungefär 38 ton CO 2e.Det är ungefär vad en bil avger under 25 000 mil. Detmotsvarar cirka 5 procent av mjölkgårdens totala utsläpp avväxt husgaser. Foderspill och dålig foderstyrning leder ocksåtill högre utsläpp. Det är därför viktigt att ha koll på helafoderkedjan på mjölkgården.Ordförklaringts = torrsubstans. Är den mängd torrt material somåterstår efter fullständig torkning av materialetMängd organisk substans i foder = torrsubstansenminus mängden aska i fodretAska = återstoden efter organiska ämnens förbränning,mineralämnen, här ingår även medföljande jord, sandoch andra icke brännbara ämnenNettoenergi = energi i foder minus energi från träck,urin, tarmgaser och minus den energi som används förfodersmältning, upptag och omsättningOmsättbar energi = energi i foder minus energii träck, urin och tarmgaserAAT = aminosyror absorberade i tunntarmenKällorHallén Landin, J., Emanuelsson, M., Pauly, T, Spörndly,R. & Lindberg, H. 2004/11.Hygienisk kvalitet i ensilage. Svensk Mjölk.www.svenskmjolk.seSwensson, C. Henriksson, M. & Modin Edman A-K. 2010.Klimatsmart svensk mjölkproduktion.Forskning Special nr 9, Svensk Mjölk.www.svenskmjolk.seFoderstatsberäkningarna är utförda av Carin Clason,Växa Sverige.Text: Christian SwenssonFoto: Janne AnderssonNEL20 = standardfodervärde för nettoenergi laktationvid 20 kg ts-intagAAT20 = standardfodervärde för AAT vid 20 kg ts-intagPBV20 = standardfodervärde för proteinbalans i våmmenvid 20 kg ts-intagCO 2e = koldioxidekvivalenter, mått på utsläpp av växthusgasersom tar hänsyn till att olika gaser har olika förmågaatt bidra till växthuseffektenPraktiska Råd är en skriftserie inom Greppa Näringen för handfasta råd kring produktion och miljö. Rådgivningsochinformationsprojektet Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverket, länsstyrelserna, LRF ochföretag inom lantbruksnäringen. Du når oss på: tel 0771-573 456, www.greppa.nu